Tilläggsbudget för 2026
Regeringens proposition till riksdagen om en tilläggsbudget för 2026
Tilläggsbudgeten för 2026, det vill säga ändringar i statens budget för det innevarande året. Omröstningarna gäller främst enskilda anslagspunkter och oppositionens reservationsförslag.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 5.2.2026
- Senaste händelse
- 5.3.2026
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 52
- Författning
- 154/2026
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Så röstade riksdagen
Om budgeten röstas inte på en gång. Riksdagen röstade 3 gånger om enskilda anslag och oppositionens alternativ, och budgeten godkändes utifrån dessa omröstningar.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
52 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
Debatten om årets 2026 första tilläggsbudget var mycket polariserad mellan regeringen och oppositionen. Oppositionen kritiserade skarpt den accelererande skuldsättningen, de försvagade skatteintäkterna, avsaknaden av sysselsättningsåtgärder och finansieringen av Västbanan-projektet. Regeringspartierna försvarade propositionen och hänvisade särskilt till att försörjningsberedskapen, försvaret och strategiska tillväxtbranscher stärks.
- Hur borde man reagera på den snabbt växande statsskulden och de försvagade skatteintäkterna?
- Är tilläggsbudgetens åtgärder för att få fart på sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten tillräckliga?
- Är det motiverat att finansiera Västbanan i det rådande ekonomiska läget?
- Borde man avstå från den kommande sänkningen av samfundsskatten för att balansera de offentliga finanserna?
Enligt gruppen riktar tilläggsbudgeten anslag till strategiskt rätta mål såsom försvaret, elnätets driftsäkerhet och stimulans av industrins investeringar.
”Tämän lisätalousarvion ytimessä on kysymys siitä, miten Suomi vahvistaa turvallisuuttaan ja huoltovarmuuttaan aikana, jolloin turvallisuusympäristö on muuttunut pysyvästi.”
— Juha Hänninen Gruppen betonade att en ökning av ägarandelen i stamnätsbolaget Fingrid är en kritisk handling för försörjningsberedskapen och ansåg att satsningarna på ny energiteknik och utveckling av små och medelstora företag är viktiga.
”Kriittinen infra on pidettävä omissa käsissä, ja kantaverkko, jos mikä, on kriittistä infraa. Sähköjärjestelmän toimintavarmuus on osa kansallista turvallisuutta.”
— Riikka Purra - SFPFör
Gruppen stödde propositionens satsningar på industrins gröna omställning, små och medelstora företag samt tryggandet av social- och hälsovårdstjänster på samiska.
”Kyse on uusista työpaikoista, mahdollisuuksista yrityksille ja uusista verotuloista. Ilahduttavaa on myös tämä 25 miljoonan euron panostus pk-yrityksiin.”
— Otto Andersson - SDPEmot
Gruppen ansåg att den accelererande skuldsättningen och de sänkta skatteintäktsprognoserna är katastrofala samt krävde att sänkningen av samfundsskatten slopas och att direkta åtgärder vidtas mot arbetslösheten och krisen inom byggbranschen.
”Kyllä nyt toivoisin, että tämä rahaa ei ole -politiikka myös tarkoittaisi siellä hallituksessakin sitä, että tätä yhteisöveropäätöstä arvioitaisiin uudestaan.”
— Joona Räsänen - CenternEmot
Gruppen motsatte sig finansieringen av Västbanan-projektet och föreslog att medlen överförs till att minska reparationsskulden för vägnätet i hela landet och stöda den ekonomiska tillväxten.
”Keskusta on tehnyt vastalauseen, joka käytännössä kohdistuu yhteen osioon eli niin sanottuun tunnin junaan eli Turun junaan, mikä se sitten nimeltään onkaan.”
— Mika Lintilä - De GrönaEmot
Gruppen ansåg att tilläggsbudgeten är otillräcklig för att svara på problemen med ekonomin och ungdomsarbetslösheten samt krävde striktare klimat- och naturåtgärder av Västbanan.
”Lisätalousarvio on jälleen riittämätön vastaus Suomen julkisen talouden haasteisiin.”
— Saara Hyrkkö - VänsterförbundetEmot
Gruppen kritiserade regeringens nedskärningspolitik och skattesänkningar, som den anser bara har fördjupat underskotten och lämnat arbetslöshetskrisen och byggbranschen utan nödvändig stimulans.
”Lisätalousarvio kertoo ennen kaikkea Suomen talouden heikosta tilanteesta ja hallituksen talouspolitiikan umpikujasta. Jälleen kerran verotuloarviota hilataan alaspäin ja velanottoa ylöspäin.”
— Hanna Sarkkinen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 52 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 5.2.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 10.2.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 27.2.2026Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 4.3.2026Ainoa käsittely · Täysistunto
- 4.3.2026Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- Vuoden 2026 I lisätalousarvioHyväksytty muutettuna · 154/2026
Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.