Smidigare tillståndsförfaranden inom gruvsektorn
Lag om ändring av vissa paragrafer i gruvlagen
Tillståndsförfarandena och myndighetsförpliktelserna inom gruvsektorn och malmletningen förenklas och görs smidigare. Myndigheterna ges mer prövningsrätt i fråga om förfarandenas omfattning, och onödiga administrativa förpliktelser avvecklas.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 23.2.2017
- Senaste händelse
- 28.4.2017
- Omröstningar
- 1
- Anföranden
- 77
- Stadfäst
- 24.5.2017
- Författning
- 307/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Gruvlagen ändras genom att tillståndsförfarandena lättas upp: skyldigheten att årligen lämna in gruvkartor slopas, vid förfall av malmletningstillstånd övergår man till ett anmälningsförfarande och Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) ges vidare befogenheter till behovsprövning från fall till fall bland annat i fråga om gruvsäkerhetstillstånd och begäran om myndighetsutlåtanden.
Vad det betyder
Ändringarna minskar den administrativa bördan för gruv- och malmletningsföretag med uppskattningsvis 95 000 euro om året och påskyndar tillståndshanteringen. Även arbetsbördan för tillsynsmyndigheter och remissinstanser, såsom regionförvaltningsverken och räddningsverken, lättar. Ändringen påverkar inte kraven på miljöutredningar eller tillståndshavarens skyldighet att ersätta olägenheter. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2017.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Den enda omröstningen gällde en detalj i lagen.
Motivering, betänkandet / Satu Hassi
Ja vann med rösterna 88–33.
Regeringen ja, oppositionen nej. 78 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 24.5.2017.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
77 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades smidigare tillståndsförfaranden inom gruvsektorn och avreglering samt en eventuell gruvskatt för att ersätta kommunerna för olägenheter och infrastruktur. Mest tvist väckte en skrivning i ekonomiutskottets betänkande där man önskade förlängd tidsfrist för maskinell guldvaskning i Lemmenjoki nationalpark. Även om lagförslagets grundläggande linje fick brett stöd, splittrade frågan om guldvaskningen och utskottets tillvägagångssätt riksdagen över partigränserna.
- Borde övergångsperioden för maskinell guldvaskning i Lemmenjoki nationalpark förlängas?
- Handlade ekonomiutskottet fel när det tog ställning till guldvaskningen utan att höra miljöutskottet?
- Borde det införas en gruvskatt i Finland för att trygga kommunernas och statens ekonomi?
- SamlingspartietSplittrad
Samlingspartiet understödde avregleringen, men gruppen var splittrad i frågan om guldvaskningen i Lemmenjoki: en del försvarade strikt nationalparkens natur- och turismvärden, medan andra hänvisade till företagarnas egendomsskydd.
”Meillä on Suomessa kohta 40 kansallispuistoa. Kaivinkoneet eivät kuulu kansallispuistoihin.”
— Pauli Kiuru Sannfinländarna understödde avregleringen och försvarade kraftigt guldgrävarnas näring, men lyfte också fram behovet av att utreda en gruvskatt till förmån för kommunerna.
”Kullankaivajat ovat yrittäjiä, jotka ovat monesti laittaneet koko omaisuutensa elinkeinonsa harrastamiseen.”
— Kari Kulmala - CenternFör
Centern stödde avbyråkratiseringen och smidigare tillståndsförfaranden samt försvarade starkt verksamhetsförutsättningarna för guldgrävarna i Lemmenjoki och en förlängning av övergångsperioden.
”Saatu kokemus on kuitenkin osoittanut jotkin lupamenettelyt ylimitoitetuiksi ja tarpeettoman raskaiksi.”
— Mika Lintilä - SDPSplittrad
SDP understödde smidigare tillståndsprocesser och krävde en gruvskatt, men gruppens ledamöter var oeniga om att förlänga övergångsperioden för guldvaskningen i Lemmenjoki och om utskottsbehandlingen gått rätt till.
”Lemmenjoen kullankaivuu on osa Lapin brändiä ja sillä on paikallistalouteen ja matkailuun merkittävät hyödyt.”
— Johanna Ojala-Niemelä - De GrönaFör med reservationer
De Gröna stödde förenklingarna med förbehåll och krävde att medborgarnas möjligheter att påverka tryggas, men motsatte sig skarpt att den maskinella guldvaskningen i nationalparken fortsätter.
”On hyvä asia, jos menettelyjä sujuvoitetaan, mutta on toisaalta oltava sitten hyvin tarkkana, ettei heitetä lasta pesuveden mukana.”
— Satu Hassi - VänsterförbundetSplittrad
Vänsterförbundet understödde snabbare processer och införandet av en gruvskatt, men gruppen var splittrad i frågan om övergångsperioden i Lemmenjoki mellan den lokala näringen och skyddet av nationalparken.
”Kansallispuistot ovat siis brändi, jota meidän pitää vaalia, ja koneellinen kullankaivuu ei yksinkertaisesti sovi kansallispuistojen luonteeseen.”
— Silvia Modig - SFPFör med reservationer
SFP motsatte sig att förlänga övergångsperioderna i strid med fattade beslut och betonade värdet av ren natur, vattendrag och turism i nationalparker.
”Eihän talousvaliokuntakaan aina voi repiä tehtyjä päätöksiä auki uudelleen.”
— Anders Adlercreutz - KristdemokraternaFör med reservationer
Kristdemokraterna ansåg att det var motiverat att avveckla onödig byråkrati, men uttryckte oro för miljövärdena och kritiserade utskottets sätt att ta in frågan om guldvaskning i betänkandet.
”Kaivosteollisuuden toimintaedellytyksistä on todellakin syytä pitää huolta.”
— Päivi Räsänen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 77 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin talousvaliokuntaan.
Keskustelu ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 23.2.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
- 28.2.2017Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 5.4.2017Valiokunnan mietintö tai lausunto · talousvaliokunta
- 18.4.2017Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 26.4.2017Toinen käsittely · Täysistunto
- 27.4.2017Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kaivoslain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 307/2017 · 24.5.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av i gruvlagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i gruvlagen (621/2011) 32 § 1 mom., 34 § 2 mom. 6 punkten, 44 § 2 mom., 46 § 1 mom. 3 och 4 punkten, 67 § 3 mom., 72 § och 93 §, 119 § 2 mom. och 123 §, av dem 93 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 915/2013, samt fogas till 32 § ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom., blir 4 mom., till 34 § ett nytt 5 mom., varvid det nuvarande 5 och 6 mom. blir 6 och 7 mom., till 68 § ett nytt 5 mom., till 121 § ett nytt 2 mom., och till 165 § ett nytt 3 mom. som följer:
32 §Företrädesrätt
Företrädesrätt vid ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd har den som först sökt tillstånd på det sätt som föreskrivs i 34 §. Den utredning och miljökonsekvensbeskrivning som avses i 3 mom. 2 punkten i den paragrafen kan dock ges in till gruvmyndigheten utan att företrädesrätten går förlorad, också efter att tillståndsansökan lämnats in men innan tillståndsbeslutet ges.
Den företrädesrätt till gruvtillstånd som avses i 2 mom. kvarstår hos innehavaren av malmletningstillstånd också fastän den utredning och miljökonsekvensbeskrivning som avses i 34 § 3 mom. 2 punkten ges in till gruvmyndigheten först efter att malmletningstillståndet förfallit eller återkallats.
34 §Tillståndsansökan
I tillståndsansökan ska en med tanke på tillståndsprövningen nödvändig och tillförlitlig redogörelse ges om
6) miljökonsekvenserna och andra konsekvenser av verksamheten med beaktande av de planerade åtgärdernas art och omfattning;
Till den del de redogörelser som krävs enligt 2 mom. 2, 5, 6 och 7 punkten ingår i den utredning eller miljökonsekvensbeskrivning som avses i 3 mom. 2 punkten behöver den redogörelse som avses i 2 mom. inte tas in i ansökan om malmletningstillstånd eller gruvtillstånd. Om den redogörelse som avses i 2 mom. inte tas in i ansökan på grundval av denna bestämmelse, ska i ansökan nämnas vilka uppgifter enligt 2 mom. som ingår i de handlingar som avses i 3 mom. 2 punkten samt en uppskattning av när handlingarna ges in.
44 §Förbehållsanmälan
Förbehållsanmälan får inte gälla ett område som hör till ett malmletningsområde, gruvområde eller guldvaskningsområde. Förbehållsanmälan får inte heller gälla ett område som tidigare varit förbehållsområde, om inte ett år har förflutit sedan förbehållsbeslutet upphörde att gälla eller återkallades.
46 §Hinder för beviljande av malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd
Malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd får inte beviljas:
3) för ett område som tidigare varit malmletningsområde, om inte två år räknat från tillståndets sista giltighetsdag har förflutit sedan malmletningstillståndet förföll eller återkallades,
4) för ett område som tidigare har varit gruvområde, om inte två år har förflutit sedan den dag som föregår dagen då beslutet om upphörande av gruvdriften vann laga kraft,
67 §När malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd förfaller
Gruvmyndigheten ska besluta att malmletningstillståndet och guldvaskningstillståndet förfaller, om tillståndshavaren gör en anmälan om detta. En tillståndshavare som inte längre avser att bedriva verksamhet enligt tillståndet är skyldig att göra en sådan anmälan. Malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd förfaller, när anmälan inkommit till gruvmyndigheten.
68 §När gruvtillstånd förfaller
Om besittningen av ett gruvområde baserar sig på gruvtillståndshavarens ägande eller avtal som ingåtts med fastighetsägarna, kan gruvmyndigheten på ansökan av gruvtillståndshavaren flytta fram tidpunkten för när gruvtillståndet förfaller, fast den maximitid på tio år som anges i 3 mom. har löpt ut. En förutsättning för uppskov är att tillståndshavaren visar att tidpunkten för när tillståndet förfaller måste flyttas fram på grund av allmänt intresse eller av andra särskilda skäl.
72 §Handläggning av ärenden om förlängning av tillstånds giltighetstid och om upphörande, ändring och återkallelse av tillstånd
Ärenden som gäller förlängning av giltighetstiden för malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd samt ändring och återkallelse av sådana tillstånd och förlängning av giltighetstiden för gruvområdesinlösningstillstånd samt det att ett sådant tillstånd förfaller ska handläggas med iakttagande på motsvarande sätt av vad som i denna lag föreskrivs om tillståndsförfarande för och tillståndsprövning av tillståndet i fråga och om tillståndsbeslut och dess giltighet. Vad som föreskrivs ovan tillämpas också på ärenden som gäller det att ett gruvtillstånd förfaller samt att ett malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd förfaller enligt 67 § 2 mom.
Vad som i 39 § föreskrivs om anmärkningar och åsikter tillämpas inte vid handläggning av en anmälan enligt 67 § 3 mom. om att malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd förfaller.
Vad som i 57 § föreskrivs om meddelande av tillståndsbeslut och i 58 § om information om tillståndsbeslut tillämpas också på det beslut som gruvmyndigheten ger med anledning av anmälan om att malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd förfaller.
93 §Registrering av gruvförrättning
En gruvförrättning kan registreras efter det att den har vunnit laga kraft oberoende av om ersättning har betalats. Utbetalningen av ersättning behöver inte anmälas till Lantmäteriverket.
Trots att ändring sökts kan en gruvförrättning antecknas i fastighetsdatasystemet i fråga om de fastigheter som sökandet av ändring inte gäller. Också i fråga om de fastigheter som ändringssökandet gäller kan gruvförrättningen antecknas i fastighetsdatasystemet, om sökandet av ändring inte påverkar fastställandet av föremålet för inlösen, grundandet av nyttjanderätt eller andra rättigheter eller registeranteckningarna. Den som svarar för fastighetsdatasystemet ska i dessa fall hos jorddomstolen ansöka om tillstånd för registrering. Jorddomstolen är då beslutför även när endast dess ordförande är närvarande.
Lantmäteriverket ska underrätta gruvmyndigheten om att gruvförrättningen antecknats i fastighetsdatasystemet.
Närmare bestämmelser om registrering av gruvförrättning får utfärdas genom förordning av statsrådet
119 §Gruvkarta
Den som bedriver gruvdrift ska sända gruvmyndigheten en kopia av gruvkartan, när gruvmyndigheten ber om det och när gruvdriften upphör.
121 §Gruvsäkerhetstillstånd
När en gruva som är i drift utvidgas med ett nytt gruvområde eller hjälpområde för gruvan, kan gruvmyndigheten på begäran av sökanden i beslutet om gruvtillstånd bestämma att bestämmelserna om behov av gruvsäkerhetstillstånd i 1 mom. eller bestämmelserna om ändring av gruvsäkerhetstillstånd i 130 § inte tillämpas.
123 §Förfaranden för ansökan om gruvsäkerhetstillstånd
Gruvmyndigheten ska av de myndigheter som inom sitt behörighetsområde bevakar allmänt intresse be om behövliga utlåtanden och utredningar om ansökan om gruvsäkerhetstillstånd.
På hörande av sökanden med anledning av utlåtanden tillämpas vad som i 42 § föreskrivs om hörande av sökanden. På innehållet i beslutet om gruvsäkerhetstillstånd tillämpas vad som i 56 § 1 mom. föreskrivs om tillståndsbeslutets innehåll.
På handläggningen av ansökan om gruvsäkerhetstillstånd tillämpas inte vad som i 39 § föreskrivs om anmärkningar och förfarandet för framförande av åsikter och i 40 § om information om tillståndsansökan.
165 §Besvärsrätt
I ett beslut av gruvmyndigheten enligt 67 § 3 mom. får endast den tillståndshavare som gjort en anmälan om att tillståndet förfaller söka ändring genom besvär.
§
Denna lag träder i kraft den….. 2017
På ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, om inte något annat föreskrivs nedan. Om fullföljdsdomstolen efter denna lags ikraftträdande upphäver ett beslut på vilket de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande ska tillämpas och återförvisar ärendet i sin helhet för ny behandling, handläggs och avgörs ärendet i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. För ett område som tidigare var malmletningsområde eller gruvområde före denna lags ikraftträdande får inte beviljas malmletningstillstånd eller guldvaskningstillstånd innan tre år har förflutit sedan malmletningstillståndet förföll eller återkallades eller innan tre år har förflutit sedan beslutet om att gruvdriften upphör vann laga kraft. Malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd kan dock beviljas ovan avsedda områden enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Företrädesrätten till det ansökta tillståndet i fråga om ansökningar som var anhängiga vid denna lags ikraftträdande avgörs enligt bestämmelserna i denna lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.