Utökade befogenheter för militär underrättelseverksamhet

Armén, Marinen och Flygvapnet får för utförande av ett underrättelseuppdrag använda sig av informationskällor och radiosignalspaning. Armén, Marinen och Flygvapnet är underställda militärunderrättelsemyndigheterna i den militära underrättelseverksamheten.

Den militära och den civila underrättelseverksamheten samordnas mellan republikens presidents kansli, statsrådets kansli, utrikesministeriet, försvarsministeriet och inrikesministeriet samt vid behov mellan andra ministerier och myndigheter.

Militärunderrättelsemyndigheterna ska enligt behov agera i samarbete med andra myndigheter för att den militära underrättelseinhämtningen ska kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt. För att genomföra sitt uppdrag kan militärunderrättelsemyndigheterna trots sekretessbestämmelserna till andra myndigheter lämna ut andra uppgifter än personuppgifter, om utlämnandet av uppgifterna är behövligt med avseende på försvaret av landet eller för att skydda den nationella säkerheten.

För att genomföra sitt uppdrag kan militärunderrättelsemyndigheterna trots sekretessbestämmelserna till företag och andra sammanslutningar lämna ut identifieringsuppgifter som anknyter till sabotageprogram eller lämna ut andra uppgifter än personuppgifter, om utlämnandet av uppgifterna är behövligt med avseende på försvaret av landet eller för att skydda den nationella säkerheten.

Bestämmelser om utlämnande av information för brottsbekämpning finns i 6 kap.

Närmare bestämmelser om organiserandet av samarbetet mellan militärunderrättelsemyndigheterna och andra myndigheter samt om vilka som ska delta i samarbetet och om deras uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utöver vad som föreskrivs i 18 § kan Gränsbevakningsväsendet genom beslut av en militärunderrättelsemyndighet och på begäran av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman vidta en enskild åtgärd som anknyter till användning av en metod för underrättelseinhämtning enligt 22, 26, 28, 30, 32, 41, 42, 54 och 56 §, om det är nödvändigt för utförande av ett underrättelseuppdrag. Beslut om vidtagande av den åtgärd som begäran gäller ska vid Gränsbevakningsväsendet fattas av en anhållningsberättigad tjänsteman. Gränsbevakningsväsendet ska på begäran av en militärunderrättelsemyndighet utan obefogat dröjsmål avbryta en åtgärd som avses i detta moment.

Om militärunderrättelsemyndigheterna inte har befogenheter att vidta den åtgärd som behövs för skötseln av ett underrättelseuppdrag, kan Gränsbevakningsväsendet på begäran av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman i samband med en uppgift som föreskrivs för Gränsbevakningsväsendet vidta sådana åtgärder som avses i 28 § i gränsbevakningslagen (578/2005) och som är nödvändiga med tanke på ett uppdrag inom den militära underrättelseinhämtningen. Den person som är föremål för åtgärden är skyldig att vara närvarande högst 12 timmar åt gången när åtgärder vidtas. Beslut om vidtagande av en åtgärd ska vid Gränsbevakningsväsendet fattas av chefen vid ett gränsövergångsställe eller en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad.

Gränsbevakningsväsendet har genom beslut av en gränsbevakningsman som är chef vid ett gränsövergångsställe eller en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad rätt att använda falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter då, när det är nödvändigt för att förhindra att en i denna paragraf avsedd åtgärd avslöjas.

Gränsbevakningsväsendet ska lämna upptagningar och handlingar som fåtts genom en åtgärd som avses i denna paragraf obehandlade till militärunderrättelsemyndigheten samt utplåna upptagningar och handlingar som uppkommit vid genomförandet av åtgärden, om inte behandlingen av uppgifterna behövs för utförande av andra uppgifter som föreskrivs för Gränsbevakningsväsendet. Militärunderrättelsemyndigheten svarar för granskningen av upptagningar och handlingar samt för andra uppgifter i anslutning till databehandlingen.

En behörig utländsk tjänsteman har genom beslut av huvudstabens underrättelsechef rätt att på finskt territorium för skötsel av militärunderrättelsemyndigheternas uppgifter samarbeta med en tjänsteman vid en militärunderrättelsemyndighet samt under dennes uppsikt och övervakning på finskt territorium delta i användningen av metoder för underrättelseinhämtning. En utländsk tjänsteman är skyldig att iaktta de föreskrifter, begränsningar och anvisningar som militärunderrättelsemyndigheten meddelar.

Tillstånd får beviljas för högst sex månader åt gången. När åtgärden gäller en person får tillstånd beviljas för högst tre månader åt gången.

I ett yrkande och i ett beslut om teknisk observation av utrustning ska följande nämnas:

1) det underrättelseuppdrag som ligger till grund för åtgärden,

2) den tekniska anordning eller programvara som åtgärden riktas mot eller den person som använder den tekniska anordningen eller programvaran,

3) de fakta som förutsättningarna för och inriktningen av den tekniska observationen av utrustning grundar sig på,

4) tillståndets giltighetstid med angivande av klockslag,

5) den med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogna tjänsteman som leder och övervakar den tekniska observationen av utrustning,

6) eventuella begränsningar och villkor för den tekniska observationen av utrustning.

Beslut om de tekniska anordningar eller den programvara som åtgärden riktas mot ska fattas av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman, om åtgärden gäller en person. I beslutet ska valet av de anordningar eller den programvara som åtgärden riktas mot motiveras.

Beslut om teleavlyssning och om inhämtande av information i stället för teleavlyssning ska fattas av domstol på yrkande av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. Om ett ärende som gäller teleavlyssning eller inhämtande av information i stället för teleavlyssning inte tål uppskov, får beslut om teleövervakning fattas av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman till dess att domstolen har avgjort yrkandet om beviljande av tillstånd. Ärendet ska föras till domstol så snart det är möjligt, dock senast 24 timmar efter det att metoden började användas.

Beslut om de teleadresser eller den teleterminalutrustning som åtgärden riktas mot ska fattas av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman, om åtgärden gäller en person. I beslutet ska valet av de teleadresser eller den teleterminalutrustning som åtgärden riktas mot motiveras.

En tjänsteman som är anställd vid en militärunderrättelsemyndighet har rätt att placera en anordning, metod eller programvara som används för teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teleövervakning, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk spårning, teknisk observation av utrustning, underrättelseinhämtning som avser statliga aktörers datasystem eller underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem på eller i föremål, ämnen, egendom, utrymmen, platser av annat slag eller informationssystem, om det behövs för användningen av nämnda metod för underrättelseinhämtning. För att installera, ta i bruk och avinstallera anordningen, metoden eller programvaran har en tjänsteman vid en militärunderrättelsemyndighet då rätt att i hemlighet ta sig in i ovannämnda objekt och i ett informationssystem och att kringgå, låsa upp eller på något annat motsvarande sätt tillfälligt passera eller störa objektens eller informationssystemets säkerhetssystem. Anordningar, metoder och programvara får inte installeras eller avinstalleras i utrymmen som används för boende av permanent natur.

På begäran av en militärunderrättelsemyndighet har en person som inte hör till myndigheten rätt att under uppsikt och övervakning av en tjänsteman som är särskilt förtrogen med användningen av metoder för underrättelseinhämtning vidta en i 1 mom. avsedd enskild installations- eller avinstallationsåtgärd som användningen av en metod för underrättelseinhämtning förutsätter, om det är nödvändigt för att kunna använda metoden för underrättelseinhämtning.

En militärunderrättelsemyndighet har rätt att för att installera eller avinstallera en metod eller programvara och för att överföra information, med datatekniska metoder tillfälligt använda en enskilds eller en sammanslutnings anordning eller del av informationssystem, om det är nödvändigt för att kunna använda metoden för underrättelseinhämtning. Militärunderrättelsemyndigheten får inte orsaka den anordning eller det informationssystem som används mer än ringa olägenhet eller skada. Militärunderrättelsemyndigheten är skyldig att ersätta mer än ringa olägenhet eller skada som den orsakat.

Över en täckoperation ska en sådan skriftlig plan göras upp som innehåller väsentlig och tillräckligt detaljerad information för beslutsfattandet om och genomförandet av täckoperationen. Vid förändrade omständigheter ska planen vid behov ses över.

Beslut om en täckoperation ska fattas av huvudstabens underrättelsechef.

Vid förändrade omständigheter ska beslutet vid behov ses över.

Med täckoperation som genomförs uteslutande i datanät avses sådant planmässigt inhämtande av information om i 4 § avsedd verksamhet som genomförs i datanät genom infiltration, där falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter eller registeranteckningar används eller falska handlingar framställs eller används för att förvärva förtroende som behövs för inhämtandet av information eller för att förhindra att inhämtandet av information avslöjas.

Militärunderrättelsemyndigheterna får inrikta en täckoperation på en person eller grupp av personer i ett datanät, om detta med fog kan antas vara av synnerlig vikt för att få information med avseende på ett underrättelseuppdrag.

Över en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät ska en sådan skriftlig plan göras upp som innehåller väsentlig och tillräckligt detaljerad information för beslutsfattandet och genomförandet av täckoperationen. Vid förändrade omständigheter ska planen vid behov ses över.

Beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät ska fattas av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman.

Beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får meddelas för högst sex månader åt gången.

Beslut om täckoperation som genomförs uteslutande i datanät ska fattas skriftligen.

I beslutet ska följande nämnas:

1) det underrättelseuppdrag som ligger till grund för åtgärden,

2) den person eller, i det fall att en bestämd person inte kan specificeras, grupp av personer, tillräckligt specificerad, som är föremål för inhämtandet av information,

3) de fakta som den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät grundar sig på,

4) beslutets giltighetstid med angivande av klockslag,

5) den med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogna tjänsteman som leder och övervakar den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät,

6) eventuella begränsningar och villkor för den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät.

Vid förändrade omständigheter ska beslutet vid behov ses över.

Vid styrd användning av informationskällor får en informationskälla inte ombes inhämta information på ett sådant sätt som förutsätter utövande av myndighetsbefogenheter.

Innan styrd användning av informationskällor inleds ska informationskällan upplysas om sina rättigheter och skyldigheter och i synnerhet om vad som är tillåten och förbjuden verksamhet enligt lag. Vid styrd användning av informationskällor får en informationskälla inte ombes inhämta information på ett sådant sätt som äventyrar informationskällans eller någon annan persons liv eller hälsa. Informationskällans säkerhet ska vid behov tryggas under och efter informationsinhämtningen.

Beslut om styrd användning av informationskällor ska fattas av huvudstabens underrättelsechef eller en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman.

Beslut om platsspecifik underrättelseinhämtning som riktas mot ett fortskaffningsmedel och om annan platsspecifik underrättelseinhämtning än den som avses i 1 mom. ska fattas av huvudstabens underrättelsechef eller en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman.

Militärunderrättelsemyndigheterna har rätt att vid platsspecifik underrättelseinhämtning ta prov av ett ämne, egendom eller ett föremål, om det behövs för utförande av ett underrättelseuppdrag.

Om provtagning enligt 55 a § eller kopiering enligt 56 § nödvändigt kräver det, har militärunderrättelsemyndigheterna rätt att tillfälligt omhänderta ett ämne, egendomen eller ett föremål. Ämnet, egendomen eller föremålet ska utan dröjsmål återlämnas när syftet med omhändertagandet har uppnåtts.

Med underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem avses att information inhämtas på finskt territorium från den del av ett datasystem som en statlig aktör administrerar eller använder i Finland, som genomför eller främjar den verksamhet som är föremål för ett underrättelseuppdrag eller lagrar eller förmedlar information som hänför sig till den verksamhet som är föremål för ett underrättelseuppdrag.

Underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem får användas endast i den omfattning som är nödvändig för att inhämta information om den verksamhet som är föremål för ett underrättelseuppdrag.

Beslut om underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem ska fattas av domstol på yrkande av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman.

Tillstånd till underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem får beviljas för högst sex månader åt gången.

I ett yrkande och i ett beslut om underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem ska följande nämnas:

1) underrättelseuppdraget,

2) den statliga aktör som är föremål för åtgärden och det datasystem som aktören använder,

3) de fakta som förutsättningarna för och inriktningen av underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem grundar sig på,

4) giltighetstiden med angivande av klockslag för tillståndet till underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem,

5) den med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogna tjänsteman som leder och övervakar underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem,

6) eventuella begränsningar och villkor för underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem.

Beslut om de teleadresser eller den teleterminalutrustning eller de anordningar eller den programvara som åtgärden riktas mot under giltighetstiden för tillståndet för metoden för underrättelseinhämtning ska fattas av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. I beslutet ska valet av de teleadresser eller den teleterminalutrustning eller de anordningar eller den programvara som åtgärden riktas mot motiveras.

Militärunderrättelsemyndigheterna får inrikta underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem på ett datasystem, om detta kan antas vara av synnerlig vikt för att inhämta information med avseende på ett underrättelseuppdrag.

Över genomförandet av underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem ska en sådan skriftlig plan upprättas som innehåller väsentlig och tillräckligt detaljerad information för beslutsfattandet om och genomförandet av underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem och de åtgärder som hänför sig till underrättelseinhämtningen. Vid förändrade omständigheter ska planen vid behov ses över.

Militärunderrättelsemyndigheterna har som en del av underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem rätt att vidta behövliga datatekniska åtgärder enligt internationell rätt i ett datasystem utanför finskt territorium, om Finlands försvar eller den nationella säkerheten kan orsakas allvarlig fara med datasystemet eller med hjälp av det. Åtgärderna ska vara nödvändiga, proportionerliga och tillfälliga.

Beslut om åtgärder enligt 62 § 4 mom. ska fattas av huvudstabens underrättelsechef. Innan huvudstabens underrättelsechef fattar beslut ska ärendet förberedelsevis behandlas mellan de myndigheter som avses i 15 § 1 mom. och vid behov ska riktlinjer för ärendet dras upp vid det gemensamma mötet mellan utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet och republikens president.

Vid militär underrättelseinhämtning utomlands och vid användning av metoder för underrättelseinhämtning utomlands får tillämpning av bestämmelserna i 12 § 3 mom., 51 § 3 mom., 60 § 3 mom. och 85 § 2 mom. frångås i enskilda fall, om det är nödvändigt. Bestämmelserna i 79, 80 och 89 § tillämpas inte på militär underrättelseinhämtning utomlands eller användning av metoder för underrättelseinhämtning utomlands.

Beslut om militär underrättelseinhämtning utomlands och om tillåtna metoder för underrättelseinhämtningen ska fattas av huvudstabens underrättelsechef. En med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman beslutar om användning av en i beslutet avsedd enskild metod för underrättelseinhämtning.

Deltagande i sådan militär underrättelseinhämtning utomlands som avses i denna paragraf förutsätter samtycke av den berörda tjänstemannen vid en militärunderrättelsemyndighet.

I fråga om innehållet i ett beslut, en framställning och en plan som gäller användning av en metod för underrättelseinhämtning iakttas vad som i denna lag föreskrivs om framställningar, planer, yrkanden eller beslut.

Försvarsmaktens underrättelsetjänst får i datatrafiken i ett kommunikationsnät samla in och lagra tekniska data om datatrafiken och med hjälp av automatisk databehandling behandla dem

1) för statistisk analys i syfte att inrikta underrättelseinhämtning som avser datatrafik på en del av kommunikationsnätet,

2) för övervakning av dirigeringen av och ändringar i datatrafiken.

I verksamhet som avses i 1 mom. får det inte skapas information genom vilken en enskild fysisk person kan identifieras.

De tekniska data som avses i denna paragraf får lagras i högst 18 månader. Mängden tekniska data som lagras får inte överstiga fem procent av kapaciteten i den del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns som är föremål för datainsamlingen. Lagrade data får användas för de ändamål som anges i 1 mom. och nedan i denna lag.

Försvarsmaktens underrättelsetjänst ska utplåna insamlade och lagrade tekniska data om datatrafiken senast efter att den lagringstid som föreskrivs i 3 mom. har gått ut.

Beslut om behandling av tekniska data för identifiering av en del av ett kommunikationsnät eller för identifiering av dirigeringen av och ändringar i datatrafiken ska fattas av domstol på yrkande av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman.

Tillstånd får beviljas och beslut fattas för högst sex månader åt gången räknat från den dag då tillståndet beviljas eller beslutet fattas, och tillståndet eller beslutet kan gälla även i 66 § 3 mom. avsedda lagrade data.

I ett yrkande och i ett beslut ska följande nämnas:

1) det geografiska område eller nätområde i fråga om vilket tekniska data i inkommande eller utgående datatrafik ska behandlas, eller föremålet för övervakningen av dirigeringen av och ändringar i datatrafiken,

2) de delar av kommunikationsnätet där data söks,

3) den med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogna tjänsteman som leder och övervakar behandlingen,

4) en plan för hur behandlingen ska genomföras.

Försvarsmaktens underrättelsetjänst får samla in och lagra datatrafik i en del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns i syfte att noggrannare inrikta underrättelseinhämtning som avser datatrafik och fastställa sökbegrepp på basis av de förmodade regelbundenheterna eller särdragen i den datatrafik som är föremål för den militära underrättelseinhämtningen.

Vid fastställandet av sökbegrepp ska behandlingen av datatrafiken ske i den maskinläsbara formen för datatrafiken. Vid fastställandet av sökbegrepp får uppgifter i ett meddelandes betydelseinnehåll inte utnyttjas. Som resultat av fastställandet av sökbegrepp får det inte uppstå information som beskriver ett meddelandes innehåll eller information utifrån vilken det kan dras slutsatser om en persons privatliv.

Mängden datatrafik som samlas in och lagras får inte överstiga fem procent av kapaciteten i den del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns som är föremål för insamlingen. Den insamlade och lagrade datatrafiken får bevaras i högst tolv månader. Lagrade data får användas för de ändamål som anges i 1 mom. och nedan i denna lag.

Vid fastställandet av sökbegrepp får tekniska data som lagrats med stöd av 66 § 3 mom. användas.

Försvarsmaktens underrättelsetjänst ska utplåna insamlade och lagrade tekniska data om datatrafiken senast efter att den lagringstid som avses i 3 mom. har gått ut.

Beslut om fastställande av sökbegrepp ska fattas av domstol på yrkande av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman.

Tillstånd får beviljas och beslut fattas för högst sex månader åt gången räknat från den dag då tillståndet beviljas eller beslutet fattas, och tillståndet eller beslutet kan gälla även i 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. avsedda lagrade data.

I ett yrkande och i ett beslut ska följande nämnas:

1) det underrättelseuppdrag för vilket sökbegrepp fastställs och de fakta som gäller det,

2) de fakta som nödvändigheten av fastställandet av sökbegrepp grundar sig på,

3) de förmodade regelbundenheter eller särdrag i objektets datatrafik på basis av vilka sökbegreppen fastställs, och motiveringarna till sådana förmodanden,

4) de delar av kommunikationsnätet där data söks,

5) en plan för hur sökbegreppen ska fastställas,

6) tillståndets giltighetstid med angivande av klockslag,

7) den med användningen av Försvarsmaktens underrättelsetjänsts metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogna tjänsteman som leder och övervakar fastställandet av sökbegrepp,

8) eventuella begränsningar och villkor för fastställandet av sökbegrepp.

Försvarsmaktens underrättelsetjänst kan med hjälp av automatisk databehandling i den datatrafik som överskrider Finlands gräns i kommunikationsnät inhämta information om en med avseende på ett underrättelseuppdrag väsentlig statlig aktör och dennes datatrafik samt behandla en sådan aktörs kommunikation. Inhämtningen av information i datatrafiken grundar sig på användningen av sökbegrepp som beskriver den statliga aktören.

Försvarsmaktens underrättelsetjänst får behandla den information som inhämtats i datatrafiken automatiskt och manuellt.

Som sökbegrepp får tillfälligt användas uppgifter som identifierar en teleterminalutrustning eller teleadress som innehas av eller annars förmodligen används av en person som vistas i Finland.

Sådan informationsinhämtning som avses i denna paragraf kan också riktas mot data som lagrats med stöd av 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom.

Tillstånd får beviljas och beslut fattas för högst sex månader åt gången räknat från den dag då tillståndet beviljas eller beslutet fattas, och tillståndet eller beslutet kan gälla även i 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. avsedda lagrade data.

Försvarsmaktens underrättelsetjänst kan med hjälp av automatisk databehandling i den datatrafik som överskrider Finlands gräns i kommunikationsnät inhämta information om datatrafiken hos sådana andra än statliga aktörer som är väsentliga med avseende på ett underrättelseuppdrag, om informationen inte kan erhållas genom någon annan metod för underrättelseinhämtning. Inhämtningen av information i datatrafiken grundar sig på användningen av sökbegrepp.

Som sökbegrepp får tillfälligt användas uppgifter som identifierar en teleterminalutrustning eller teleadress som innehas av eller annars förmodligen används av en person som vistas i Finland.

Vid inriktningen av underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer får sökbegrepp som riktas mot ett meddelandes innehåll användas. Språkliga uttryck får användas som sökbegrepp endast tillsammans med tekniska data.

Försvarsmaktens underrättelsetjänst får behandla den information som inhämtats i datatrafiken automatiskt och manuellt.

Sådan informationsinhämtning som avses i denna paragraf kan också riktas mot data som lagrats med stöd av 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom.

Tillstånd får beviljas och beslut fattas för högst sex månader åt gången räknat från den dag då tillståndet beviljas eller beslutet fattas, och tillståndet eller beslutet kan gälla även i 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. avsedda lagrade data.

En för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman får besluta att en tjänsteman som ska genomföra förtäckt inhämtande av information, en täckoperation eller bevisprovokation genom köp samt förbereda eller genomföra användning av informationskällor eller ett utrymme som ska användas i sådan verksamhet ska förses med en teknisk anordning som möjliggör avlyssning och observation, om utrustningen är motiverad för att tjänstemannens säkerhet ska kunna tryggas.

Genom beslut av huvudstabens underrättelsechef får militärunderrättelsemyndigheterna ge en informationskälla falska, vilseledande och förtäckta uppgifter eller registeranteckningar, som får användas i ett enskilt fall, eller falska handlingar som upprättas för att användas av informationskällan, om det är nödvändigt för att skydda informationskällans liv och hälsa. En registeranteckning ska rättas när förutsättningarna enligt detta moment inte längre föreligger.

Genom beslut av huvudstabens underrättelsechef får militärunderrättelsemyndigheterna ordna att informationskällan kommer till Finland, om det är nödvändigt för att skydda informationskällans liv och hälsa och om förfarandet som helhet bedömt kan anses vara försvarbart.

Informationskällan har rätt att komma in i landet i en situation som avses i 2 mom. och att i samband med inresan använda sådana falska uppgifter, anteckningar och handlingar som avses i 1 mom.

Teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk observation av utrustning, radiosignalspaning, underrättelseinhämtning i Finland som avser en statlig aktörs datasystem eller underrättelseinhämtning som avser datatrafik får inte riktas mot sådan kommunikation eller information som en part i kommunikationen inte får vittna om eller som han eller hon har rätt att vägra vittna om med stöd av 17 kap. 13, 14, 16 eller 20 § eller 22 § 2 mom. i rättegångsbalken.

Om det under tiden för teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk observation av utrustning, radiosignalspaning, underrättelseinhämtning i Finland som avser en statlig aktörs datasystem eller underrättelseinhämtning som avser datatrafik eller vid något annat tillfälle framkommer att det är fråga om ett meddelande som det är förbjudet att avlyssna eller observera, ska åtgärden avbrytas och de upptagningar som fåtts genom åtgärden och anteckningarna om de uppgifter som fåtts genom den omedelbart utplånas.

Om det framgår att teleavlyssningen eller teleövervakningen riktas mot något annat meddelande än ett meddelande från eller till den person som är föremål för tillståndet eller att den person som den tekniska avlyssningen riktas mot inte befinner sig i det utrymme eller på den plats som avlyssnas, ska användningen av metoden för underrättelseinhämtning till denna del avbrytas så snart det är möjligt, och de upptagningar som fåtts genom avlyssningen, de uppgifter som har fåtts genom teleövervakningen och anteckningarna om de uppgifter som fåtts genom användningen av sådana metoder för underrättelseinhämtning genast utplånas.

Skyldigheten att avbryta åtgärden och att utplåna upptagningarna och anteckningarna gäller radiosignalspaning, om det framgår att radiosignalspaningen gäller innehållet i ett meddelande från någon annan än en statlig aktör.

Skyldigheten att avbryta åtgärden och att utplåna upptagningarna och anteckningarna gäller också teknisk observation av utrustning, om det framgår att observationen riktas mot ett förtroligt meddelande som omfattas av de bestämmelser i 4 kap. som gäller teleavlyssning, teleövervakning och annan teknisk observation än observation av utrustning eller om det framgår att den person som åtgärden riktas mot inte använder den anordning eller den programvara som är föremål för observationen.

Om det framgår att underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem riktas mot sådan databehandlingsutrustning, utrustning för dataöverföring eller programvara för databehandling som inte hör till det datasystem som tillståndet gäller, ska den underrättelseinhämtning i hemlandet som avser den statliga aktörens datasystem till denna del avbrytas så snart det är möjligt och de upptagningar och uppgifter som fåtts genom underrättelseinhämtningen och anteckningarna om uppgifterna genast utplånas.

Om det medan platsspecifik underrättelseinhämtning pågår framgår att underrättelseinhämtningen har riktats mot information om vilken det enligt 17 kap. 11, 13, 14, 16, 20 eller 21 § eller 22 § 2 mom. i rättegångsbalken föreligger skyldighet eller rätt att vägra vittna, ska underrättelseinhämtningen till denna del genast avbrytas och anteckningar om informationen och kopior av den genast utplånas. Annan information än sådan som avses i detta moment får dock bevaras och lagras, om den behövs i de fall som anges i 79 eller 80 §.

Utöver vad som föreskrivs i 82 § 2 mom. ska information som erhållits genom underrättelseinhämtning som avser datatrafik utplånas utan dröjsmål, om det framgår att

1) båda parterna i kommunikationen befann sig i Finland när kommunikationen försiggick,

2) avsändaren, mottagaren eller den som upptar kommunikationen har skyldighet eller rätt att vägra vittna om informationen med stöd av de bestämmelser som nämns i 82 § 1 mom.,

3) informationen inte behövs för landets försvar eller för att skydda den nationella säkerheten.

För utplåningen svarar militärunderrättelsemyndigheterna. Om Försvarsmaktens underrättelsetjänst har lämnat uppgifterna till skyddspolisen vid ett tekniskt genomförande av underrättelseinhämtning som avser datatrafik för skyddspolisens räkning, svarar skyddspolisen för utplåningen.

Den person som varit föremål för teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teleövervakning och teknisk observation samt kopiering som riktas mot ett meddelande eller sådan kopiering av en försändelse som riktas mot ett meddelande ska utan dröjsmål underrättas om detta efter det att syftet med användningen av metoden för underrättelseinhämtning har nåtts.

Den som varit föremål för inhämtande av information behöver inte underrättas om systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, en täckoperation, bevisprovokation genom köp, styrd användning av informationskällor, platsspecifik underrättelseinhämtning, kopiering som riktas mot annat än ett meddelande eller kopiering av en försändelse som riktas mot annat än ett meddelande, om förundersökning inte har inletts i ärendet utifrån en i 79 eller 80 § avsedd anmälan. Om förundersökning inleds, ska bestämmelserna i 10 kap. 60 § 2–7 mom. i tvångsmedelslagen (806/2011) iakttas.

När en fråga enligt 10 kap. 60 § 3 mom. i tvångsmedelslagen om att skjuta upp eller avstå från underrättelsen om användning av en metod för underrättelseinhämtning behandlas, ska yrkandet framställas av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman.

Den som varit föremål för användningen av en metod för underrättelseinhämtning behöver inte underrättas om detta, om föremålet har varit en statlig aktör.

Den som varit föremål för underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer underrättas inte om användningen av metoden för underrättelseinhämtning.

En part som med stöd av 17 kap. 13, 14, 16 eller 20 § eller 22 § 2 mom. i rättegångsbalken har skyldighet eller rätt att vägra vittna om information ska underrättas om underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer, om information som omfattas av rätt eller skyldighet att vägra vittna har kommit fram i samband med den underrättelseinhämtning som avser datatrafik. Skyldighet att underrätta personen föreligger emellertid inte, om den information som inhämtats genom underrättelseinhämtning som avser datatrafik har utplånats med stöd av 85 eller 86 §.

En underrättelse till en person som avses i 89 § eller 89 a § 2 mom. ska göras skriftligen utan dröjsmål efter det att syftet med användningen av en ovan avsedd metod för underrättelseinhämtning har nåtts. De personer som avses i de bestämmelserna ska dock underrättas om användningen av metoden för underrättelseinhämtning senast ett år efter det att användningen av metoden för underrättelseinhämtning upphörde.

Om den som varit föremål för inhämtande av information inte är identifierad eller personens bostadsort i Finland inte är känd vid utgången av den tidsfrist eller det uppskjutande som avses i denna paragraf, ska personen utan obefogat dröjsmål skriftligen underrättas om användningen av metoden för underrättelseinhämtning så snart personens identitet och bostadsort i Finland har utretts.

Den domstol som beviljat tillståndet ska samtidigt skriftligen informeras om den underrättelse som getts till den som varit föremål för underrättelseinhämtning.

På yrkande av huvudstabens underrättelsechef eller en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman får domstolen besluta att en underrättelse enligt 89 § 1 mom. och 89 a § 2 mom. till den som varit föremål för inhämtande av information får skjutas upp med högst två år åt gången, om det är motiverat för att trygga pågående användning av en metod för underrättelseinhämtning, med avseende på landets försvar eller för att garantera den nationella säkerheten eller skydda liv eller hälsa.

Domstolen får besluta att man helt får avstå från underrättelse, om det är nödvändigt med hänsyn till landets försvar eller för att skydda den nationella säkerheten eller liv eller hälsa.

I fråga om handläggning av underrättelseärenden i domstol ska 116 § iakttas.

Befogenheter för den som inte arbetar i tjänsteförhållande

En person som tjänstgör med stöd av värnpliktslagen (1438/2007) eller deltar i frivilliga övningar enligt 18 och 19 § i lagen om frivilligt försvar (556/2007) och som har fått tillräcklig utbildning får, för utförandet av ett underrättelseuppdrag, under ledning och övervakning av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen tjänsteman, använda de metoder för underrättelseinhämtning som avses i 4 kap., med undantag för styrd användning av informationskällor, täckoperationer och bevisprovokation genom köp.

En med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen person som har tagit avsked från en militärunderrättelsemyndighet och som tjänstgör eller deltar i övningar enligt 1 mom. får under ledning och övervakning av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen tjänsteman använda de metoder för underrättelseinhämtning som avses i 4 kap.

På en person som utför uppgifter enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar.

För en skada som en person som utför uppgifter enligt denna lag har orsakat svarar staten i enlighet med vad som föreskrivs i skadeståndslagen (412/1974).

På skadeståndsansvaret för den som deltar i frivilliga övningar enligt 18 och 19 § i lagen om frivilligt försvar tillämpas bestämmelserna om en värnpliktigs skadeståndsansvar i 4 kap. i skadeståndslagen när personen utför uppgifter enligt denna lag.

En kommunikationsförmedlare och en i 2 § 2 punkten i cybersäkerhetslagen (124/2025) avsedd leverantör av datacentraltjänster ska utan obefogat dröjsmål göra de kopplingar i ett kommunikationsnät eller en datacentraltjänst som behövs för teleavlyssning, teleövervakning och sådan underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem samt tillhandahålla militärunderrättelsemyndigheterna de uppgifter och redskap samt den personal som behövs för utförande av teleavlyssningen. Detsamma gäller även de situationer där en militärunderrättelsemyndighet genomför teleavlyssning, teleövervakning eller sådan underrättelseinhämtning i ett kommunikationsnät eller en datacentraltjänst i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem med hjälp av tekniska anordningar. Kommunikationsförmedlaren och leverantören av datacentraltjänster ska dessutom ge en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen tjänsteman sådana uppgifter som den har i sin besittning och som behövs för teknisk spårning.

Militärunderrättelsemyndigheten, den som utför åtgärden och den biträdande personalen har rätt att för att göra de kopplingar som behövs för teleavlyssning och för sådan underrättelseinhämtning i ett kommunikationsnät i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem få tillträde också till andra utrymmen än de som är i kommunikationsförmedlarens eller leverantörens av informationssamhällets tjänster besittning, dock inte till utrymmen som används för stadigvarande boende. En med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen tjänsteman beslutar om åtgärden.

Om den accesspunkt som avses i 1 mom. inte kan genomföras med medverkan av dataöverföraren eller om det är nödvändigt för att skydda underrättelseinhämtning, har Försvarsmaktens underrättelsetjänst rätt att genomföra accesspunkten i den del av ett kommunikationsnät som dataöverföraren administrerar. Om inte skyddet för underrättelseinhämtning förutsätter något annat, ska dataöverföraren om möjligt vara på plats när den accesspunkt som förutsätts för den underrättelseinhämtning som avser datatrafik genomförs.

En kommunikationsförmedlare och leverantör av datacentraltjänster har rätt att så som föreskrivs i 299 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation få ersättning av statens medel för direkta kostnader som orsakats av att den i enlighet med 96 § har bistått en militärunderrättelsemyndighet och lämnat uppgifter. Beslut om betalning av ersättning fattas av den militärunderrättelsemyndighet som vidtagit åtgärden.

Omprövning av ett beslut om ersättning till en kommunikationsförmedlare, leverantör av datacentraltjänster eller dataöverförare får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003).

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Förvaltningsdomstolen ska ge Transport- och kommunikationsverket tillfälle att bli hört.

Militärunderrättelsemyndigheterna har i ett enskilt fall på begäran rätt att av kommunikationsförmedlare och leverantörer av datacentraltjänster få kontaktuppgifter för teleadresser som inte är upptagna i en offentlig katalog eller information som identifierar en teleadress eller teleterminalutrustning eller information som behövs för att identifiera en tjänsts användare eller abonnent, om informationen behövs för utförande av ett underrättelseuppdrag. Militärunderrättelsemyndigheterna har motsvarande rätt att få information om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet.

Militärunderrättelsemyndigheterna har rätt att få de uppgifter som avses i denna paragraf utan dröjsmål och avgiftsfritt, om inte något annat föreskrivs i lag.

Upptagningar som uppkommit vid användningen av metoder för underrättelseinhämtning får undersökas endast av domstol och huvudstabens underrättelsechef, en till uppdraget av militärunderrättelsemyndigheterna förordnad tjänsteman eller av underrättelsetillsynsombudsmannen eller en av denne förordnad tjänsteman. Dessutom får upptagningar på förordnande av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman eller enligt anvisning av domstolen också undersökas av en annan än en ovan avsedd tjänsteman vid en militärunderrättelsemyndighet, en sakkunnig eller en annan person som bistår vid inhämtande av information.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Försvarsmakten får för skötseln av sina uppgifter inhämta och behandla information från allmänt tillgängliga källor.

Försvarsmakten har rätt att använda tekniska anordningar, metoder eller programvaror för att söka och lagra information som härrör från en i 1 mom. avsedd källa.

Försvarsmakten får vid skyddandet av den informationsinhämtning som avses i 1 mom. använda falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter för att hemlighålla uppdraget.

Huvudstaben fattar beslut om de förvaltningsenheter inom Försvarsmakten som ska ha rätt att använda det skydd för informationsinhämtning som avses i 3 mom.

Chefen för en i 4 mom. avsedd förvaltningsenhet beslutar om det skydd för informationsinhämtning som avses i 3 mom.

Information som erhållits vid sådan informationsinhämtning som avses i 8 b § ska utplånas utan dröjsmål efter att det har framgått att informationen inte behövs för utförande av Försvarsmaktens uppgifter.

Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten (332/2019).

När andra än i 1 eller 2 mom. avsedda tjänster eller tjänsteförhållanden tillsätts genom ett ansökningsförfarande, kan Försvarsmakten låta bli att meddela dem som sökt tjänsten eller tjänsteförhållandet namnen på de andra sökandena och namnet på den som har utnämnts, om uppgiftens art nödvändigt kräver det. Sökandena ska dock underrättas om att tjänsten eller tjänsteförhållandet har tillsatts, och i utnämningsbeslutet ska nämnas den tjänst eller det tjänsteförhållande som tillsätts, vilken myndighet som har fattat beslutet samt datum för utnämningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För riksgränsbrott döms inte en utlänning som med anledning av en sådan gärning som avses i 1 mom. avvisas eller utvisas och inte heller en utlänning som på grund av flyktingskap ansöker om asyl eller uppehållstillstånd i Finland. För riksgränsbrott döms inte heller en utlänning som har begått ett brott enligt 1 mom. till följd av att han eller hon har varit föremål för människohandel enligt 25 kap. 3 eller 3 a § eller som har begått en i 1 mom. avsedd gärning på grundval av 78 a § 3 mom. i lagen om militär underrättelseverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Finansinspektionen rätt att trots sekretessbestämmelserna på begäran lämna ut information till skyddspolisen, om informationen är nödvändig för förebyggande av brott som hör till skyddspolisens verksamhetsområde och för skyddande av den nationella säkerheten mot verksamhet som utgör ett allvarligt hot mot den, samt till en militärunderrättelsemyndighet, om informationen är nödvändig med tanke på militärunderrättelsemyndighetens underrättelseuppdrag.

Finansinspektionen har rätt att trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ till skyddspolisen eller militärunderrättelsemyndigheten lämna ut information som Finansinspektionen har i sin besittning gällande penningtvätt eller finansiering av terrorism, kringgående av sanktionsbestämmelser eller andra ovanliga transaktioner genom vilka medel överförs till tredjeländer, om åtgärderna misstänks äventyra den nationella säkerheten och om informationen är behövlig för förebyggande av brott som hör till skyddspolisens verksamhetsområde och för skyddande av den nationella säkerheten mot verksamhet som allvarligt hotar den eller om informationen är behövlig med tanke på militärunderrättelsemyndighetens underrättelseuppdrag.

På utlämnande av den information som avses i 1 och 2 mom. tillämpas det som föreskrivs i 71 § 5 mom.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Fullgöranderapporter utarbetas till stöd för

40) utredning av tillförlitlighet och lämplighet som det föreskrivs om i 10 § i penningspelslagen (10/2026),

41) militär underrättelseinhämtning som avses i lagen om militär underrättelseverksamhet (590/2019).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Skattepliktig inkomst är inte

3) arvode som en myndighet betalar en i lagen om militär underrättelseverksamhet (590/2019) och i polislagen (872/2011) avsedd informationskälla för inhämtande av för skötseln av ett underrättelseuppdrag betydelsefulla uppgifter eller för biträdande av en underrättelsemyndighet och en i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet (108/2018) avsedd informationskälla för inhämtande av uppgifter som är av betydelse för skötseln av uppdrag som hänför sig till upprätthållandet av gränssäkerheten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Gränsbevakningsväsendet utför polis- och tulluppgifter, efterspanings- och räddningsuppgifter och prehospital akutsjukvård samt deltar i det militära försvaret och i militär underrättelseinhämtning. Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets uppgifter inom området för sjöräddningstjänsten finns i sjöräddningslagen.

Gränsbevakningsväsendet deltar på en underrättelsemyndighets begäran i militär underrättelseinhämtning genom att inhämta information och genom att vidta åtgärder till stöd för militärunderrättelsemyndigheternas underrättelseuppdrag.

Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets befogenheter vid deltagande i militär underrättelseinhämtning finns i lagen om militär underrättelseverksamhet (590/2019).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut sådana uppgifter som avses i 15 b § till Försvarsmakten för skötseln av de uppgifter som anges i lagen om militär underrättelseverksamhet (590/2019).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en personuppgiftsansvarig enligt någon annan lag har rätt att ur sitt personregister lämna ut personuppgifter till Försvarsmakten genom en teknisk anslutning eller som en datamängd trots sekretessbestämmelserna, får militärunderrättelsemyndigheten för att upprätthålla sitt informationssystem jämföra uppgifterna i personregistret i fråga med innehållet i sina registrerade personuppgifter. Onödiga uppgifter ska raderas utan dröjsmål efter det att jämförelsen har gjorts. Onödiga personuppgifter får inte registreras.

Om det föreskrivs att den nationella säkerheten eller landets försvar är det ursprungliga ändamålet med behandlingen av uppgifterna eller att landets försvar eller den nationella säkerheten är ett annat ändamål än det ursprungliga, har militärunderrättelsemyndigheten dessutom trots sekretessbestämmelserna rätt att i sitt informationssystem jämföra en datamängd insamlad från ett annat informationssystem, om förfarandet är nödvändigt för att göra behandlingen av uppgifter möjlig i ett informationssystem med hög informationssäkerhetsnivå. Datamängden ska förstöras utan dröjsmål efter det att behovet av jämförelse har upphört. De uppgifter som insamlas för jämförelsen ska hållas åtskilda från övriga uppgifter som militärunderrättelsemyndigheten behandlar.

Denna lag träder i kraft den 20 .