Reform mot penningtvätt och terrorismfinansiering

Syftet med denna lag är att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, att främja avslöjande och utredning av sådan verksamhet och att effektivisera spårning och återtagande av brottsvinningen.

Syftet med denna lag är också att främja verkställandet av riktade ekonomiska sanktioner och riktade ekonomiska sanktioner som rör finansiering av spridning av massförstörelsevapen och att minska risken för att de inte genomförs eller kringgås.

Denna lag tillämpas på sådana ansvariga enheter som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen .

Penningtvättsförordningen och denna lag tillämpas dessutom på dem som affärs- eller yrkesmässigt tillhandahåller tjänster enligt 2 kap. 3 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster (747/2012), på pantlåneinrättningar enligt lagen om pantlåneinrättningar (1353/1992) och på aktörer som bedriver indrivningsverksamhet enligt lagen om registrering av aktörer som bedriver indrivningsverksamhet (411/2018).

Penningtvättsförordningen och denna lag tillämpas dessutom på Finnvera Abp och Finlands Exportkredit Ab.

Denna lag och penningtvättsförordningen tillämpas också när de medel som är föremål för en transaktion härrör från åtgärder som vidtagits inom en annan stats territorium.

Rapporteringsskyldigheten enligt artikel 69 i penningtvättsförordningen tillämpas på Energimyndigheten, en börs enligt lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017) och centralinstitutet för den sammanslutning som avses i lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker (599/2010) vilka ska underrätta centralen för utredning av penningtvätt om de utifrån omständigheter som kommer fram i samband med tillsynen eller annars när de sköter sina uppgifter upptäcker en misstänkt transaktion.

Bestämmelserna i 8 kap. i denna lag tillämpas på sådana tillhandahållare av varor och tjänster som avses i artikel 80 i penningtvättsförordningen, om tillhandahållarna tar emot eller gör kontantbetalningar som överstiger 10 000 euro.

Vad som i denna lag och penningtvättsförordningen föreskrivs om riktade ekonomiska sanktioner tillämpas dessutom på sanktioner som införts med stöd av sådana förordningar av statsrådet som avses i 1 § och 2 a § 1 mom. i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967) samt på beslut som meddelats med stöd av 2 b § i den lagen och med stöd av lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism (325/2013).

Denna lag tillämpas inte på finansiell verksamhet enligt artikel 6.1 i penningtvättsförordningen om de kriterier som anges i artikeln är uppfyllda. Den finansiella verksamhetens totala omsättning enligt led a i den punkten ska vara under 20 000 euro. Transaktionens värde per kund eller per transaktion enligt led b i den punkten, oavsett om transaktionen utförs vid ett enda tillfälle eller genom förbundna transaktioner, ska vara under 1 000 euro. När det gäller led c i den punkten, får den finansiella verksamhetens omsättning inte överstiga fem procent av den berörda fysiska eller juridiska personens totala omsättning.

Denna lag tillämpas inte på verksamhet som gäller skötsel av uppdrag som utförs i egenskap av rättegångsbiträde eller rättegångsombud. Med sådana uppdrag avses i denna lag, utöver egentliga uppdrag i anslutning till en rättegång, också juridisk rådgivning som gäller en klients rättsliga ställning vid förundersökningen av ett brott eller i någon annan fas av behandlingen av ett ärende inför en rättegång samt inledande eller undvikande av rättegång.

Denna lag tillämpas inte på tillhandahållande av penningautomater för användning utanför kasinon. Lagen tillämpas dock på tillhandahållande av penningautomater med stöd av den ensamrättslicens som avses i 5 § i penningspelslagen (10/2026).

I denna lag tillämpas de definitioner som avses i artikel 2.1 i penningtvättsförordningen.

I denna lag avses dessutom med

1) penningtvätt verksamhet enligt 32 kap. 6–10 § i strafflagen (39/1889),

2) finansiering av terrorism verksamhet enligt 34 kap. 12 § och 34 a kap. 10 och 11 § i strafflagen,

3) Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism en myndighet som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1620 om inrättande av myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010, nedan Amla-förordningen ,

4) behörig myndighet enligt artikel 2.1.44 i penningtvättsförordningena) centralen för utredning av penningtvätt enligt led 44 a i den artikeln, vilken är centralen för utredning av penningtvätt som finns vid centralkriminalpolisen, b) tillsynsmyndighet enligt led 44 b och punkt 1.46 i den artikeln, vilka är Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, Finansinspektionen, Tillstånds- och tillsynsverket och Patent- och registerstyrelsen, c) myndigheter enligt led 44 c i den artikeln, vilka är polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Utsökningsverket och åklagaren, och d) myndigheter enligt led 44 d i den artikeln, vilka är Polisstyrelsen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Skatteförvaltningen, Utsökningsverket, Brottspåföljdsmyndigheten och konkursombudsmannen,

5) självreglerande organ enligt artikel 2.1.47 i penningtvättsförordningen den i 1 § i lagen om advokater (496/1958) avsedda advokatföreningen,

6) tillsynsorgan enligt artikel 2.1.45 i penningtvättsförordningen utöver de tillsynsmyndigheter som nämns i 4 punkten underpunkt b i detta moment även advokatföreningen,

7) finansiellt tillsynsorgan ett tillsynsorgan som ansvarar för tillsynen över kreditinstitut och finansiella institut,

8) icke-finansiellt tillsynsorgan ett tillsynsorgan som ansvarar för tillsynen över den icke-finansiella sektorn,

9) icke-finansiell sektor de ansvariga enheter som avses i artikel 3.3 i penningtvättsförordningen,

10) ansvarig enhet en fysisk eller juridisk person som avses i 2 § 2 och 3 mom. och i artikel 3 i penningtvättsförordningen och som inte är undantagen enligt artikel 4–7 i den förordningen eller enligt 3 §,

11) hemmedlemsstat den medlemsstat i Europeiska unionen (EU ) där den ansvariga enhetens säte är belaget eller, om en ansvarig enhet inte har något säte, den EU-medlemsstat där den har sitt huvudkontor,

12) värdmedlemsstat en annan EU-medlemsstat än hemmedlemsstaten där en ansvarig enhet har ett dotterföretag, en filial eller ett annat driftställe eller där den ansvariga enheten bedriver verksamhet inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster genom en infrastruktur,

13) ansvarig enhet som utan att vara etablerad bedriver verksamhet via en mellanhand en ansvarig enhet som bedriver verksamhet i Finland inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster genom ombud eller distributörer eller genom andra typer av infrastruktur,

14) tillsynskollegium för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism en permanent struktur för samarbete och informationsutbyte för att utöva tillsyn över koncerner eller sammanslutningar som verkar i en värdmedlemsstat eller ett tredjeland,

15) myndighetssamarbetsgruppen den i 78 § avsedda nationella myndighetssamarbetsgruppen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vid tillämpningen av denna lag och penningtvättsförordningen betraktas en fonds distributör som en kund till ett fondbolag och en förvaltare av alternativa investeringsfonder och en person, en sammanslutning eller en stiftelse eller en med dessa jämförbar utländsk fysisk eller juridisk person som äger en eller flera fondandelar eller bråkdelar av en fondandel som distributörens kund, om

1) fondföretaget anlitar en distributör för distribution av fonder och

2) såväl fondföretaget eller förvaltaren av alternativa investeringsfonder som distributören är ansvariga enheter.

Närmare bestämmelser om i artikel 2.1.34 a ix i penningtvättsförordningen avsedda betydande offentliga uppdrag utfärdas genom förordning av statsrådet till den del det är fråga om inhemska betydande offentliga uppdrag.

Myndighetssamarbetsgruppen styr och centralen för utredning av penningtvätt svarar för utarbetandet av en nationell riskbedömning avseende penningtvätt och finansiering av terrorism samt riskerna för att riktade ekonomiska sanktioner kringgås eller inte genomförs. Finansministeriet och inrikesministeriet svarar för utarbetandet av en handlingsplan för att ingripa i de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som identifierats i riskbedömningen. Utrikesministeriet svarar för utarbetandet av en handlingsplan för att ingripa i de risker för att riktade ekonomiska sanktioner kringgås eller inte genomförs som identifierats i riskbedömningen.

Den nationella riskbedömningen ska göras i syfte att identifiera, bedöma, förstå och minska de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism samt de risker för att riktade ekonomiska sanktioner kringgås eller inte genomförs som påverkar Finland. Riskbedömningen ska hållas uppdaterad och ses över minst vart fjärde år och, om risksituationen så kräver, får den ses över oftare eller särskilda sektoriella riskbedömningar utföras.

Riskbedömningen ska innehålla en beskrivning av strukturen för och de allmänna förfarandena i systemen för förhindrande av penningtvätt, finansiering av terrorism och förhindrande av att riktade ekonomiska sanktioner kringgås eller inte genomförs, mekanismerna för samarbete med motparter inom Europeiska unionen eller i tredjeländer samt de tilldelade personella och finansiella resurserna i den mån denna information finns tillgänglig.

Vid utarbetandet av riskbedömningen ska ansvariga enheter och andra intressentgrupper höras. Resultaten av riskbedömningen ska offentliggöras och göras tillgängliga för Europeiska kommissionen, nedan kommissionen , Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och de övriga EU-medlemsstaterna.

Den nationella riskbedömningen ska användas för att

1) förbättra systemen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt genom att identifiera områden där ansvariga enheter ska vidta strängare åtgärder i linje med en riskbaserad metod, i tillämpliga fall med angivande av vilka åtgärder som ska vidtas,

2) där så är lämpligt identifiera områden eller sektorer med mindre eller större risk för penningtvätt och finansiering av terrorism,

3) bedöma riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism hos varje typ av juridisk person som är etablerad inom Finland och varje typ av juridisk konstruktion som regleras av nationell rätt, eller som förvaltas inom finskt territorium eller vars förvaltare, eller personer som innehar en likvärdig ställning i liknande juridiska konstruktioner, är bosatta i Finland; och få en förståelse för den riskexponering som härrör från utländska juridiska personer och utländska juridiska konstruktioner,

4) besluta om fördelning och prioritering av resurser för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism samt för att förhindra att riktade ekonomiska sanktioner kringgås eller inte genomförs,

5) säkerställa att lämpliga regler utarbetats för varje sektor eller område allt efter risken för penningtvätt och finansiering av terrorism,

6) utan dröjsmål göra lämplig information tillgänglig för behöriga myndigheter och ansvariga enheter för att underlätta deras egna bedömningar av risken för penningtvätt och finansiering av terrorism samt den bedömning av riskerna för att riktade ekonomiska sanktioner inte genomförs eller att de kringgås som avses i artikel 10 i penningtvättsförordningen.

Utrikesministeriet, justitieministeriet, behöriga myndigheterna och advokatföreningen är skyldiga att föra omfattande statistik över omständigheter av betydelse för effektiviteten hos verksamheten för bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och förhindrande av att riktade ekonomiska sanktioner kringgås eller inte genomförs. Bestämmelser om innehållet i den statistik som behövs för att utvärdera effektiviteten hos bekämpningen av penningtvätt, finansieringen av terrorism och förhindrandet av att riktade ekonomiska sanktioner kringgås eller inte genomförs utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Finansministeriet ska samla in och överlämna statistiken till kommissionen varje år. Finansministeriet ska dessutom överlämna den statistik som avses i artikel 9.2 a, c, d, f och g i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1640 om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om ändring och upphävande av direktiv (EU) 2015/849, nedan sjätte penningtvättsdirektivet , till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

De uppgifter om verkligt huvudmannaskap, nedan verkliga förmånstagare , som avses i artikel 62 i penningtvättsförordningen, de förklaringar som avses i artikel 63.4 i den förordningen samt de uppgifter om arrangemang för nominella företrädare som avses i artikel 66 i den förordningen ska föras in i det centrala register över verkliga förmånstagare, nedan förmånstagarregistret , som förs av Patent- och registerstyrelsen i samband med handelsregistret. Dessa uppgifter förs in i förmånstagarregistret, om den juridiska personen är registrerad i Finland eller om förvaltaren av en i artikel 2.1.29 i penningtvättförordningen avsedd uttrycklig trust, nedan uttrycklig trust , eller en person som innehar en likvärdig ställning i en liknande i artikel 2.1.32 i penningtvättsförordningen avsedd juridisk konstruktion, nedan juridisk konstruktion , är etablerad eller har sin bosättningsort i Finland eller om den liknande juridiska konstruktionen förvaltas i Finland.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på sådana juridiska personer och juridiska konstruktioner som avses i artikel 65 i penningtvättsförordningen.

Anteckningar i förmånstagarregistret ska registreras i maskinläsbart format. De uppgifter som ligger till grund för registeranteckningarna ska samlas in i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 10.6 i sjätte penningtvättsdirektivet.

De uppgifter om verkliga förmånstagare som förs in i förmånstagarregistret ska vara adekvata, korrekta och aktuella. Bestämmelser om åtgärder i anslutning till detta finns i 13 och 14 §.

Om inte något annat följer av denna lag eller av annan lagstiftning, ska på förmånstagarregistret tillämpas vad som i handelsregisterlagen (564/2023) eller någon annanstans föreskrivs om handelsregistret. Bestämmelserna i 12 § 2 mom. i handelsregisterlagen tillämpas dock inte på personer som registrerats som verkliga förmånstagare.

Uppgifter om verkliga förmånstagare för sådana utländska juridiska personer och utländska juridiska konstruktioner som avses i artikel 67 i penningtvättsförordningen ska finnas i förmånstagarregistret, om villkoren i den artikeln uppfylls.

I förmånstagarregistret ska föras in uppgifter om vilken situation enligt artikel 67.1 i penningtvättsförordningen som är grunden för registrering av en utländsk juridisk person eller utländsk juridisk konstruktion.

Om förvaltarna av en uttrycklig trust eller personer som innehar en likvärdig ställning i en liknande juridisk konstruktion är etablerade eller bosatta i olika EU-medlemsstater, ska ett intyg om registrering eller ett utdrag med de uppgifter om verkliga förmånstagare som en medlemsstat har i ett centralt register vara tillräckligt för att registreringsskyldigheten ska vara uppfylld.

Som verkliga förmånstagare i ideella föreningar enligt föreningslagen (503/1989) betraktas styrelsemedlemmar som är antecknade i föreningsregistret. Dessutom kan en förening till förmånstagarregistret anmäla någon annan person som verklig förmånstagare. Bestämmelser om registrering av en förenings styrelseordförande och namntecknare samt om frivillig registrering av andra styrelsemedlemmar finns i den lagen.

Som verkliga förmånstagare i religionssamfund enligt religionsfrihetslagen (453/2003) betraktas styrelsemedlemmar som är antecknade i registret över religionssamfund. Bestämmelser om registrering av religionssamfunds styrelsemedlemmar finns i den lagen.

Som verkliga förmånstagare i stiftelser enligt stiftelselagen (487/2015) betraktas styrelseledamöter och förvaltningsrådsledamöter som är antecknade i stiftelseregistret samt de som bildat en stiftelse. Bestämmelser om registrering av stiftelsers styrelseledamöter och förvaltningsrådsledamöter samt av stiftelseurkunden finns i den lagen.

Som verkliga förmånstagare i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag enligt lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) betraktas styrelseledamöter som är antecknade i handelsregistret.

Patent- och registerstyrelsen har rätt att av juridiska personer, förvaltare av uttryckliga truster och personer som har en likvärdig ställning i en liknande juridisk konstruktion och deras verkliga förmånstagare få alla uppgifter som behövs för att identifiera och verifiera deras verkliga förmånstagare.

Patent- och registerstyrelsen har trots sekretessbestämmelserna rätt att få uppgifter ur andra myndigheters register i den mån sådana uppgifter behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter enligt detta kapitel.

Patent- och registerstyrelsen får begära uppgifter som behövs för skötseln av dess uppgifter också ur register i tredjeländer.

Om ingen person har identifierats som den verkliga förmånstagaren i enlighet med vad som anges i artikel 63.3 eller 64.6 i penningtvättsförordningen, ska i förmånstagarregistret antecknas

1) en förklaring om att det inte finns någon verklig förmånstagare eller att de verkliga förmånstagarna inte kunde fastställas, åtföljd av en motivering till varför det inte var möjligt att fastställa den verkliga förmånstagaren i enlighet med artiklarna 51–57 i penningtvättsförordningen och vad som utgör tvivel om de konstaterade uppgifterna,

2) detaljerade uppgifter om alla fysiska personer som är en i artikel 63.4 andra stycket i penningtvättsförordningen avsedd ledande befattningshavare för den juridiska personen, motsvarande de uppgifter som avses i artikel 62.1 andra stycket a i den förordningen.

Om en juridisk person eller någon annan som är skyldig att göra en anmälan försummar att anmäla uppgifter om den verkliga förmånstagaren eller om att det inte finns någon verklig förmånstagare eller att den inte kunde fastställas, ska Patent- och registerstyrelsen göra en anteckning om detta i förmånstagarregistret.

Behöriga myndigheter, advokatföreningen och Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har rätt att få i 1 mom. 1 punkten avsedda uppgifter för de gemensamma analyser som görs med stöd av 2 a § i lagen om centralen för utredning av penningtvätt (445/2017) och artikel 40 i Amla-förordningen. Ansvariga enheter har rätt att ta del av en juridisk persons eller juridisk konstruktions förklaring enligt 1 mom. 1 punkten när de rapporterar avvikelser från uppgifterna om den verkliga förmånstagaren på det sätt som avses i artikel 24 i penningtvättsförordningen. Om ansvariga enheter emellertid lägger fram bevis för de åtgärder som de har vidtagit för att fastställa de verkliga förmånstagarna för den juridiska personen eller juridiska konstruktionen, ska de också ha rätt att få uppgifter om motiveringen till förklaringen.

Patent- och registerstyrelsen ska inom en rimlig tid efter det att uppgifter om verkliga förmånstagare lämnats in och därefter regelbundet verifiera att uppgifterna är adekvata, korrekta och aktuella. Omfattningen av och frekvensen för verifieringen ska stå i proportion till de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som är förknippade med de kategorier av juridiska personer och juridiska konstruktioner som identifierats i riskbedömningen på Europeiska unionens nivå och den nationella riskbedömningen.

Om en verifiering enligt 1 mom. utförs vid tidpunkten för inlämnandet av uppgifter om verkliga förmånstagare och Patent- och registerstyrelsen drar slutsatsen att det finns inkonsekvenser eller fel i uppgifterna, kan den vägra att göra en registeranteckning om verkliga förmånstagare.

Om en verifiering enligt 1 mom. utförs efter inlämnandet av uppgifter om verkliga förmånstagare och Patent- och registerstyrelsen drar slutsatsen att uppgifterna inte längre är adekvata, korrekta och aktuella, kan den göra en anteckning om bristerna i uppgifterna i registret som gäller till dess att Patent- och registerstyrelsen anser att uppgifterna är adekvata, korrekta och aktuella.

Vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. gäller inte fall där inkonsekvenserna är begränsade till skrivfel, olika sätt att translitterera eller mindre felaktigheter som inte påverkar identifieringen av de verkliga förmånstagarna eller deras förmånsintresse.

Patent- och registerstyrelsen ska förfoga över automatiserade mekanismer för att utföra verifieringar.

Om en sådan avvikelse som avses i artikel 24 i penningtvättsförordningen har anmälts till Patent- och registerstyrelsen ska den inom 30 arbetsdagar vidta lämpliga åtgärder för att korrigera avvikelsen. Om avvikelsen är komplex och Patent- och registerstyrelsen inte kan korrigera den inom 30 arbetsdagar, ska den registrera ärendet och de insatser som har vidtagits och vidta alla nödvändiga åtgärder för att korrigera avvikelsen så snart som möjligt.

I förmånstagarregistret görs en anteckning om anmälda avvikelser som gäller till dess att avvikelsen har korrigerats.

Den anteckning som avses i 2 mom. ska vara tillgänglig för dem som med stöd av 20 och 22 § har tillgång till uppgifterna i förmånstagarregistret.

För att avvikelsen ska kunna korrigeras uppmanar Patent- och registerstyrelsen den juridiska person eller juridiska konstruktion som de anmälda avvikelserna gäller att ge en förklaring till de anmälda avvikelserna och rätta till brister eller fel i uppgifterna i förmånstagarregistret. Patent- och registerstyrelsen kan också på tjänstens vägnar korrigera uppgifterna i förmånstagarregistret, om den kan verifiera att uppgifterna är riktiga.

Patent- och registerstyrelsen ska i samband med påförandet av riktade ekonomiska sanktioner och med jämna mellanrum kontrollera huruvida uppgifterna om verkliga förmånstagare i förmånstagarregistret avser sådana fysiska personer eller sammanslutningar som är föremål för riktade ekonomiska sanktioner och göra en anteckning i registret, om den juridiska personen eller juridiska konstruktionen har samröre med fysiska personer eller sammanslutningar som är föremål för ekonomiska sanktioner. Anteckningen ska fortsätta gälla så länge som den riktade ekonomiska sanktionen mot en fysisk person eller sammanslutning är i kraft.

Den anteckning som anges i 1 mom. görs om

1) en juridisk person eller juridisk konstruktion är föremål för riktade ekonomiska sanktioner,

2) en juridisk person eller juridisk konstruktion kontrolleras av en fysisk person eller sammanslutning som är föremål för riktade ekonomiska sanktioner, eller

3) en verklig förmånstagare för en juridisk person eller juridisk konstruktion är föremål för riktade ekonomiska sanktioner.

De som har rätt att få uppgifter ur förmånstagarregistret med stöd av 20 eller 22 § har rätt att få uppgifter också om en i 1 mom. avsedd anteckning.

Patent- och registerstyrelsen får utföra inspektioner i juridiska personers lokaler och på den plats där verksamheten faktiskt bedrivs i syfte att fastställa den juridiska personens aktuella verkliga förmånstagare och för att verifiera att de uppgifter som lämnats till förmånstagarregistret är adekvata, korrekta och aktuella. Om förvaltaren av en trust eller den person som innehar en likvärdig ställning är en ansvarig enhet som avses i artikel 3.3 a, b eller c i penningtvättsförordningen, får Patent- och registerstyrelsen utföra ovan föreskrivna inspektioner i lokaler som innehas av förvaltaren av trusten eller personen i likvärdig ställning, på den plats där verksamheten faktiskt bedrivs och på annat sätt.

Patent- och registerstyrelsens rätt att verifiera de uppgifter som avses i 1 mom. får inte begränsas, hindras eller uteslutas, om inte något annat följer av 3 och 4 mom.

Om en fysisk persons privata bostad är den juridiska personens lokaler eller om adressen till den privata bostaden i fråga är den juridiska personens post- eller besöksadress som registrerats i företags- och organisationsdatasystemet, krävs för en inspektion i den juridiska personens lokaler att inspektionen är nödvändig för utredande av de omständigheter som inspektionen gäller. Dessutom krävs det att i det aktuella fallet finns en grundad och specificerad anledning att misstänka att det har skett eller kommer att ske en sådan överträdelse av skyldigheterna att fastställa den verkliga förmånstagaren att påföljden kan vara en administrativ påföljdsavgift enligt 8 kap. En inspektion får utföras endast av en myndighet. På inspektioner tillämpas i övrigt vad som i 39 § i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om inspektion.

Vid inspektioner som utförs med stöd av 1 mom. har Patent- och registerstyrelsen inte rätt att få information som skyddas av konfidentialitet vid juridisk rådgivning.

Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011).

Om Patent- och registerstyrelsen upptäcker omständigheter som kan ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska den utan dröjsmål informera centralen för utredning av penningtvätt om detta.

Förmånstagarregistret ska vara sammankopplat via den centrala europeiska plattformen, som inrättats med stöd av artikel 22.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 om vissa aspekter av bolagsrätt, nedan EU:s bolagsrättsdirektiv .

Patent- och registerstyrelsen ska se till att uppgifter om verkliga förmånstagare görs tillgängliga genom den centrala plattformen med iakttagande av vad som föreskrivs i 20–22 §.

De uppgifter som med stöd av 7 § 1 mom. förs in i förmånstagarregistret ska finnas tillgängliga genom systemet för sammankoppling av centrala register i fem år från det att den juridiska personen har upplösts eller den juridiska konstruktionen har upphört att existera.

Patent- och registerstyrelsen kan på ansökan besluta att uppgifter om den verkliga förmånstagaren i enskilda fall ska lagras under en ytterligare period på högst fem år, om lagringen är nödvändig och proportionerlig för att förhindra, upptäcka, utreda eller väcka åtal för misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Förlängning av lagringstiden kan sökas av förundersökningsmyndigheterna och åklagaren. Förlängning av lagringstiden ska sökas inom den lagringstid som anges i 1 mom.

Efter utgången av den lagringstid som anges i 1 och 2 mom. ska personuppgifterna avföras ur registret.

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska en juridisk person, en uttrycklig trust eller en juridisk konstruktion eller deras konkursbo lagra uppgifterna om sina verkliga förmånstagare i fem år från det att den juridiska personen har upplösts eller den uttryckliga trusten eller den juridiska konstruktionen har upphört att existera.

Följande aktörer som utför myndighetsuppgifter ska ha rätt att få alla uppgifter om verkliga förmånstagare i förmånstagarregistret:

1) behöriga myndigheter,

2) advokatföreningen när den utför sina tillsynsuppdrag enligt denna lag,

3) skattemyndigheter,

4) myndigheter med specifikt ansvar för att genomföra de restriktiva unionsåtgärder som fastställs inom ramen för de rådsförordningar som antagits på grundval av artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

5) Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, för gemensamma analyser i enlighet med 2 a § i lagen om centralen för utredning av penningtvätt och artikel 40 i Amla-förordningen,

6) Europeiska åklagarmyndigheten,

7) Europeiska byrån för bedrägeribekämpning,

8) Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete när de tillhandahåller operativt stöd till medlemsstaternas behöriga myndigheter.

De i 1 mom. avsedda aktörerna ska få uppgifterna utan att den berörda juridiska personen eller den berörda juridiska konstruktionen hörs.

Ansvariga enheter ska när de vidtar åtgärder för kundkännedom i enlighet med kapitel III i penningtvättsförordningen i rätt tid beviljas tillgång till uppgifterna om verkliga förmånstagare i förmånstagarregistret. Patent- och registerstyrelsen får vägra att helt eller delvis lämna ut uppgifter ur förmånstagarregistret till en ansvarig enhet i de fall som avses i 25 § 1 mom. 4 punkten.

Till sådana fysiska personer, juridiska personer och myndigheter som kan visa ett berättigat intresse av förebyggande och bekämpning av penningtvätt, förbrott till penningtvätt enligt 32 kap. 11 § i strafflagen, nedan förbrott , och finansiering av terrorism ska följande uppgifter om juridiska personer och juridiska konstruktioner som finns i förmånstagarregistret lämnas ut:

1) den verkliga förmånstagarens namn,

2) den verkliga förmånstagarens födelsemånad och födelseår,

3) den verkliga förmånstagarens bosättningsland och det eller de medborgarskap som denne innehar,

4) för verkliga förmånstagare för juridiska personer, arten och omfattningen av det förmånsintresse som innehas av den verkliga förmånstagaren,

5) för verkliga förmånstagare för uttryckliga truster eller liknande juridiska konstruktioner, förmånsintressets art.

Utöver de uppgifter som avses i 1 mom. ska alla fysiska personer, juridiska personer eller myndigheter som avses i 22 § 1 mom. 1, 2 och 5 punkten också ha rätt att få historiska uppgifter om verkliga förmånstagare för den juridiska personen eller juridiska konstruktionen, också för juridiska personer eller juridiska konstruktioner som har upplösts eller upphört att existera under de föregående fem åren samt en beskrivning av den juridiska personens eller juridiska konstruktionens kontroll- eller ägarstruktur.

De uppgifter som avses i 1 mom. ska lämnas ut i elektronisk form.

I 1 mom. avsedda uppgifter ska lämnas ut utan att den juridiska person eller juridiska konstruktion som är föremål för begäran hörs.

Följande fysiska personer, juridiska personer och myndigheter har rätt att få tillgång till de uppgifter som anges i 21 § 1 mom.:

1) personer som agerar för journalistiska ändamål, rapporteringsändamål eller motsvarande ändamål i medierna som har ett samband med förebyggande eller bekämpning av penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism,

2) organisationer i det civila samhället och i den akademiska världen som har anknytning till förebyggande eller bekämpning av penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism,

3) fysiska eller juridiska personer som sannolikt kommer att ingå en transaktion med en juridisk person eller juridisk konstruktion och som vill förhindra varje koppling mellan en sådan transaktion och penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism,

4) sammanslutningar som omfattas av tredjelandskrav på förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, förutsatt att de kan visa att de behöver tillgång till de uppgifter som avses i 21 § 1 mom. med avseende på en juridisk person eller juridisk konstruktion för att utföra åtgärder för kundkännedom med avseende på en kund eller presumtiv kund i enlighet med kraven på förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism i dessa tredjeländer,

5) motparter i tredjeländer till Europeiska unionens behöriga myndigheter för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, förutsatt att de kan visa att de behöver tillgång till de uppgifter som avses i 21 § 1 mom. med avseende på en juridisk person eller juridisk konstruktion för att utföra sina uppgifter enligt dessa tredjeländers förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med ett specifikt fall,

6) medlemsstaternas myndigheter med ansvar för genomförandet av avdelning I kapitlen II och III i EU:s bolagsrättsdirektiv, de myndigheter som ansvarar för registrering av bolag i det register som avses i artikel 16 i det direktivet, och medlemsstaternas myndigheter med ansvar för att kontrollera lagenligheten i ombildningar, fusioner och delningar av bolag med begränsat ansvar enligt avdelning II i det direktivet,

7) de programmyndigheter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och som angetts av medlemsstaterna enligt artikel 71 i den förordningen, när det gäller mottagare av unionsmedel,

8) de myndigheter som genomför faciliteten för återhämtning och resiliens enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, när det gäller stödmottagare inom ramen för faciliteten,

9) medlemsstaternas myndigheter i samband med offentliga upphandlingsförfaranden, när det gäller anbudsgivare och aktörer som tilldelas kontraktet inom ramen för det offentliga upphandlingsförfarandet,

10) leverantörer av produkter för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, i den strikta utsträckning som produkter som utvecklats på grundval av de uppgifter som avses i 21 § 1 mom. eller som innehåller dessa uppgifter endast tillhandahålls kunder som är ansvariga enheter eller behöriga myndigheter, förutsatt att dessa leverantörer av produkter kan visa att de behöver tillgång till de uppgifter som avses i det momentet med stöd av ett avtal med en ansvarig enhet eller en behörig myndighet,

11) utöver de kategorier som anges i 1–10 punkten andra personer som kan visa ett berättigat intresse med avseende på syftet att förebygga och bekämpa penningtvätt, förbrott till penningtvätt och finansiering av terrorism från fall till fall.

Patent- och registerstyrelsen ska till kommissionen anmäla följande:

1) förteckningen över de myndigheter som har rätt att få uppgifter om verkliga förmånstagare med stöd av 1 mom. 6–8 punkten,

2) förteckningen över de myndigheter eller kategorier av myndigheter som har rätt att få uppgifter om verkliga förmånstagare med stöd av 1 mom. 9 punkten,

3) eventuella personer enligt i 1 mom. 11 punkten som konstaterats ha ett berättigat intresse av att få tillgång till uppgifter om verkliga förmånstagare och som identifierats.

Patent- och registerstyrelsen ska utan dröjsmål och under alla omständigheter inom en månad efter det att de har inträffat underrätta kommissionen om alla ändringar av eller tillägg till de kategorier som avses i 2 mom.

Patent- och registerstyrelsen ska dokumentera vilka personer som har rätt att få uppgifter ur förmånstagarregistret med stöd av 22 §. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter om mottagare till verkliga förmånstagare finns i artikel 15.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan den allmänna dataskyddsförordningen .

Patent- och registerstyrelsen ska säkerställa att den information som lämnas ut ur förmånstagarregistret inte leder till identifiering av personer som hämtar uppgifter i registret, om personerna är fysiska eller juridiska personer enligt 22 § 1 mom. 1 eller 2 punkten. När det gäller dessa personer ska Patent- och registerstyrelsen till de verkliga förmånstagarna, om de lämnar in en begäran som avses i 1 mom., lämna ut information om befattning eller yrke för de personer som har konsulterat deras uppgifter om förmånstagare.

Patent- och registerstyrelsen ska avstå från att röja identiteten på en tredjelandsmotpart till Europeiska unionens behöriga myndigheter för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med vad som avses i artikel 2.1.44 a och c i penningtvättsförordningen, så länge det är nödvändigt för att skydda den myndighetens analyser eller utredningar. Myndigheter i tredjeländer ska, när de begär uppgifter om verkliga förmånstagare med stöd av 22 §, ange den period som inte får överstiga fem år, under vilken de begär att Patent- och registerstyrelsen ska avstå från att lämna ut information och skälen till denna begränsning samt hur tillhandahållandet av sådan information skulle äventyra syftet med deras analyser och utredningar.

En förlängning av den period som anges i 3 mom. får endast beviljas på grundval av en motiverad begäran från myndigheten i tredjelandet för en period på högst ett år, varefter en ny motiverad begäran om förlängning ska lämnas in av den myndigheten.

Patent- och registerstyrelsen ska verifiera förekomsten av det berättigade intresse som avses i 22 § på grundval av handlingar och uppgifter som erhållits av den som begär uppgifter ur förmånstagarregistret, nedan sökanden , och vid behov information som den har tillgång till med stöd av 2 mom. i den paragrafen.

Förekomsten av ett berättigat intresse ska fastställas med beaktande av sökandens:

1) befattning eller yrke, och

2) koppling till den juridiska person eller juridiska konstruktion vars uppgifter sökanden begär.

Om sökanden är en sådan fysisk eller juridisk person som avses i 22 § 1 mom. 1 eller 2 punkten, beaktas med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. i denna paragraf inte kopplingen till den juridiska personen eller juridiska konstruktionen vid fastställandet av ett berättigat intresse.

Om utlämnande av uppgifter begärs av en person vars berättigade intresse till följd av att personen hör till en av kategorierna i 22 § 1 mom. redan har verifierats av en annan medlemsstats centrala register, är verifieringen av det villkor som fastställs i 2 mom. 1 punkten i denna paragraf genomförd genom insamling av bevis på det berättigade intresse som fastställts av registret i den andra medlemsstaten.

Sökandens identitet ska verifieras innan uppgifter lämnas ut ur förmånstagarregistret.

Till en person vars berättigade intresse har verifierats ska uppgifter i förmånstagarregistret lämnas ut utan att personens berättigade intresse verifieras på nytt varje gång personen granskar uppgifter i registret. Om det inte finns grundad anledning att misstänka att det berättigade intresset inte längre föreligger, får verifieringen upprepas tidigast 12 månader efter det att ansökan godkänts.

Patent- och registerstyrelsen ska säkerställa att den genomför den verifiering som avses i 1 mom. och meddelar sökanden ett beslut inom 12 arbetsdagar. Om ett stort antal ansökningar undantagsvis inkommer inom en kort tid får tidsfristen förlängas med 12 arbetsdagar. Om antalet inkommande ansökningar fortsätter att vara högt efter det att förlängningen har löpt ut, kan tidsfristen förlängas med ytterligare 12 arbetsdagar.

Patent- och registerstyrelsen ska i god tid underrätta kommissionen om varje ovan avsedda förlängning av tidsfristen. Om Patent- och registerstyrelsen beslutar att lämna ut uppgifter om verkliga förmånstagare ska den utfärda ett intyg om godkännande av ansökan som gäller i tre år. Patent- och registerstyrelsen ska besvara varje efterföljande ansökan om utlämnande av uppgifter om verkliga förmånstagare från samma person inom sju arbetsdagar.

Patent- och registerstyrelsen får avslå en ansökan om utlämnande av uppgifter om verkliga förmånstagare endast av följande skäl:

1) sökanden har inte lämnat in de uppgifter eller handlingar som avses i 24 § 1 mom.,

2) sökanden har inte visat att denne har ett berättigat intresse av att få uppgifter om verkliga förmånstagare,

3) om det finns anledning att misstänka att uppgifterna inte kommer att användas för de ändamål för vilka de begärdes eller att uppgifterna kommer att användas för ändamål som inte är kopplade till förebyggande av penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism,

4) utlämnandet av uppgifterna skulle utsätta den verkliga förmånstagaren för en oproportionerlig risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, ocker, trakasserier, våld eller hotelser eller om den verkliga förmånstagaren är minderårig eller saknar rättshandlingsförmåga,

5) om ett i 24 § 3 mom. avsett bevis på det berättigade intresset som beviljats av en annan medlemsstats centrala register inte omfattar de ändamål för vilka uppgifterna begärs,

6) om sökanden befinner sig i ett tredjeland och svaret på ansökan om utlämnande av uppgifter inte skulle vara förenligt med bestämmelserna i kapitel V i den allmänna dataskyddsförordningen.

Innan en ansökan avslås av ett skäl som anges i 1 mom. 1–3 eller 5 punkten, kan Patent- och registerstyrelsen begära ytterligare information av sökanden. Om ytterligare information har begärts, förlängs tidsfristen för Patent- och registerstyrelsen att meddela ett beslut med sju arbetsdagar.

Patent- och registerstyrelsen ska dokumentera de åtgärder som den har vidtagit för att bedöma ansökan och inhämta ytterligare information med stöd av 1 och 2 mom.

Beslutet om utlämnande av uppgifterna kan återkallas, om något av de skäl som avses i 1 mom. blir känt för Patent- och registerstyrelsen efter det att rätt att få uppgifter har beviljats. Personer som har rätt att få tillgång till uppgifterna ska underrätta Patent- och registerstyrelsen om alla ändringar som kan leda till att ett berättigat intresse upphör.

Patent- och registerstyrelsen ska årligen offentliggöra statistik över antalet fall där uppgifter har lämnats ut i de situationer som avses i 1 mom. 4 punkten samt över de angivna skälen. Patent- och registerstyrelsen ska årligen överlämna statistiken till kommissionen.

Det registreringsnummer för juridiska personer som avses i artikel 22.1 b iii i penningtvättsförordningen är företags- och organisationsnumret eller något annat registreringsnummer med vilket den juridiska personen identifieras.

I fråga om allmänna intressebevakare ska den ansvariga enheten av uppgifterna för kundkännedom i stället för de uppgifter som avses i artikel 22.1 a i penningtvättsförordningen bevara serviceproducentens identifieringsuppgifter, intressebevakarens titel samt, om serviceproducenten har fler än en allmän intressebevakare, intressebevakarens ordningsnummer.

De åtgärder som avses i artiklarna 36 och 37 i penningtvättsförordningen tillämpas på alla gränsöverskridande korrespondentförbindelser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vad som i artikel 48.4 i penningtvättsförordningen föreskrivs om utnyttjande av andra ansvariga enheter tillämpas också på utnyttjande av ansvariga enheter som är etablerade inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och vars placeringsort är förenad med geografiska riskfaktorer motsvarande dem som avses i punkt 3 i bilaga III till den förordningen.

Tillsyn över ansvariga enheter som avses i artikel 3.1 och 3.2 samt 3.3 h och k i penningtvättsförordningen utövas av Finansinspektionen.

Tillsyn över revisorer som avses i artikel 3.3 a i penningtvättsförordningen utövas av Patent- och registerstyrelsen.

Tillsyn över ansvariga enheter som avses i artikel 3.3 a och b i penningtvättsförordningen utövas av advokatföreningen till den del advokaterna är i lagen om advokater avsedda advokater som är näringsidkare eller, om advokatverksamheten bedrivs i bolagsform, advokatbolag. Tillsyn över advokater och advokatbolag utövas till den del det är fråga om att de handlar i en klients namn och för en klients räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner avseende fast egendom eller att de i en klients namn deltar i planering eller genomförande av följande transaktioner:

1) köp eller försäljning av fastigheter eller affärsenheter,

2) förvaltning av klienters penningmedel, i 2 kap. 1 § i värdepappersmarknadslagen (746/2012) avsedda värdepapper eller kryptotillgångar eller andra tillgångar,

3) öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdeandelskonton eller konton för kryptotillgångar,

4) organisering av medel som behövs för att bilda, driva eller förvalta bolag,

5) bildande och ledning av truster, stiftelser, bolag och motsvarande sammanslutningar eller ansvar för deras verksamhet.

Finansinspektionen utövar dessutom tillsyn över Finnvera Abp och Finlands Exportkredit Ab, över den börs och det centralinstitut för en sammanslutning som avses i 2 § 5 mom. samt över att de ansvariga enheter som står under dess tillsyn följer Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849, nedan förordningen om betalningsuppgifter .

Tillsyn över ansvariga enheter som avses i artikel 3.2 och 3.3 a–g och i, j samt l–o i penningtvättsförordningen utövas av Tillstånds- och tillsynsverket till den del de inte är sådana ansvariga enheter över vilka Finansinspektionen, Patent- och registerstyrelsen eller advokatföreningen utövar tillsyn. Tillstånds- och tillsynsverket utövar dessutom tillsyn över ansvariga enheter som avses i 2 § 2 mom.

Tillsynsorganen utövar tillsyn över de ansvariga enheter som de ansvarar för också i fråga om den begränsning av kontantbetalningar som avses i 2 § 6 mom. till den del den ansvariga enheten inte med stöd av artikel 80.4 i penningtvättsförordningen har lämnats utanför artikelns tillämpningsområde. Tillsyn över sådana andra i 2 § 6 mom. avsedda tillhandahållare av varor och tjänster som inte är ansvariga enheter utövas av Tillstånds- och tillsynsverket.

Om den ansvariga enheten som sin huvudsakliga affärsverksamhet bedriver en verksamhet som med stöd av denna paragraf står under flera tillsynsmyndigheters tillsyn, kan tillsynsmyndigheterna komma överens om att tillsynsuppdraget enligt denna lag i sin helhet överförs på en av dessa tillsynsmyndigheter. Efter det att överenskommelsen har ingåtts är endast den tillsynsmyndighet som tagit emot uppdraget behörig att utöva de tillsyns- och påföljdsbefogenheter som avses i denna lag

Tillsynsorganen ska säkerställa att de ansvariga enheter med säte, driftställe eller filial i Finland som de ansvarar för är föremål för lämplig och effektiv tillsyn över att penningtvättsförordningen samt denna lag och de bestämmelser som utfärdats och föreskrifter som meddelats med stöd av den iakttas. Tillsynsorganen ska utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs av sådana ansvariga enheter som omfattas av särskilda tillståndskrav, oavsett om den verksamhet som har tillstånd bedrivs via infrastruktur i Finland eller på distans. Tillsynen ska anmälas till tillsynsorganen i den medlemsstat där den ansvariga enheten har sitt säte. Denna paragraf ska inte tillämpas när Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism agerar som tillsynsorgan.

Vid tillämpning av 1 mom. ska tillsynsorganen:

1) sprida i 35 § avsedda upplysningar till ansvariga enheter,

2) besluta om när enskilda dokumenterade riskbedömningar enligt artikel 10 i penningtvättsförordningen inte krävs, eftersom de specifika risker som är förenade med sektorn är uppenbara och väl kända,

3) verifiera lämpligheten med och genomförandet av ansvariga enheters interna riktlinjer, förfaranden och kontroller enligt kapitel II i penningtvättsförordningen,

4) verifiera de personalresurser som avsatts för utförandet av uppgifterna enligt penningtvättsförordningen,

5) för företag för kollektiva investeringar, besluta om de fall då företag för kollektiva investeringar får utkontraktera rapporteringen av misstänkt verksamhet enligt artikel 18.7 i penningtvättsförordningen till en tjänsteleverantör,

6) regelbundet bedöma och övervaka de risker som de ansvariga enheterna utsätts för när det gäller penningtvätt och finansiering av terrorism och för att riktade ekonomiska sanktioner kringgås eller inte genomförs,

7) övervaka att ansvariga enheter iakttar sina skyldigheter när det gäller riktade ekonomiska sanktioner,

8) utföra alla nödvändiga utredningar på distans, inspektioner på plats och tematiska kontroller och andra eventuella undersökningar, bedömningar och analyser som är nödvändiga för att verifiera att ansvariga enheter iakttar penningtvättsförordningen och eventuella administrativa påföljder som förelagts med stöd av 68 §,

9) vidta åtgärder vid ansvariga enheters överträdelser av tillämpliga krav som upptäckts under tillsynsbedömningen och följa upp genomförandet av sådana åtgärder.

Vid fullgörandet av de uppdrag som anges i 2 mom. har tillsynsorganen befogenheter att

1) kräva att ansvariga enheter trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt lämnar uppgifter som är relevanta för övervakning och verifiering av att penningtvättsförordningen eller förordningen om betalningsuppgifter iakttas,

2) utföra kontroller hos ansvariga enheter och hos tjänsteleverantörer till vilka den ansvariga enheten har utkontrakterat delar av sitt uppdrag att uppfylla kraven i de förordningarna som nämns i 1 punkten,

3) tillämpa lämpliga och proportionella administrativa åtgärder för att avhjälpa situationen vid överträdelser, av i 8 kap. avsedda administrativa påföljder eller andra överträdelser

Tillsynsorganet har trots sekretessbestämmelserna när det utför uppgifter enligt 2 mom. rätt att avgiftsfritt av myndigheter och aktörer som sköter offentliga uppdrag få uppgifter om hur den ansvariga enheten sköter sina registrerings-, rapporterings- och betalningsåtaganden i anslutning till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter samt avgifter som Tullen tar ut samt uppgifter om enhetens verksamhet, ekonomi och kopplingar.

Tillsynsorganet har rätt att få behövliga uppgifter som motsvarar de uppgifter som avses i 4 mom. också om en i 2 § 1 punkten i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010) avsedd organisation som har koppling till den ansvariga enheten och om sådana personer som avses i 57 § 2 mom. i denna lag.

Uppgifter som avses i 4 och 5 mom. får sökas genom teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form utan samtycke av den vars intressen tystnadsplikten är avsedd att skydda.

Finansinspektionen och Tillstånds- och tillsynsverket har, när det utövar tillsyn över tillhandahållare av penningspelstjänster, utöver de befogenheter som föreskrivs i 29 § 3 mom. också befogenhet att inspektera den ansvariga enhetens lokaler utan förhandsanmälan om detta krävs för korrekt och effektivt genomförande av inspektionen, och alla behövliga resurser för att genomföra en sådan inspektion.

De tillsynsorgan som avses i 1 mom. har rätt att för inspektionen

1) granska räkenskaperna och affärshandlingarna för den ansvariga enheten och ta kopior av eller utdrag ur de räkenskaperna och affärshandlingarna,

2) få tillgång till eventuell mjukvara, databaser, it-verktyg och andra elektroniska medel för uppgiftsregistrering som den ansvariga enheten använder,

3) erhålla skriftliga och muntliga uppgifter a) från den person som ansvarar för interna riktlinjer, förfaranden och kontroller för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, b) från den i 1 mom. avsedda ansvariga enhetens representanter eller personal, c) från den person som representerar sammanslutningar till vilka den ansvariga enheten har utkontrakterat uppdrag enligt artikel 18 i penningtvättsförordningen, eller d) personalen vid de sammanslutningar som avses i underpunkt c,

4) höra andra personer som går med på att höras i syfte att samla in uppgifter som gäller föremålet för inspektionen.

Andra tillsynsmyndigheter än Patent- och registerstyrelsen har rätt att för tillsynen över att penningtvättsförordningen, förordningen om betalningsuppgifter, denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem iakttas också utföra inspektioner i utrymmen som används för boende av permanent natur, om det finns grundad anledning att misstänka att den ansvariga enheten uppsåtligen eller av oaktsamhet allvarligt, upprepade gånger eller systematiskt har försummat att iaktta eller brutit mot skyldigheterna enligt penningtvättsförordningen eller förordningen om betalningsuppgifter och inspektionen är nödvändig för att utreda de omständigheter som är föremål för inspektion.

För tillsynen över att penningtvättsförordningen, förordningen om betalningsuppgifter, denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av dem iakttas har tillsynsmyndigheten och advokatföreningen rätt att utföra inspektioner också med hjälp av distansförbindelse genom ett informationssäkert förfarande eller på en av tillsynsmyndigheten eller advokatföreningen anvisad annan plats än utrymmen som används för boende av permanent natur. Syn- och hörselkontakt vid inspektioner som utförs med hjälp av distansförbindelse får endast riktas mot fysiska personer som företräder den ansvariga enhet som är föremål för inspektionen eller mot de system hos den ansvariga enheten som tillsynsmyndigheten eller advokatföreningen måste få tillgång till för inspektionen. Den ansvariga enheten ska på begäran av tillsynsmyndigheten eller advokatföreningen lämna de handlingar och andra upptagningar som gäller den ansvariga enhetens verksamhet och förvaltning för granskning i den omfattning som behövs för att fullgöra tillsynsuppdraget enligt penningtvättsförordningen, förordningen om betalningsuppgifter, denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem.

Tillsynsmyndigheterna får meddela

1) föreskrifter om att ansvariga enheter som står under deras tillsyn regelbundet ska lämna uppgifter om sin interna kontroll och riskhantering med avseende på förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism till dem samt om hur uppgifterna ska lämnas,

2) föreskrifter om att det regelbundet ska lämnas uppgifter om intern kontroll och riskhantering med avseende på riktade ekonomiska sanktioner samt om hur uppgifterna ska lämnas, och

3) dem de utövar tillsyn över närmare föreskrifter om de åtgärder för kundkännedom som avses i kapitel III i penningtvättsförordningen och om de interna riktlinjer, förfaranden och kontroller som avses i kapitel II i den förordningen.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de interna strategier, förfaranden och kontroller som krävs för iakttagandet av sådana restriktiva åtgärder som avses i artikel 23 i förordningen om betalningsuppgifter.

Tillsynsorganet för valutaväxlings- och checkinlösningskontor, tjänsteleverantörer till truster eller bolag, tillhandahållare av speltjänster samt finansiella holdingföretag med blandad verksamhet, ska verifiera att personerna i företagsledningen i och de verkliga förmånstagarna för dessa enheter har gott anseende och agerar med ärlighet och integritet. Personerna i företagsledningen för sådana sammanslutningar ska också besitta de kunskaper och den kompetens som de behöver för att kunna utföra sina uppgifter.

Vad gäller sådana ansvariga enheter som avses i artikel 3.3 a, b, d–f och h–o i penningtvättsförordningen ska tillsynsorganen vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att personer som dömts för penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller för finansiering av terrorism och deras medhjälpare erhåller yrkeslegitimation, innehar ledande befattningar i eller är verkliga förmånstagare för sådana ansvariga enheter.

Tillsynsorganen ska utifrån riskkänslighetsanalyser verifiera att kraven enligt i 1 och 2 mom. fortsätter att vara uppfyllda. Tillsynsorganen ska verifiera att kraven enligt i 1 mom. fortsätter att vara uppfyllda särskilt om det finns grundad anledning att misstänka att penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till sådana brott, förekommer eller har förekommit eller om det finns en förhöjd risk för att sådana brott begås i en ansvarig enhet.

Tillsynsorganen får begära att personer som dömts för penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism ska entledigas från ledande befattningar i sådana ansvariga enheter som avses i 1 och 2 mom. Tillsynsorganen får entlediga personer i ledningen för de ansvariga enheter som avses i 1 mom. eller påföra ett tillfälligt förbud för dem att sköta uppgiften, om de inte uppfyller kraven enligt i 1 mom. Tillsynsorganen får bryta alla kopplingar mellan ansvariga enheter och personer som är dömda för penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism, som är verkliga förmånstagare för sådana ansvariga enheter som avses i 1 och 2 mom., eller begära att dessa verkliga förmånstagares innehav i ansvariga enheter avyttras.

Tillsynsorganet eller på dess begäran en annan behörig myndighet ska i den centrala databas för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i artikel 11 i Amla-förordningen kontrollera om en fällande dom förekommer i straffregistret för den berörda personen.

Tillsynsorgan ska utöva tillsyn över den verksamhet som följande ansvariga enheter som utan att vara etablerade bedriver via en mellanhand, också när verksamheten bedrivs inom ramen för en auktorisation som erhållits enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, nedan kreditinstitutsdirektivet :

1) utgivare av elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG,

2) betaltjänstleverantörer enligt definitionen i artikel 4.11 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG, nedan betaltjänstdirektivet , och

3) leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas dock inte om Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism agerar som tillsynsorgan för en ansvarig enhet som utan att vara etablerad bedriver verksamhet via en mellanhand.

Tillsynsorganet utövar tillsyn över i 1 mom. 1–3 punkten avsedda ansvariga enheter när verksamheten bedrivs i en annan medlemsstat inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster genom ombud eller distributörer eller genom andra typer av infrastruktur och när den ansvariga enheten har sitt säte i Finland, om

1) kraven på att utse en central kontaktpunkt enligt den tekniska standard för tillsyn som utfärdas med stöd av artikel 41.2 i sjätte penningtvättsdirektivet inte är uppfyllda, och

2) tillsynsorganet i den ansvariga enhetens värdmedlemsstat underrättar det finländska tillsynsorganet om att tillsynen över den ansvariga enhetens verksamhet med tanke på enhetens begränsade infrastruktur på värdmedlemsstatens territorium ska utövas av det finländska tillsynsorganet.

Tillsynsorganet och det i 3 mom. 2 punkten avsedda tillsynsorganet i värdmedlemsstaten samt, i fråga om ansvariga enheter som utan att vara etablerade bedriver verksamhet via en mellanhand, tillsynsorganet i den medlemsstat där den ansvariga enheten har sitt säte ska förse varandra med all information som krävs för att bedöma huruvida de krav som avses i 3 mom. 1 punkten är uppfyllda.

Tillsynsorganet ska inom två veckor från mottagandet av underrättelsen enligt 3 mom. 2 punkten informera den ansvariga enheten om att det kommer att utöva tillsyn över den verksamhet som enheten bedriver inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat, och om alla senare ändringar i tillsynen över den.

Om tillsynen över en ansvarig enhet med säte i Finland och någon av dess typer av infrastruktur i andra medlemsstater anförtros ett tillsynsorgan i enlighet med 33 § 3 mom., ska tillsynsorganet regelbundet informera tillsynsorganet i värdmedlemsstaten om de kontroller som vidtagits inom den ansvariga enheten och om den enhetens iakttagande av krav som gäller i värdmedlemsstaten och andra på den tillämpliga krav.

Om tillsynsorganet utövar tillsyn över en ansvarig enhet och dess infrastruktur i en annan medlemsstat på det sätt som föreskrivs i 1 mom. och upptäcker allvarliga, upprepade eller systematiska överträdelser, ska tillsynsorganet utan dröjsmål informera tillsynsorganet i värdmedlemsstaten om dessa överträdelser och om eventuella administrativa påföljder som det avser att påföra för att avhjälpa överträdelserna.

Om ett tillsynsorgan i en annan medlemsstat på motsvarande sätt som i 1 mom. utövar tillsyn över en ansvarig enhet med säte i en annan medlemsstat och infrastruktur i Finland, ska tillsynsorganet i egenskap av tillsynsorgan i den ansvariga enhetens värdmedlemsstat tillhandahålla hjälp till tillsynsorganet i hemmedlemsstaten för att säkerställa den ansvariga enhetens iakttagande av rättsliga krav. Tillsynsorganet ska informera tillsynsorganet i hemmedlemsstaten om alla allvarliga tvivel om den ansvariga enhetens iakttagande av rättsligakrav och dela med sig av all information i detta avseende till tillsynsorganet i hemmedlemsstaten.

Tillsynsorganet ska i egenskap av tillsynsorgan i hemmedlemsstaten i enlighet med 2 mom. informera tillsynsorganet i värdmedlemsstaten om överträdelser och administrativa påföljder också när den ansvariga enheten har sitt säte i Finland och bedriver verksamhet inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan någon infrastruktur och tillsynsorganet i den andra medlemsstaten inte utövar tillsyn över den verksamhet enheten bedriver där i enlighet med artikel 37.1 andra stycket i sjätte penningtvättsdirektivet. Tillsynsorganet ska i egenskap av tillsynsorgan i värdmedlemsstaten lämna tillsynsorganet i hemmedlemsstaten den information som anges i 3 mom. och bistå det i enlighet med 3 mom. även om den ansvariga enheten bedriver verksamhet i Finland inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster utan någon infrastruktur och tillsynsorganet inte utövar tillsyn över dess verksamhet i enlighet med 29 § 1 mom.

Tillsynsorganen ska göra följande information om penningtvätt och finansiering av terrorism tillgänglig för de ansvariga enheterna under deras tillsyn:

1) kommissionens riskbedömning på unionsnivå som avses i artikel 7 i sjätte penningtvättsdirektivet och alla relevanta rekommendationer från kommissionen på grundval av den artikeln,

2) en i 5 § avsedd nationell riskbedömning och sektoriella riskbedömningar,

3) relevanta riktlinjer, rekommendationer och yttranden från Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med artiklarna 54 och 55 i Amla-förordningen,

4) information om tredjeländer som har identifierats enligt kapitel III avsnitt 2 i penningtvättsförordningen,

5) följande riktlinjer och rapporter som skapats av Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, andra tillsynsorgan, centralen för utredning av penningtvätt eller en eventuell annan behörig myndighet eller internationella organisationer och normgivare:a) riktlinjer och rapporter när det gäller metoder för penningtvätt och finansiering av terrorism som kan vara tillämpliga på en sektor samt tecken som kan underlätta identifieringen av transaktioner eller aktiviteter som riskerar att kopplas till penningtvätt och finansiering av terrorism i den sektorn, och b) riktlinjer om ansvariga enheters skyldigheter när det gäller riktade ekonomiska sanktioner.

Tillsynsorganen ska när så är lämpligt bedriva informationsspridning för att informera de ansvariga enheter som står under deras tillsyn om deras skyldigheter.

Tillsynsorganen ska utan dröjsmål göra information om personer eller sammanslutningar som angetts i samband med riktade ekonomiska sanktioner och tillgängliga för de ansvariga enheterna under deras tillsyn.

Tillsynsorganen ska i sin tillsyn tillämpa en riskbaserad tillsynsmetod. För detta ändamål ska de

1) skapa en klar uppfattning om riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i Finland,

2) bedöma all relevant information om de specifika nationella och internationella risker som är kopplade till de ansvariga enheternas kunder, produkter och tjänster,

3) fastställa den interna, externa och tematiska tillsynens frekvens och intensitet enligt de ansvariga enheternas riskprofil och enligt risker för penningtvätt och finansiering av terrorism i Finland,

4) upprätta årliga övervakningsprogram, där hänsyn ska tas till de resurser som krävs för att reagera snabbt i händelse av betydande indikationer på överträdelser av penningtvättsförordningen och förordningen om betalningsuppgifter.

Tillsynsorganen ska beakta den ansvariga enhetens manöverutrymme och granska de underliggande riskbedömningarna, samt ändamålsenligheten i den ansvariga enhetens interna riktlinjer, förfaranden och kontroller.

Tillsynsorganen ska utarbeta en detaljerad årlig verksamhetsrapport och offentliggöra en sammanfattning av rapporten. Närmare bestämmelser om sammanfattningens innehåll utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Vid tillämpning av 29 § 1 mom. och 33 § 1 mom. ska utgivare av elektroniska pengar, betaltjänstleverantörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster som har andra driftställen i Finland än ett dotterföretag eller en filial eller som är ansvariga enheter som utan att vara etablerade bedriver verksamhet via en mellanhand utse en central kontaktpunkt i Finland.

Den centrala kontaktpunkten ska iaktta bestämmelserna om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism i penningtvättsförordningen samt i denna lag och i de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem och underlätta tillsynsorganens utövande av tillsyn.

Tillsynsorganen ska utan dröjsmål upplysa centralen för utredning av penningtvätt om de vid kontrollerna av de ansvariga enheterna, eller på annat sätt, upptäcker omständigheter som kan ha samband med penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism eller att riktade ekonomiska sanktioner kringgås.

Iakttagandet av kraven enligt 1 mom. ersätter inte någon skyldighet för tillsynsmyndigheterna att till relevanta behöriga myndigheter rapportera brottslig verksamhet som de upptäcker eller får kännedom om i samband med sin tillsynsverksamhet.

Tillsynsorganen ska meddela åtminstone följande uppgifter till centralen för utredning av penningtvätt:

1) förteckningen över ansvariga enheter med säte, driftställe eller filial i Finland och förteckningen över sådana i 33 § 1 mom. avsedda ansvariga enheter som utan att vara etablerade bedriver verksamhet via en mellanhand samt alla ändringar i dessa förteckningar,

2) alla relevanta iakttagelser som tyder på allvarliga brister i de ansvariga enheternas rapporteringssystem,

3) resultaten av de riskbedömningar som avses 36 §, i aggregerad form.

Tillsynsorgan ska i största möjliga utsträckning samarbeta med varandra. Tillsynsorganet ska inom ramen för sin behörighet på anmodan utföra utredningar för ett annat tillsynsorgans räkning och utbyta information som erhållits genom sådana utredningar.

Tillsynsorganen ska mellan sig inrätta en samarbetsgrupp för att säkerställa en effektiv tillsyn av hög standard.

Ett tillsynsorgan som är tillsynsorgan i den ansvariga enhetens hemmedlemsstat ska det informera tillsynsorganet i värdmedlemsstaten så snart som möjligt och under alla omständigheter inom tre månader från mottagandet av en underrättelse enligt artikel 8.1 i penningtvättsförordningen om den verksamhet som den ansvariga enheten avser att bedriva i värdmedlemsstaten. Ett tillsynsorgan ska efter mottagandet av en underrättelse enligt den punkten från en ansvarig enhet om att verksamhet i värdmedlemsstaten har inletts, utan dröjsmål informera tillsynsorganet i värdmedlemsstaten om detta. Eventuella senare ändringar som anmäls till tillsynsorganet i enlighet med 2 punkten i den artikeln ska anmälas till tillsynsorganet i värdmedlemsstaten så snart som möjligt och under alla omständigheter inom en månad från mottagandet.

Ett tillsynsorgan som är tillsynsorgan i den ansvariga enhetens hemmedlemsstat ska till värdmedlemsstatens tillsynsorgan dela med sig av sådan information om den verksamhet som faktiskt bedrivits av den ansvariga enheten på värdmedlemsstatens territorium som den erhåller i samband med sin tillsynsverksamhet och all relevant information med anknytning till den verksamhet som bedrivits i värdmedlemsstaten. Den information som avses ovan ska utbytas minst en gång om året. Om denna information tillhandahålls i aggregerad form ska tillsynsorganet utan dröjsmål besvara varje begäran om ytterligare information från tillsynsorganet i värdmedlemsstaten.

I fråga om kreditinstitut och finansiella institut ingår i en koncern ska finansiella tillsynsorgan vid tillämpning av det som föreskrivs i 29 § 1 mom. i största möjliga utsträckning samarbeta med tillsynsorganen i en annan hemmedlemsstat eller värdmedlemsstat. De ska också samarbeta med Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism när den agerar som tillsynsorgan.

Om det finansiella tillsynsorganet är tillsynsorgan i hemmedlemsstaten för ett kreditinstitut eller finansiellt institut som ingår i en koncern ska det övervaka ett effektivt genomförande av de koncernomfattande riktlinjer, förfaranden och kontroller som anges i kapitel II avsnitt 2 i penningtvättsförordningen, med undantag för situationer där Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism agerar som tillsynsorgan. Om det finansiella tillsynsorganet är tillsynsorgan i värdmedlemsstaten för ett kreditinstitut eller finansiellt institut som ingår i en koncern ska det övervaka att ansvariga enheter i Finland iakttar penningtvättsförordningen och förordningen om betalningsuppgifter.

Utom i fall där tillsynskollegier för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism är inrättade i enlighet med 45 §, ska finansiella tillsynsorgan ge tillsynsorgan i andra medlemsstater alla uppgifter de behöver för att utföra sina tillsynsuppdrag, oavsett om det sker på begäran eller på eget initiativ. Finansiella tillsynsorgan ska i synnerhet utbyta

1) alla uppgifter som på ett betydande sätt kan påverka bedömningen av exponeringen för inneboende och kvarstående risk i ett kreditinstitut eller finansiellt institut i en annan medlemsstat,

2) en beskrivning av koncernens rättsliga struktur, styrningsstruktur och organisationsstruktur, som ska omfatta alla dotterföretag och filialer,

3) relevant information om de verkliga förmånstagarna och företagsledningen, inbegripet resultat av lämplighetskontroller, oavsett om de utförts enligt denna lag eller enligt Europeiska unionens rättsakter,

4) riktlinjer, förfaranden och kontroller inom koncernen,

5) information om kundkännedom, som också inbegriper kundfiler och dokumentation av transaktioner,

6) negativa utvecklingar när det gäller moderföretaget, dotterföretag eller filialer, som allvarligt skulle kunna påverka andra delar av koncernen,

7) administrativa påföljder som finansiella tillsynsorgan avser att ålägga i enlighet med 8 kap.

Finansiella tillsynsorgan ska inom ramen för sina befogenheter utföra utredningar på ett anmodande tillsynsorgans vägnar och dela med sig av de uppgifter som inhämtats genom sådana utredningar. Det anmodande tillsynsorganet ska underlätta utförandet av sådana utredningar.

Denna paragraf tillämpas också på tillsynen över grupper av ansvariga enheter i den icke-finansiella sektorn.

Icke-finansiella tillsynsorgan ska samarbeta och utbyta information med andra tillsynsorgan om ansvariga enheter i den icke-finansiella sektorn ingår i nätverk, partnerskap eller andra strukturer med gemensamt ägande, gemensam ledning eller gemensam efterlevnadskontroll.

Om kreditinstitut eller finansiella institut som inte ingår i en koncern bedriver gränsöverskridande verksamhet och tillsynen delas mellan tillsynsorganen i hem- och värdmedlemsstaterna i enlighet med 29 § 1 mom. och 33 § 1 mom., ska dessa tillsynsorgan i största möjliga utsträckning samarbeta med varandra och bistå varandra vid utövandet av tillsynen.

Utom i fall där tillsynskollegier för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism i den finansiella sektorn är inrättade, ska tillsynsorganet vid tillämpning av 1 mom.

1) ge tillsynsorganet i den andra medlemsstaten alla de uppgifter det behöver för att utföra sina tillsynsuppdrag, oavsett om det sker på begäran eller på eget initiativ,

2) informera tillsynsorganet i den andra medlemsstaten om alla negativa utvecklingar när det gäller den ansvariga enheten, dess driftställen eller typer av infrastruktur som allvarligt skulle kunna påverka sammanslutningens iakttagande av tillämpliga krav och om administrativa påföljder som det avser att ålägga i enlighet med 8 kap.,

3) på anmodan inom ramen för sina befogenheter utföra utredningar på ett anmodande tillsynsorgans vägnar och dela med sig av de uppgifter som inhämtats genom sådana utredningar,

4) underlätta utförandet av i 3 punkten avsedda utredningar, om tillsynsorganet självt anmodat ett tillsynsorgan i den andra medlemsstaten om en utredning.

Vad som föreskrivs i 2 mom. ska också tillämpas på ansvariga enheter som har säte i en annan medlemsstat och som bedriver verksamhet i Finland inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster utan någon infrastruktur här, om tillsynsorganet utövar tillsyn över dess verksamhet i enlighet med 29 § 1 mom.

Tillsynsorganet ska informera tillsynsorgan i andra medlemsstater och Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism om fall där ett tredjelands rätt inte tillåter genomförandet av de riktlinjer, förfaranden och kontroller som krävs enligt artikel 16 i penningtvättsförordningen.

Vid bedömningen av vilka tredjeländer som inte tillåter genomförandet av de riktlinjer, förfaranden och kontroller som krävs enligt artikel 16 i penningtvättsförordningen ska tillsynsorganet beakta eventuella rättsliga hinder som kan stå i vägen för ett korrekt genomförande av dessa riktlinjer, förfaranden och kontroller.

Finansinspektionen eller Tillstånds- och tillsynsverket ska, beroende på vilkendera av dem som ansvarar för tillsynen över moderföretaget för en koncern av kreditinstitut eller finansiella institut eller för tillsynen över sätet för ett kreditinstitut eller finansiellt institut, inrätta ett tillsynskollegium för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism (tillsynskollegium i den finansiella sektorn ), om

1) ett kreditinstitut eller finansiellt institut, inbegripet koncerner av sådana, har inrättat driftställen i minst två olika medlemsstater utöver den medlemsstat där det har sitt säte, eller

2) ett kreditinstitut eller finansiellt institut i ett tredjeland har inrättat driftställen i minst tre medlemsstater.

De ständiga medlemmarna av kollegiet ska vara

1) det finansiella tillsynsorgan som ansvarar för tillsynen över moderföretaget eller sätet,

2) de finansiella tillsynsorgan som ansvarar för tillsynen över driftställen i värdmedlemsstater, och

3) de finansiella tillsynsorgan i värdmedlemsstaten som ansvarar för tillsynen över ansvariga enheter enligt 33 §.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte om Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism agerar som tillsynsorgan.

Om en koncern av kreditinstitut eller finansiella institut omfattar någon ansvarig enhet i den icke-finansiella sektorn, ska det finansiella tillsynsorganet bjuda in tillsynsorganet för denna ansvariga enhet att delta i kollegiet.

Vid tillämpning av 1 mom. ska Finansinspektionen eller Tillstånds- och tillsynsverket identifiera alla

1) kreditinstitut eller finansiella institut som har auktoriserats i Finland och som har driftställen i andra medlemsstater eller tredjeländer,

2) driftställen som i 1 punkten avsedda kreditinstitut eller finansiella institut har inrättat i andra medlemsstater eller tredjeländer,

3) driftställen som inrättats i Finland av kreditinstitut eller finansiella institut från en annan medlemsstat eller ett tredjeland.

Det är tillåtet att inrätta ett tillsynskollegium i den finansiella sektorn, om ett kreditinstitut eller finansiellt institut etablerat inom Europeiska unionen har inrättat driftställen i minst två tredjeländer. Finansinspektionen och Tillstånds- och tillsynsverket kan i ovan avsedda situationer anmoda sina motsvarigheter i dessa tredjeländer att inrätta ett sådant kollegium. De finansiella tillsynsorgan som deltar i kollegiet ska upprätta ett skriftligt avtal som detaljerat beskriver villkor och förfaranden för samarbetet och utbytet av information.

Kollegiet ska i alla fall användas för att utbyta information, erbjuda ömsesidigt bistånd eller samordna metoden för tillsyn över koncernen eller institutet. Dessutom ska kollegiet användas för att vid behov vidta lämpliga och proportionella åtgärder för att komma till rätta med sådana allvarliga överträdelser av penningtvättsförordningen och förordningen om betalningsuppgifter som upptäckts på koncernnivå eller i kreditinstitutet eller det finansiella institutet eller i något av de driftställen som koncernen eller institutet har inrättat i jurisdiktionen för ett tillsynsorgan som deltar i kollegiet.

Verksamheten i tillsynskollegiet i den finansiella sektorn ska stå i proportion till nivån på de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som kreditinstitutet, det finansiella institutet eller koncernen exponeras för och till omfattningen på dess gränsöverskridande verksamhet.

Med undantag av sådana situationer som avses i 33 §, om kreditinstitut eller finansiella institut bedriver verksamhet i andra medlemsstater inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster, får det finansiella tillsynsorganet bjuda in de finansiella tillsynsorganen medlemsstaterna att delta i kollegiet i den finansiella sektorn som observatörer.

Finansiella tillsynsorgan får tillåta att deras motsvarigheter i tredjeländer deltar som observatörer i tillsynskollegiet den finansiella sektorn i det fall som avses i 45 § 1 mom. 2 punkten eller om koncerner, kreditinstitut eller finansiella institut som är etablerade i Europeiska unionen driver filialer och dotterföretag i dessa tredjeländer. Dessutom förutsätts det att

1) motsvarigheterna i tredjeländer lämnar en begäran om deltagande och kollegiets medlemmar samtycker till deras deltagande eller enas om att bjuda in dessa motsvarigheter i tredjeländer,

2) Europeiska unionens dataskyddsregler för dataöverföringar följs,

3) motsvarigheterna i tredjeländer undertecknar det skriftliga avtal som avses i 45 § 6 mom. och inom kollegiet delar med sig av information som de innehar och som är relevant för tillsynen över kreditinstitutet, det finansiella institutet eller koncernen, och

4) den information som lämnas ut omfattas av en garanti om krav i fråga om tystnadsplikt som är åtminstone likvärdig med den som avses i 84 § 1 mom. och enbart används för utförandet av tillsynsuppdraget för de deltagande finansiella tillsynsorganen eller motsvarigheterna i tredjeländer.

De finansiella tillsynsorgan som inrättar kollegiet ska utföra en bedömning av huruvida villkoren i 2 mom. är uppfyllda och lägga fram den för kollegiets ständiga medlemmar. Bedömning ska utföras innan motsvarigheten i tredjelandet tillåts att ansluta sig till kollegiet och får senare upprepas vid behov. Det finansiella tillsynsorganet får söka stöd från Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för utförandet av denna bedömning.

Om kollegiets ständiga medlemmar anser det nödvändigt får ytterligare observatörer bjudas in, förutsatt att kraven i fråga om sekretess iakttas. Observatörerna får omfatta Europeiska centralbanken och andra tillsynsmyndigheter, samt de europeiska tillsynsmyndigheterna och centralerna för utredning av penningtvätt.

Ett finansiellt tillsynsorgan ska kunna vända sig till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i följande situationer:

1) om ett annat finansiellt tillsynsorgan inte har meddelat de uppgifter som avses i 42 § 3 mom.,

2) om en i 42 § avsedd begäran om samarbete har avslagits eller inte har lett till åtgärder inom en rimlig tid,

3) om det mellan finansiella tillsynsorgan som avses i 42 § råder oenighet på grundval av objektiva skäl om upptäckta överträdelser och om de sanktionsavgifter som ska påföras eller de administrativa åtgärder som ska tillämpas på sammanslutningen eller koncernen för att avhjälpa dessa överträdelser.

Ett tillsynsorgan ska kunna vända sig till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i följande situationer:

1) om ett tillsynsorgan inte har meddelat de uppgifter som avses i 34 § eller 43 § 2 mom. 1 och 2 punkten,

2) om en i 34 eller 43 § avsedd begäran om samarbete har avslagits eller inte har lett till åtgärder inom en rimlig tid,

3) om det mellan tillsynsorgan som avses i 34 eller 43 § råder oenighet på grundval av objektiva skäl om upptäckta överträdelser och om de administrativa påföljder som ska åläggas sammanslutningen för att avhjälpa dessa överträdelser.

Om medlemmarna i ett tillsynskollegium i den finansiella sektorn eller i ett i 48 § avsett tillsynskollegium i den icke-finansiella sektorn är oeniga om de åtgärder som ska vidtas med avseende på en ansvarig enhet får de hänskjuta ärendet till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och begära dess bistånd i enlighet med artikel 33 eller 38 i Amla-förordningen.

Ett icke-finansiellt tillsynsorgan får inrätta ett tillsynskollegium i den icke-finansiella sektorn med iakttagande av vad som föreskrivs i 45 och 46 §.

Endast Centralerna för utredning av penningtvätt får delta som i 46 § 4 mom. avsedda observatörer i tillsynskollegier i den icke-finansiella sektorn trots vad som föreskrivs i det momentet.

Bestämmelserna i 45 § 1 mom. ska också tillämpas på ansvariga enheter i den icke-finansiella sektorn som ingår i strukturer med gemensamt ägande, gemensam ledning eller gemensam efterlevnadskontroll, inbegripet nätverk eller partnerskap, för vilka koncernomfattande krav gäller enligt artikel 16 i penningtvättsförordningen.

Om det icke-finansiella tillsynsorgan som ansvarar för moderföretaget i en koncern eller för en ansvarig enhets säte inte inrättar ett kollegium, kan ett icke-finansiellt tillsynsorgan, om det är tillsynsorgan i värdmedlemsstaten eller det tillsynsorgan som ansvarar för tillsynen över infrastruktur som är belägen på en annan medlemsstats territorium, avge ett yttrande om att ett kollegium ska inrättas- Tillsynsorganet får avge ett yttrande, om det anser det nödvändigt att inrätta ett kollegium med beaktande av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som den ansvariga enheten eller koncernen exponeras för och omfattningen på den gränsöverskridande verksamheten. Yttrandet ska avges av minst två icke-finansiella tillsynsorgan och riktas till

1) det icke-finansiella tillsynsorgan som ansvarar för en koncerns moderföretag eller på vars territorium en ansvarig enhet har sitt säte,

2) Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

3) alla andra än i 1 och 2 punkten avsedda icke-finansiella tillsynsorgan.

Om det icke-finansiella tillsynsorgan som avses i 4 mom. 1 punkten är ett självreglerande organ, ska yttrandet också avges till den myndighet som ansvarar för att utöva tillsyn över det självreglerande organet i enlighet med 51 §.

Om det icke-finansiella tillsynsorgan som ansvarar för en koncerns moderföretag eller på vars territorium en ansvarig enhet har sitt säte efter det att ett yttrande enligt 4 mom. avgetts fortfarande anser att det inte är nödvändigt att inrätta ett kollegium, kan de andra icke-finansiella tillsynsorganen inrätta kollegiet, förutsatt att det består av minst två medlemmar. I dessa fall ska dessa icke-finansiella tillsynsorgan besluta vem av dem som är det tillsynsorgan som ansvarar för kollegiet. Det icke-finansiella tillsynsorgan som ansvarar för en koncerns moderföretag eller på vars territorium en ansvarig enhet har sitt säte ska informeras om kollegiets verksamhet och det ska när som helst kunna ansluta sig till kollegiet.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 45 § 5 mom. 1 punkten ska icke-finansiella tillsynsorgan identifiera alla de ansvariga enheter i den icke-finansiella sektorn som har sitt säte i deras medlemsstat och som har driftställen i andra medlemsstater eller tredjeländer.

Om en koncern i den icke-finansiella sektorn omfattar kreditinstitut eller finansiellt institut men deras närvaro i koncernen inte uppfyller kravet för antalet driftställen för inrättande av ett tillsynskollegium i den finansiella sektorn enligt 45 § 1 mom., ska det tillsynsorgan som inrättar kollegiet bjuda in de finansiella tillsynsorganen för dessa kreditinstitut eller finansiella institut att delta i kollegiet.

Om kollegiet inrättas med avseende på sådana ansvariga enheter som avses i artikel 3.3 a och b i penningtvättsförordningen eller grupper av sådana, ska det skriftliga avtal som avses i 45 § 6 mom. också inbegripa förfaranden för att säkerställa att ingen information som samlas in i samband med verksamhet enlighet med artikel 21.2 i den förordningen delas, såvida inte andra stycket i artikel 21.2 i den punkten är tillämpligt.

Ett tillsynsorgan kan ingå samarbetsavtal för samarbete och utbyte av sekretessbelagd information med sina motsvarigheter i tredjeländer. Sådana samarbetsavtal ska vara i överensstämmelse med tillämpliga dataskyddsbestämmelser och ingås på ömsesidig grund och omfattas av en garanti om krav i fråga om tystnadsplikt som är åtminstone likvärdig med den som avses i 84 § 1 mom. Sekretessbelagd information som utbyts i enlighet med dessa samarbetsavtal ska endast användas för utförandet av dessa myndigheters tillsynsuppdrag.

Om den information som utbyts har sitt ursprung i en annan medlemsstat får den inte lämnas ut utan uttryckligt medgivande från det tillsynsorgan som har delat med sig av den och endast för de ändamål för vilka det tillsynsorganet har medgett att den lämnas ut.

Tillsynsorganet ska anmäla eventuella avtal som undertecknats enligt denna paragraf till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism inom en månad från undertecknandet.

Bestämmelserna i 2–5 mom. i denna paragraf tillämpas på sådana ansvariga enheter som faktiskt bedriver verksamhet i Finland, men som inte i sig betraktas som kreditinstitut eller finansiella institut och på sådana ansvariga enheter som utan att vara etablerade bedriver verksamhet via en mellanhand och över vilka tillsynsorgan utövar tillsyn i enlighet med 33 § 1 mom.

Om tillsynsorganet upptäcker överträdelser av krav ska det begära att den i 1 mom. avsedda ansvariga enheten rättar sig efter kraven samt informera hemmedlemsstatens tillsynsorgan om de överträdelser som upptäckts och om begäran om att uppfylla kraven.

Om den ansvariga enheten underlåter att vidta nödvändiga åtgärder, ska tillsynsorganet informera tillsynsorganet i hemmedlemsstaten om detta. Om tillsynsorganet är tillsynsorgan i den ansvariga enhetens hemmedlemsstat ska det agera skyndsamt och vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att den berörda ansvariga enheten åtgärdar de överträdelser som upptäckts i värdmedlemsstaten. Tillsynsorganet ska då informera värdmedlemsstatens tillsynsorgan om alla åtgärder som vidtas i enlighet med detta moment.

Med avvikelse från det som föreskrivs i 3 mom. ska tillsynsorganet i den stat där den ansvariga enhet som avses i 1 mom. är etablerad, om den ansvariga enheten begår allvarliga, upprepade eller systematiska överträdelser som kräver omedelbart avhjälpande, på eget initiativ ålägga de påföljder som avses i 68 § för att komma till rätta med dessa överträdelser. Om iakttagandet av påföljderna kräver det får vite föreläggas i enlighet med 69 §. Dessa åtgärder ska vara tillfälliga och avbrytas när de upptäckta överträdelserna rättats till med bistånd från eller i samarbete med tillsynsorganen i den ansvariga enhetens hemmedlemsstat. Tillsynsorganet ska informera tillsynsorganet i den ansvariga enhetens hemmedlemsstat omedelbart om allvarliga, upprepade eller systematiska överträdelser har upptäckts och om en påföljd har ålagts enligt detta moment, om inte påföljder åläggs i samarbete med hemmedlemsstatens tillsynsorgan.

Om hem- och värdmedlemsstaternas tillsynsorgan är oeniga om de åtgärder som ska vidtas med avseende på en ansvarig enhet får de hänskjuta ärendet till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och begära dess bistånd i enlighet med artiklarna 33 och 38 i Amla-förordningen.

Tillstånds- och tillsynsverket utövar tillsyn över advokatföreningen när den utför sina tillsynsuppdrag enligt denna lag. Tillstånds- och tillsynsverket ska åtminstone på följande sätt ansvara för att säkerställa att tillsynssystemet över advokatföreningen är adekvat och effektivt:

1) verifiera att advokatföreningen har de befogenheter som anges i 29 § 3 mom., tillräckliga ekonomiska, tekniska och personella resurser samt en personal med integritet och kompetens och hög yrkesmässig standard,

2) utfärda riktlinjer gällande utförandet av de uppdrag som anges i 29 § 1 mom.,

3) säkerställa att advokatföreningen utför sina uppdrag på ett adekvat och effektivt sätt,

4) granska de undantag som godkänns av advokatföreningen från skyldigheten att upprätta en enskilt dokumenterad riskbedömning enligt 29 § 2 mom. 2 punkten,

5) regelbundet informera advokatföreningen om varje aktivitet som planeras eller uppdrag som utförs av Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och som är relevant för utförandet av tillsynsuppdrag, särskilt planeringen av inbördes utvärderingar i enlighet med artikel 35 i Amla-förordningen.

Tillstånds- och tillsynsverket har i sitt tillsynsuppdrag befogenheter att

1) kräva att advokatföreningen lämnar samtliga uppgifter som är relevanta för övervakning av efterlevnaden och för utförande av kontroller,

2) utfärda instruktioner till advokatföreningen i syfte att avhjälpa en brist i utförandet av dess uppdrag enligt 29 § eller i iakttagandet av kraven i 3 mom. i den paragrafen, eller för att förhindra sådana brister.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. 1 punkten har Tillstånds- och tillsynsverket inte rätt till sådana uppgifter som samlats in av advokatföreningens tillsynsobjekt i samband med att de utreder sin klients rättsliga ställning enligt villkoren i artikel 21.2 i penningtvättsförordningen eller försvarar eller företräder denne i eller rörande rättsliga förfaranden. Detta inbegriper också tillhandahållande av rådgivning om att inleda eller undvika rättsliga förfaranden. Tillstånds- och tillsynsverket har inte rätt till dessa uppgifter, oavsett om de fås eller inhämtas före, under eller efter de rättsliga förfarandena. Tillstånds- och tillsynsverket ska iaktta sekretessplikten enligt 22 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet när den behandlar uppgifter som omfattas av tystnadsplikten enligt lagen om advokater.

När Tillstånds- och tillsynsverket utfärdar instruktioner till advokatföreningen i enlighet med 2 mom. 2 punkten ska verket ta hänsyn till all relevant vägledning som verket självt tillhandahållit eller som tillhandahållits av Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Tillstånds- och tillsynsverket får inte utsättas för otillbörlig påverkan när det utövar tillsyn över advokatföreningen. Tillstånds- och tillsynsverket ska ha förfaranden för att förebygga och hantera intressekonflikter.

Tillstånds- och tillsynsverket ska med nödvändig skyndsamhet, direkt eller via centralen för utredning av penningtvätt, informera de myndigheter som har behörighet att utreda och väcka åtal för brottslig verksamhet om eventuella överträdelser som omfattas av straffrättsliga påföljder och som det upptäckt under utförandet av sina uppdrag i anslutning till tillsynen över advokatföreningen.

Tillstånds- och tillsynsverket ska offentliggöra en årsrapport om tillsynen över advokatföreningen. Närmare bestämmelser om årsrapportens innehåll utfärdas genom förordning av finansministeriet. Årsrapporten ska göras tillgänglig på Tillstånds- och tillsynsverkets webbplats och lämnas in till kommissionen och Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Detta kapitel tillämpas på sådana ansvariga enheter enligt 28 § 5 mom. som inte är auktoriserade tillsynsobjekt eller skyldiga att låta registrera sig i ett annat register som förs av tillsynsmyndigheten än det register som avses i detta kapitel.

Tillstånds- och tillsynsverket för ett register över ansvariga enheter enligt 53 § i syfte att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism (registret för övervakning av penningtvätt ).

Användningsändamålet för registret för övervakning av penningtvätt är att övervaka åtgärder för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

En ansvarig enhet enligt 53 § ska inom 14 dagar från det att den ansvariga enheten börjar omfattas av tillämpningsområdet för denna lag göra en ansökan om att införas i registret för övervakning av penningtvätt.

Tillstånds- och tillsynsverket ska registrera en sökande, om denne

1) har rätt att bedriva näring i Finland,

2) inte har meddelats näringsförbud,

3) lämnar uppgifter enligt 56 §,

4) är tillförlitlig på det sätt som avses i 57 §.

Sökanden ska i sin ansökan uppge den näringsverksamhet som bedrivs och som ligger till grund för sökandens rapporteringsskyldighet.

Följande uppgifter ska föras in i registret för övervakning av penningtvätt:

1) en enskild näringsidkares fullständiga namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid och medborgarskap samt firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer eller annan motsvarande beteckning, datum för registreringen och besöksadress för varje driftställe där verksamhet bedrivs,

2) en juridisk persons firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer eller annan motsvarande beteckning, datum för registreringen och besöksadress för varje driftställe där verksamhet bedrivs,

3) en ansvarig enhets näringsverksamhet enligt 55 § 3 mom.,

4) fullständigt namn, personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid och medborgarskap och ställning hos den registrerade för den person vars tillförlitlighet har kontrollerats med stöd av 57 §,

5) administrativa påföljder enligt 8 kap. som har påförts enskilda näringsidkare och juridiska personer samt uppmaningar och förbud som har förenats med vite enligt 69 §, och

6) skälet till avförande ur registret och när detta har skett.

En ansvarig enhet ska utan dröjsmål underrätta Tillstånds- och tillsynsverket om förändringar i de uppgifter som avses i 1 mom.

De uppgifter som avses i 1 mom. 5 punkten ska avföras ur registret fem år efter utgången av det år då påföljden påfördes.

En ansvarig enhet som avses i 53 § anses inte vara tillförlitlig, om denne

1) genom en lagakraftvunnen dom under fem år före ansökan om registrering har dömts till fängelsestraff eller under tre år före ansökan om registrering har dömts till bötesstraff för ett brott som kan anses visa att denne är uppenbart olämplig att bedriva näringsverksamhet som ska registreras i registret för övervakning av penningtvätt, eller

2) annars än på ett i 1 punkten avsett sätt genom sin tidigare verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig att bedriva näringsverksamhet som ska registreras i registret för övervakning av penningtvätt, eller

3) under tre år före bedömningen upprepade gånger eller i betydande grad har försummat skötseln av sina registrerings-, rapporterings- och betalningsåtaganden i anslutning till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter samt avgifter som Tullen tar ut, eller

4) enligt utmätning eller någon annan utredning är oförmögen att svara för sina skulder.

Om den ansvariga enheten är en juridisk person, gäller kravet på tillförlitlighet verkställande direktören och dennes ställföreträdare, ledamöter och ersättare i styrelsen, förvaltningsrådet och jämförbara organ, ansvariga bolagsmän och andra som hör till den högsta ledningen och även personer som direkt eller indirekt har mer än 25 procent av aktierna i ett aktiebolag eller av den rösträtt som aktierna medför eller motsvarande ägande- eller bestämmanderätt i en annan sammanslutning.

Tillstånds- och tillsynsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) få uppgifter som är nödvändiga för kontroller av företagsledning och verkliga förmånstagare i ansvariga enheter enligt 32 § i denna lag, utredning av den tillförlitlighet som avses i 57 § i denna lag eller för avförande ur registret enligt 59 § i denna lag.

Tillstånds- och tillsynsverket ska avföra en ansvarig enhet ur registret för övervakning av penningtvätt, om

1) den ansvariga enheten inte längre uppfyller registreringsvillkoren,

2) det i den ansvariga enhetens verksamhet har förekommit väsentliga överträdelser av denna lag eller av föreskrifter som Tillstånds- och tillsynsverket meddelat med stöd av denna lag, eller

3) den ansvariga enheten har upphört med sin verksamhet.

Tillstånds- och tillsynsverket ska innan den fattar ett beslut som grundar sig på 1 mom. 2 punkten sätta ut en skälig tid inom vilken den ansvariga enheten ska avhjälpa bristen.

Uppgifterna om registeranteckningar ska bevaras i fem år från utgången av det år då uppgiften har avförts ur registret.

Var och en har rätt att genom att ange företags- och organisationsnummer, firma eller bifirma för ett företag få uppgifter om företaget ur registret för övervakning av penningtvätt. Uppgifter om de ansvariga enheter som antecknats i registret kan också sökas samlat på grundval av näringsverksamhet.

Tillstånds- och tillsynsverket får lämna ut uppgifter om fysiska personers namn eller födelsetid i form av utskrifter, genom teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form eller göra dem allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät. Personuppgifter ska i ett elektroniskt datanät endast kunna sökas som enskilda sökningar.

Tillstånds- och tillsynsverket får lämna ut uppgifter om personbeteckningens slutled ur sitt register för övervakning av penningtvätt endast om utlämnandet uppfyller kraven i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. För att uppgifter om personbeteckningens slutled ska lämnas ut ur registret krävs det att den som begär uppgifterna ger Tillstånds- och tillsynsverket en utredning om att uppgifterna skyddas på ett ändamålsenligt sätt.

Tillstånds- och tillsynsverket har rätt att uppdatera sina uppgifter utifrån befolkningsdatasystemet och att kontrollera personuppgifterna för de personer som har anmälts för registrering, i syfte att konstatera uppgifternas riktighet.

Tillstånds- och tillsynsverket har rätt att uppdatera registret för övervakning av penningtvätt med uppgifter ur handelsregistret samt företags- och organisationsdatasystemet.

Tillsynsmyndigheten ska ålägga en ansvarig enhet effektiva, proportionella och avskräckande administrativa påföljder för försummelser eller överträdelser av skyldigheter som föreskrivs i följande kapitel eller artiklar i penningtvättsförordningen eller förordningen om betalningsuppgifter eller i paragrafer i denna lag eller i bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av dem:

1) kapitel II och III, artiklarna 62–64 och 66–68 i kapitel IV samt kapitel V–VIII i penningtvättsförordningen

2) kapitel II–V i förordningen om betalningsuppgifter

3) bevarande av identifieringsuppgifter för juridiska personer som avses i 26 § samt uppgifter för kundkännedom i fråga om en allmän intressebevakare,

4) tillämpande av åtgärder som anges i penningtvättsförordningen på gränsöverskridande korrespondentförbindelser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet enligt 27 §,

5) bidragande till inspektioner av lokaler och bostadsutrymmen enligt 30 §,

6) iakttagande av tillsynsmyndigheternas föreskrifter som avses i 31 §,

7) skyldigheten att ansök om införande i registret för övervakning av penningtvätt enligt 55 §, och

8) i 56 § avsedda uppgifter som ska föras in i registret för övervakning av penningtvätt samt anmälan om ändringar.

Administrativa påföljder som avses i detta kapitel är påföljdsavgift enligt 65 §, ordningsavgift enligt 66 § samt övriga administrativa påföljder enligt 68 §.

Vid Patent- och registerstyrelsen åläggs administrativa påföljder av revisionsnämnden.

Om i 1 mom. avsedda skyldigheter har försummats eller överträtts i fråga om juridiska personer, kan tillsynsmyndigheten ålägga inte bara den juridiska personen utan också den högsta ledningen och andra fysiska personer hos den ansvariga enheten som bär ansvar för överträdelsen administrativa påföljder. En förutsättning för att personen ska kunna påföras påföljdsavgift är att personen på ett betydande sätt har bidragit till gärningen eller försummelsen.

Tillsynsorganet kan hålla en juridisk person som den övervakar ansvarig för sådan försummelse eller överträdelse av skyldigheter som avses i 1 mom. som begås på dess vägnar eller till dess förmån av en person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organ och som har en ledande ställning inom den juridiska personen på grundval av en befogenhet att företräda den juridiska personen, fatta beslut på den juridiska personens vägnar eller utöva bestämmande inflytande över den juridiska personen. Tillsynsorganet kan hålla en juridisk person som den övervakar ansvarig också om en ovannämnd person har försummat sin tillsynsuppgift eller sitt utövande av bestämmande inflytande på ett sätt som har möjliggjort försummelse eller överträdelse av skyldigheter som avses i 1 mom. av en person som är underställd den juridiska personen, på den juridiska personens vägnar eller till den juridiska personens förmån.

När tillsynsmyndigheterna utövar sina befogenheter att ålägga administrativa påföljder ska de bedriva ett nära samarbete med andra myndigheter och samordna sin verksamhet när de behandlar gränsöverskridande fall.

När tillsynsmyndigheten fastställer typen av och nivån på administrativa påföljder enligt detta kapitel ska den ta hänsyn till alla relevanta omständigheter som omfattar:

1) försummelsens eller överträdelsens allvarlighetsgrad och varaktighet,

2) antalet gånger samma försummelse eller överträdelse upprepades,

3) graden av ansvar hos den ansvariga fysiska eller juridiska personen,

4) den finansiella ställningen för den ansvariga fysiska eller juridiska personen, även mot bakgrund av den totala omsättningen eller årsinkomsten,

5) den vinst som den ansvariga fysiska eller juridiska personen har erhållit genom försummelsen eller överträdelsen, i den mån den kan fastställas,

6) förluster för tredje parter som försummelsen eller överträdelsen vållat, i den mån dessa kan fastställas,

7) den vilja att samarbeta med den behöriga myndigheten som den ansvariga fysiska eller juridiska personen visar,

8) tidigare försummelser och överträdelser som begåtts av den ansvariga fysiska eller juridiska personen.

Ärenden som gäller åläggande av administrativa påföljder för i 28 § 3 mom. avsedda tillsynsobjekt inleds vid Tillstånds- och tillsynsverket på framställning av advokatföreningen. Advokatföreningen ska medan undersökning pågår samarbeta med Tillstånds- och tillsynsverket innan en framställning görs.

Advokatföreningens framställning om åläggande av en administrativ påföljd ska vara skriftlig. Av framställningen ska framgå

1) den persons namn, hemort och adress som yrkandet avser,

2) yrkandet och dess grunder, och

3) de fakta och handlingar som advokatföreningen åberopar.

Advokatföreningen ska trots sekretessbestämmelserna på begäran av Tillstånds- och tillsynsverket ge verket ytterligare information som är nödvändig för att behandla och avgöra ärendet. Tillstånds- och tillsynsverket ska iaktta sekretessplikten enligt 22 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet om det behandlar uppgifter som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om advokater.

Tillstånds- och tillsynsverket får trots sekretessbestämmelserna ge advokatföreningen information om behandlingen av den administrativa påföljden och om beslutet.

Tillsynsmyndigheten ska påföra en ansvarig enhet en påföljdsavgift för allvarliga, upprepade eller systematiska försummelser och överträdelser, oavsett om de begåtts uppsåtligen eller genom vårdslöshet, av i 62 § 1 mom. avsedda skyldigheter.

Vid försummelser och överträdelser som avses i 62 § 1 mom. kan det påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst två gånger den vinst som har erhållits genom överträdelsen om det går att fastställa denna vinst, eller högst 1 000 000 euro, beroende på vad som är högst.

Om den berörda ansvariga enheten är ett kreditinstitut eller finansiellt institut kan med avvikelse från 2 mom. påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst två gånger den vinst som har erhållits genom överträdelsen om det går att fastställa denna vinst, eller som

1) om det rör sig om en juridisk person, uppgår till högst 10 000 000 euro, eller tio procent av den totala årsomsättningen enligt det senaste tillgängliga redovisning som godkänts av ledningsorganet, beroende på vilket av dessa belopp som är störst,

2) om det rör sig om en fysisk person, uppgår till högst 5 000 000 euro, beroende på vilket av dessa belopp som är störst.

Om en i 3 mom. 1 punkten avsedd ansvarig enhet är ett moderföretag eller är dotterföretag till ett sådant moderföretag som är skyldigt att upprätta en koncernredovisning i enlighet med artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst enligt relevanta redovisningsregler i den senast tillgängliga koncernredovisning som godkänts av företagsledningen för det yttersta moderföretaget. Om kreditinstitutet eller det finansiella institutet nyligen har inlett sin verksamhet och något bokslut inte finns att tillgå, ska omsättningen uppskattas utifrån någon annan tillgänglig utredning.

När beloppet av påföljdsavgiften fastställs ska tillsynsmyndigheten beakta den ansvariga enhetens förmåga att betala påföljdsavgiften och vid behov samråda med Finansinspektionen, som ansvarar för efterlevnaden av kapitaltäckningsreglerna, eller med en utländsk myndighet, om den ekonomiska påföljden kan påverka efterlevnaden av kapitaltäckningsreglerna.

Tillsynsmyndigheten kan inte påföra en fysisk person påföljdsavgift för en gärning eller försummelse som enligt lag är straffbar. Med hänsyn till gärningens eller försummelsens menlighet, gärningsmannens skuld sådan den framgår av gärningen eller försummelsen, den vinning som fåtts och övriga omständigheter i anslutning till gärningen eller försummelsen som helhet betraktad kan tillsynsmyndigheten dock påföra påföljdsavgift och avstå från att anmäla överträdelsen av skyldigheten till förundersökningsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten kan även påföra en sådan näringsidkare påföljdsavgift som till följd av ett företagsförvärv eller något annat företagsarrangemang har övertagit den näringsverksamhet inom vilken försummelsen eller överträdelsen skett.

Bestämmelser om verkställigheten av en påföljdsavgift som påförts med stöd av denna lag finns i lagen om verkställighet av böter.

Tillsynsmyndigheten ska påföra en ordningsavgift, om ansvariga enheter inte har rättat sig efter i 68 § avsedda administrativa påföljder som ålagts dem eller för sådana i 62 § 1 mom. avsedda försummelser och överträdelser som inte är allvarliga, upprepade eller systematiska. Ordningsavgift kan påföras, om ärendet betraktat som en helhet inte ger anledning till strängare åtgärder. För juridiska personer är ordningsavgiften minst 1 000 och högst 100 000 euro. För fysiska personer är ordningsavgiften minst 500 och högst 10 000 euro.

Tillsynsmyndigheten kan inte påföra en fysisk person ordningsavgift för en gärning eller försummelse som enligt lag är straffbar. Med hänsyn till gärningens eller försummelsens menlighet, gärningsmannens skuld sådan den framgår av gärningen eller försummelsen, den vinning som fåtts och övriga omständigheter i anslutning till gärningen eller försummelsen som helhet betraktad kan tillsynsmyndigheten dock påföra ordningsavgift och avstå från att anmäla ärendet till förundersökningsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten kan även påföra en sådan näringsidkare ordningsavgift som till följd av ett företagsförvärv eller något annat företagsarrangemang har övertagit den näringsverksamhet inom vilken försummelsen eller överträdelsen skett.

Bestämmelser om verkställigheten av en ordningsavgift som påförts med stöd av denna lag finns i lagen om verkställighet av böter.

Tillsynsmyndigheten kan avstå från att påföra en ordningsavgift för försummelser eller överträdelser, om

1) den ansvariga enheten självmant har vidtagit tillräckliga korrigerande åtgärder omedelbart efter att ha upptäckt försummelsen eller överträdelsen och utan dröjsmål har anmält försummelsen eller överträdelsen till den behöriga tillsynsmyndigheten,

2) försummelsen eller överträdelsen ska anses vara obetydlig, eller

3) det annars måste anses vara uppenbart oskäligt att påföra ordningsavgift.

Tillsynsmyndigheten kan avstå från att påföra en juridisk eller fysisk person påföljdsavgift eller skjuta upp påförandet, om tillsynsmyndigheten vidtar någon annan sådan tillsynsåtgärd som föreskrivs i lag.

En påföljdsavgift eller ordningsavgift kan inte påföras den som misstänks för samma gärning i en förundersökning, en åtalsprövning eller ett brottmål som är anhängigt vid en domstol eller den som för samma gärning har meddelats en lagakraftvunnen dom.

Tillsynsmyndigheten får inte påföra ordningsavgift, om beslutet inte har fattats inom fem år från den dag då överträdelsen eller försummelsen skedde eller, i fråga om en fortsatt överträdelse eller försummelse, inom fem år från den dag då överträdelsen eller försummelsen upphörde.

Tillsynsmyndigheten får inte påföra påföljdsavgift, om beslutet inte har fattats inom tio år från den dag då överträdelsen eller försummelsen skedde eller, i fråga om en fortsatt överträdelse eller försummelse, inom tio år från den dag då överträdelsen eller försummelsen upphörde.

Tillsynsmyndigheten får ålägga sådana påföljder som föreskrivs i 2 mom., om det upptäcker

1) försummelser eller överträdelser av i 62 § 1 mom. avsedda skyldigheter, antingen i kombination med påförande av i 65 § 1 mom. avsedda påföljdsavgifter för allvarliga, upprepade och systematiska försummelser eller överträdelser eller utan sådana avgifter,

2) brister i en ansvarig enhets interna riktlinjer, förfaranden och tillsynsåtgärder som sannolikt kommer att leda till försummelser eller överträdelser av i 62 § 1 mom. avsedda skyldigheter, och administrativa påföljder kan förhindra att dessa försummelser eller överträdelser inträffar eller minska risken för dem,

3) att en ansvarig enhet har interna riktlinjer, förfaranden och tillsynsåtgärder som inte står i proportion till de risker för penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism som enheten exponeras för.

Tillsynsmyndigheten kan i de situationer som avses i 1 mom.

1) utfärda rekommendationer,

2) kräva efterlevnad från ansvariga enheter och kräva att de genomför specifika korrigerande åtgärder,

3) ge en offentlig varning där den fysiska eller juridiska personen liksom försummelsens eller överträdelsens karaktär anges,

4) utfärda ett föreläggande där det krävs att den fysiska eller juridiska personen upphör med försummelsen eller överträdelsen och inte upprepar detta beteende,

5) begränsa den ekonomiska verksamheten, driften eller nätverket hos de institut som bildar den ansvariga enheten, eller kräva avyttring av verksamheter,

6) återkalla eller tillfälligt upphäva auktorisering, om den ansvariga enheten ska ha auktorisation eller avföra den ansvariga enheten ur registret,

7) kräva ändringar i den ansvariga enhetens ledningsstruktur,

8) kräva att data eller information som behövs för fullgörandet av dess uppdrag enligt 5 kap. tillhandahålls utan dröjsmål, kräva att handlingar inlämnas eller införa krav på ytterligare eller mer frekvent rapportering,

9) kräva förstärkning av interna riktlinjer, förfaranden och tillsynsåtgärder,

10) kräva att den ansvariga enheten tillämpar de rutiner eller krav som tillsynsorganet ställt när det gäller kategorier av eller enskilda klienter, transaktioner, aktiviteter eller distributionskanaler med hög risk,

11) kräva genomförande av de åtgärder för att minska den inneboende risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism i den ansvariga enhetens aktiviteter och produkter som tillsynsmyndigheten ställt,

12) påföra ett tillfälligt förbud för personer med ledningsansvar inom en ansvarig enhet eller andra fysiska personer som har hållits ansvariga för överträdelsen att utöva ledningsfunktioner inom ansvariga enheter.

Tillsynsmyndigheterna kan vid behov fastställa bindande tidsfrister för genomförandet av de administrativa påföljder som avses i 2 mom. Tillsynsmyndigheterna ska följa upp och bedöma hur de ansvariga enheterna genomför de åtgärder som begärts.

Om en ansvarig enhet inte rättar sig efter en administrativ påföljd som en tillsynsmyndighet ålagt med stöd av 68 § 2 mom. 2, 4, 5 eller 7 punkten inom de tillämpliga tidsfristerna, kan tillsynsmyndigheten förena iakttagandet av det berörda beslutet gällande påföljden med effektiva och proportionella viten.

Vite kan föreläggas till dess att den ansvariga enheten eller personen rättar sig efter det beslutet som gäller denne. I fråga om juridiska personer får vitesbeloppet uppgå till högst tre procent av den juridiska personens genomsnittliga dagliga omsättning under det föregående räkenskapsåret och i fråga om fysiska personer till högst två procent av personens genomsnittliga dagsinkomst under det föregående kalenderåret.

Vite får föreläggas för en period av högst sex månader efter tillsynsorganets beslut. Om den ansvariga enheten vid utgången av denna period ännu inte har iakttagit beslutet, kan tillsynsorganet förelägga ett nytt vite för en period av högst sex månader.

Beslut om föreläggande av vite kan fattas från och med den dag då det beslut som avses i 1 mom. börjar tillämpas.

Till övriga än i 1–4 mom. avsedda delar finns bestämmelser om föreläggande och utdömande av vite i viteslagen (1113/1990).

Tillsynsmyndigheten ska på sin webbplats offentliggöra ett beslut som gäller åläggande av en administrativ påföljd eller föreläggande av vite. Tillstånds- och tillsynsverket ska offentliggöra sina beslut om åläggande av administrativa påföljder eller föreläggande av vite som det meddelat på framställning av advokatföreningen. Den information som offentliggörs får inte innehålla uppgifter om en advokats klienter eller andra uppgifter som de facto avslöjar en klients identitet.

Tillsynsmyndigheten ska offentliggöra det beslut som avses i 1 mom. omedelbart efter det att de personer som bär ansvar för försummelsen eller överträdelsen har underrättats om beslutet. Om offentliggörandet avser ett beslut i vilket ändring söks, ska tillsynsorganen omedelbart på sin webbplats också offentliggöra sådan information och eventuell senare information om ändringssökande och resultatet av ändringssökandet. Alla beslut om upphävande av ett tidigare beslut om åläggande av en administrativ påföljd ska också offentliggöras.

Offentliggörandet ska åtminstone innehålla information om vilken typ och art av försummelse eller överträdelse det rör sig om och om identiteten för de personer som är ansvariga samt om beloppet av den administrativa påföljden och vitet.

Om tillsynsmyndigheten anser att ett offentliggörande av identiteten på de personer som är ansvariga för försummelsen eller överträdelsen eller av personuppgifterna för sådana personer är oproportionellt mot bakgrund av en bedömning i det enskilda fallet, eller om offentliggörandet äventyrar finansmarknadernas stabilitet eller en pågående utredning, ska tillsynsmyndigheten

1) skjuta upp offentliggörandet av beslutet tills det inte längre finns någon anledning att inte offentliggöra det,

2) offentliggöra beslutet på anonym grund på ett sätt som säkerställer ett effektivt skydd av de berörda personuppgifterna och som gör det möjligt att skjuta upp offentliggörandet av de relevanta uppgifterna under en rimlig period, om det förutses att anledningen till att offentliggörandet ska ske på anonym grund kommer att upphöra under denna period,

3) över huvud taget inte offentliggöra beslutet, om de alternativ som anges i 1 och 2 punkten inte anses tillräckliga för att säkerställa att finansmarknadens stabilitet inte äventyras eller att offentliggörandet av beslutet är proportionellt vad gäller administrativa påföljder för försummelser och överträdelser som bedöms vara mindre betydelsefulla.

Alla offentliggöranden som görs i enlighet med denna paragraf ska finnas tillgängliga på tillsynsmyndighetens webbplatser i fem år efter offentliggörandet. Personuppgifter i offentliggörandet ska dock i enlighet med tillämpliga regler om dataskydd endast få finnas på tillsynsmyndighetens webbplats under den period som behövs, och i varje fall inte längre än fem år.

Tillsynsmyndigheten ska informera Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism om alla administrativa påföljder som ålagts i enlighet med detta kapitel samt om eventuella överklaganden av dessa och om resultaten av sådana överklaganden.

På rapportering av överträdelser av penningtvättsförordningen, förordningen om betalningsuppgifter och denna lag samt på skydd av de personer som rapporterar sådana överträdelser och de personer som berörs av dessa rapporter tillämpas lagen om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av EU-rätten och den nationella lagstiftningen (1171/2022).

Tillsynsmyndigheterna kan inrätta externa rapporteringskanaler och följa upp rapporter när det gäller de krav som ska tillämpas på ansvariga enheter.

Tillstånds- och tillsynsverket är i sin uppgift enligt 51 § behörigt att inrätta externa rapporteringskanaler och att följa upp rapporterna från advokatföreningen och dess personal när det gäller krav som ska tillämpas vid genomförandet av advokatföreningens tillsynsuppgifter.

Tillsynsmyndigheterna i den icke-finansiella sektorn ska årligen till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism rapportera:

1) antalet mottagna rapporter som avses i 72 § 1 mom. och andelen rapporter som har följts upp eller håller på att följas upp, information om huruvida uppföljningen har avslutats eller fortfarande pågår, och information om de rapporter som har avvisats,

2) de typer av oegentligheter som rapporterats,

3) en beskrivning av de åtgärder som tillsynsorganet vidtagit och, i fråga om i 1 punkten avsedda rapporter där behandlingen fortfarande pågår, de åtgärder som tillsynsorganet avser att vidta,

4) i fråga om 1 punkten avsedda rapporter som har avvisats, skälen till att de har avvisats.

De årliga rapporter som avses i 1 mom. får inte innehålla någon information om de rapporterande personernas identitet eller yrke eller någon annan information som skulle kunna leda till att de identifieras.

Patent- och registerstyrelsen och andra behöriga myndigheter som har rätt att få information om verkliga förmånstagare ska på begäran i god tid och avgiftsfritt lämna behöriga myndigheter i andra medlemsstater eller tredjeländer som är motparter de uppgifter om verkliga förmånstagare som inhämtats i enlighet med kapitel IV i penningtvättsförordningen och denna lag.

Behöriga myndigheter får inte avslå en begäran om bistånd av en behörig myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen på den grunden att

1) begäran även bedöms omfatta skattefrågor,

2) lagstiftningen kräver att ansvariga enheter ska bevara tystnadsplikt eller konfidentialitet, utom i de fall när de relevanta uppgifter som begärs är skyddade av konfidentialitet vid juridisk rådgivning eller annan tystnadsplikt på det sätt som anges i artikel 70.2 i penningtvättsförordningen,

3) en utredning, en undersökning eller ett förfarande eller en analys av centralen för utredning av penningtvätt pågår, såvida inte biståndet skulle hindra utredningen, undersökningen, förfarandet eller analysen,

4) den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat i Europeiska unionen till sin karaktär eller ställning skiljer sig från den anmodade behöriga myndigheten.

En behörig myndighet får vägra samarbeta med en tillsynsmyndighet och andra aktörer i en annan medlemsstat i Europeiska unionen endast om

1) samarbetet skulle äventyra Finlands självbestämmanderätt, säkerhet eller allmänna ordning,

2) begäran om samarbete gäller en part i en rättegång om det ärende som begäran avser och rättegången eller det administrativa förfarandet redan har inletts i Finland,

3) det i Finland har getts ett lagakraftvunnet beslut som gäller den person och den gärning som samarbetsbegäran avser.

Finansministeriet ska lämna kommissionen och Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

1) en förteckning över de tillsynsorgan som övervakar att de ansvariga enheterna iakttar penningtvättsförordningen, samt uppgifter om Tillstånds- och tillsynsverket, som övervakar självregleringsorganet,

2) kontaktuppgifter till centralen för utredning av penningtvätt,

3) en förteckning över de behöriga nationella myndigheterna.

Bestämmelser om detaljerna för de kontaktuppgifter som ska lämnas till kommissionen och till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Finansministeriet ska lämna kommissionen och Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism uppdateringar av de uppgifter som avses i 1 mom. 1 punkten så snart något ändras i dem.

Myndigheterna i det register som upprätthålls av Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ska inom ramen för sina befogenheter fungera som kontaktpunkt för behöriga myndigheter i andra medlemsstater i Europeiska unionen.

Tillsynsmyndigheterna, advokatföreningen och centralen för utredning av penningtvätt ska samarbeta med Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och tillhandahålla den all den information som den behöver för att fullgöra sitt uppdrag enligt penningtvättsförordningen och Amla-förordningen.

Centralen för utredning av penningtvätt och tillsynsorganen ska fungera som kontaktpunkter för Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Finansministeriet och inrikesministeriet tillsätter en nationell myndighetssamarbetsgrupp för förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, som har till uppgift att

1) nationellt utveckla och effektivisera förhindrandet av penningtvätt och finansieringen av terrorisma) genom att förbättra informationsgången mellan tillsynsorgan, operativa myndigheter och åklagarmyndigheter, b) genom att intensifiera samarbetet mellan myndigheter och ansvariga enheter, c) genom att förenhetliga verksamhetsmodellerna för tillsynen, d) genom att följa den statistik som avses i 6 §, e) genom att ta initiativ till utveckling av lagstiftningen, f) genom att samordna de nationella riktlinjerna och det nationella utvecklandet och genomförandet av åtgärder,

2) utreda utmaningar i informationsutbytet mellan myndigheter, tillsynsorgan och ansvariga enheter och hitta alternativa lösningar för att förbättra informationsutbytet,

3) följa utarbetandet av den nationella riskbedömningen och godkänna ett ändamålsenligt sätt att genomföra riskbedömningen och metoder som kan användas i riskbedömningsarbetet.

4) följa genomförandet av handlingsplanerna för de nationella riskbedömningarna i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism.

Till medlemmar i den nationella myndighetssamarbetsgruppen för förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism kan kallas tillsynsorgan samt andra myndigheter. Ordförande för myndighetssamarbetsgruppen är finansministeriet och inrikesministeriet.

Samarbetsgruppen kan också sammanträda i de sammansättningar som anges i beslutet om tillsättande av gruppen.

De finansiella tillsynsorganen och centralen för utredning av penningtvätt ska bedriva ett nära samarbete inom ramen för sina respektive befogenheter och ge varandra uppgifter som är relevanta för att de ska kunna fullgöra sina respektive uppdrag. Sådant samarbete och informationsutbyte får inte inkräkta på pågående utredningar, analyser av centralen för utredning av penningtvätt, undersökningar eller förfaranden som genomförs i enlighet med straffrätt och förvaltningsrätt och det får inte påverka de krav i fråga om tystnadsplikt som avses i 84 § 1 mom.

Om Finansinspektionen identifierar sådana svagheter i ett kreditinstituts interna kontrollsystem för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism och i kreditinstitutets tillämpning av villkoren enligt penningtvättsförordningen som väsentligt ökar de risker som institutet utsätts eller kan utsättas för, ska Finansinspektionen omedelbart underrätta Europeiska bankmyndigheten och den myndighet eller det organ som utövar tillsyn över kreditinstitutet i enlighet med kreditinstitutsdirektivet samt Europeiska centralbanken, om detta. I händelse av potentiellt ökad risk får Finansinspektionen samarbeta och utbyta information med de myndigheter som utövar tillsyn över institutet i enlighet med kreditinstitutsdirektivet, och de ska utarbeta en gemensam bedömning som Finansinspektionen ska meddela till Europeiska bankmyndigheten, om Finansinspektionen har gett Europeiska bankmyndigheten en tidigare underrättelse om ökad risk. Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ska hållas underrättad om alla sådana meddelanden.

De finansiella tillsynsorganen ska årligen underrätta Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism om sitt samarbete enligt denna paragraf och 81 § med andra myndigheter. Underrättelsen ska även innehålla uppgift om huruvida centralen för utredning av penningtvätt deltagit i detta samarbete.

Finansinspektionen ska samarbeta med resolutionsmyndigheter enligt i artikel 2.1.18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 eller med utsedda myndigheter enligt artikel 2.1.18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU om insättningsgarantisystem.

Finansinspektionen ska underrätta de i 1 mom. avsedda myndigheterna om det vid utövandet av sina tillsynsuppgifter i samband med förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism identifierar något av följande:

1) en ökad sannolikhet för att insatta medel blir otillgängliga,

2) en risk för att ett kreditinstitut eller finansiellt institut anses vara oförmöget eller sannolikt oförmöget att fortsätta sin verksamhet på det sätt som avses i 4 kap. 1 § 2 mom. i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014).

Om det finns en ökad sannolikhet för att insatta medel blir otillgängliga eller en risk för att ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut anses vara oförmöget eller sannolikt oförmöget att fortsätta sin verksamhet, ska Finansinspektionen på begäran av de myndigheter som avses i 1 mom. underrätta dessa myndigheter om alla transaktioner, konton eller affärsförbindelser som hanteras av det berörda kreditinstitutet eller finansiella institutet och som centralen för utredning av penningtvätt tillfälligt har avbrutit i enlighet med vad som föreskrivs i 6 § i lagen om centralen för utredning av penningtvätt. Verket för finansiell stabilitet har rätt att begära dessa uppgifter också utifrån sina egna observationer, oberoende av om tillsynsorganet har gjort en anmälan enligt 2 mom. eller inte.

Patent- och registerstyrelsen och centralen för utredning av penningtvätt ska bedriva ett nära samarbete inom ramen för sina respektive befogenheter och ge varandra uppgifter som är relevanta för att de ska kunna fullgöra sina respektive uppdrag.

Patent- och registerstyrelsen och centralen för utredning av penningtvätt får använda sådan i 1 mom. avsedd sekretessbelagd information som de erhållit endast för att fullgöra sina uppdrag enligt artikel 32 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG eller enligt artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG, och i samband med administrativa och rättsliga förfaranden med specifik koppling till fullgörandet av dessa uppdrag.

Tillsynsorganen, centralen för utredning av penningtvätt och de myndigheter som ansvarar för genomförandet av riktade ekonomiska påföljder ska bedriva ett nära samarbete med varandra inom ramen för sina befogenheter och ge varandra uppgifter som är relevanta för att de ska kunna fullgöra sina respektive uppdrag.

De myndigheter som avses i 1 mom. får använda sådan i 1 mom. avsedd sekretessbelagd information som de erhållit endast för att fullgöra sina uppdrag enligt denna lag eller andra EU-rättsakter och i samband med administrativa och rättsliga förfaranden med specifik koppling till fullgörandet av dessa uppdrag.

Alla personer som arbetar eller har arbetat för tillsynsorgan eller varit verksamma som revisorer och experter för tillsynsorgans eller myndigheters räkning ska omfattas av tystnadsplikt. Sekretessbelagd information som ovannämnda personer erhåller vid fullgörandet av sina uppdrag enligt denna lag får lämnas ut endast i sammandrag eller i aggregerad form på ett sådant sätt att enskilda ansvariga enheter inte kan identifieras. Det som sägs ovan inverkar dock inte på fall som omfattas av utredning och lagföring av brott enligt Europeiska unionens lagstiftning eller nationell lagstiftning eller på upplysningar som lämnats till centralerna för utredning av penningtvätt i enlighet med 38 och 39 §.

Oberoende av bestämmelserna i 1 mom. är utbyte av information tillåtet mellan

1) de behöriga nationella tillsynsorganen, tillsynsorganen i olika medlemsstater, de myndigheter som övervakar de övriga medlemsstaternas självregleringsorgan och Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism när den agerar som tillsynsorgan,

2) tillsynsorganen och centralerna för utredning av penningtvätt,

3) tillsynsorganen och de behöriga myndigheter som avses i 4 § 2 mom. 4 punkten underpunkterna c och d,

4) finansiella tillsynsorganen och de myndigheter inom en eller flera medlemsstater som ansvarar för tillsynen över kreditinstitut och finansiella institut i enlighet med Europeiska unionen rättsakter som rör tillsyn av kreditinstitut och finansiella institut samt, Europeiska centralbanken.

Vid tillämpningen av 2 mom. 4 punkten tillämpas på informationsutbytet de krav på tystnadsplikt som avses i 1 mom.

De som får sekretessbelagd information enligt 2 mom. får endast använda denna information

1) för att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller EU-rättsakter som gäller förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, kapitaltäckningsreglering och tillsyn över kreditinstitut och finansiella institut,

2) vid överklagande av en myndighets eller advokatföreningens beslut,

3) vid domstolsförfaranden som har inletts med stöd av särskilda bestämmelser i EU-lagstiftning som antagits med stöd av bestämmelser om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism eller på området för kapitaltäckningsreglering och tillsyn över kreditinstitut och finansiella institut.

Med undantag för de fall som omfattas av artikel 70.2 i penningtvättsförordningen ska utbyte av information vara tillåtet mellan

1) tillsynsorganen och Tillstånds- och tillsynsverket när det fullgör sitt uppdrag enligt 51 §; 2) tillsynsorganen eller Tillstånds- och tillsynsverket när det fullgör sitt uppdrag enligt 51 § och tillsynsorganen i andra EU-medlemsstater och med de myndigheter som utövar tillsyn över självreglerande organ i enlighet med kapitel IV i sjätte penningtvättsdirektivet,

3) tillsynsorganen och de myndigheter som har ansvar för tillsynen över finansmarknaden,

4) Patent- och registerstyrelsen som svarar för tillsynen över revisorer eller Tillstånds- och tillsynsverket när de fullgör sitt uppdrag enligt 51 § och de myndigheter i andra EU-medlemsstater som utövar tillsyn över självreglerande organ i enlighet med kapitel IV i sjätte penningtvättsdirektivet samt med de myndigheter som har behörighet att utöva tillsyn över lagstadgade revisorer och revisionsföretag i enlighet med artikel 32 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG och artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

De krav på tystnadsplikt som anges i 84 § 1 och 3 mom. får inte utgöra hinder för det utbyte av information som avses i 1 mom. Sekretessbelagd information som utbyts enligt 1 mom. får endast användas vid fullgörandet av de berörda myndigheternas skyldigheter och i samband med administrativa och rättsliga förfaranden med specifik koppling till utövandet av dessa funktioner. Den information som erhållits ska i samtliga fall omfattas av krav på tystnadsplikt som är åtminstone likvärdiga med dem som avses i 84 § 1 mom.

Kraven på tystnadsplikt i 84 § 1 och 3 mom. hindrar inte att viss information lämnas ut till andra nationella myndigheter som har ansvar för tillsynen över finansmarknaden eller till nationella myndigheter med specifikt ansvar för att förhindra eller utreda penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sekretessbelagd information får då dock endast användas för fullgörande av de berörda myndigheternas lagstadgade uppgifter. Personer med tillgång till sådan information ska omfattas av krav på tystnadsplikt som är åtminstone likvärdiga med dem som avses i 84 § 1 mom.

Tillsynsorganen har trots sekretessbestämmelserna rätt att till Skatteförvaltningen lämna ut sådan information som de kommer över i samband med tillsynsuppdrag och som behövs för skötseln av uppgifter enligt 2 § i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010).

Sådan information om ansvariga enheter som anknyter till tillsynen över efterlevnaden av penningtvättsförordningen och denna lag får lämnas ut till de behöriga myndigheter som har befogenheter att undersöka eller granska agerandet hos tillsynsorganen eller hos de myndigheter som ansvarar för lagstiftningen om sådan tillsyn, om:

1) informationen är absolut nödvändig för fullgörandet av myndighetens undersöknings- eller granskningsuppdrag,

2) på de personer som har tillgång till informationen tillämpas av sådana krav på tystnadsplikt som enligt nationell lagstiftning är åtminstone likvärdiga med de krav som anges i 84 § 1 mom.,

3) information som har sitt ursprung i en annan medlemsstat inte får lämnas ut utan uttryckligt medgivande från det tillsynsorgan som har lämnat ut den och informationen endast får lämnas ut för de ändamål för vilka det tillsynsorganet har medgett att den lämnas ut.

Information som avses i denna paragraf får även lämnas ut till sådana tillfälliga undersökningskommittéer som Europaparlamentet har tillsatt i enlighet med artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 2 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt (95/167/EG, Euratom, EKSG) om detta utlämnande är nödvändigt för kommittéernas verksamhet.

I den utsträckning som det är nödvändigt för tillämpningen av denna lag får de behöriga myndigheterna behandla särskilda kategorier av personuppgifter som det hänvisas till i artikel 9.1 i allmänna dataskyddsförordningen och personuppgifter om fällande domar i brottmål samt överträdelser som avses i artikel 10 av den förordningen, förutsatt att lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter vidtas utöver följande skyddsåtgärder:

1) behandling av sådan information får ske endast från fall till fall av sådan personal vid den berörda behöriga myndigheten som har blivit särskilt utsedd och auktoriserad att utföra dessa uppgifter,

2) de behöriga myndigheternas personal ska hålla hög yrkesmässig standard när det gäller konfidentialitet och dataskydd samt ha stor integritet och rätt kompetens, även när det gäller etisk hantering av stora datamängder,

3) de behöriga myndigheternas tekniska och organisatoriska åtgärder ska ha införts för att säkerställa säkerheten för uppgifterna enligt höga tekniska standarder.

Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Förvaltningsdomstolen ska när den behandlar ett besvärsärende ge advokatföreningen tillfälle att bli hörd med anledning av besvären och att vid behov lägga fram bevisning och annan utredning, om ärendet gäller en ansvarig enhet vars verksamhet övervakas av advokatföreningen enligt 28 § 3 mom.

Tillsynsmyndighetens beslut ska iakttas trots att det överklagas, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat eller något annat föreskrivs någon annanstans i lag. Bestämmelser om verkställbarheten av vite, ordningsavgift och påföljdsavgift finns i lagen om verkställighet av böter.

Finansinspektionens beslut får överklagas med iakttagande av vad som föreskrivs i 73 § i lagen om Finansinspektionen (878/2008).

En ansvarig enhet kan rapportera tvivelaktiga transaktioner också när det är fråga om enskilda betalningar eller andra prestationer eller om flera separata sammanhängande betalningar eller prestationer, om de överskrider det högsta tröskelvärde som den ansvariga enheten själv anger.

Den som tillhandahåller en penningförmedlingstjänst enligt 1 § 2 mom. 5 punkten i lagen om betalningsinstitut (297/2010) ska dock rapportera varje enskild betalning eller prestation eller flera sammanhängande betalningar eller prestationer till ett värde av minst 1 000 euro.

Polisstyrelsen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Skatteförvaltningen, Utsökningsverket, Brottspåföljdsmyndigheten och konkursombudsmannen ska i sin verksamhet se till att uppmärksamhet riktas på förhindrande och avslöjande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och på att tvivelaktiga transaktioner som uppdagas i samband med att de sköter sina uppgifter anmäls till centralen för utredning av penningtvätt.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017), nedan den upphävda lagen .

Bestämmelserna i 2 § 1 mom., 28 § 5 mom. och 32 § 2–5 mom. tillämpas på de ansvariga enheter som avses i artikel 3.2 led n och o i penningtvättsförordningen dock först från och med den 10 juli 2029.

På handläggningen av ärenden som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser i den upphävda lagen som gällde vid ikraftträdandet. De bestämmelser i den upphävda lagen som gällde vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas på handläggningen av ärenden också när ändring söks i ett beslut i ett ärende på vilket de bestämmelser i den upphävda lagen som gällde vid ikraftträdandet tillämpas.

De bestämmelser om påföljdsansvar i den upphävda lagen som gällde vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas på i 8 kap. avsedda försummelser, överträdelser eller oegentliga förfaranden som inträffat före ikraftträdandet. Om tillämpandet av den nya lagen leder till ett lindrigare slutresultat, ska detta beaktas när påföljden åläggs. Om en försummelse eller en överträdelse eller ett oegentligt förfarande har inletts före ikraftträdandet av denna lag och fortsätter vid ikraftträdandet, tillämpas i fråga om åläggande av påföljd bestämmelserna i denna lag.

En hänvisning till den upphävda lagen någon annanstans i lag avser efter ikraftträdandet av denna lag en hänvisning till denna lag.

Vid centralkriminalpolisen finns centralen för utredning av penningtvätt som är operativt självständig och oberoende och som har till uppgift att

2) ta emot och analysera de rapporter som avses i artikel 69, 74 och 80.4 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen, och som de ansvariga enheter som avses i 4 § 2 mom. 10 punkten i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) lämnar och all annan information som dessa lämnar om penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism samt information som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1672 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005, nedan förordningen om kontroller av kontanta medel , samt att ta emot och analysera den information som de tillsynsmyndigheter eller andra myndigheter som avses i 4 § 2 mom. 4 punkten underpunkt b i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ovannämnda lag lämnar, och minst en gång om året ge återkoppling om effekterna av rapporterna och informationen,

5 a) samarbeta och utbyta information med de behöriga myndigheter som ansvarar för genomförandet av riktade ekonomiska sanktioner,

6) föra statistik över a) antalet rapporter om tvivelaktiga transaktioner som ansvariga enheter som avses i 4 § 2 mom. 10 punkten i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism har lämnat och antalet avbrytanden av transaktioner som avses artikel 71 i penningtvättsförordningen och som de ansvariga enheterna har gjort b) samt uppföljningen av dessa rapporter, den information om gränsöverskridande fysiska förflyttningar av kontanter som överlämnats till centralen för utredning av penningtvätt i enlighet med artikel 9 i förordningen om kontroller av kontanta medel samt uppföljningen av den inlämnade informationen, c) antalet och procentandelen rapporter om tvivelaktiga transaktioner som leder till spridning av informationen till andra behöriga myndigheter, samt antalet och procentandelen rapporter som leder till vidare utredning, när så är tillämpligt, d) antalet gränsöverskridande begäranden om uppgifter som har gjorts, tagits emot, avslagits eller helt eller delvis besvarats av centralen för utredning av penningtvätt, enligt specificerad redovisning per land som skickat eller mottagit begäran, e) de personalresurser som anvisats centralen för utredning av penningtvätt,

Den återkoppling som ges till i 1 mom. 2 punkten avsedda ansvariga enheter ska omfatta åtminstone kvaliteten på den information som tillhandahålls, rapporteringens läglighet, beskrivningen av misstanken och den dokumentation som tillhandahölls vid inlämningen. Återkopplingen ska även göras tillgänglig för de behöriga tillsynsmyndigheter som anges i den punkten.

Centralkriminalpolisen ska årligen lämna Polisstyrelsen en rapport om verksamheten vid centralen för utredning av penningtvätt och om framstegen i allmänhet när det gäller åtgärder som i Finland vidtas mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Rapporten ska innehålla information om de trender och typer som identifierats i den information som spridits till andra behöriga myndigheter. Informationen i rapporten får inte göra det möjligt att identifiera någon fysisk eller juridisk person. Bestämmelser om den statistikinformation som ska ingå i rapporten utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Centralen för utredning av penningtvätt ska utse ett ombud för grundläggande rättigheter med uppgift att ge råd till de anställda vid centralen i frågor som gäller grundläggande rättigheter, främja och övervaka efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna, avge yttranden om huruvida centralens verksamhet är förenlig med de grundläggande rättigheterna samt informera centralens ledning om eventuella kränkningar av grundläggande rättigheter. Ombudet för grundläggande rättigheter ska agera oberoende vid skötseln av sina uppgifter utan att ta mot utomstående instruktioner.

Centralen för utredning av penningtvätt får delta i team för gemensam analys av tvivelaktiga transaktioner och misstänkt verksamhet och göra begäranden om att inrätta ett team för gemensam analys. I analysteamen får centraler för utredning av penningtvätt i främmande stater, Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och tredje parter, inbegripet unionens organ och byråer, delta, om dessa tredje parters befogenheter omfattar sådant deltagande.

De centraler för utredning av penningtvätt som ingår i ett analysteam och som Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ska bistå i enlighet med artikel 40 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1620 om inrättande av myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 ska inrätta en grupp för gemensam analys för ett visst ändamål och under en begränsad period, som kan förlängas med ömsesidigt samtycke, för att genomföra operativa analyser av tvivelaktiga transaktioner eller misstänkta aktiviteter som innefattar en eller flera av de centraler för utredning av penningtvätt som inrättar teamet.

Ett team för gemensam analys får inrättas om

1) operativa analyser av centraler för utredning av penningtvätt kräver svåra och krävande analyser med kopplingar till andra medlemsstater,

2) flera centraler för utredning av penningtvätt genomför operativa analyser där omständigheterna motiverar samordnade, gemensamma åtgärder i de berörda medlemsstaterna.

Om teamet för gemensam analys behöver hjälp från en annan central för utredning av penningtvätt än de som är del av teamet, kan det begära att denna andra central för utredning av penningtvätt

1) ansluter sig till teamet för gemensam analys,

2) översänder underrättelser om penningtvätt och andra finansiella uppgifter till teamet för gemensam analys.

Centralen för utredning av penningtvätt kan bjuda in tredje parter, att delta i de gemensamma analyserna när det är relevant för de gemensamma analyserna och om dessa tredje parters befogenheter omfattar sådant deltagande. De centraler för utredning av penningtvätt som deltar i de gemensamma analyserna fastställer de villkor som gäller för tredje parters deltagande och inför åtgärder som garanterar hemlighållande av och säkerheten för den information som utbyts. Den information som utbyts får endast användas för de ändamål för vilka den gemensamma analysen inrättades.

En anställd vid centralen för utredning av penningtvätt som deltar i ett team för gemensam analys får för den analys som teamet genomför ge medlemmarna i teamet sådana uppgifter som avses i 3 § 2 och 3 mom.

Centralen för utredning av penningtvätt ska på eget initiativ eller på begäran tillhandahålla den behöriga tillsynsmyndighet som avses i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism information som kan vara relevant för tillsynen enligt 5 kap. i den lagen. Centralen för utredning av penningtvätt ska lämna åtminstone information om följande:

1) kvaliteten på och antalet sådana rapporter om tvivelaktiga transaktioner som lämnats in av rapporteringsskyldiga,

2) kvaliteten på de svar, och hur snabbt de lämnas in, som rapporteringsskyldiga lämnar på begäranden från centraler för utredning av penningtvätt i enlighet med artikel 69.1 första stycket b i penningtvättsförordningen,

3) resultat av strategiska analyser som avses i 2 § 1 mom. 8 punkten samt all relevant information om trender och metoder för penningtvätt, förbrott till penningtvätt och finansiering av terrorism, samt om geografiska, gränsöverskridande och framväxande risker.

Centralen för utredning av penningtvätt ska underrätta tillsynsorganen närhelst information som den förfogar över tyder på att rapporteringsskyldiga eventuellt bryter mot Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849, nedan förordningen om betalningsuppgifter . Sådant beslut om utlämnande av uppgifter som avses i detta moment fattas av en polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt.

Utom när det är absolut nödvändigt för tillämpningen av 2 mom. får information som tillhandahålls med stöd av denna paragraf inte innehålla några uppgifter om specifika fysiska eller juridiska personer eller fall, inbegripet fysiska eller juridiska personer som är föremål för en pågående analys eller utredning, eller som kan leda till identifiering av fysiska eller juridiska personer.

En polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt kan meddela en rapporteringsskyldig ett föreläggande att under en period som centralen fastställer följa de transaktioner eller aktiviteter som utförs via ett eller flera bankkonton eller betalkonton eller konton för kryptotillgångar eller andra affärsförbindelser som förvaltas av den rapporteringsskyldiga för personer som utgör en betydande risk för penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism. Centralen för utredning av penningtvätt kan ålägga den rapporteringsskyldiga att rapportera om resultaten av uppföljningen.

En polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt kan på begäran av en utländsk central för utredning av penningtvätt meddela den rapporteringsskyldiga ett föreläggande som avses 1 mom.

En polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt kan underrätta en rapporteringsskyldig om omständigheter som är relevanta för utförandet av åtgärder för kundkännedom enligt kapitel III i penningtvättsförordningen. Underrättelsen ska omfatta följande:

1) typer av transaktioner eller aktiviteter som medför en betydande risk för penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism,

2) specifika personer som utgör en betydande risk för penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism.

3) specifika geografiska områden som medför en betydande risk för penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Den underrättelse om risker som avses i 1 mom. är i kraft under en period som centralen för utredning av penningtvätt fastställer och som får vara högst sex månader.

Centralerna för utredning av penningtvätt ska årligen förse rapporteringsskyldiga med strategisk information om typer, riskindikatorer och trender inom penningtvätt och finansiering av terrorism.

Namnet på och identiteten hos den som rapporterar tvivelaktiga transaktioner är sekretessbelagd information. Trots det som föreskrivs ovan får denna information dock lämnas ut om det är nödvändigt för förundersökning, åtalsprövning, domstolsbehandling eller straffverkställighet i fråga om penningtvätt, finansiering av terrorism eller det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt brott enligt bilaga I till Europolförordningen eller för att förhindra och avslöja brott eller skydda den nationella säkerheten.

Vad som föreskrivs i 84 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism tillämpas också på anställda vid centraler för utredning av penningtvätt. Bestämmelser om behandling av polisens personuppgifter finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan allmän dataskyddsförordning , i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten och i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019).

Trots bestämmelserna om hemlighållande av uppgifter om företagshemligheter eller uppgifter om en enskild persons, sammanslutnings eller stiftelses ekonomiska förhållanden, ekonomiska ställning eller beskattningsuppgifter har centralen för utredning av penningtvätt rätt att av myndigheter, av sammanslutningar som har ålagts en offentlig uppgift och av rapporteringsskyldiga, samt vid behov av deras chefer och anställda, avgiftsfritt få uppgifter och handlingar som är nödvändiga för förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Beslut om inhämtande av sekretessbelagda uppgifter fattas av en polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt. Bestämmelserna i någon annan lag om tystnadsplikt och förbud att vittna för advokater och rättegångsbiträden med tillstånd begränsar dock rätten för centralen för utredning av penningtvätt att få uppgifter.

Trots tystnadsplikten för en medlem i en sammanslutning, en revisor, en verksamhetsgranskare, en styrelseledamot eller en anställd har centralen för utredning av penningtvätt på skriftlig begäran av en polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen rätt att av en enskild sammanslutning, stiftelse eller person avgiftsfritt få uppgifter som är nödvändiga för förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

De uppgifter som avses i 1 och 2 mom. får lämnas ut till centralen för utredning av penningtvätt som en datamängd eller i elektronisk form genom säkra och skyddade kommunikationskanaler.

De förfrågningar som centralen för utredning av penningtvätt gjort med stöd av den rätt att få uppgifter som anges i 1 och 2 mom. eller innehållet i förfrågningarna får inte avslöjas för den som förfrågningarna gäller. På bevarande och kontroll av förfrågningarna och de svar som getts med anledning av dem tillämpas vad som i artikel 77 i penningtvättsförordningen föreskrivs om lagring av uppgifter om tvivelaktiga transaktioner.

Uppgifterna i penningtvättsregistret får användas och lämnas ut trots sekretessbestämmelserna endast för att förhindra, avslöja och utreda samt till undersökning föra penningtvätt och finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism, brott som avses i bilaga I till Europolförordningen samt för att skydda den nationella säkerheten. Centralen för utredning av penningtvätt får lämna ut uppgifter också utan begäran.

Dessutom får uppgifter information lämnas ut till utrikesministeriet för skötsel av uppgifter som avses i 9 § i lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism och uppgifter som avses 2 b § i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967) samt till utmätningsmannen för skötsel av uppgifter som avses 14 § i lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism. Uppgifter får också lämnas ut till de behöriga myndigheter som ansvarar för genomförandet av de riktade ekonomiska sanktioner som avses i 80 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Uppgifter får lämnas ut också till en behörig tillsynsmyndighet och en advokatförening som avses i lagen om förhindrade av penningtvätt och av finansiering av terrorism, om den information som lämnas ut är nödvändig för att den behöriga tillsynsmyndigheten eller advokatföreningen ska kunna utföra en uppgift som avses i den lagen. Uppgifter får lämnas ut till Finansinspektionen, om de är nödvändiga för utförandet av de uppgifter som avses i kreditinstitutslagen (610/2014) och som förutsätter en bedömning av risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. Motsvarande i detta moment avsedda nödvändiga uppgifter får lämnas ut också till Europeiska centralbanken när den sköter uppgifter som avses i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut.

Dessutom får uppgifter lämnas ut till behöriga myndigheter som avses 1 kap. 4 § 2 mom. 4 punkten underpunkt b och c i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och till ansvariga enheter som avses. 10 punkten, när utlämnandet sker inom ramen för ett partnerskap för informationsutbyte enligt artikel 75 i penningtvättsförordningen.

Ett sådant beslut om utlämnande av uppgifter som avses i denna paragraf fattas av en polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt.

Uppgifter som avses i denna paragraf får lämnas ut som en datamängd eller i elektronisk form genom säkra och skyddade kommunikationskanaler.

Polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och åklagarna har rätt att få finansiell information och finansiella analyser från centralen för utredning av penningtvätt för förhindrande, avslöjande och utredning av brott som avses i bilaga I till Europolförordningen och för att föra sådana brott till åtalsprövning.

Centralen för utredning av penningtvätt kan sätta begränsningar och ställa villkor för användningen av de uppgifter enligt 4 § 1 och 2 mom., 4 a § 1–3 mom. samt 5 och 5 a § som lämnas ut.

Centralen kan vägra att lämna ut uppgifter till någon annan än förundersökningsmyndigheten, om det finns skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism och målen för utredningen kan äventyras om uppgifter lämnas ut, eller det rör sig om ett undantagsfall där uppgiftslämnandet skulle vara klart oproportionellt i förhållande till en fysisk eller juridisk persons legitima intressen eller irrelevant för det ändamål för vilket det har begärts. I sådana fall ska centralen för utredning av penningtvätt skriftligen informera den begärande myndigheten om skälen till vägran.

De behöriga myndigheter som avses i 4 § 2 mom. 4 punkten underpunkt b–d i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ska ge centralen för utredning av penningtvätt återkoppling om användningen och användbarheten av den information som lämnats i enlighet med 4 a § 1–3 mom. och 2 § 1 mom. 1 och 3 punkten i denna lag och om resultatet av de åtgärder som vidtagits och de utredningar som genomförts utifrån denna information. Sådan återkoppling ska lämnas regelbundet, och i varje fall i aggregerad form, åtminstone en gång per år.

Centralen för utredning av penningtvätt har rätt att begära uppgifter som avses i 4 § 1 och 2 mom. av en central för utredning av penningtvätt eller en annan behörig myndighet i en främmande stat för att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning. I en begäran om utlämnande av uppgifter ska användningsändamålet för uppgifterna specificeras, och begäran ska innehålla tillräckliga fakta, bakgrundsuppgifter och motiveringar för att begäran ska kunna besvaras.

Uppgifter från en myndighet i en främmande stat får användas och lämnas ut vidare för något annat ändamål än det ändamål för vilket de har lämnats ut endast om den myndigheten har gett sitt samtycke i förväg.

Centralen för utredning av penningtvätt kan efter en motiverad begäran lämna ut uppgifter som avses i 3 § 2 och 3 mom. till en central för utredning av penningtvätt eller en annan behörig myndighet i en främmande stat för att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning.

Centralen får lämna ut uppgifter till en central för utredning av penningtvätt eller en annan behörig myndighet i en främmande stat också utan begäran, om det behövs för ett ändamål som anges i 3 moment.

När centralen för utredning av penningtvätt fått en sådan i artiklarna 69 och 74 samt 80.4 andra stycket i penningtvättsförordningen avsedd rapport som berör en annan medlemsstat i Europeiska unionen, ska den utan dröjsmål förmedla rapporten eller all relevant information om den till centralen för utredning av penningtvätt i den berörda medlemsstaten, utan att sätta begränsningar eller ställa villkor för användningen av informationen. Centralen för utredning av penningtvätt ska ge en myndighet i ett annat land återkoppling om effekterna av och kvaliteten på det informationsutbyte som skett med stöd av denna lag.

Uppgifter får lämnas ut även till Europol, Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, den europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete. Uppgifterna ska lämnas ut till den europeiska åklagarmyndigheten och till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning i enlighet med artiklarna 81 och 83 i penningtvättsförordningen.

Centralen för utredning av penningtvätt får söka träffar i ett register som förvaltas av en central för utredning av penningtvätt i någon av Europeiska unionens medlemsstater, om den behöriga myndigheten i den medlemsstaten har gett sitt samtycke. En central för utredning av penningtvätt i någon av Europeiska unionens medlemsstater kan ges rätt att söka träffar i det penningtvättsregistret för att utreda om registret innehåller uppgifter om ett föremål för den statens sökningar.

Beslut om utlämnande av uppgifter som avses i denna paragraf och i 5 a § och av uppgifter om sökträffar fattas av en polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt.

Bestämmelser om internationell rättshjälp i brottmål utfärdas särskilt.

En begäran om information från en central för utredning av penningtvätt i en främmande stat ska besvaras så snart som möjligt och i varje fall senast fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot, om centralen för utredning av penningtvätt antingen förfogar över den begärda informationen eller den begärda informationen finns i en databas eller ett register som centralen har direkt tillgång till. I vederbörligen motiverade undantagsfall får denna tidsfrist förlängas till högst tio arbetsdagar. Om centralen för utredning av penningtvätt inte kan inhämta de begärda uppgifterna, ska den informera den anmodande centralen för utredning av penningtvätt om detta.

Om centralen för utredning av penningtvätt får en begäran att tillhandahålla sådana uppgifter som finns i en databas eller i ett register som den har direkt tillgång till eller sådana uppgifter som den redan förfogar över, ska centralen med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. i motiverade och brådskande undantagsfall tillhandahålla de uppgifterna inom en arbetsdag efter att begäran tagits emot. Om centralen för utredning av penningtvätt inte kan svara inom en arbetsdag eller inte kan få direkt tillgång till uppgifterna ska den informera den anmodande centralen för utredning av penningtvätt och lämna en motivering. Om tillhandahållandet av de begärda uppgifterna inom en arbetsdag skulle innebära en oproportionell börda för centralen för utredning av penningtvätt, får den skjuta upp tillhandahållandet av uppgifterna. I sådana fall ska centralen omedelbart informera den anmodande centralen för utredning av penningtvätt om uppskjutandet. Centralen för utredning av penningtvätt får förlänga tidsfristen för att besvara en begäran om information till högst tre arbetsdagar.

Centralen kan vägra att lämna ut uppgifter till en central för utredning av penningtvätt i en främmande stat, om utlämnandet kan strida mot de grundläggande principerna i Finlands rättsordning. Centralen kan vägra att ge en central för utredning av penningtvätt i en främmande stat ett förhandsgodkännande för spridning av information till behöriga myndigheter i den staten, om sådan spridning kan vara till skada för arbetet med att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism eller det brott genom vilket egendom eller vinning har fåtts av penningtvätt eller av finansiering av terrorism eller kan utgöra hinder för att ärendet förs till undersökning eller om spridningen av informationen faller utanför tillämpningsområdet för bestämmelserna om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, eller om utbyte av information skulle strida mot principerna för de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande friheterna eller på något annat sätt strida mot de grundläggande principerna i Finlands rättsordning. Varje vägran att lämna godkännande ska vederbörligen motiveras.

Centralen för utredning av penningtvätt kan vägra att lämna ut uppgifter till en behörig myndighet i en främmande stat, om det kan vara till skada för arbetet med att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism eller det brott genom vilket egendom eller vinning har fåtts av penningtvätt eller av finansiering av terrorism, eller om det kan utgöra hinder för att ärendet förs till undersökning, eller om utbyte av information skulle strida mot principerna för de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande friheterna eller på något annat sätt strida mot de grundläggande principerna i Finlands rättsordning.

Mottagandet och utlämnandet av uppgifter som avses i 5 § mellan centralerna för utredning av penningtvätt i EU:s medlemsstater och Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ska ske med hjälp av ett särskilt decentraliserat system (FIU.net ). I händelse av tekniskt fel på FIU.net ska informationen vidarebefordras på annat lämpligt sätt som säkerställer en hög datasäkerhetsnivå och en hög dataskyddsnivå. FIU.net får också användas för kommunikationer med motparterna till centralerna för utredning av penningtvätt i tredjeländer och med andra myndigheter och unionens organ och byråer. Informationsutbyte mellan centralen för utredning av penningtvätt och dess motparter i tredjeländer och behöriga myndigheter vilka inte är sammankopplade med FIU.net ska ske genom skyddade kommunikationskanaler med användning av datamängder eller elektroniskt med användning av senaste teknik som finns tillgänglig.

En polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt kan ålägga en rapporteringsskyldig att avbryta en transaktion för högst tio vardagar, om ett sådant avbrytande är nödvändigt för att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning. Om det på grundval av en misstanke som rapporterats enligt artikel 69 i penningtvättsförordningen fastställs att det finns ett behov av att avbryta en transaktion eller vägra samtycke till en transaktion, ska ett förordnande om avbrytande eller en vägran till samtycke meddelas den rapporteringsskyldiga inom tre arbetsdagar från rapporteringen. Om behovet av att avbryta en transaktion grundar sig på analytiskt arbete som gjorts vid centralen för utredning av penningtvätt, oavsett om en tidigare rapport har lämnats in av den rapporteringsskyldiga, ska centralen för utredning av penningtvätt förelägga avbrytandet så snart som möjligt.

En polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt kan för verkställande meddela tullmyndigheten och gränsbevakningsmyndigheten ett förordnande att under högst tio vardagar hålla inne medel som påträffats i samband med en tullåtgärd eller gränskontroll eller gränsövervakning, om en sådan åtgärd är nödvändig för att förhindra, avslöja eller utreda penningtvätt, finansiering av terrorism eller det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning. Med medel som ska hållas inne avses kontanta medel enligt artikel 2.1 a i förordningen om kontanta medel samt annan lös egendom som har ett ekonomiskt värde.

En polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt kan ålägga en rapporteringsskyldig att avbryta användningen av ett bankkonto, betalkonto eller konto för kryptotillgångar eller en affärsförbindelse för högst fem vardagar, om det är nödvändigt för att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning.

Ett förordnande som avses i 1 mom. kan också meddelas på begäran av en utländsk myndighet som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller av finansiering av terrorism.

Centralen för utredning av penningtvätt har för ändamål som anges i 1, 2 eller 4 mom. rätt att be den vars tillgångar eller egendom avbrytandet gäller inkomma med en utredning om användningen av bankkontot, betalkontot eller kontot för kryptotillgångar eller om affärsförbindelsen. Ett förordnande att avbryta användningen av ett bankkonto, betalkonto eller konto för kryptotillgångar eller avbryta en affärsförbindelse ska utan dröjsmål återkallas när avbrytande inte längre behövs.

Centralen för utredning av penningtvätt kan förordna att ett i 1 och 2 mom. avsett avbrytande ska fortsätta ytterligare högst 25 vardagar, om det är nödvändigt för att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt, finansiering av terrorism och det brott genom vilket den egendom eller den vinning har fåtts eller kan fås som är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt för att föra ärendet till undersökning.

Omprövning av ett förordnande om fortsatt avbrytande av användningen av ett bankkonto, betalkonto eller konto för kryptotillgångar eller en affärsförbindelse som centralen för utredning av penningtvätt har meddelat med stöd av 4 mom. får begäras hos centralkriminalpolisen. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Ett beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Om ett förordnande om avbrytande som avses 6 eller 6 a § har meddelats utan grund, ska staten ersätta den som är föremål för beslutet för den skada som avbrytandet har orsakat och för utgifterna i ärendet.

Talan om ersättning för skada och utgifter ska väckas inom ett år från den dag då beslutet om avbrytande upphävdes, annars går talerätten förlorad. Om besvären över beslutet om avbrytande ännu inte har avgjorts vid den tidpunkten, ska talan väckas inom ett år från den dag då ärendet har avgjorts slutgiltigt.

Denna lag träder i kraft den 20.

Syftet med övervakningssystemet för bank- och betalkonton är att

1) främja myndigheternas automatiserade tillgång till information om bank- och betalkonton, konton för kryptotillgångar, värdepapperskonton samt bankfack,

2) främja myndigheternas elektroniska tillgång till transaktions- och saldouppgifter samt uppgifter som hänför sig till värdepapper, samt

3) förbättra datasäkerheten för de personuppgifter som lämnas ut.

Denna lag tillämpas på erhållande och förmedling av information om bank- och betalkonton, konton för kryptotillgångar, värdepapperskonton samt bankfack, transaktions- och saldouppgifter samt uppgifter om värdepapper från finansiella institut och kreditinstitut till behöriga myndigheter med hjälp av ett övervakningssystem för bank- och betalkonton.

Denna lag tillämpas dessutom på erhållande och förmedling av information om bank- och betalkonton, konton för kryptotillgångar, värdepapperskonton samt bankfack med hjälp av bankkontoregistrens sammankopplingssystem.

Det som i denna lag föreskrivs om finansiella institut och kreditinstitut tillämpas också på i Finland belägna filialer till utländska finansiella institut och kreditinstitut.

Finansiella institut kan administrera ett i 1 mom. avsett datasöksystem för bank- och betalkonton. De ska då till den behöriga myndigheten lämna ut i 2 och 3 kap. avsedda uppgifter med hjälp av datasöksystemet.

Tullen övervakar att skyldigheterna enligt 1 och 2 mom., 4 § 2 mom. och 6 § 1 mom. fullgörs och meddelar en föreskrift om de tekniska krav som ställs på sådana datasöksystem som avses i denna paragraf. Tullen ska vid utarbetandet av de tekniska kraven beakta de tekniska specifikationer som kommissionen antagit genom genomförandeakter för fastställande av formatet för inlämnandet av uppgifterna till de centraliserade automatiserade mekanismerna och det elektroniska strukturerade format och de tekniska medel som ska användas för att tillhandahålla transaktionsuppgifter.

Tullen meddelar tekniska föreskrifter om på vilka sätt uppgifterna ska lämnas till systemet för utlämnande av uppgifter. Tullen ska vid utarbetandet av de tekniska kraven beakta de tekniska specifikationer som kommissionen antagit genom genomförandeakter för fastställande av det elektroniska strukturerade format och de tekniska medel som ska användas för att tillhandahålla transaktionsuppgifter.

I denna lag avses med

1) register över bank- och betalkonton ett register där uppgifter samlas om kunder som har bank- och betalkonton, virtuella IBAN-konton, bankfack, värdepapperskonton och konton för kryptotillgångar i finansiella institut och i kreditinstitut med ett i 1 d § 1 mom. avsett och av Finansinspektionen beviljat undantagstillstånd,

2) datasöksystem för bank- och betalkonton ett system med hjälp av vilket i kreditinstitutslagen (610/2014) avsedda kreditinstitut och finansiella institut som skapat ett datasöksystem till behöriga myndigheter överlåter uppgifter om bank- och betalkonton, konton för kryptotillgångar och värdepapperskonton samt transaktions- och saldouppgifter om dem, uppgifter om bankfack samt uppgifter som hänför sig till värdepapper,

11) sammanställningsprogram en automatiserad teknisk lösning som administreras av Tullen och med vars hjälp Tullen förmedlar information om bank- och betalkonton, konton för kryptotillgångar, värdepapperskonton samt bankfack, transaktions- och saldouppgifter samt uppgifter om värdepapper inom övervakningssystemet för bank- och betalkonton,

12) centraliserat automatiserat kontouppgiftssystem en centraliserad automatiserad mekanism enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU med hjälp av vilken det är möjligt att omedelbart få information om bank- och betalkonton, konton för kryptotillgångar och värdepapperskonton samt bankfack,

15) transaktionsuppgifter sådana uppgifter om transaktioner som under en fastställd period har genomförts via ett särskilt betalkonto eller via ett bankkonto som identifieras med IBAN-nummer eller sådana uppgifter om överföringar av kryptotillgångar som avses i artikel 2.7 a i Europaparlaments och rådets direktiv (EU) 2019/1153 om fastställande av bestämmelser för att underlätta användning av finansiell information och andra uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra vissa brott och om upphävande av rådets beslut, nedan direktivet om finansiell information ,

16) uppgifter om värdepapper uppgifter om ett värdeandelskonto enligt i 2 § i lagen om värdeandelskonton (827/1991), ett värdepapperskonto enligt 2 § 1 mom. 3 punkten i lagen om värdepapperskonton (750/2012) och ett aktiesparkonto enligt 2 § 3 punkten i lagen om aktiesparkonton (680/2019),

17) värdepapperskonto ett värdeandelskonto enligt 2 § i lagen om värdeandelskonton, ett värdepapperskonto enligt 2 § 1 mom. 3 punkten i lagen om värdepapperskonton och ett aktiesparkonto enligt 2 § 3 punkten i lagen om aktiesparkonton,

18) konto för kryptotillgångar ett konto som förvaltas av en leverantör av kryptotillgångstjänster för en eller flera fysiska eller juridiska personers räkning och som kan användas för att verkställa överföringar av kryptotillgångar,

19) virtuellt IBAN-nummer en identifierare som leder till att betalningar omdirigeras till ett betalkonto som identifieras med ett annat IBAN-nummer än denna identifierare,

20) finansiella institut de aktörer som avses i artikel 2.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen ,

21) bankkontoregistrens sammankopplingssystem sammankoppling av centraliserade register, centraliserade elektroniska datasöksystem och andra nationella centraliserade automatiserade mekanismer genom ett system för sammankoppling av bankkontoregister som utvecklats och drivs av Europeiska kommissionen,

22) system för utlämnande av uppgifter ett elektroniskt system som administreras av Tullen och med vars hjälp de i 1 a § avsedda aktörer som inte har byggt upp ett datasöksystem för bank- och betalkonton lämnar ut transaktions- och saldouppgifter samt uppgifter om värdepapper till behöriga myndigheter.

Följande behöriga myndigheter har rätt att få åtkomst till sådana uppgifter i övervakningssystemet för bank- och betalkonton som lämnas ut i enlighet med 4 § och som registrerats i enlighet med 6 §, om detta är nödvändigt för fullgörandet av följande uppgifter och myndigheten enligt någon annan lag har rätt att få åtkomst till den nämnda informationen:

5) tillsynsorgan som avses i 4 § 2 mom. 6 punkten i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) för skötseln av tillsynsuppgifter enligt den lagen,

11) Patent- och registerstyrelsen för den verifiering som avses i 13 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Dessutom har Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i 4 § 2 mom. 3 punkten i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism rätt att få i 1 mom. i denna paragraf avsedda uppgifter för de gemensamma analyser som avses i artikel 32 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1640 om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om ändring och upphävande av direktiv (EU) 2015/849, nedan sjätte penningtvättsdirektivet , samt för de åtgärder som avses i artikel 40 i penningtvättsförordningen.

Via datasöksystemet ska till behöriga myndigheter utlämnas följande uppgifter om de, trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av information, med stöd av någon annan lag har rätt att få dem:

1) fullständigt namn och de andra identifieringsuppgifter som avses artikel 22.1 a i penningtvättsförordningen eller ett unikt identifieringsnummer för kontoinnehavaren och den som har rätt att använda kontot, datum när kundrelationen eller rätten att använda kontot har börjat och upphört eller, om kontoinnehavaren är en juridisk person, dess fullständiga namn och de andra identifieringsuppgifter som krävs enligt artikel 22.1 i penningtvättsförordningen eller registernummer, registreringsdag och registermyndighet, datum när kundrelationen eller rätten att använda kontot har börjat och upphört, samt alla hos den juridiska personen som har rätt att använda kontot och sådana uppgifter om dem som ovan nämns för fysiska personer eller, om den som har rätt att använda kontot är en allmän intressebevakare, i stället för intressebevakarens namn, födelsedatum och personbeteckning tjänsteproducentens identifieringsuppgifter, intressebevakarens titel samt, om tjänsteproducenten har fler än en allmän intressebevakare, intressebevakarens ordningsnummer,

2) fullständigt namn och de andra identifieringsuppgifter som avses i artikel 22.1 b i penningtvättsförordningen eller ett unikt identifieringsnummer för de verkliga förmånstagare som avses i 7–10 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, samt datum då en fysisk person blev verklig förmånstagare för kundkontoinnehavaren och datum då personen upphörde att vara verklig förmånstagare för kundkontoinnehavaren,

3) i fråga om bank- och betalkonton IBAN-nummer eller något annat identifikationssignum samt datum för kontots öppnande och avslutande,

4) i fråga om virtuella IBAN-nummer som utfärdats av ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut det virtuella IBAN-numret, den unika identifieringskoden för det konto till vilket betalningar till det virtuella IBAN-numret automatiskt omdirigeras och datumen för kontots öppnande och avslutande. När det gäller virtuella IBAN-nummer ska den kundkontoinnehavare som avses i 1 och 2 punkten vara innehavare av det konto till vilket betalningar till det virtuella IBAN-numret automatiskt omdirigeras;

5) fullständigt namn och de andra identifieringsuppgifter som avses i artikel 22.1 i penningtvättsförordningen för den som hyr ett bankfack och den som har rätt att använda bankfacket eller identifieringsuppgifter om facket, det datum då hyresperioden påbörjades och vid behov det datum då den avslutades eller, om den som hyr bankfacket är en juridisk person, dess fullständiga namn de andra identifieringsuppgifter som avses artikel 22.1 b i penningtvättsförordningen eller registernummer, registreringsdag och registermyndighet, identifieringsuppgifter om bankfacket samt det datum då hyresperioden påbörjades och vid behov det datum då den avslutades eller, om den som har rätt att använda bankfacket är en allmän intressebevakare, i stället för intressebevakarens namn, födelsedatum och personbeteckning tjänsteproducentens identifieringsuppgifter, intressebevakarens titel samt, om tjänsteproducenten har fler än en allmän intressebevakare, intressebevakarens ordningsnummer,

6) i fråga om värdepapperskonton kontots unika identifieringskod och datum för kontots öppnande och avslutande,

7) i fråga om konton för kryptotillgångar kontots unika identifieringskod och datum för kontots öppnande och avslutande.

Uppgifter enligt 2 mom. ska lämnas ut under tio år efter det att kontot har avslutats eller en annan grund har upphört att gälla.

Finansiella institut ska trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av information lämna Tullen de uppgifter som avses i 2 mom. Finansiella institut kan administrera ett i 1 d § avsett datasöksystem för bank- och betalkonton, varvid de uppgifter som avses i 2 mom. i denna paragraf ska utlämnas via datasöksystemet.

I registret över bank- och betalkonton ska införas uppgifter om sådana kunder hos finansiella institut som enligt artikel 22 i penningtvättsförordningen ska identifieras. Om ett kreditinstitut har fått ett i 1 d § 1 mom. avsett tillstånd från Finansinspektionen att avvika från skyldigheten att administrera ett datasöksystem, ska i registret över bank- och betalkonton införas följande uppgifter:

1) fullständigt namn och de andra identifieringsuppgifter som avses i artikel 22.1 a i penningtvättsförordningen eller ett unikt identifieringsnummer för kontoinnehavaren och den som har rätt att använda kontot, datum när kundrelationen eller rätten att använda kontot har börjat och upphört eller, om kontoinnehavaren är en juridisk person, dess fullständiga namn och de andra identifieringsuppgifter som avses i artikel 22.1 b i penningtvättsförordningen eller registernummer, registreringsdag och registermyndighet, datum när kundrelationen eller rätten att använda kontot har börjat och upphört, samt alla hos den juridiska personen som har rätt att använda kontot och sådana uppgifter om dem som ovan nämns för fysiska personer eller, om den som har rätt att använda kontot är en allmän intressebevakare, i stället för intressebevakarens namn, födelsedatum och personbeteckning tjänsteproducentens identifieringsuppgifter, intressebevakarens titel samt, om tjänsteproducenten har fler än en allmän intressebevakare, intressebevakarens ordningsnummer,

2) fullständigt namn och de andra identifieringsuppgifter som avses i artikel 22.1 a i penningtvättsförordningen eller ett unikt identifieringsnummer för de verkliga förmånstagare som avses i 7–10 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, samt datum då en fysisk person blev verklig förmånstagare för kundkontoinnehavaren och datum då personen upphörde att vara verklig förmånstagare för kundkontoinnehavaren,

3) i fråga om bank- och betalkonton IBAN-nummer eller något annat identifikationssignum samt datum för kontots öppnande och avslutande,

4) i fråga om virtuella IBAN-nummer som utfärdats av ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut det virtuella IBAN-numret, den unika identifieringskoden för det konto till vilket betalningar till det virtuella IBAN-numret automatiskt omdirigeras och datumen för kontots öppnande och avslutande: om det gäller virtuella IBAN-nummer ska den kundkontoinnehavare som avses i 1 och 2 punkten vara innehavare av det konto till vilket betalningar till det virtuella IBAN-numret automatiskt omdirigeras,

5) fullständigt namn och de andra identifieringsuppgifter som avses artikel 22.1 a i penningtvättsförordningen för den som hyr ett bankfack och den som har rätt att använda bankfacket eller identifieringsuppgifter om facket, det datum då hyresperioden påbörjades och vid behov det datum då den avslutades eller, om den som hyr bankfacket är en juridisk person, dess fullständiga namn, registernummer, registreringsdag och registermyndighet, identifieringsuppgifter om bankfacket samt det datum då hyresperioden påbörjades och vid behov det datum då den avslutades eller, om den som har rätt att använda bankfacket är en allmän intressebevakare, i stället för intressebevakarens namn; och andra identifieringsuppgifter som avses i 22.1 artikel b i penningtvättsförordningen eller födelsedatum och personbeteckning tjänsteproducentens identifieringsuppgifter, intressebevakarens titel samt, om tjänsteproducenten har fler än en allmän intressebevakare, intressebevakarens ordningsnummer,

6) i fråga om värdepapperskonton kontots unika identifieringskod och datumet för kontots öppnande och avslutande,

7) i fråga om konton för kryptotillgångar kontots unika identifieringskod och datum för kontots öppnande och avslutande.

De uppgifter som avses i 2 mom. ska lämnas på elektronisk väg. Tullen kan meddela närmare föreskrifter om vilket elektroniskt förfarande som ska användas och på vilket sätt uppgifterna ska vara certifierade för att kunna lämnas. Tullen ska vid utarbetandet av de tekniska kraven beakta de tekniska specifikationer för fastställande av formatet för inlämnandet av uppgifterna till de centraliserade automatiserade mekanismerna som Europeiska kommissionen antagit genom genomförandeakter.

I samband med gemensamma konton som förvaltas av en advokat ska det uttryckligen antecknas att bank- eller betalkontot är ett gemensamt konto som förvaltas av en advokat och som omfattas av tystnadsplikten för advokater. Uppgifter om gemensamma konton som förvaltas av en advokat får inte lämnas ut via registret, med undantag för information om att det är fråga om ett gemensamt konto som förvaltas av en advokat och om vilken advokat som förvaltar kontot.

Tullen får till behöriga myndigheter samt till kreditinstitut och finansiella institut lämna ut logguppgifter som gäller den behöriga myndigheten, det finansiella institutet och kreditinstitutet i fråga för uppföljning och övervakning av dess egen verksamhet. Innan uppgifterna lämnas ut ska en utredning om hur användningen och skyddet av de utlämnade uppgifterna kommer att ordnas ges in till Tullen.

Tullen ska föra ett loggregister över antalet gånger som bank- och betalkontoregistret, det centraliserade automatiserade systemet för kontouppgifter via sammanställningsprogrammet samt bankkontoregistrens sammankopplingssystem har använts och på begäran lämna ut logguppgifterna till de behöriga myndigheter som avses i 3 §. Loggregistret ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

1) referensuppgifter för ärendet,

2) de bestämmelser med stöd av vilka uppgifter begärs,

3) datum och klockslag för förfrågan eller sökningen,

4) typen av uppgifter som används för förfrågan eller sökningen,

5) identifieringsuppgifter för resultaten av förfrågan eller sökningen,

6) namnet på den behöriga myndighet som använt registret.

Tullen ska föra statistik över antalet sökningar i det centraliserade automatiserade kontouppgiftssystemet som gjorts av behöriga myndigheter, uppdelade per kategori av behörig myndighet.

I det centraliserade elektroniska systemet för transaktions- och saldouppgifter är det möjligt att begära följande uppgifter om saldot för bank- och betalkonton och konton för kryptotillgångar:

1) kontonummer,

2) saldo för kontot,

3) datum och klockslag för saldot.

Ur det centraliserade elektroniska systemet för transaktions- och saldouppgifter är det möjligt att även begära uppgifter om kontotransaktioner som gäller konton för kryptotillgångar.

En behörig myndighet ska med hjälp av sitt elektroniska datasöksystem specificera IBAN-numret eller någon annan identifieringskod för det bank- och betalkonto som begäran gäller, användningsändamålet för informationen, referensuppgifterna för ärendet och de bestämmelser som hänför sig till erhållande av information samt kontaktuppgifterna till den behöriga myndigheten.

Aktörer som avses i 1 a § ska trots sekretessbestämmelserna lämna ut sådana uppgifter som avses i 17 b § och 17 d § 1 och 2 mom. utan dröjsmål, men senast inom följande bankdag.

En aktör som avses i 1 a § kan av grundad anledning lämna ut uppgifter som avses i 17 d § 3 mom. på något annat elektroniskt informationssäkert sätt.

Tullen ska se till att sådana uppgifter som avses i artikel 16.3 i sjätte penningtvättsdirektivet som är aktuella och motsvarar det faktiska bankkontot och betalkontot, värdepapperskontot, kontot för kryptotillgångar och bankfacket och som är tillgängliga via övervakningssystemet för bank- och betalkonton görs tillgängliga via bankkontoregistrens sammankopplingssystem.

De uppgifter som avses i 1 mom. ska göras tillgängliga via bankkontoregistrens sammankopplingssystem under fem år efter avslutandet av kontot eller bankfacket.

Tullen ska beakta de tekniska specifikationer och förfaranden enligt artikel 2 i sjätte penningtvättsdirektivet som Europeiska kommissionen antagit genom genomförandeakter och som utarbetas för att sammankoppla de centraliserade automatiserade mekanismerna.

Tullen ska via bankkontoregistrens sammankopplingssystem lämna ut de i 17 i § 1 mom. avsedda uppgifter som är tillgängliga via övervakningssystemet för bank- och betalkonton till centralerna för utredning av penningtvätt i de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen, tillsynsmyndigheter, behöriga myndigheter som avses i direktivet om finansiell information samt till den i 4 § 2 mom. 3 punkten i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism avsedda Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Centralen för utredning av penningtvätt och de tillsynsmyndigheter som avses i 4 § 2 mom. 4 punkten underpunkt b i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ska ha omedelbar och ofiltrerad tillgång till sådan information enligt artikel 16.3 i sjätte penningtvättsdirektivet som finns i andra medlemsstater och som är tillgänglig via bankkontoregistrens sammankopplingssystem alltid när det är nödvändigt för att utföra uppgifter som avses i 3 §. Centralen för utredning av penningtvätt och tillsynsmyndigheterna ska föra statistik över antalet sökningar som avses ovan.

Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet ska ha omedelbar och ofiltrerad tillgång till sådan information enligt artikel 16.3 i sjätte penningtvättsdirektivet som finns i andra medlemsstater och som är tillgänglig via bankkontoregistrens sammankopplingssystem alltid när det är nödvändigt för att utföra uppgifter som syftar till att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra allvarliga brott eller stödja en brottsutredning som rör ett allvarligt brott och identifiering, spårning och frysning av tillgångar med koppling till en sådan utredning. Tillgång till informationen och möjlighet att göra sökningar på den har endast den personal vid polisen, Tullen eller Gränsbevakningsväsendet som har utsetts och bemyndigats att utföra dessa uppgifter. Utan att det påverkar tillämpningen av 5 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten får uppgifter som erhållits via bankkontoregistens sammankopplingssystem behandlas endast för det ändamål för vilket de samlades in.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 17 j § 3 mom. tillämpas dock först från och med den 10 juli 2029.

Bestämmelser om offentlighet i fråga om uppgifter om verkliga förmånstagare och om utlämnande av sådana uppgifter finns i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ), nedan penningtvättslagen .

Bestämmelser om det centrala register över verkliga förmånstagare som registermyndigheten ska föra i samband med handelsregistret, nedan förmånstagarregistret , och om de anteckningar som ska göras i registret finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen , samt i penningtvättslagen.

I förmånstagarregistret kan det också föras in uppgifter om andra juridiska personer eller juridiska konstruktioner än i 3 § avsedda anmälningsskyldiga och deras verkliga förmånstagare, om den juridiska personen har ett företags- och organisationsnummer enligt 9 § i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) eller om en utländsk juridisk person eller en juridisk konstruktion som är jämförbar med en juridisk person har ett motsvarande nummer eller en annan identifieringsuppgift.

Innan näringsverksamhet inleds ska en sådan anmälningsskyldig som avses i 3 § 1 mom. göra en anmälan till handelsregistret, vilken innehåller de uppgifter som avses i 4 § och de uppgifter som ska antecknas i förmånstagarregistret (etableringsanmälan ). Etableringsanmälan ska också göras om flyttning av hemort till Finland.

Aktiebolag, andelslag, europabolag och europaandelslag samt utländska näringsidkare som etablerat en filial i Finland ska varje kalenderår anmäla att de uppgifter som antecknas i handelsregistret och i det förmånstagarregister som förs i samband med det enligt den anmälningsskyldiges anmälan och de kontaktuppgifter för företaget som förts in i registret över företags- och organisationsnummer är uppdaterade. Andra än ovannämnda anmälningsskyldiga och i 5 § 2 mom. avsedda juridiska personer eller juridiska konstruktioner som är jämförbara med en juridisk person har rätt att anmäla att registeruppgifterna är uppdaterade.

Registermyndigheten påför den anmälningsskyldige en avgift för försummelse av handelsregisteranmälan, om den trots uppmaning inte

1) i enlighet med 10 § rättar till brister eller fel i uppgifter som ska antecknas och handlingar som ska registreras i handelsregistret enligt den anmälningsskyldiges anmälan med stöd av 4 § eller en med stöd av 4 § 3 mom. utfärdad statsrådsförordning eller med stöd av 10 § 2 mom. eller 11 §,

2) anmäler att anteckningar om i 4 § 2 mom. 4 eller 5 punkten avsedda personer som på grund av näringsförbud eller annan orsak relaterad till personens behörighet inte längre kan vara verksam med de uppgifter som antecknats i registret ska avföras från registeruppgifterna,

3) i enlighet med 11 § i företags- och organisationsdatalagen rättar till brister eller fel i de kontaktuppgifter som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten i den lagen,

4) anmäler, om det gäller en anmälningsskyldig som avses i 3 kap. 9 § i bokföringslagen, bokslut och verksamhetsberättelse jämte uppgifter om revision som utarbetats enligt den lagen för registrering, med undantag för en anmälningsskyldig som avses i 25 §, eller kompletterar ovan i denna punkt avsedda uppgifter som anmälts som bristfälliga för registrering.

Försummelseavgift påförs även en anmälningsskyldig som avses i 23 § 1 mom. som under kalenderåret har försummat att anmäla att registeruppgifterna är uppdaterade och trots uppmaning inte gör en sådan anmälan.

Registermyndigheten påför även anmälningsskyldiga, andra juridiska personer eller förvaltare för juridiska konstruktioner som är jämförbara med juridiska personer eller aktörer i motsvarande ställning en avgift för försummelse av handelsregisteranmälan, om de trots uppmaning inte i enlighet 10 § och artiklarna 63, 64 och 67 i penningtvättsförordningen rättar till brister eller fel i uppgifter som ska antecknas och handlingar som ska registreras i förmånstagarregistret enligt deras anmälan med stöd av 7–9 och 12 § i penningtvättslagen.

Försummelseavgiften är 300 euro. För ett publikt aktiebolag och ett europabolag är försummelseavgiften 600 euro.

Försummelseavgift får inte påföras för försummelse som avses i 1 mom. 4 punkten och i 2 mom., om beslut om påförande av den inte fattats inom ett år från dagen efter den dag då den anmälningsskyldige borde ha anmält bokslutet för registrering eller anmält att uppgifterna i registret är uppdaterade. Bestämmelserna i detta moment tillämpas även på filialers skyldighet att anmäla bokslut för registrering i enlighet med 11 §.

I fråga om andra än i 5 mom. avsedda försummelser får försummelseavgift inte påföras, om beslut om påförande av den inte fattats inom ett år från dagen efter den dag då registermyndigheten sänt en uppmaning om att rätta till försummelsen.

En av registermyndigheten påförd försummelseavgift hindrar inte att en ny försummelseavgift påförs om den anmälningsskyldige inte har rättat till en försummelse som avses i 1 mom. 1–3 punkten eller 3 mom. efter en ny uppmaning av registermyndigheten. Den nya försummelseavgift som påförs är då dubbelt så stor jämfört med den tidigare försummelseavgiften och den kan påföras högst tre gånger under två år från det första beslutet så att den första avgiften efter detta påförs enligt det belopp som föreskrivs i 4 mom. Vad som föreskrivs ovan tillämpas inte på en filial i den mån det är fråga om filialens skyldighet att anmäla bokslut för registrering i enlighet med 11 §.

Om en anmälningsskyldig på vilken tillämpas 20 kap. 4 § i aktiebolagslagen (624/2006) eller 23 kap. 4 § i lagen om andelslag (421/2013), som gäller likvidation eller avregistrering, försummar att enligt artikel 63 i penningtvättsförordningen rapportera in uppgifter om verkliga förmånstagare eller att rätta till bristfälliga eller felaktiga uppgifter om verkliga förmånstagare i förmånstagarregistret och trots uppmaning inte rättar till försummelsen, kan registermyndigheten genom att iaktta ett förfarande enligt 20 kap. 5 § i aktiebolagslagen eller 23 kap. 5 § i lagen om andelslag försätta den anmälningsskyldige i likvidation eller avregistrera den.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs i försäkringsbolagslagen (521/2008) 6 kap. 13 §, sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lagarna 981/2013 och 461/2017.

Denna lag träder i kraft den 20 .

En inlåningsbank ska utan obefogat dröjsmål och senast inom tio bankdagar efter att ha tagit emot ansökan godkänna eller avslå en kunds ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får vägra att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och att tillhandahålla betaltjänster i anslutning till kontot endast på de grunder som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen , i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) eller i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Finansinspektionen fullgör sina lagstadgade uppgifter genom att

5) övervaka att finansmarknadsaktörerna iakttar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (nedan penningtvättsförordningen ), lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) samt de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av dem,

När Finansinspektionen utför sina uppgifter ska den utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag, beakta sådana beslut, anvisningar och rekommendationer från ECB som avses i den förordning som avses i SSM-förordningen och de rättsakter som ECB har antagit med stöd av den förordningen samt sådana beslut, anvisningar och rekommendationer från Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, nedan de europeiska tillsynsmyndigheterna , som avses i de europeiska finanstillsynsförordningarna, Europeiska systemrisknämndens rekommendationer samt beslut, anvisningar och rekommendationer från den Myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1620 om inrättande av myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010, nedan Amla-förordningen , och de av Europeiska kommissionens rättsakter som innehåller tekniska standarder och som kommissionen utfärdar med stöd av den behörighet som kommissionen har enligt de europeiska finanstillsynsförordningarna eller Amla-förordningen.

Om det inte är möjligt att följa en anvisning eller rekommendation från en europeisk tillsynsmyndighet, Europeiska systemrisknämnden eller Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, ska Finansinspektionen ange orsakerna till avvikelsen från anvisningen eller rekommendationen samt lämna dem till den europeiska tillsynsmyndighet som saken gäller, till Europeiska systemrisknämnden eller till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Finansinspektionen ska i sådana fall som avses i de Europeiska unionens rättsakter som gäller finansmarknaden i enlighet med SSM-förordningen, de europeiska finanstillsynsförordningarna, förordningen om Europeiska systemrisknämnden, penningtvättsförordningen och Amla-förordningen

1) samarbeta med ECB, de europeiska tillsynsmyndigheterna, Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och med den gemensamma kommitté för de europeiska tillsynsmyndigheterna som avses i de europeiska finanstillsynsförordningarna samt med den Europeiska systemrisknämnden,

2) förse ECB, de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska systemrisknämnden, den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna och Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism med den information som de behöver för att utföra sina uppgifter.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål informera finansministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet om

1) beredning av rättsakter som inletts vid ECB eller Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, när det är fråga om en rättsakt som kan påverka finsk lagstiftning,

2) beredning av tekniska standarder eller anvisningar som inletts vid en europeisk tillsynsmyndighet eller Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, när det är fråga om en teknisk standard eller anvisning som enligt Finansinspektionens bedömning kan påverka finsk lagstiftning,

3) något annat än i 1 eller 2 punkten avsett ärende som inletts vid ECB, vid en europeisk tillsynsmyndighet, vid Europeiska systemrisknämnden eller vid Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, när det är fråga om ett ärende som enligt Finansinspektionens bedömning kan påverka den finländska finansmarknadens funktion eller stabilitet.

Direktionen ska i fråga om tillsynen över finansmarknaden

5) döma ut vite som Finansinspektionen har förelagt samt besluta om administrativa påföljder enligt 4 kap., om ordningsavgift och påföljdsavgift enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och om de i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna (566/2020) avsedda påföljdsavgifter som påförs av Finansinspektionen,

Direktören ska

4) hålla direktionen informerad om sådana omständigheter och initiativ som kommit fram genom Finansinspektionens, de europeiska tillsynsmyndigheternas, Europeiska systemrisknämndens eller Myndighetens för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism verksamhet och som påverkar utvecklingen på finansmarknaden och lagstiftningen inom finanssektorn samt svara för andra redogörelser till direktionen,

Bestämmelser om det oberoende som en tjänsteman vid Finansinspektionen ska agera enligt när tjänstemannen sköter ett uppdrag som medlem i styrelsen för Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism eller andra uppgifter i samband med denna myndighet finns i Amla-förordningen.

Finansinspektionen har rätt att få de uppgifter som avses i 1 och 2 mom., om de behövs för att

3) utföra tillsynsuppgifter som avses i 29 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism,

Bestämmelser om ordningsavgift, offentlig varning och påföljdsavgift för den som försummar eller bryter mot lagstiftningen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 finns i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Finansinspektionen får inte påföra påföljdsavgift om avgiftsbeslutet inte har fattats inom tio år från den dag då överträdelsen eller försummelsen skedde eller, i fråga om en fortsatt överträdelse eller försummelse, den dag då överträdelsen eller försummelsen upphörde.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Finansinspektionen utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut information till

3) myndigheter som övervakar finansmarknaden i andra EES-stater, resolutionsmyndigheter i andra EES-stater, andra myndigheter som svarar för finansmarknadens funktion i andra EES-stater samt till de europeiska tillsynsmyndigheterna, gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska systemrisknämnden och Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

15) de tillsynsorgan som avses i 4 § 2 mom. 6 punkten i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism samt motsvarande myndigheter eller organ i en EES-stat, när informationen är nödvändig för att förhindra och avslöja penningtvätt och finansiering av terrorism, samt till centralen för utredning av penningtvätt för utförandet av dess uppgifter,

Med undantag för utbyte av information enligt 84 § 2 mom. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism får Finansinspektionen inte vidarebefordra sekretessbelagd information som den fått av tillsynsmyndigheter eller andra myndigheter i andra stater eller vid inspektion i en annan stat, om inte den myndighet som har lämnat informationen eller den behöriga tillsynsmyndigheten i det land där inspektionen gjorts har gett sitt uttryckliga samtycke. Denna information får användas endast för att utföra uppgifter enligt denna lag eller för ändamål som samtycket gäller.

Om en europeisk tillsynsmyndighet i enlighet med det förfarande som föreskrivs i de europeiska finanstillsynsförordningarna eller Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med det förfarande som föreskrivs i Amla-förordningen meddelar ett enskilt beslut riktat till en finansmarknadsaktör i ett sådant ärende som Finansinspektionen tidigare har meddelat ett beslut i, ska den europeiska tillsynsmyndighetens eller Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism beslut följas i stället för Finansinspektionens beslut. Bestämmelser om överklagande av beslut som de europeiska tillsynsmyndigheterna har meddelat finns i de europeiska finanstillsynsförordningarna och bestämmelser om överklagande av beslut som Myndigheten för bekämpning av penningtvätt har meddelat finns i Amla-förordningen.

Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 3 b § 2 mom. träder dock i kraft redan den 10 juli 2026.

Betaltjänster får inte tillhandahållas i enlighet med denna paragraf, om en fysisk person som deltar i eller ansvarar för administreringen eller driften av affärsverksamheten inte är tillförlitlig på det sätt som avses i 13 a § eller om betaltjänstleverantören inte uppfyller sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen , och i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

På tjänsteleverantörer som avses i denna paragraf ska denna lag inte tillämpas, med undantag för vad som i 4 och 9 §, 10 § 1 mom. 1 och 2 punkten samt 13 a, 19 a, 19 b, 21, 21 c, 21 d, 22, 24 och 26 § föreskrivs om betalningsinstitut. På tjänsteleverantörer ska dock bestämmelserna i 8 § 2 mom., 16 § och 18 § 2 mom. om registrering av verksamheten tillämpas. Vad som i 26 § föreskrivs om skyddande av kundmedel ska tillämpas på tjänsteleverantörer som avses i denna paragraf också när de endast tillhandahåller tjänster som avses i 9 § 1 mom. En tjänsteleverantör som avses i denna paragraf får inte etablera filialer eller tillhandahålla betaltjänster i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

På sådana utgivare av elektroniska pengar som avses i denna paragraf tillämpas bestämmelserna om betaltjänstleverantörer i 7 § 3–6 mom., med undantag för 19 a, 19 b, 21 c och 21 d §. På utgivarna tillämpas dessutom bestämmelserna i 21 a § om anmälningsplikt som gäller förvärv och avyttring av aktier och andelar i institut för elektroniska pengar, bestämmelserna i och 21 b § om begränsning som gäller förvärv av aktier och andelar i institut för elektroniska pengar bestämmelserna i 10 § 2 mom. att bevilja kredit av medel som tagits emot mot utgivning av elektroniska pengar, bestämmelserna i 28 a § om registrering av transaktioner som gäller elektroniska pengar och bestämmelserna i 36 a § om utgivning och inlösen av elektroniska pengar.

Betalningsinstitutet ska underrätta Finansinspektionen om de interna kontrollmetoder med vilka ombudet fullgör sina skyldigheter enligt penningtvättsförordningen och lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och de skyldigheter som föreskrivs med stöd av dem.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs i lagen om investeringstjänster (747/2012) 12 kap. 3 §, sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lagarna 449/2017 och 523/2021.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om upprättande och förande av unionsregistret, centralförvaltarens och de nationella administratörernas uppgifter och registerfunktionerna finns i kommissionens registerförordning. På brottsbekämpning och på förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism inom ramen för unionsregistret tillämpas kommissionens registerförordning och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Energimyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de kontoinnehavare och de kontoombud som avses i kommissionens registerförordning utan ogrundat dröjsmål få de uppgifter och utredningar som myndigheten begär och som behövs för skötseln av uppgifterna enligt 2 § 5 mom. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Fullgöranderapporter utarbetas till stöd för

13) förhindrande och avslöjande av penningtvätt och av finansiering av terrorism enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ), kontroll enligt 32 § i den lagen, bedömning av tillförlitlighet enligt 57 och 58 § i den lagen samt förhindrande, avslöjande, utredning och förande till undersökning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt 2 § 1 mom. 1 punkten i lagen om centralen för utredning av penningtvätt (445/2017),

Denna lag träder i kraft den 20 .

Advokatföreningens styrelse ska se till att advokaterna när de uppträder inför domstol eller någon annan myndighet samt även i sin övriga verksamhet uppfyller sina förpliktelser. Advokatföreningens styrelse ska för Tillstånds- och tillsynsverket göra framställning om åläggande av en administrativ påföljd enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ). En advokat är skyldig att ge styrelsen de uppgifter som behövs för denna tillsyn. En advokat ska även tillåta en person som har förordnats av styrelsen att göra inspektioner i hans eller hennes byrå, om styrelsen finner att det är nödvändigt för tillsynen, och härvid visa de handlingar som ska granskas vid inspektionen. En styrelsemedlem och den som genomför en inspektion får inte obehörigen röja sekretessbelagda uppgifter som de har fått kännedom om i samband med tillsynen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om koncessionshavaren försummar sina skyldigheter enligt denna lag eller sin bolagsordning, kan Tillstånds- och tillsynsverket uppmana koncessionshavaren att fullgöra sina skyldigheter inom en viss tid.

I den förteckning över koncessioner som förs av Tillstånds- och tillsynsverket antecknas dessutom administrativa påföljder som ålagts en pantlåneinrättning med stöd av 8 kap. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) samt sådana uppmaningar och förbud som har förenats med vite. Sådana uppgifter ska strykas ur förteckningen fem år efter utgången av det år då påföljden ålades.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) 12 kap. 8 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 452/2017 och 1078/2017.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 4 mom. tillämpas inte om något annat följer av lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017) 8 kap. 3 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 471/2017.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I denna lag avses med

12) ersättningsberättigade insättningar andra insättningar änf) insättningar som ägs av en person vars identitet inte kan utredas i enlighet med kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och de genomförandeakter som antagits med stöd av den,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Uppgifter om verkliga förmånstagare samt en i 5 § 2 mom. i handelsregisterlagen avsedd anmälan från ett företag eller en sammanslutning att det inte har en förmånstagare eller att en verklig förmånstagare inte kan identifieras ska antecknas i det centrala register över verkliga förmånstagare, nedan förmånstagarregistret, som förs av Patent- och registerstyrelsen i samband med handelsregistret.

Följande aktörer som utför myndighetsuppgifter ska ha rätt att få alla uppgifter om verkliga förmånstagare i förmånstagarregistret:

1) centralen för utredning av penningtvätt vid centralkriminalpolisen, Finansinspektionen, Tillstånds- och tillsynsverket, Patent- och registerstyrelsen, polisen, Polisstyrelsen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Utsökningsverket, åklagaren, Skatteförvaltningen, Utsökningsverket, Brottspåföljdsmyndigheten och konkursombudsmannen,

2) advokatföreningen när den utför sina tillsynsuppgifter enligt denna lag,

3) skattemyndigheter,

4) myndigheter med specifikt ansvar för att genomföra de restriktiva unionsåtgärder som fastställs inom ramen för de rådsförordningar som antagits på grundval av artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

5) Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO),

6) Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF),

7) Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) när de tillhandahåller operativt stöd till medlemsstaternas behöriga myndigheter.

De i 1 mom. avsedda aktörerna ska få uppgifterna utan att den berörda juridiska personen eller den berörda juridiska konstruktionen hörs.

Rapporteringsskyldiga ska när de vidtar åtgärder för kundkännedom i rätt tid beviljas tillgång till uppgifterna om verkliga förmånstagare i förmånstagarregistret. Patent- och registerstyrelsen får vägra att helt eller delvis lämna ut uppgifter ur förmånstagarregistret till en rapporteringsskyldig i de fall som avses i 13 § 1 mom. 4 punkten.

Till sådana fysiska personer, juridiska personer och myndigheter som kan visa ett berättigat intresse i förhindrande och bekämpning av penningtvätt, förbrott till penningtvätt och finansiering av terrorism ska följande uppgifter om juridiska personer och juridiska konstruktioner som är jämförbara med juridiska personer som finns i förmånstagarregistret lämnas ut:

1) den verkliga förmånstagarens namn,

2) den verkliga förmånstagarens födelsemånad och födelseår,

3) den verkliga förmånstagarens bosättningsland och det eller de medborgarskap som denne innehar,

4) för verkliga förmånstagare för juridiska personer, arten och omfattningen av det förmånsintresse som innehas av den verkliga förmånstagaren,

5) för verkliga förmånstagare för uttryckliga truster eller liknande juridiska konstruktioner som avses i artikel 3.7 d i penningtvättsdirektivet, förmånsintressets art.

Utöver de uppgifter som avses i 1 mom. ska alla fysiska personer, juridiska personer eller myndigheter som avses i 10 § 1 mom. 1, 2 och 5 punkten även ha rätt att få historiska uppgifter om verkliga förmånstagare för den juridiska personen eller juridiska konstruktionen som är jämförbar med en juridisk person, också för juridiska personer eller juridiska konstruktioner som har upplösts eller upphört att existera under de föregående fem åren samt en beskrivning av kontroll- eller ägarstrukturen.

De uppgifter som anges i 1 mom. ska lämnas ut i elektronisk form.

I 1 mom. avsedda uppgifter ska lämnas ut utan att den juridiska person eller juridiska konstruktion som är jämförbar med en juridisk person som är föremål för begäran hörs.

Följande fysiska personer, juridiska personer och myndigheter ska anses ha ett berättigat intresse av att få tillgång till de uppgifter som anges i 9 § 1 mom.:

1) personer som agerar för journalistiska ändamål, rapporteringsändamål eller motsvarande ändamål i medierna som har ett samband med förhindrande eller bekämpning av penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism,

2) organisationer i det civila samhället och i den akademiska världen som har anknytning till förhindrande eller bekämpning av penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism,

3) fysiska eller juridiska personer som sannolikt kommer att ingå en transaktion med en juridisk person eller juridisk konstruktion och som vill förhindra varje koppling mellan en sådan transaktion och penningtvätt eller förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism,

4) sammanslutningar som omfattas av tredjelandskrav på förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, förutsatt att de kan visa att de behöver tillgång till de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. med avseende på en juridisk person eller juridisk konstruktion för att utföra åtgärder för kundkännedom med avseende på en kund eller presumtiv kund i enlighet med kraven på förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism i dessa tredjeländer,

5) motparter i tredjeländer till Europeiska unionens behöriga myndigheter för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, förutsatt att de kan visa att de behöver tillgång till de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. med avseende på en juridisk person eller juridisk konstruktion för att utföra sina uppgifter enligt dessa tredjeländers förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med ett specifikt fall,

6) medlemsstaternas myndigheter med ansvar för genomförandet av avdelning I kapitlen II och III i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 om vissa aspekter av bolagsrätt, de myndigheter som ansvarar för registrering av bolag i det register som avses i artikel 16 i det direktivet, och medlemsstaternas myndigheter med ansvar för att kontrollera lagenligheten i ombildningar, fusioner och delningar av bolag med begränsat ansvar enligt avdelning II i det direktivet.

7) de programmyndigheter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och som angetts av medlemsstaterna enligt artikel 71 i den förordningen, när det gäller mottagare av unionsmedel,

8) de myndigheter som genomför faciliteten för återhämtning och resiliens enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, när det gäller stödmottagare inom ramen för faciliteten,

9) medlemsstaternas myndigheter i samband med offentliga upphandlingsförfaranden, när det gäller anbudsgivare och aktörer som tilldelas kontraktet inom ramen för det offentliga upphandlingsförfarandet,

10) leverantörer av produkter för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, i den strikta utsträckning som produkter som utvecklats på grundval av de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. eller som innehåller dessa uppgifter endast tillhandahålls kunder som är ansvariga enheter eller behöriga myndigheter, förutsatt att dessa leverantörer kan visa att de behöver tillgång till de uppgifter som avses i det momentet inom ramen för ett avtal med en ansvarig enhet eller en behörig myndighet,

11) utöver de kategorier som anges i 1–10 punkten andra personer som kan visa ett berättigat intresse med avseende på syftet att förhindra och bekämpa penningtvätt, förbrott till penningtvätt och finansiering av terrorism från fall till fall.

Patent- och registerstyrelsen ska till kommissionen anmäla följande:

1) förteckningen över de myndigheter som har rätt att få uppgifter om verkliga förmånstagare med stöd av 1 mom. 6–8 punkten,

2) förteckningen över de myndigheter eller kategorier av myndigheter som har rätt att få uppgifter om verkliga förmånstagare med stöd av 1 mom. 9 punkten,

3) eventuella ytterligare personer som konstaterats ha ett berättigat intresse av att få tillgång till uppgifter om verkliga förmånstagare och som identifierats i enlighet med 1 mom. 11 punkten.

Patent- och registerstyrelsen ska utan dröjsmål och under alla omständigheter inom en månad efter det att de har inträffat underrätta kommissionen om alla ändringar av eller tillägg till de kategorier som avses i 2 mom.

Patent- och registerstyrelsen ska dokumentera vilka personer som har rätt att få uppgifterna ur förmånstagarregistret med stöd av 10 §. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter om mottagare till verkliga förmånstagare finns i artikel 15.1 c i allmänna dataskyddsförordningen.

Patent- och registerstyrelsen ska säkerställa att den information som lämnats ut ur förmånstagarregistret inte leder till identifiering av personer som hämtar uppgifter i registret om personerna är fysiska eller juridiska personer enligt 10 § 1 mom. 1 eller 2 punkten. När det gäller dessa personer ska Patent- och registerstyrelsen till de verkliga förmånstagarna, när de lämnar in en begäran som avses i 1 mom., endast lämna ut information om befattning eller yrke för de personer som har konsulterat deras uppgifter om förmånstagare.

Patent- och registerstyrelsen ska avstå från att röja identiteten på en tredjelandsmotpart till unionens behöriga myndigheter för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i artikel 2.1.44 a och c i Europaparlamentets och rådet s förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, så länge det är nödvändigt för att skydda den myndighetens analyser eller utredningar. Myndigheter i tredje länder ska, när de begär uppgifter om verkliga förmånstagare med stöd av 10 §, ange den period, som inte får överstiga fem år, under vilken de begär att Patent- och registerstyrelsen ska avstå från att lämna ut information och skälen till denna begränsning samt hur tillhandahållandet av sådan information skulle äventyra syftet med deras analyser och utredningar.

En förlängning av den period som anges i 3 mom. får beviljas endast på grundval av en motiverad begäran från myndigheten i tredjelandet för en period på högst ett år, varefter en ny motiverad begäran om förlängning ska lämnas in av den myndigheten.

Patent- och registerstyrelsen ska verifiera förekomsten av det berättigade intresse som avses i 10 § på grundval av handlingar och uppgifter som erhållits av den som begär uppgifter ur förmånstagarregistret, nedan sökanden , och vid behov information som den har tillgång till med stöd av 2 mom. i den paragrafen.

Förekomsten av ett berättigat intresse ska fastställas med beaktande av sökandens:

1) befattning eller yrke, och

2) kopplingen till den juridiska person eller juridiska konstruktion vars uppgifter sökanden begär.

Om sökanden är en sådan fysisk eller juridisk person som avses i 10 § 1 mom. 1 eller 2 punkten, beaktas med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. i denna paragraf inte de omständigheter som avses i 2 punkten i det momentet vid fastställandet av ett berättigat intresse.

Om utlämnande av uppgifter begärs av en person vars berättigade intresse på grund av att personen hör till en av kategorierna i 10 § 1 mom. redan har verifierats av en annan medlemsstats centrala register, är verifieringen av det villkor som fastställs i 2 mom. 1 punkten i denna paragraf genomförd genom insamling av bevis på det berättigade intresse som fastställts av registret i den andra medlemsstaten.

Sökandens identitet ska verifieras innan uppgifter lämnas ut ur förmånstagarregistret.

Till personer vars berättigade intresse har verifierats ska uppgifter i förmånstagarregistret lämnas ut utan att deras i 2 mom. 1 punkten avsedda uppgifter verifieras på nytt varje gång de granskar uppgifter i registret. Om det inte finns grundad anledning att misstänka att det berättigade intresset inte längre föreligger, får verifieringen upprepas tidigast 12 månader efter det att ansökan godkänts.

Patent- och registerstyrelsen ska säkerställa att den genomför den verifiering som avses i 1 mom. och meddelar sökanden ett beslut inom 12 arbetsdagar. Om ett stort antal ansökningar undantagsvis inkommer inom en kort tid får tidsfristen förlängas med 12 arbetsdagar. Om antalet inkommande ansökningar fortsätter att vara högt efter det att förlängningen har löpt ut, kan tidsfristen förlängas med ytterligare 12 arbetsdagar.

Patent- och registerstyrelsen ska i god tid underrätta kommissionen om varje ovan avsedda förlängning av tidsfristen. Om Patent- och registerstyrelsen beslutar att lämna ut uppgifter om verkliga förmånstagare ska den utfärda ett intyg om godkännande av ansökan som gäller i tre år. Patent- och registerstyrelsen ska besvara varje efterföljande ansökan om utlämnande av uppgifter om verkliga förmånstagare från samma person inom sju arbetsdagar.

Patent- och registerstyrelsen får avslå en ansökan om utlämnande av uppgifter om verkliga förmånstagare endast av följande skäl:

1) sökanden har inte lämnat in de uppgifter eller handlingar som avses i 12 § 1 mom.,

2) sökanden har inte visat att denne har ett berättigat intresse av att få uppgifter om verkliga förmånstagare,

3) om det finns anledning att misstänka att uppgifterna inte kommer att användas för de ändamål för vilka de begärdes eller att uppgifterna kommer att användas för ändamål som inte är kopplade till förhindrande av penningtvätt, förbrott till penningtvätt eller finansiering av terrorism,

4) utlämnandet av uppgifterna skulle utsätta den verkliga förmånstagaren för en oproportionerlig risk för bedrägeri, kidnappning, utpressning, ocker, trakasserier, våld eller hotelser eller om den verkliga förmånstagaren är minderårig eller saknar rättshandlingsförmåga,

5) om ett i 12 § 3 mom. avsett bevis på det berättigade intresset som beviljats av en annan medlemsstats centrala register inte omfattar de ändamål för vilka uppgifterna begärs,

6) om sökanden befinner sig i ett tredjeland och svaret på ansökan om utlämnande av uppgifter inte skulle vara förenligt med bestämmelserna i kapitel V i dataskyddsförordningen.

Innan en ansökan avslås av ett skäl som avses i 1 mom. 1–3 eller 5 punkten, kan Patent- och registerstyrelsen begära ytterligare information av sökanden. Om ytterligare information har begärts, förlängs tidsfristen för Patent- och registerstyrelsen att lämna ett svar med sju arbetsdagar.

Patent- och registerstyrelsen ska dokumentera de åtgärder som den har vidtagit för att bedöma ansökan och inhämta ytterligare information med stöd av 1 och 2 mom.

Beslutet om utlämnande av uppgifterna kan återkallas, om något av de skäl som avses i 1 mom. blir känt för Patent- och registerstyrelsen efter det att tillgången till uppgifter redan har beviljats. Personer som har rätt att få tillgång till uppgifterna ska underrätta Patent- och registerstyrelsen om alla ändringar som kan leda till att ett berättigat intresse upphör.

Patent- och registerstyrelsen ska årligen offentliggöra statistik över antalet fall där uppgifter har lämnats ut i de situationer som avses i 1 mom. 4 punkten samt över de angivna skälen. Patent- och registerstyrelsen ska årligen överlämna statistiken till kommissionen.

Patent- och registerstyrelsen får i samband med att uppgifter om verkliga förmånstagare lämnas in eller därefter verifiera att uppgifterna är adekvata, korrekta och aktuella.

Patent- och registerstyrelsen har rätt att av juridiska personer, förvaltare av en uttrycklig trust som avses i artikel 3.7 d i penningtvättsdirektivet och personer som innehar en likvärdig ställning i en liknande juridisk konstruktion och deras verkliga förmånstagare få alla uppgifter som behövs för att identifiera och verifiera deras verkliga förmånstagare.

Patent- och registerstyrelsen har trots sekretessbestämmelserna rätt att få uppgifter ur andra myndigheters register i den mån uppgifterna behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter enligt detta kapitel.

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens i 6 kap. 12 § 7 mom. träder dock i kraft den 10 november 2026.

Bestämmelser om offentlighet i fråga om uppgifter om verkliga förmånstagare och om utlämnande av sådana uppgifter finns i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017), nedan penningtvättslagen .

Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till den dag då lagen om ändring av handelsregisterlagen ( / ) träder i kraft.

Följande behöriga myndigheter har rätt att få åtkomst till sådana uppgifter i övervakningssystemet för bank- och betalkonton som lämnas ut i enlighet med 4 § och som registrerats i enlighet med 6 §, om detta är nödvändigt för fullgörandet av följande uppgifter och myndigheten enligt någon annan lag har rätt att få åtkomst till den nämnda informationen:

10) Gränsbevakningsväsendet, för förebyggande, avslöjande och utredning av brott samt för förande av brott till åtalsprövning i enlighet med lagen om brottsbekämpning inom gränsbevakningsväsendet (108/2018),

11) Patent- och registerstyrelsen för den verifiering som avses i 6 kap. 14 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 3 § 11 punkten gäller till den dag då lagen om ändring av denna lag ( / ) träder i kraft.

Bestämmelser om de krav på kundkännedom som hänför sig till förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om inget annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen, eller av lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ), ska den näringsidkare som avses i 1 mom. bevara de uppgifter som utgjort grund för kontrollen av konsumentens identitet i fem år från det att fordran i dess helhet förfallit till betalning. Om oenighet uppstår kring ett avtal eller en betalning ska kontrolluppgifterna dock bevaras till dess parterna har kommit överens om saken eller ärendet har avgjorts.

Bestämmelser om kundkännedom finns dessutom i penningtvättsförordningen och i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Om inget annat följer av penningtvättsförordningen eller av lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ska kreditgivaren bevara de uppgifter som utgjort grund för kontrollen av den kreditsökande konsumentens identitet i fem år från det att krediten i dess helhet förfallit till betalning. Om oenighet uppstår kring ett kreditavtal ska kontrolluppgifterna dock bevaras till dess parterna har kommit överens om saken eller ärendet har avgjorts.

Om en ansökan om kredit avslås, ska den konsument som sökt kredit underrättas om avslaget utan dröjsmål. Konsumenten ska på begäran underrättas om grunden för avslaget skriftligen, om inte avslaget grundar sig på artikel 71 i penningtvättsförordningen eller om förbudet mot röjande av uppgifter enligt artikel 73 i den förordningen tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får uppgifter som avses i 12 § 1 mom. och uppgifter som avses i 13 § lämnas ut för att användas

7) för att, på begäran av personen, för ett kreditinstitut eller en försäkringsanstalt upprätta ett intyg eller en rekommendation om personens förmåga att sköta sina åtaganden samt till de ansvariga enheter som avses i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) för fullgörande av skyldigheter i fråga om åtgärder för kundkännedom,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag innehåller bestämmelser om verkställighet av följande administrativa påföljder av straffkaraktär:

1) påföljdsavgift enligt 65 § och ordningsavgift enligt 66 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ),

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf avses med användare av kryptotillgångar också en person som är motpart till säljaren när en rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandhåller en tjänst för att verkställa rapporteringspliktiga massbetalningstransaktioner för en säljare eller för en säljares räkning. En sådan person behandlas dock som användare av kryptotillgångstjänster endast om den rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster är skyldig att kontrollera personens identitet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen , och lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) eller motsvarande lagstiftning i någon annan jurisdiktion.

Definitionen av person med bestämmande inflytande ska tolkas enhetligt med definitionerna av verklig förmånstagare i penningtvättsförordningen och lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Med förfaranden för kundkontroll avses de förfaranden för kundkontroll som tillämpas på rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster och som det föreskrivs om i penningtvättsförordningen eller i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, eller motsvarande krav som tillämpas på rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster.

När en rapporteringsskyldig leverantör av kryptotillgångstjänster fastställer personer med bestämmande inflytande får den förlita sig på upplysningar som inhämtats och förvarats med iakttagande av förfaranden för kundkännedom som är förenliga med penningtvättsförordningen och lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Om den rapporteringsskyldiga leverantören av kryptotillgångstjänster inte är skyldig att iaktta dessa förfaranden, ska den tillämpa förfaranden som i huvudsak överensstämmer med förfaranden för att fastställa personer med bestämmande inflytande.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Paragrafen ska tolkas på ett sätt som motsvarar de likadana uttryck som har använts i definitionen av finansiellt institut i artikel 2.1 led 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen .

Definitionen av en person med bestämmande inflytande ska tolkas enhetligt med definitionerna av verklig förmånstagare i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Med förfaranden för bekämpning av penningtvätt och för kundkännedom avses ett rapporteringsskyldigt finansiellt instituts åtgärder för att granska en kund i enlighet med kraven på bekämpning av penningtvätt enligt bestämmelserna i penningtvättsförordningen och i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Det rapporteringsskyldiga finansiella institutet ska fastställa personerna med bestämmande inflytande över kontohavaren. Det rapporteringsskyldiga finansiella institutet kan vid fastställandet av personer med bestämmande inflytande använda de upplysningar som har inhämtats och förvarats i enlighet med det rapporteringsskyldiga finansiella institutets förfaranden för bekämpning av penningtvätt och för kundkännedom under förutsättning att förfarandena är förenliga med penningtvättsförordningen och lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Om det rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte omfattas av tillämpningsområdet för den nämnda lagen, ska det iaktta i huvudsak liknande förfaranden som för fastställandet av personer med bestämmande inflytande.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om påförande av administrativa påföljder för brott mot lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) finns i den lagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en konsument eller den som enligt 3 § 2 mom. kan jämställas med en konsument inte meddelas försäkring ska grunden för avslaget meddelas försäkringssökanden, om inte avslaget grundar sig på artikel 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen, eller om förbudet mot röjande av uppgifter enligt artikel 73 i den förordningen tillämpas. Grunden ska meddelas skriftligen. Den ska vara förenlig med lag och god försäkringssed.

Försäkringsgivaren har rätt att säga upp en fortlöpande skadeförsäkring att upphöra i slutet av försäkringsperioden. För uppsägningen ska det finnas en grund som överensstämmer med god försäkringssed. Uppsägningsmeddelandet ska sändas till försäkringstagaren senast en månad före försäkringsperiodens utgång. I meddelandet ska uppsägningsgrunden anges, om inte uppsägningen grundar sig på artikel 71 i penningtvättsförordningen eller om förbudet mot röjande av uppgifter enligt artikel 73 i den förordningen tillämpas. Om uppsägningen inte görs på det sätt som anges i detta moment är uppsägningen ogiltig.

Denna lag träder i kraft den 20 .

De ansvariga enheter som avses i 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) ska på uppmaning av Skatteförvaltningen med stöd av identifieringsuppgifter, bankkontonummer, en kontotransaktion eller någon annan motsvarande identifikation lämna in och visa upp för granskning de uppgifter om mekanismer, förfaranden, dokument och andra uppgifter som de innehar och med stöd av vilka rapporterande finansinstitut och rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster har iakttagit de förpliktelser och de aktsamhetsprocedurer för identifiering av rapporteringspliktiga konton och rapporteringspliktiga användare som avses i 17 a § 1 mom. samt 17 c och 17 g § i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Energimyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de kontoinnehavare och de kontoombud som avses i kommissionens registerförordning utan ogrundat dröjsmål få de uppgifter och utredningar som myndigheten begär och som behövs för skötseln av uppgifterna enligt 2 § 5 mom. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får utmätningsmannen trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ lämna ut uppgifter också till de myndigheter som avses i 70 § 1 mom. 5–7 punkten för de ändamål som nämns i respektive punkt, om det finns skäl att misstänka att svaranden eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till ett brott som hör under allmänt åtal och om uppgifterna är nödvändiga för att den myndigheten ska kunna sköta sin uppgift. På anmälningar om tvivelaktiga transaktioner tillämpas 90 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Trots vad som föreskrivs i 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten samt 2 mom. har en myndighet och en i 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) avsedd ansvarig enhet i det syfte som avses i 1 § i den lagen rätt att av Patent- och registerstyrelsen få uppgift om ett företags- och organisationsnummer som tilldelats en fysisk person som identifierats av ovan avsedda myndighet eller ansvariga enhet. I fråga om avgiften iakttas med avvikelse från 2 mom. lagen om avgifter för Patent- och registerstyrelsens prestationer (1032/1992).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Skatteförvaltningen kan trots bestämmelserna om sekretess på eget initiativ lämna ut beskattningsuppgifter jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldige

12) till Finansinspektionen, Tillstånds- och tillsynsverket och Patent- och registerstyrelsen sådana uppgifter som har iakttagits under skattekontroll och som kan ha betydelse vid tillsynen över iakttagandet av de skyldigheter som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen , och i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ),

Skatteförvaltningen kan utan hinder av sekretesskyldigheten på begäran

8) till Finansinspektionen, Tillstånds- och tillsynsverket och Patent- och registerstyrelsen lämna ut sådana beskattningsuppgifter som är nödvändiga vid tillsynen över iakttagandet av de skyldigheter som föreskrivs i penningtvättsförordningen och i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism,

10) till Patent- och registerstyrelsen lämna ut sådana beskattningsuppgifter samt identifieringsuppgifter om den skattskyldige som är nödvändiga för säkerställandet av att de uppgifter om verkliga förmånstagare som registrerats med stöd av 3 kap. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och 5 § i handelsregisterlagen (564/2023) är korrekta och uppdaterade,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019) 38 § 2 mom. 4 punkten sådan den lyder i lag 696/2021.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Ansvariga enheter som avses i 2 § i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) ska trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ meddela utmätningsmannen sådana i 3 kap. 66 § i utsökningsbalken avsedda uppgifter som de har om fysiska eller juridiska personer som avses i 1 mom. i denna paragraf. Bestämmelser om skyldigheten för utomstående och myndigheter att lämna ut uppgifter till utmätningsmannen finns i 3 kap. 64–68 § i utsökningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I förmedlingsrörelseregistret antecknas sådana administrativa påföljder som påförts en förmedlingsrörelse med stöd av 8 kap. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) samt sådana uppmaningar och förbud som har förenats med vite. Sådana uppgifter ska strykas ur registret fem år efter utgången av det år då påföljden påfördes.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I registret över aktörer som bedriver indrivningsverksamhet antecknas dessutom sådana administrativa påföljder som påförts en aktör som bedriver indrivningsverksamhet med stöd av 8 kap. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) samt sådana uppmaningar och förbud som har förenats med vite. Sådana uppgifter ska strykas ur registret tre år efter utgången av det år då påföljden påfördes.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs 24 § i lagen om statens specialfinansieringsverksamhet och om ordnande av den (1458/2025).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en kreditförvaltare som har fått verksamhetstillstånd i enlighet med denna lag avser att tillhandahålla kreditförvaltningstjänster i en annan EES-stat, ska den meddela Finansinspektionen detta och lämna till Finansinspektionen följande uppgifter:

6) en beskrivning av förfarandet för efterlevnad av bestämmelserna om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, om kreditförvaltaren i staten i fråga är en ansvarig enhet som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Ur straffregistret kan oberoende av den sekretessplikt som föreskrivs i 3 § eller i någon annan lag lämnas ut uppgifter om personer

3 a) till tillsynsorgan som avses i 4 § 2 mom. 6 punkten i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ), frånsett Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, för kontroller av företagsledning och verkliga förmånstagare enligt 32 § i den lagen samt till Tillstånds- och tillsynsverket för bedömning av tillförlitlighet enligt 57 § i den lagen,

Denna lag träder i kraft den 20 .