Lindrad arbetsbeskattning och nedskurna avdrag
Lag om inkomstskatteskalan för 2025 och lag om ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen samt till vissa andra skattelagar
Inkomstbeskattningen för 2025 ändras genom att beskattningen av arbete lindras och flera avdrag skärs ned. Beskattningen för lågavlönade löntagare och barnfamiljer lindras, medan beskattningen för pensionärer med medelstora inkomster skärps och hushållsavdragets belopp minskas.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 23.9.2024
- Senaste händelse
- 22.11.2024
- Omröstningar
- 9
- Anföranden
- 38
- Stadfäst
- 5.12.2024
- Författning
- 701/2024
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Förvärvsinkomstavdraget för löneinkomster slopas och ersätts genom att arbetsinkomstavdraget höjs, samtidigt som ett nytt barnspecifikt tillägg införs i avdraget. En indexjustering på 3,4 procent görs i inkomstskatteskalan med undantag för de två översta inkomstklasserna, pensionsinkomstavdraget minskas och hushållsavdraget skärs ned. Dessutom slopas arbetsgivarens utbildningsavdrag, skattestödet för utsläppsfria förmånsbilar förlängs till 2029 och beskattningen av finansbranschens kundbonusar stramas åt från ingången av 2026.
Vad det betyder
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2025 (bestämmelserna om finansbranschens bonusar den 1 januari 2026). Arbetsinkomstavdragets maximibelopp stiger till 3 225 euro och det kan höjas med 50 euro per minderårigt barn (100 euro för ensamförsörjare). Hushållsavdragets maximibelopp sjunker till 1 600 euro, avdragsprocenten för arbetsersättningar sjunker till 35 procent och självrisken stiger till 150 euro. Beskattningen av pensionsinkomster skärps för dem som får 22 500–57 500 euro om året. Att förvärvsinkomstavdraget slopas ökar kommunernas skatteinkomster med cirka 327 miljoner euro, och den månatliga nedsättningen på 170 euro av beskattningsvärdet för helt eldrivna förmånsbilar fortsätter till utgången av 2029.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Utskottets förslag / Krista Mikkonen
Ja vann med rösterna 96–68.
Regeringen ja, oppositionen nej. 35 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 5 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 5.12.2024.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
38 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I riksdagen tvistades det om inkomstskatteskalan för 2025, hur lindringen av arbetsbeskattningen ska riktas samt nedskärningarna i hushålls- och pensionsinkomstavdragen. Regeringen ansåg att reformerna uppmuntrar till arbete, stöder barnfamiljer och stärker de offentliga finanserna. Oppositionen motsatte sig propositionen och ansåg att den ökar ojämlikheten, gynnar höginkomsttagare och försvagar pensionärernas köpkraft.
- Gynnar skattelösningarna höginkomsttagare för mycket på bekostnad av låginkomsttagare och pensionärer?
- Försvagar nedskärningen av hushållsavdraget sysselsättningen och servicen för äldre?
- Borde lindringen av arbetsbeskattningen riktas kraftigare till låg- och medelinkomsttagare?
Regeringens skattelinje lindrar beskattningen av arbete på ett rättvist sätt, stärker incitamenten att arbeta och stöder barnfamiljer i ett svårt ekonomiskt läge.
”Erityisen positiivista hallituksen esityksessä on työtulovähennyksen lapsikorotus, joka on 50 euroa lasta kohden.”
— Jaana Strandman - SDPEmot
Propositionen behandlar pensionärer illa och försvagar hushållsavdraget. Gruppen skulle ha lindrat beskattningen mer för låg- och medelinkomsttagare samt tätat skattebasen genom att täppa till kryphål i kapitalinkomstbeskattningen.
”SDP haluaa keventää enemmän pieni- ja keskituloisten palkansaajien, eläkkeensaajien ja pienyrittäjien verotusta ja sitä kautta tukea kotimaista ostovoimaa, tukea työllisyyttä, talouden kasvua.”
— Joona Räsänen - CenternEmot
Gruppen motsätter sig särskilt den kännbara nedskärningen av hushållsavdraget, eftersom den gör det svårare för äldre att klara sig hemma och hotar företagarnas sysselsättning.
”Lähden liikkeelle meille tärkeästä, ei pelkästään symbolisesta vaan tärkeästä asiasta, kotitalousvähennyksestä. Meidän mielestämme, keskustan mielestä, sitä ei pitäisi kerta kaikkiaan romuttaa.”
— Markus Lohi - De GrönaEmot
Regeringens skattepolitik ökar ojämlikheten när beskattningen för höginkomsttagare lindras samtidigt som nedskärningar drabbar de mest utsatta och utbildningsavdragen minskas.
”Orpon hallituksen politiikka on kokonaisuudessaan epäreilua ja eriarvoistavaa. Hallitus kohdistaa leikkauksia kaikkein heikoimmassa asemassa oleville samalla, kun kaikkein suurituloisimmat hyötyvät.”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetEmot
Skatteändringarna gynnar höginkomsttagare mest och ökar inkomstskillnaderna. Gruppen motsätter sig försämringen av pensionsinkomstavdraget och kräver att solidaritetsskatten behålls på sin tidigare nivå.
”Nämä tässä käsiteltävät hallituksen esitykset tuloveroasteikon muutoksista suosivat suurituloisia.”
— Laura Meriluoto
Sammandraget är AI-genererat utifrån 38 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 23.9.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 24.9.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 8.11.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 15.11.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 20.11.2024Toinen käsittely · Täysistunto
- 21.11.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag6
- 1Laki vuoden 2025 tuloveroasteikostaHyväksytty · 701/2024 · 5.12.2024
- 2Laki tuloverolain muuttamisesta ja väliaikaisesta muuttamisestaHyväksytty · 702/2024 · 5.12.2024
- 3Laki elinkeinotulon verottamisesta annetun lain 56 §:n kumoamisestaHyväksytty · 703/2024 · 5.12.2024
- 4Laki maatilatalouden tuloverolain 10 f §:n kumoamisestaHyväksytty · 704/2024 · 5.12.2024
- 5Laki verotusmenettelystä annetun lain 15 d §:n muuttamisestaHyväksytty · 705/2024 · 5.12.2024
- 6Laki verontilityslain 12 ja 12 f §:n muuttamisestaHyväksytty · 706/2024 · 5.12.2024
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om inkomstskatteskalan för 2025
I enlighet med riksdagens föreskrivs:
1 §
Vid beskattningen för 2025 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande:
Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den del av inkomsten som överstiger den nedre gränsen, %
0 0 12,64
21 200 2 679,68 19
31 500 4 636,68 30,25
52 100 10 868,18 34
88 200 23 142,18 41,75
150 000 48 943,68 44,25
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 58 § 6 mom., 105 a § och 131 § 3–5 mom., av dem 58 § 6 mom. sådant det lyder i lag 1515/2011, 105 a § sådan den lyder i lag 1123/2022 och 131 § 3 mom. sådant det lyder i lag 728/2004, ändras den svenska språkdräkten i 35 b § 1 mom. 2 punkten samt 55 d § 1 och 2 mom., 69 c §, 100 § 2 mom., 106 §, 124 § 3 mom., 124 b §, 125 § 2 mom., 127 a § 1 mom., 127 b § och 127 f §, sådana de lyder, 35 b § 1 mom. 2 punkten i sin svenska språkdräkt i lag 732/2019, 55 d § 1 och 2 mom. i lag 1318/2016, 69 c §, 127 a § 1 mom. och 127 b § i lag 1557/2019, 100 § 2 mom. i lag 1123/2022, 106 § och 125 §:n 2 mom. i lag 1194/2023, 124 § 3 mom. och 124 b § i lag 1302/2022 samt 127 f § i lagarna 1132/2021 och 1194/2023, och fogas till lagen en ny 53 c § och temporärt en ny 64 a §, till 69 b §, sådan den lyder i lag 876/2017, ett nytt 3 mom., till lagen en ny 69 d § och till 125 §, sådan den lyder i lagarna 946/2008 och 1194/2023, ett nytt 4 mom. som följer:
35 b §Särskilt beskattningsförfarande för vissa försäkringar
Avkastningen av placeringsobjekt som utgör underliggande tillgångar enligt ett kapitaliseringsavtal, avtal om sparlivförsäkring eller avtal om pensionsförsäkring beskattas som den skattskyldiges inkomst under det skatteår som intäkterna har flutit in till försäkringsbolaget och som de kan tas ut av den skattskyldige, om försäkringstagaren eller en av denne utsedd person har rätt att utöva en eller flera av följande rättigheter som är kopplade till underliggande tillgångar enligt avtalet:
2) rätt att besluta till vem eller på vilka villkor den egendom som utgör underliggande tillgång ska överlåtas,
2 kap. – Skatteplikt för kapitalinkomst
53 c §Kundförmåner som inflyter på grund av krediter, insättningar och placeringar
En kundbonus, en kundgottgörelse, en kundrabatt eller någon annan motsvarande förmån med penningvärde som baserar sig på en kundrelation är skattepliktig kapitalinkomst för en fysisk person och ett dödsbo, om förmånen inflyter eller bildas på basis av beloppet eller värdet av privathushållets krediter, insättningar, placeringar, placeringsförsäkringar, försäkringsbaserade investeringsprodukter eller kapitaliseringsavtal.
En förmån som avses i 1 mom. är dock skattefri inkomst till den del
1) förmånen används eller gäller tjänster, serviceavgifter eller krediträntor som hänför sig till de poster som avses i 1 mom., och
2) förmånen inte betalas i pengar eller på något därmed jämförbart sätt och kunden inte heller kan påverka förmånens användningsändamål.
55 d §Övervakning av statligt stöd i anslutning till skogsgåvoavdrag
På skogsgåvoavdrag tillämpas kommissionens förordning (EU) 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.
Totalbeloppet av alla stöd av mindre betydelse som stödmottagaren erhåller får inte sammanlagt överstiga 300 000 euro under en tid av tre år.
64 a §Temporär skattelättnad för utsläppsfria tjänstebilar åren 2026–2029
Från beskattningsvärdet för en bilförmån dras det av 170 euro för varje sådan månad som förmånen har uppkommit vid användning av en bil vars koldioxidutsläpp under körning enligt 10 § 1 mom. i bilskattelagen (777/2020) är 0 gram per kilometer.
69 b §Utbildning som bekostas av arbetsgivaren
Som en sådan utbildning som avses i 1 mom. betraktas också av arbetsgivaren bekostad kulturell, språklig eller annan motsvarande träning för arbetstagare i fråga om arbete i gränsöverskridande fall.
69 c §Flyttningskostnader som betalas av arbetsgivaren
Skattepliktig inkomst uppkommer inte av sådana flyttningskostnader och kostnader för resor som uppstår i samband med flyttningen för arbetstagaren och hans eller hennes familjemedlemmar och som betraktas som levnadskostnader, om arbetsställets placering är orsaken till att arbetstagaren flyttar.
Som sådana flyttnings- och resekostnader som avses i 1 mom. betraktas också en reseförsäkring som arbetsgivaren har tagit för arbetstagaren och arbetstagarens familjemedlemmar för en arbetskommendering.
69 d §Av arbetsgivaren betalda kostnader för registrering hos myndigheter och vissa andra kostnader i samband med inresa
Skattepliktig inkomst uppkommer inte när arbetsgivaren betalar kostnader som föranleds arbetstagaren och arbetstagarens familjemedlemmar i fråga om arbete i gränsöverskridande fall
1) för att skaffa pass, visum och arbets- eller uppehållstillstånd eller registrera uppehållsrätt,
2) för att skaffa personbeteckning och skattenummer,
3) för vaccinationer, läkemedel och läkarundersökningar som krävs för inresa, visum eller arbets- eller uppehållstillstånd eller som är motiverade med hänsyn till arbetsobjektets förhållanden.
Skattepliktig inkomst uppkommer inte heller när arbetsgivaren betalar för tjänster som köps av en utomstående tjänsteleverantör för att sköta i 1 mom. 1 och 2 punkten avsedda registreringar och skaffa handlingar, tillstånd och beteckningar.
100 §Pensionsinkomstavdrag
Fullt pensionsinkomstavdrag beräknas så att beloppet av den fulla folkpensionen i euro multipliceras med talet 1,173, varefter resultatet avrundas uppåt till närmaste hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 51 procent av det överskjutande beloppet. Till den del den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 22 500 euro minskar avdraget dock med 19,6 procent av den överskjutande delen.
106 §Grundavdrag
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 4 115 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, minskas avdraget med 18 procent av den överskjutande inkomsten.
124 §Fastställande av skatten
Inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag enligt 18 § 3 mom. samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 4,67 procent.
124 b §Fastställande av skatten för skatteåren 2020–2029
Med avvikelse från 124 § 3 mom. är
1) inkomstskattesatsen år 2020 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 8,43 procent,
2) inkomstskattesatsen år 2021 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 8,87 procent,
3) inkomstskattesatsen år 2022 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,75 procent,
4) inkomstskattesatsen år 2023 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,78 procent,
5) inkomstskattesatsen år 2024 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,74 procent,
6) inkomstskattesatsen år 2025 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,73 procent,
7) inkomstskattesatsen år 2026 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,58 procent,
8) inkomstskattesatsen år 2027 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,61 procent,
9) inkomstskattesatsen år 2028 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,65 procent,
10) inkomstskattesatsen år 2029 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 4,66 procent.
125 §Arbetsinkomstavdrag
Avdraget utgör 18 procent av det inkomstbelopp som avses i 1 mom. Avdragets maximibelopp är dock 3 225 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 24 250 euro, minskar avdraget med 2,22 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 24 250 euro. Till den del den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 42 550 euro minskar avdraget dock med 3,44 procent av den överskjutande delen. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.
Avdragets maximibelopp som avses i 2 mom. höjs med 50 euro för varje minderårigt barn för vilket den skattskyldige är vårdnadshavare vid skatteårets utgång. Om den skattskyldige inte omfattas av bestämmelserna om makar i denna lag och inte har en make utomlands, beviljas höjningen till dubbelt belopp i fråga om de barn för vilka den skattskyldige är enda vårdnadshavare.
127 a §Hushållsavdrag
En skattskyldig får från skatten dra av en del av de belopp som han eller hon har betalat för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder ( hushållsavdrag ). Till avdrag berättigar normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete samt arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad eller fritidsbostad. Avdraget är högst 1 600 euro per år och det beviljas endast i den utsträckning som den i 127 b § avsedda avdragbara delen av kostnaderna överstiger 150 euro.
127 b §Grunden för hushållsavdrag
Den skattskyldige får dra av
1) arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalt för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom 13 procent av den utbetalda lönen,
2) 35 procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet; ett motsvarande avdrag får göras också för en ersättning för arbete som har betalats på basis av arbete som utförts i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om den skattskyldige visar att betalningsmottagaren inte har gjort sig skyldig till sådana försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd,
3) 35 procent av en ersättning för normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som har betalats till ett allmännyttigt samfund som avses i 22 §.
127 f §Hushållsavdragets maximibelopp och grunden för avdraget för avstående från oljeuppvärmning under skatteåren 2025–2027
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 127 a § 1 mom. är hushållsavdraget under skatteåren 2025–2027 högst 3 500 euro per år, dock så att i maximibeloppet kan ingå ett avdrag på högst 1 600 euro som beviljas på basis av annat avdragsgillt arbete än sådant som gäller avstående från oljeuppvärmning.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 127 b § 1 och 2 punkten får den skattskyldige under skatteåren 2025–2027 för avstående från oljeuppvärmning dra av
1) arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalt för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom 30 procent av den utbetalda lönen,
2) 60 procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet; ett motsvarande avdrag får göras också för en ersättning för arbete som har betalats på basis av arbete som utförts i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om den skattskyldige visar att betalningsmottagaren inte har gjort sig skyldig till sådana försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd.
Med avstående från oljeuppvärmning avses åtgärder för ändring av ett byggnadsspecifikt uppvärmningssystem genom vilka ett oljeuppvärmningssystem avlägsnas och ersätts med ett annat uppvärmningssystem än ett byggnadsspecifikt uppvärmningssystem som använder fossila bränslen.
I övrigt tillämpas på hushållsavdrag som beviljas på basis av avstående från oljeuppvärmning vad som föreskrivs i 127 a–127c §.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 53 c § träder i kraft den 1 januari 2026. Lagens 64 a § träder i kraft den 1 januari 2026 och gäller till och med den 31 december 2029.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2025. Lagens 55 d § tillämpas dock första gången redan vid beskattningen för skatteåret 2024. Lagens 53 c och 64 a § tillämpas första gången vid beskattningen för 2026.
3.Lag om upphävande av 56 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs 56 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968), sådan paragrafen lyder i lagarna 1258/2013, 456/2015 och 421/2023.
2 §
Denna lag träder i kraft den 20 .
4.Lag om upphävande av 10 f § i inkomstskattelagen för gårdsbruk
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs 10 f § i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967), sådan paragrafen lyder i lagarna 1259/2013, 457/2015 och 420/2023.
2 §
Denna lag träder i kraft den 20 .
5.Lag om ändring av 15 d § i lagen om beskattningsförfarande
I enlighet med riksdagens beslut fogas till 15 d § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), sådan paragrafen lyder i lag 783/2023, ett nytt 3 mom. som följer:
15 d §Skyldighet att lämna uppgifter när byggherren är en fysisk person
Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, om när och hur uppgifterna ska lämnas och om rätten att inte lämna uppgifter som avses i denna paragraf i fall som har ringa betydelse med tanke på ekonomin eller skattekontrollen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
6.Lag om ändring av 12 och 12 f § i lagen om skatteredovisning
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om skatteredovisning (532/1998) 12 och 12 f §, sådana de lyder i lag 1301/2022, som följer:
12 §Skattetagargruppernas utdelning
Samfundsskatten fördelas så att statens utdelning är 76,64 procent och kommunernas utdelning 23,36 procent.
12 f §Skattetagargruppernas utdelning skatteåren 2020–2029
Med avvikelse från 12 § fördelas samfundsskatten så att
1) statens utdelning skatteåret 2020 är 57,87 procent och kommunernas utdelning 42,13 procent,
2) statens utdelning skatteåret 2021 är 55,66 procent och kommunernas utdelning 44,34 procent,
3) statens utdelning skatteåret 2022 är 66,24 procent och kommunernas utdelning 33,76 procent,
4) statens utdelning skatteåret 2023 är 76,09 procent och kommunernas utdelning 23,91 procent,
5) statens utdelning skatteåret 2024 är 76,31 procent och kommunernas utdelning 23,69 procent,
6) statens utdelning skatteåret 2025 är 76,35 procent och kommunernas utdelning 23,65 procent,
7) statens utdelning skatteåret 2026 är 77,10 procent och kommunernas utdelning 22,90 procent,
8) statens utdelning skatteåret 2027 är 76,95 procent och kommunernas utdelning 23,05 procent,
9) statens utdelning skatteåret 2028 är 76,77 procent och kommunernas utdelning 23,23 procent,
10) statens utdelning skatteåret 2029 är 76,72 procent och kommunernas utdelning 23,28 procent.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Bestämmelserna i 12 § tillämpas vid redovisningen av samfundsskatt från och med skatteåret 2030 och bestämmelserna i 12 f § 6–10 punkten vid redovisningar av samfundsskatt för skatteåren 2025–2029.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.