HE 116/2022 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 25.8.2022

Statsstöd i Klimatfondens finansiering

Lag om statens helägda aktiebolag Klimatfonden Ab

För det statsägda bolaget Klimatfonden Ab stiftas en egen lag som gör det möjligt att använda statsstöd i dess investerings- och finansieringsverksamhet. Bolaget kan i fortsättningen finansiera klimatprojekt genom att ta en högre risk än privata investerare eller genom att godta ett lägre avkastningsmål.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
25.8.2022
Senaste händelse
3.2.2023
Omröstningar
2
Anföranden
14
Stadfäst
16.2.2023
Författning
173/2023

Vad som föreslås

I propositionen föreslås en lag om Klimatfonden Ab som fastställer bolagets syfte, förvaltning och verksamhetsprinciper samt rätten att bevilja finansiering som innehåller statsstöd. Arbets- och näringsministeriet anvisas ägarstyrningen av bolaget samt uppgifter som kräver betydande utövning av offentlig makt, såsom avbrytande av utbetalning av statsstöd, återkrav och inspektioner.

Vad det betyder

Ändringen gör det lättare att genomföra investeringar för företag som främjar koldioxidsnålhet, utsläppsminskningar och digitalisering i projekt i industriell skala (typiskt 5–50 miljoner euro) där det inte finns tillräckligt med rent marknadsmässig finansiering att tillgå. När personalen vid Klimatfonden beviljar statsstöd handlar den under tjänsteansvar och följer de allmänna förvaltningslagarna, och omprövning kan begäras av besluten.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 31.1.2023

Riksdagen godkände lagen med rösterna 13547.

135
Jaa · godkändes
47
Ei

Samlingspartiet röstade med regeringen. 17 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDRNSamlSannfVKKTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 16.2.2023.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

14 anföranden · 8 talare · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten rådde det delade meningar om Klimatfonden Ab:s ställning och beviljandet av statsstöd till projekt som främjar koldioxidsnålhet och klimatåtgärder. Regeringen och en del av oppositionen ansåg att fonden är ett viktigt verktyg för att stödja företagens gröna omställning och konkurrenskraft. En annan del av oppositionen motsatte sig däremot propositionen skarpt och krävde att hela bolaget avvecklas på grund av överdrivet risktagande, avsaknad av resultatansvar och överlappning med befintliga finansieringskanaler.

  • Borde staten ta en större ekonomisk risk än marknaden i klimatprojekt?
  • Behövs Klimatfonden eller räcker statens övriga finansieringsinstrument och det privata kapitalet?
  • Leder fondens verksamhet till att skattemedel slösas bort utan tillräcklig parlamentarisk kontroll och utan resultatansvar?
  • SDPFör

    Lagen möjliggör statsstöd till sådana viktiga klimatprojekt som annars inte skulle bli av, och påskyndar näringslivets omställning till hållbar affärsverksamhet.

    Yhtiön valtiontukitoiminnan tavoitteena on nopeuttaa suomalaisen elinkeinoelämän siirtymistä ilmaston ja ympäristön kannalta kestävään tuotantoon ja liiketoimintaan.
    Tuula Haatainen
  • Klimatfondens verksamhet sågs som ett nyttigt sätt att stödja finländska företags omställning till hållbara verksamhetssätt och deras framgång på de globala marknaderna.

    Tarkoitus on siis tukea suomalaista elinkeinoelämää ja liike-elämää siirtymisessä kestävämpiin toimintatapoihin, ratkaisuihin, joita siis koko maailma tarvitsee nyt ja ennen kaikkea tulevaisuudessa.
    Saara-Sofia Sirén
  • Propositionen motsattes och bolaget krävdes bli avvecklat, eftersom staten inte ansågs böra bedriva förlustbringande riskinvesteringar inom en snäv sektor utan ekonomiskt resultatansvar.

    katsomme, että tarpeelliset investoinnit muun muassa vihreään siirtymään toteutuvat yksityisellä pääomalla ja jo olemassa olevin instrumentein.
    Veikko Vallin

Sammandraget är AI-genererat utifrån 14 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin talousvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 116/2022 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 25.8.2022Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
  2. 14.9.2022Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 19.1.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · talousvaliokunta
  4. 25.1.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 1.2.2023Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 2.2.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki Ilmastorahasto Oy -nimisestä valtion kokonaan omistamasta osakeyhtiöstäHyväksytty muutettuna · 173/2023 · 16.2.2023

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om statens helägda aktiebolag Klimatfonden Ab

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §Bolagets syfte

Klimatfonden Ab bedriver kapitalplaceringsverksamhet och annan finansieringsverksamhet och dess syfte är att främja bekämpningen av klimatförändringen, påskyndandet av koldioxidsnålhet inom industrin och digitaliseringen i Finland.

2 §Uppgifter

Bolagets uppgift är att för att uppnå syftet med verksamheten

1) bevilja finansiering i form av eget och främmande kapital samt mellanfinansiering,

2) stifta och investera i fonder, och

3) köpa, sälja, äga och besitta aktier, bolagsandelar och motsvarande andelar samt värdepapper och fast egendom.

Bolaget kan göra investeringar som motsvarar de investeringar som avses i 1 mom. i utländska fonder och företag, om dessa investeringar främjar den ekonomiska utvecklingen i Finland.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas dock inte på investeringar som hänför sig till bolagets finansförvaltning eller likviditetssäkring.

3 §Ägarstyrning och bolagets investeringsråd

Bolaget hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde och arbets- och näringsministeriet svarar för ägarstyrningen av bolaget.

Bolagets hela aktiestock ska vara i statens direkta ägo och besittning.

Arbets- och näringsministeriet utnämner för bolaget ett investeringsråd som har till uppgift att årligen ge arbets- och näringsministeriet en bedömning av hur bolaget bör utveckla sin verksamhet för att dess mål ska uppnås.

4 §Styrningen av bolagets verksamhet

Arbets- och näringsministeriet kan ge bolaget uppdrag som lämpar sig för bolagets syfte.

5 §Bolagets skyldighet att lämna uppgifter

Bolaget ska på arbets- och näringsministeriets begäran lämna ministeriet de uppgifter som behövs för styrningen av och tillsynen över bolagets verksamhet.

Bolaget ska trots sekretessbestämmelserna på begäran av arbets- och näringsministeriet lämna ministeriet de uppgifter som är nödvändiga för att fatta beslut om avbrytande av utbetalning av statligt stöd, återkrav av statligt stöd och granskning som gäller stödmottagare.

6 §Ekonomiska verksamhetsprinciper

Bolaget ska genom sin verksamhet inte eftersträva så stor avkastning som möjligt utan ska i egenskap av bolag med specialuppgifter främja syftet med sin verksamhet. Bolagets investeringar och finansieringsobjektens verksamhet ska vara företagsekonomiskt lönsamma på lång sikt. Utgifterna för bolagets verksamhet ska i princip täckas med inkomsterna från bolagets verksamhet.

Bolaget får bevilja finansiering för ett projekt endast om finansiering från bolaget är en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras eller för att det ska kunna genomföras vid en tidigare tidpunkt eller i större skala än utan bolagets finansiering. Bolagets investeringar får inte medföra betydande skada för miljön eller den biologiska mångfalden. Bolaget ska när det beviljar finansiering prioritera objekt vars förverkligande verifierbart har störst inverkan på främjandet av syftet med bolagets verksamhet.

Bolagets investeringar och den finansiering som bolaget beviljar ska vara marknadsmässiga, såvida det inte är fråga om beviljande av statligt stöd enligt 7 §.

7 §Beviljande av statligt stöd

Bolaget kan fatta beslut om att bevilja sådan finansiering som avses i denna lag så att finansieringen inbegriper statligt stöd. Bolaget får inom ramen för bestämmelserna och föreskrifterna om statligt stöd besluta att i sin investeringsverksamhet och övriga finansieringsverksamhet ta en större risk eller nöja sig med en mindre avkastning än vad privata investerare är eller skulle vara beredda att godkänna i en motsvarande situation. Bolaget kan bevilja statligt stöd både som enskilt stöd och genom en statlig stödordning.

8 §Tillsyn över statliga stöd

Bolaget övervakar användningen av statligt stöd som det har beviljat. Bolaget ska underrätta arbets- och näringsministeriet om uppgifter som kan föranleda att utbetalningen av statligt stöd avbryts eller att statligt stöd återkrävs eller att en stödmottagare blir föremål för granskning.

9 §Beslut om återkrav och granskningar

Arbets- och näringsministeriet beslutar om avbrytande av utbetalning av och om återkrav av statligt stöd som bolaget beviljat samt om granskning som gäller stödmottagare.

Bolaget ska främja verkställigheten av beslut som arbets- och näringsministeriet fattat med stöd av 1 mom.

Om ett statligt stöd som bolaget beviljat grundar sig på kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, ska ett beslut om avbrytande av utbetalning eller om återkrav fattas i det fall att det statliga stödet strider mot den förordningen.

Om ett statligt stöd som bolaget beviljat grundar sig på någon annan förordning än den förordning som nämns i 3 mom., ska ett beslut om avbrytande av utbetalning eller om återkrav fattas i det fall att stödmottagaren har förfarit på det sätt som beskrivs i 21 § i statsunderstödslagen (688/2001) eller får ett sådant beslut fattas i det fall att stödmottagaren har förfarit på det sätt som beskrivs i 22 § i statsunderstödslagen.

På granskning som gäller stödmottagare och på handräckning tillämpas 16, 17 och 18 § i statsunderstödslagen.

10 §Ändringssökande

Omprövning av ett beslut om beviljande av statligt stöd som bolaget har fattat med stöd av 7 § får begäras hos bolaget. Omprövning av ett beslut om avbrytande av utbetalning eller återkrav av statligt stöd som arbets- och näringsministeriet har fattat med stöd av 9 § får begäras hos arbets- och näringsministeriet.

Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

11 §Ränta på återkrav och dröjsmålsränta

Stödmottagaren ska betala ränta enligt kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på det belopp som ska återbetalas eller som återkrävs, när det rör sig om ett statligt stöd som beviljats i strid med den förordning som nämns i 9 § 3 mom.

Stödmottagaren ska betala ränta enligt 24 § i statsunderstödslagen på det belopp som ska återbetalas eller som återkrävs, om mottagaren av det statliga stödet har förfarit på det sätt som beskrivs i 21 eller 22 § i statsunderstödslagen.

Om det belopp som återkrävs inte betalas senast på den förfallodag som arbets- och näringsministeriet bestämt, ska det på beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).

12 §Förhållande till allmänna förvaltningslagar

På bolaget tillämpas förvaltningslagen, språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), dataskyddslagen (1050/2018) och samiska språklagen (1086/2003) till den del det är fråga om skötsel av de offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 7 eller 8 §, 9 § 2 mom. eller 10 § 1 mom.

13 §Behörighetsvillkor och straffrättsligt tjänsteansvar

Bolagets styrelseledamöter, verkställande direktör och personal ska ha den sakkunskap och utbildning som krävs för att framgångsrikt sköta de offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 7 eller 8 §, 9 § 2 mom. eller 10 § 1 mom.

På bolagets styrelsemedlemmar, verkställande direktör och personal tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter enligt 7 eller 8 §, 9 § 2 mom. eller 10 § 1 mom. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

14 §Närmare bestämmelser

Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas närmare bestämmelser om

1) innehållet i, användningsvillkoren för och förfaringssätten för en statlig stödordning som avses i 7 §,

2) behörighetsvillkoren för dem som deltar i skötseln av de offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 13 § 1 mom.

15 §Ikraftträdande

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att det stiftas en lag om statens helägda aktiebolag Klimatfonden Ab. Lagen ska innehålla bestämmelser om bolagets verksamhet, förvaltning och möjlighet att använda statligt stöd i sina finansiella instrument. Syftet med Klimatfonden Ab:s verksamhet är att fokusera på att bekämpa klimatförändringen, påskynda koldioxidsnålheten inom industrin och främja digitaliseringen i Finland. Arbets- och näringsministeriet svarar för ägarstyrningen av Klimatfonden Ab. Klimatfonden Ab bildades den 21 december 2020 med Valtion kehitysyhtiö Vake Oy (Statens utvecklingsbolag Vake Oy) som bas. Klimatfonden Ab:s verksamhet hänför sig till målet om koldioxidneutralitet i programmet för statsminister Sanna Marins regering. Enligt det målet ska regeringen agera på ett sätt som leder till att Finland är klimatneutralt 2035 och uppvisar negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Det uppnås genom att åtgärder för att minska utsläppen påskyndas och kolsänkorna förstärks. Klimatfonden Ab ska vid valet av investeringsobjekt särskilt bedöma om bolagets deltagande i projektet möjliggör en investering som annars inte skulle genomföras eller om investeringen kan genomföras i större skala eller tidigare tack vare bolagets medverkan. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.