Totalreform av skiljeförfarandet

Denna lag tillämpas på skiljeförfaranden med säte i Finland.

Bestämmelserna i 8 och 9 § tillämpas också, om skiljeförfarandets säte är utomlands eller ännu inte har bestämts.

Även om skiljeförfarandets säte ännu inte har bestämts, tillämpas bestämmelserna i 10, 12, 13, 15 och 16 § också, om minst en part har hemvist i Finland.

Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas också på erkännande och verkställighet av skiljedomar som meddelats utomlands.

Om parterna inte har kommit överens om något annat, anses skriftlig delgivning ha tagits emot den dag då den har lämnats till mottagaren eller en företrädare för mottagaren personligen, levererats till mottagarens verksamhetsställe, bostadsort eller adress eller sänts som ett elektroniskt meddelande till en av mottagaren uppgiven eller godkänd elektronisk adress på ett sådant sätt att leveransen kan verifieras. Om mottagarens eller företrädarens vistelseort inte är känd och inte genom skäliga åtgärder kan utredas, anses skriftlig delgivning ha tagits emot den dag då den bevisligen sändes till mottagarens senaste kända verksamhetsställe, bostadsort eller adress.

Denna paragraf tillämpas inte på förfaranden i domstol.

Om en part har fått veta att skiljeförfarandet har avvikit från en sådan bestämmelse i denna lag som parterna kan avvika från eller att skiljeförfarandet har avvikit från vad som överenskommits i skiljeavtalet, ska parten under skiljeförfarandet motsätta sig denna avvikelse inom den tid som föreskrivits i lag, överenskommits mellan parterna eller satts ut av skiljenämnden eller, om ingen sådan tid finns, utan obefogat dröjsmål efter att omständigheten kom till partens kännedom. I annat fall anses parten ha avstått från sin rätt att motsätta sig avvikelsen under skiljeförfarandet och i domstol.

En domstol är behörig i ett ärende som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag endast om så föreskrivs i denna lag.

Behörig domstol i ärenden som avses i 12, 13, 16, 19 och 41 § är Västra Nylands tingsrätt och i ärenden som avses i 15, 18, 20, 44 och 45 § Helsingfors hovrätt. Behörig domstol i ärenden som avses i 32 § är den tingsrätt inom vars område den som ska höras eller den som saken annars berör vistas.

Vid behandlingen av ärenden som avses i 12, 13, 16, 19, 32 och 41 § ska vad som i 8 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om behandling av ansökningsärenden iakttas, om inte något annat följer av denna lag.

Vid behandlingen av ärenden som avses i 15, 20 och 45 § iakttas i tillämpliga delar vad som i 8 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om behandling av ansökningsärenden i tingsrätten, om inte något annat följer av denna lag. Vid behandlingen av ärenden som avses i 18 och 44 § iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 27 kap. i rättegångsbalken, om inte något annat följer av denna lag. Ändring i avgöranden av Helsingfors hovrätt söks genom besvär hos högsta domstolen, om högsta domstolen meddelar besvärstillstånd med stöd av 30 kap. 3 § i rättegångsbalken.

En tvist i vilken förlikning är tillåten får avgöras genom skiljeförfarande.

Parterna kan komma överens om att en tvist eller alla eller vissa framtida tvister om angivna rättsförhållanden slutligt avgörs genom skiljeförfarande, om inte något annat föreskrivs i lag.

På skiljeavtalet tillämpas lagen i den stat vars lag parterna har kommit överens om att tillämpa. Om parterna inte har kommit överens om vilken lag som ska tillämpas på skiljeförfarandet, tillämpas lagen i den stat där skiljeförfarandet enligt överenskommelse mellan parterna har sitt säte eller, om parterna inte har nått en överenskommelse om skiljeförfarandets säte, den lag som tillämpas på rättsförhållandet.

Med skiljeavtal jämställs en sådan bestämmelse om skiljeförfarande som ingår i ett testamente, gåvobrev eller konossement eller i härmed jämförbara handlingar, i en förenings eller stiftelses stadgar eller i ett aktiebolags, något annat bolags eller en sammanslutnings bolagsordning och som parterna eller den mot vilken ett yrkande riktas är skyldiga att iaktta.

Domstolen får inte ta upp en sådan fråga till prövning som ska avgöras genom skiljeförfarande, om motparten gör en invändning mot frågan senast när den motparten första gången svarar i huvudsaken.

Ett skiljeförfarande kan inledas eller fortsätta och en skiljedom kan meddelas i saken trots att en fråga som avses i 1 mom. är anhängig vid domstol.

En domstol kan oberoende av skiljeavtalet medan saken behandlas av skiljenämnden eller innan det meddela beslut om säkringsåtgärder och meddela sådana interimistiska förordnanden och förbud som domstolen enligt lag är behörig att meddela.

Parterna kan komma överens om antalet medlemmar i skiljenämnden.

Om parterna inte har kommit överens om något annat, har skiljenämnden tre medlemmar.

Om parterna inte har kommit överens om något annat, får varje myndig person som inte har försatts i konkurs och vars handlingsbehörighet inte har begränsats vara medlem i skiljenämnden.

Även den som inte är finsk medborgare får vara medlem i en skiljenämnd i Finland.

Parterna kan komma överens om medlemmen eller medlemmarna i skiljenämnden och om det förfarande som ska tillämpas när medlemmen eller medlemmarna utnämns.

Om parterna inte har kommit överens om något annat, ska vardera parten utnämna en medlem för en skiljenämnd med tre medlemmar, och de medlemmar som utnämnts på detta sätt ska utnämna en tredje medlem, som ska vara ordförande för skiljenämnden. Om en part inte har utnämnt en medlem i skiljenämnden inom 30 dagar från den andra partens begäran att utnämna en medlem eller om de medlemmar som parterna utnämnt inte har enats om en tredje medlem inom 30 dagar från det att de blivit utnämnda, kan en part be domstolen utnämna den medlem i skiljenämnden som ytterligare ska utnämnas.

Om parterna inte kan enas om medlemmen för en skiljenämnd med en medlem, kan en part be domstolen utnämna medlemmen i skiljenämnden.

En part får inte utan motpartens samtycke återkalla utnämningen av en medlem i skiljenämnden efter det att motparten har fått kännedom om utnämningen.

Om skiljenämnden inte kan tillsättas i enlighet med det förfarande som parterna har kommit överens om, kan en part be domstolen utnämna den eller de medlemmar i skiljenämnden som ytterligare ska utnämnas.

När en part i ett fall som avses i 2, 3 eller 5 mom. har bett domstolen utnämna en medlem i skiljenämnden, ska domstolen utnämna en medlem i skiljenämnden om det inte är uppenbart att lagliga förutsättningar för skiljeförfarandet saknas. När domstolen utnämner en medlem i skiljenämnden ska den beakta de behörighetsvillkor för medlemmarna i skiljenämnden som parterna har kommit överens om och de omständigheter som bidrar till att trygga en opartisk och oberoende utnämning av medlemmarna i skiljenämnden.

I ett beslut genom vilket domstolen har utnämnt en medlem i skiljenämnden får ändring inte sökas.

Om det i skiljeförfarandet finns flera parter som antingen kärande eller svarande, ska dessa aktörer tillsammans utnämna en medlem för en skiljenämnd med tre medlemmar, om inte något annat har överenskommits. Om de inte tillsammans utnämner en medlem i skiljenämnden inom 30 dagar från den begäran som avses i 12 § 2 mom., kan en part be domstolen utnämna medlemmarna i skiljenämnden på alla parters vägnar och skilja en medlem i skiljenämnden som redan utnämnts från sitt uppdrag. I ett beslut genom vilket domstolen har utnämnt medlemmarna i skiljenämnden och skiljt en medlem som redan utnämnts från sitt uppdrag får ändring inte sökas.

Om en tredje aktör har anslutits som part i skiljeförfarandet i enlighet med 19 § och inte har kunnat delta i utnämnandet av medlemmarna i skiljenämnden, ska domstolen på ansökan av parten skilja de andra medlemmarna i skiljenämnden än de som utnämnts av domstolen från uppdraget. Ansökan ska lämnas inom 15 dagar från delfåendet av beslutet om anslutning. Om parterna inte har kommit överens om något annat, utnämns de medlemmar i skiljenämnden som ytterligare ska utnämnas efter detta med iakttagande av vad som föreskrivs i 1 mom. eller 12 § 2 och 3 mom. I ett beslut genom vilket domstolen har skiljt en medlem i skiljenämnden från uppdraget får ändring inte sökas.

I övrigt tillämpas på tillsättandet av skiljenämnden när det finns fler än två parter i skiljeförfarandet vad som föreskrivs i 12 §.

Varje medlem i skiljenämnden ska i sitt uppdrag vara opartisk och oberoende.

Den som ombetts åta sig ett uppdrag som medlem i skiljenämnden ska, om inte denne avsäger sig uppdraget, genast uppge alla omständigheter som med fog kan rubba förtroendet för dennes opartiskhet eller oberoende. Varje medlem i skiljenämnden är tills skiljeförfarandet har slutförts skyldig att utan dröjsmål meddela parterna alla sådana ovan avsedda omständigheter som inte tidigare har meddelats parterna.

En medlem i skiljenämnden ska på yrkande av en part förklaras jävig, om sådana omständigheter framkommer som ger befogad anledning att betvivla medlemmens opartiskhet eller oberoende. En part kan endast på grund av en omständighet som parten inte har fått kännedom om förrän efter utnämningen yrka att en sådan medlem i skiljenämnden som parten har utnämnt eller i vars utnämnande parten har deltagit ska förklaras jävig.

Parterna kan komma överens om förfarandet för när en medlem i skiljenämnden ska förklaras jävig.

Om ingen överenskommelse som avses i 1 mom. har träffats, ska en part framställa yrkande om att medlemmen i skiljenämnden ska förklaras jävig inom 15 dagar från det att parten fick kännedom om att skiljenämnden tillsatts och om en omständighet som nämns i 14 §. Yrkandet ska framställas skriftligen hos skiljenämnden. I yrkandet ska anges grunden för yrkandet. Om en part har yrkat att en medlem i skiljenämnden ska förklaras jävig, men medlemmen inte frånträder sitt uppdrag eller den andra parten inte godkänner yrkandet, ska skiljenämnden avgöra frågan om jäv.

Om ett sådant yrkande att förklara en medlem i skiljenämnden jävig som framställts i enlighet med det förfarande som parterna har kommit överens om eller i enlighet med ett förfarande enligt 2 mom. avslås, kan den part som yrkat på att förklara medlemmen jävig inom 30 dagar från den dag då parten fick kännedom om att yrkandet avslagits be domstolen avgöra frågan om jäv. Medan ärendet är anhängigt i domstol kan skiljenämnden fortsätta skiljeförfarandet och meddela skiljedom.

Parterna kan komma överens om att skilja en medlem i skiljenämnden från uppdraget.

Domstolen ska på ansökan av en part skilja en sådan medlem i skiljenämnden från uppdraget

1) som inte uppfyller de behörighetsvillkor som anges i 11 § eller som parterna har kommit överens om, eller

2) som rättsligt eller faktiskt blir oförmögen att sköta sitt uppdrag eller av någon annan anledning inte sköter uppdraget utan obefogat dröjsmål.

Innan en medlem i skiljenämnden skiljs från uppdraget ska domstolen bereda den andra parten och medlemmarna i skiljenämnden tillfälle att bli hörda, om inte det finns något särskilt hinder för detta.

I ett beslut genom vilket domstolen har skiljt en medlem i skiljenämnden från uppdraget får ändring inte sökas.

Om uppdraget för en medlem i skiljenämnden tar slut med stöd av 15 eller 16 §, med anledning av att medlemmen frånträder uppdraget eller parterna har kommit överens om det eller av någon annan anledning, ska en ny medlem i dennes ställe utnämnas med iakttagande av samma bestämmelser om förfarandet som tillämpades när denne utnämndes.

Skiljenämnden har behörighet att fatta beslut om sin egen behörighet att avgöra en tvist.

Vid bedömning av skiljeavtalets existens och giltighet ska en skiljeklausul som är en del av ett annat avtal anses vara oavhängig av övriga villkor i avtalet.

En invändning om att skiljenämnden saknar behörighet eller har överskridit sin behörighet ska göras senast i svaret på den talan eller det yrkande som enligt invändningen överskrider skiljenämndens behörighet. Skiljenämnden kan avgöra invändningen om behörigheten antingen genom ett beslut under skiljeförfarandet eller i skiljedomen.

Om skiljenämnden i sitt beslut under skiljeförfarandet har ansett att den är behörig att avgöra tvisten helt eller delvis, eller om skiljenämnden i sitt beslut under skiljeförfarandet eller i skiljedomen har ansett att den saknar behörighet att avgöra tvisten helt eller delvis, kan en part hänskjuta frågan till domstol inom 30 dagar från delfåendet av det beslut eller den skiljedom som innehåller avgörandet om behörigheten. En skiljenämnd som anser sig vara behörig att avgöra en tvist helt eller delvis kan medan frågan är anhängig i domstol fortsätta skiljeförfarandet och meddela skiljedom. Om domstolen har beslutat att skiljenämnden är behörig och domstolens beslut har vunnit laga kraft, ska skiljenämnden fortsätta skiljeförfarandet.

Parterna och en tredje aktör kan komma överens om att den tredje aktören ska anslutas som part i skiljeförfarandet. Om inte något annat har överenskommits kan skiljenämnden eller, om den inte har tillsatts, domstolen på ansökan av en part ansluta den tredje aktören som part i skiljeförfarandet, om

1) parterna och den tredje aktören samtycker till anslutningen, eller

2) anslutningen grundar sig på att ett och samma skiljeavtal är bindande för parterna och den tredje aktören och skiljenämnden eller domstolen anser att det finns grundad anledning till partsanslutningen.

Parterna i två eller flera skiljeförfaranden kan komma överens om sammanläggning av skiljeförfarandena till ett enda skiljeförfarande. Om inte något annat har överenskommits kan skiljenämnden på ansökan av en part sammanlägga två eller flera skiljeförfaranden att behandlas som ett enda skiljeförfarande, om

1) parterna i alla skiljeförfaranden samtycker till sammanläggningen, eller

2) de skiljeförfaranden som sammanläggs har samma skiljenämnder och sammanläggningen grundar sig på att ett och samma skiljeavtal är bindande för parterna i alla skiljeförfaranden och skiljenämnden anser att det finns grundad anledning till sammanläggningen.

Innan skiljenämnden fattar beslut om partsanslutning ska den bereda parterna och den tredje aktören tillfälle att bli hörda, och innan skiljenämnden fattar beslut om sammanläggning ska den bereda parterna i alla skiljeförfaranden som sammanläggs tillfälle att bli hörda. Också domstolen ska innan den fattar beslut om partsanslutning bereda parterna och den tredje aktören tillfälle att bli hörda.

Parterna kan komma överens om att åtskilja sammanlagda skiljeförfaranden. Om parterna inte har kommit överens om något annat, kan skiljenämnden av grundad anledning efter att ha hört parterna åtskilja sammanlagda skiljeförfaranden.

Bestämmelserna i denna paragraf iakttas, om inte något annat har överenskommits.

Om parterna inte har kommit överens om något annat, kan skiljenämnden på ansökan av en part meddela beslut om de säkringsåtgärder som den anser att behövs i tvisten. De säkringsåtgärder som skiljenämnden bestämt är bindande för parterna.

En ansökan får inte godkännas utan att motparten har beretts tillfälle att bli hörd. Skiljenämnden kan ändra, avbryta eller återta en säkringsåtgärd på ansökan av en part eller undantagsvis på eget initiativ. Skiljenämnden ska senast i den slutliga skiljedomen eller i beslutet om avslutande av skiljeförfarandet bestämma hur länge säkringsåtgärden gäller.

Skiljenämnden kan bestämma att den som ansöker om en säkringsåtgärd ska ställa en lämplig säkerhet för den skada som säkringsåtgärden kan orsaka motparten. Skiljenämnden kan vid behov ändra beslutet om säkringsåtgärden.

Domstolen ska på ansökan av en part stadfästa en i 1 mom. avsedd säkringsåtgärd som meddelats i Finland så att den blir verkställbar. Ansökan kan avslås endast om

1) det finns en i 46 § 1 mom. avsedd grund som gör det möjligt att förvägra erkännande och verkställighet av skiljedomen,

2) en domstol i Finland har meddelat beslut om en motsvarande säkringsåtgärd eller en ansökan om detta är anhängig vid en domstol i Finland,

3) skiljenämnden har återtagit eller avbrutit säkringsåtgärden, eller

4) säkringsåtgärden till sin natur eller sitt innehåll är sådan att den inte kan verkställas som sådan med stöd av utsökningsbalken (705/2007).

Domstolen kan på ansökan av en part upphäva eller ändra ett beslut om stadfästande av en säkringsåtgärd så att den blir verkställbar.

En säkringsåtgärd verkställs med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i 8 kap. i utsökningsbalken föreskrivs om verkställighet av beslut om säkringsåtgärder.

Den som ansökt om en säkringsåtgärd ska ersätta de skador och kostnader som säkringsåtgärden och verkställigheten av den orsakat motparten, om det framkommer att den rätt som skulle tryggas genom säkringsåtgärden inte fanns när säkringsåtgärden förordnades. Skiljenämnden ska avgöra ersättningsyrkandet, om en part yrkar på det.

Parterna ska behandlas jämlikt. Skiljenämnden ska bereda parterna behövlig möjlighet att föra sin talan.

Parterna kan komma överens om det förfarande som ska iakttas vid behandlingen av saken till den del något annat inte följer av bestämmelserna i denna lag.

Skiljenämnden ska fatta beslut om det förfarande som ska iakttas vid behandlingen av saken till den del inget har överenskommits om det och något annat inte följer av bestämmelserna i denna lag.

Skiljenämnden ska främja en saklig och snabb behandling av tvisten. De andra som tar del i skiljeförfarandet ska bidra till att saken kan behandlas snabbt och utan att föranleda onödiga kostnader.

Alla utlåtanden, handlingar, meddelanden och andra uppgifter som en part lämnat skiljenämnden ska parten samtidigt eller utan obefogat dröjsmål också lämna den andra parten. Skiljenämnden ska utan dröjsmål lämna parterna det material i saken som skiljenämnden tagit emot av någon annan än parterna.

Parterna kan komma överens om skiljeförfarandets säte. Om parterna inte har kommit överens om sätet, ska skiljenämnden bestämma sätet med beaktande av vad som är ändamålsenligt med avseende på omständigheterna i saken och behandlingen av saken.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. kan skiljenämnden sammanträda, höra parter, vittnen och sakkunniga samt förrätta syn även någon annanstans än skiljeförfarandets säte, även utanför Finlands gränser.

Om parterna inte har kommit överens om något annat, blir ett skiljeförfarande som gäller en tvist anhängigt den dag då svaranden tar emot ett skriftligt meddelande om hänskjutande av tvisten till en skiljenämnd. I meddelandet ska det ingå en hänvisning till skiljeavtalet, och i meddelandet ska anges parterna och den tvistefråga som hänskjuts till skiljenämnden, om den inte framgår av skiljeavtalet.

Parterna kan komma överens om vilket eller vilka språk som ska användas i skiljeförfarandet. Om parterna inte har kommit överens om språket eller språken, ska skiljenämnden fatta beslut om skiljeförfarandets språk. Skiljeförfarandets språk ska användas i parternas skriftliga utlåtanden, i muntliga förhandlingar och höranden samt i skiljenämndens dom, beslut och övriga kommunikation, om inte något annat har överenskommits eller bestämts.

Skiljenämnden kan bestämma att det till varje handling som läggs fram i saken ska fogas en översättning till ett språk som parterna har kommit överens om eller som skiljenämnden har fattat beslut om.

Inom de tider som överenskommits mellan parterna eller satts ut av skiljenämnden ska käranden ange sina individualiserade yrkanden och de omständigheter som yrkandena grundar sig på och ska svaranden ge sitt bemötande med anledning av dem och framställa ett eventuellt genkäromål och kvittningsyrkande. Skiljenämnden kan uppmana parterna att samtidigt lägga fram eller uppge sin bevisning.

En part får under skiljeförfarandet ändra eller komplettera sina yrkanden och grunderna för dem, om inte skiljenämnden anser att avgörandet av saken fördröjs oskäligt på grund av detta eller att detta inte är godtagbart med beaktande av att parten har dröjt med att göra ändringen eller kompletteringen.

Skiljenämnden kan efter att ha hört parterna sätta ut en dag efter vilken parterna inte får lägga fram nya yrkanden, invändningar eller bevis i huvudsaken, om inte skiljenämnden av särskilda skäl tillåter det.

Bestämmelserna i denna paragraf iakttas, om inte parterna har kommit överens om något annat.

Parterna kan i ett och samma skiljeförfarande lägga fram yrkanden som grundar sig på flera avtal, under förutsättning att de grundar sig på samma rättsförhållande eller på rättsförhållanden som de facto är relaterade till varandra samt på samma skiljeavtal eller på flera skiljeavtal som inte innehåller motstridiga bestämmelser.

Om parterna inte har kommit överens om något annat, ska skiljenämnden besluta om det i saken ska ordnas muntlig förhandling för bevisupptagning eller för lämnande av muntliga utlåtanden eller om saken ska avgöras i ett skriftligt förfarande på basis av handlingar och annat material. Om en part begär muntlig förhandling och parterna inte har kommit överens om något annat, ska skiljenämnden ordna muntlig förhandling i ett lämpligt skede av behandlingen av saken.

Skiljenämnden kan efter att ha hört parterna bestämma att muntlig förhandling ska ordnas helt eller delvis via fjärranslutning eller att en part, ett vittne eller en sakkunnig ska höras via fjärranslutning.

Skiljenämnden ska i tillräckligt god tid på förhand underrätta parterna om muntlig förhandling, hörande och syn.

Om käranden utan godtagbar anledning har underlåtit att inge käromål, ska skiljenämnden fatta beslut om att skiljeförfarandet avslutas.

Om svaranden utan godtagbar anledning har underlåtit att ge sitt bemötande, ska skiljenämnden fortsätta behandlingen av saken utan att betrakta underlåtenheten som ett medgivande av kärandens yrkanden eller invändningar.

Om en part utan godtagbar anledning har uteblivit från muntlig förhandling, har underlåtit att lägga fram bevis eller på annat sätt har underlåtit att ta till vara sin rätt att föra sin talan, kan skiljenämnden fortsätta behandlingen av saken och meddela skiljedom på basis av den bevisning som finns att tillgå och det övriga material som tagits emot i skiljeförfarandet.

Bestämmelserna i denna paragraf iakttas, om inte parterna har kommit överens om något annat.

Parterna ska lägga fram den bevisning de anser vara behövlig.

Skiljenämnden kan avslå den bevisning som tillhandahålls, om det är klart att den saknar betydelse för avgörandet av saken, om det är motiverat att bevisningen avslås med beaktande av i vilket skede av förfarandet ny bevisning avses bli framlagd eller om det med beaktande av vad bevisningen innehåller eller hur den införskaffats skulle vara osakligt att lägga fram bevisningen.

Skiljenämnden kan be att en part, ett vittne eller någon annan ska infinna sig för att höras i saken samt ålägga en part att lägga fram en handling eller annan bevisning som kan ha betydelse för avgörandet av saken. Skiljenämnden kan bestämma att det ska förrättas syn av ett föremål, av fast egendom, av en plats eller av något annat objekt. Skiljenämnden kan även meddela interimistiska förordnanden i anslutning till bevisningen.

Skiljenämnden ska fatta beslut om vilken betydelse varje bevis ska ges i saken. Om en part utan godtagbar anledning har underlåtit att iaktta vad skiljenämnden beslutat eller bestämt om bevisning, kan skiljenämnden av detta dra de slutsatser som den anser lämpliga vid bedömningen av bevisningen.

Skiljenämnden har inte rätt att förelägga vite eller meddela beslut om andra tvångsmedel. Skiljenämnden har inte heller rätt att ta emot försäkran.

Om parterna inte har kommit överens om något annat, kan skiljenämnden utnämna en sakkunnig med uppdraget att avge utlåtande i en fråga som skiljenämnden specificerat.

Skiljenämnden kan ålägga en part att ge den sakkunnige de uppgifter som behövs för fullgörandet av uppdraget samt att bereda den sakkunnige tillfälle att undersöka handlingar, varor eller annan egendom.

På begäran av en part eller om skiljenämnden anser att det behövs kan skiljenämnden ålägga den sakkunnige att efter avgivet utlåtande delta i muntlig förhandling där parterna har möjlighet att ställa frågor till den sakkunnige och lägga fram sakkunnigbevisning i omtvistade frågor.

Om skiljenämnden anser att en part, ett vittne eller en sakkunnig behöver höras vid domstol eller att en part eller tredje man behöver åläggas att lägga fram en handling eller ett föremål som kan ha betydelse som bevis i saken, kan en part ansöka om detta hos domstolen.

Domstolen ska med iakttagande av vad som i 17 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om bevisning i tvistemål vidta den åtgärd som avses i ansökan, om det inte finns något hinder för detta. Medlemmarna i skiljenämnden ska underrättas om hörandet av en part, ett vittne eller en sakkunnig och beredas tillfälle att delta i hörandet och ställa frågor till den som hörs.

Parterna kan komma överens om den lag eller de andra rättsregler som ska tillämpas när tvisten avgörs. Om inget annat framgår av parternas överenskommelse, anses en överenskommelse om tillämpning av lagen i en viss stat hänvisa till den materiella rätten i den staten och inte till den statens lagvalsbestämmelser.

Om parterna inte har kommit överens om något annat, ska skiljenämnden tillämpa lagen eller andra rättsregler i den stat vars rättsregler skiljenämnden anser det vara mer motiverat att tillämpa i saken.

Skiljenämnden får grunda sin dom på vad den anser skäligt endast om parterna uttryckligen har kommit överens om det.

Skiljenämnden ska meddela domar och fatta andra beslut enligt majoritetens åsikt. Om en meningsskiljaktighet gäller det yrkade beloppet, ska rösterna för det högsta beloppet sammanräknas med rösterna för det närmast lägre beloppet, och vid behov ska sammanräknandet fortsätta på motsvarande sätt, tills det finns en åsikt som majoriteten understöder. Om ingen åsikt får majoritetens understöd, avgörs saken enligt ordförandens åsikt.

Parterna eller skiljenämndens övriga medlemmar kan bemyndiga skiljenämndens ordförande att ensam fatta beslut i frågor om förfarandet.

Om en enda medlem i skiljenämnden utan godtagbar anledning underlåter att delta i beslutsfattandet, hindrar detta inte de övriga medlemmarna i skiljenämnden från att avgöra saken.

Bestämmelserna i denna paragraf iakttas, om inte parterna har kommit överens om något annat.

Om parterna når förlikning i en tvist som behandlas av skiljenämnden, kan skiljenämnden på begäran av parterna fastställa förlikningen genom skiljedom med iakttagande av bestämmelserna i 37 §.

Skiljenämnden kan efter att ha hört parterna genom en särskild skiljedom avgöra ett självständigt yrkande i en sak där flera yrkanden har framställts (deldom ). Skiljenämnden kan också särskilt avgöra den del av ett yrkande som har medgivits.

Ett fordringsanspråk och kvittningsanspråk mot det ska avgöras tillsammans.

Skiljenämnden kan efter att ha hört parterna genom en särskild skiljedom avgöra en sådan tvistefråga av vilken avgörandet i saken i övrigt är beroende (mellandom ), om inte alla parter motsätter sig att en mellandom meddelas. Skiljenämnden kan efter att ha hört parterna i mellandomen bestämma att upphävande av mellandomen kan yrkas endast vid yrkande om upphävande av den skiljedom som slutligt avgör saken.

En skiljedom ska avfattas skriftligen och undertecknas av medlemmen eller medlemmarna i skiljenämnden. Om skiljenämnden har fler än en medlem, räcker det att majoriteten av medlemmarna undertecknar skiljedomen, om orsaken till att en medlem inte har undertecknat skiljedomen nämns i skiljedomen.

Skiljedomen ska motiveras, förutom om parterna har kommit överens om att domskäl inte behöver anges eller det är fråga om en i 35 § avsedd skiljedom genom vilken förlikning fastställs.

I skiljedomen ska anges den dag då domen har meddelats och skiljeförfarandets säte enligt 23 § 1 mom. Det ska anses att skiljedomen meddelas där skiljeförfarandet har sitt säte.

Skiljenämnden ska lämna varje part ett i enlighet med 1 mom. undertecknat exemplar av skiljedomen.

Med samtycke av parterna kan skiljedomen meddelas i elektronisk form av vilken framgår skiljedomens innehåll och underskrifter och den dag då domen har meddelats. Skiljedomen uppfyller det krav på undertecknande som föreskrivs i 1 mom., om domen har undertecknats med minst sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3.11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG eller med någon annan motsvarande elektronisk underskrift om vars äkthet det inte råder några tvivel.

Skiljeförfarandet slutförs när skiljenämnden meddelar den slutliga skiljedomen eller fattar ett beslut enligt 2 mom., 29 § 1 mom. eller 43 § 1 mom.

Skiljenämnden ska fatta beslut om att skiljeförfarandet avslutas, om

1) käranden återkallar sin talan, om inte svaranden motsätter sig att förfarandet avslutas och skiljenämnden anser att svaranden har godtagbara skäl för att få saken slutligt avgjord genom skiljedom,

2) parterna kommer överens om att förfarandet ska avslutas, eller

3) skiljenämnden anser att det av någon annan anledning har blivit onödigt eller omöjligt att fortsätta förfarandet.

Skiljenämnden har slutfört sitt uppdrag när skiljeförfarandet avslutas, om inte något annat följer av 18 § 4 mom., 39 § eller 44 § 5 mom.

En part kan inom 30 dagar från delfåendet av skiljedomen be skiljenämnden att

1) rätta ett räkne- eller skrivfel eller något annat därmed jämförbart fel i skiljedomen,

2) tolka ett enskilt ställe eller avsnitt i skiljedomen, eller

3) meddela en tilläggsdom angående ett yrkande som har framställts i skiljeförfarandet men som inte har avgjorts i skiljedomen.

En begäran som avses i 1 mom. ska samtidigt eller utan obefogat dröjsmål lämnas till den andra parten.

Skiljenämnden ska fatta beslut om rättelse och tolkning inom 30 dagar och meddela tilläggsdom inom 60 dagar från det att begäran togs emot, om den anser att begäran är motiverad.

Skiljenämnden kan på eget initiativ rätta ett fel som avses i 1 mom. 1 punkten inom 30 dagar från den dag då skiljedomen meddelades.

Skiljenämnden kan av grundad anledning förlänga den tid inom vilken ett i 3 mom. avsett beslut om rättelse eller tolkning ska fattas eller en tilläggsdom ska meddelas.

Innan ett beslut enligt denna paragraf fattas ska parterna beredas tillfälle att bli hörda.

Vad som i 37 § föreskrivs om skiljedom tillämpas även på rättelse, tolkning och tilläggsdom enligt denna paragraf.

Om inget annat har överenskommits eller annars på ett bindande sätt bestämts, får skiljenämnden i skiljedomen eller i beslutet om avslutande av skiljeförfarandet fastställa arvodet och kostnadsersättningen för varje medlem i skiljenämnden samt ålägga parterna betalningsskyldighet. De arvoden och kostnadsersättningar som parterna ålagts att betala ska betalas inom 30 dagar från den dag då skiljedomen eller beslutet om avslutande av skiljeförfarandet meddelades.

Arvodena till medlemmarna i skiljenämnden ska vara skäliga med beaktande av den tid uppdraget krävt, sakens svårighetsgrad och andra omständigheter som påverkar saken.

Om inte något annat har överenskommits eller bestämts är parterna solidariskt skyldiga att betala arvoden och kostnadsersättningar till medlemmarna i skiljenämnden, om inte skiljenämnden anser att det finns grundad anledning att avvika från det solidariska ansvaret.

En part har rätt att inom 30 dagar från delfåendet av skiljedomen eller beslutet om avslutande av skiljeförfarandet söka ändring hos domstolen i beslutet om fastställande av arvoden och kostnadsersättningar till skiljenämnden.

Ändring söks genom att en skriftlig ansökan och en kopia av skiljedomen eller av beslutet om avslutande av skiljeförfarandet lämnas till domstolen.

Innan domstolen avgör en ändringsansökan ska den bereda de övriga parterna i skiljeförfarandet och de medlemmar i skiljenämnden vilkas arvoden eller kostnadsersättningar ändringssökandet gäller tillfälle att bli hörda.

Domstolens beslut om att sänka arvodena eller kostnadsersättningarna kommer även en part som inte har sökt ändring till godo.

Om parterna inte har kommit överens om något annat kan skiljenämnden i skiljedomen eller beslutet om avslutande av skiljeförfarandet på yrkande av en part ålägga motparten att helt eller delvis ersätta partens skäliga kostnader för skiljeförfarandet och fatta beslut om hur skiljenämndens kostnader fördelas mellan parterna. Skiljenämnden kan vid prövningen beakta slutresultatet i saken, försummelse av en parts skyldighet att bidra i enlighet med 22 § 3 mom. och andra omständigheter.

Om det har yrkats på dröjsmålsränta på ersättning som en part ålagts att betala, ska skiljenämnden bestämma att en årlig dröjsmålsränta ska betalas enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) från det att 30 dagar har förflutit från den dag då skiljedomen eller beslutet om avslutande av skiljeförfarandet meddelades.

Skiljenämnden har rätt att av parterna kräva förskott på arvoden och kostnadsersättningar till medlemmarna i skiljenämnden eller säkerhet för arvodena och kostnadsersättningarna. Om inget förskott betalas eller ingen säkerhet ställs, kan skiljenämnden fatta beslut om att helt eller delvis avsluta skiljeförfarandet.

Om en part inte betalar sin andel av förskottet eller ställer sin andel av säkerheten inom den tid som satts ut av skiljenämnden, kan motparten betala hela förskottet eller ställa hela säkerheten.

Ändring i en skiljedom får inte sökas, och en skiljedom kan upphävas endast med anledning av en talan enligt denna paragraf.

Domstolen kan upphäva en skiljedom helt eller delvis, endast om

1) en avtalspart i skiljeavtalet inte har varit behörig att ingå skiljeavtalet eller inte har varit företrädd på behörigt sätt när avtalet ingicks eller om skiljeavtalet inte är giltigt enligt den lag som ska tillämpas på skiljeavtalet,

2) en part inte har fått vederbörlig information om tillsättandet av skiljenämnden eller skiljeförfarandet eller om en part utan att själv vara orsak till det annars inte har varit i stånd att föra sin talan,

3) skiljenämnden vid avgörandet av tvisten har överskridit sin behörighet,

4) skiljenämndens sammansättning inte har överensstämt med vad parterna kommit överens om eller, om inget har överenskommits, med denna lag,

5) skiljeförfarandet inte har överensstämt med vad parterna kommit överens om eller, om inget har överenskommits, med denna lag och det är sannolikt att detta har påverkat slutresultatet i saken,

6) tvistefrågan enligt finsk lag inte får avgöras genom skiljeförfarande, eller

7) skiljedomen strider mot grunderna för Finlands rättsordning.

Domstolen ska beakta de grunder som avses i 2 mom. 6 och 7 punkten på eget initiativ.

En part ska väcka talan om upphävande av en skiljedom i domstol inom 60 dagar från delfåendet av skiljedomen eller, om en begäran som avses i 39 § har framställts i saken, från delfåendet av skiljenämndens beslut med anledning av en sådan begäran.

Den domstol vid vilken talan om upphävande av en skiljedom har väckts kan på begäran av en part av grundad anledning skjuta upp behandlingen av ärendet och bereda skiljenämnden tillfälle att för undanröjande av grunden för upphävandet fortsätta skiljeförfarandet eller vidta någon annan åtgärd som behövs för detta.

Skiljedomen är bindande oberoende av var den meddelats, och den kan på ansökan verkställas genom beslut av domstol, om inte något annat följer av denna paragraf eller 46 §.

Till ansökan om erkännande eller verkställighet av skiljedomen ska skiljedomen i original eller en kopia av den fogas. Till en skiljedom som är avfattad på något annat språk än finska eller svenska ska dessutom fogas en bestyrkt översättning till någotdera av dessa språk, om inte domstolen medger undantag från detta.

Erkännande eller verkställighet av en skiljedom får inte avslås enbart på grund av att skiljedomen är i elektronisk form.

Innan en ansökan som avses i 2 mom. bifalls, ska motparten till den sökande beredas tillfälle att bli hörd, om inte det finns något särskilt hinder för detta. Ärendet behandlas i ett skriftligt förfarande, om inte domstolen bestämmer något annat.

I 40 och 42 § avsedda beslut i ett beslut om avslutande av skiljeförfarandet kan på ansökan verkställas på samma sätt som en skiljedom.

Vid verkställigheten av en skiljedom ska, efter att domstolen har meddelat ett förordnande om saken, bestämmelserna i 2 kap. 19 § i utsökningsbalken iakttas.

Erkännande eller verkställighet av en skiljedom kan förvägras helt eller delvis, endast om

1) en avtalspart i skiljeavtalet inte har varit behörig att ingå skiljeavtalet eller inte har varit företrädd på behörigt sätt när avtalet ingicks eller om skiljeavtalet inte är giltigt enligt den lag som ska tillämpas på skiljeavtalet,

2) en part inte har fått vederbörlig information om tillsättandet av skiljenämnden eller skiljeförfarandet eller om en part utan att själv vara orsak till det annars inte har varit i stånd att föra sin talan,

3) skiljenämnden vid avgörandet av tvisten har överskridit sin behörighet,

4) skiljenämndens sammansättning inte har överensstämt med vad parterna kommit överens om eller, om inget har överenskommits, med lagen i den stat där skiljeförfarandet har sitt säte,

5) skiljeförfarandet inte har överensstämt med vad parterna kommit överens om eller, om inget har överenskommits, med lagen i den stat där skiljeförfarandet har sitt säte och det är sannolikt att detta har påverkat slutresultatet i saken,

6) skiljedomen ännu inte har blivit bindande för parterna eller den har upphävts eller verkställigheten av den har skjutits upp i den stat där den har meddelats eller enligt vars lag den har meddelats,

7) tvistefrågan enligt finsk lag inte får avgöras genom skiljeförfarande, eller

8) skiljedomen strider mot grunderna för Finlands rättsordning.

Domstolen ska beakta de grunder som avses i 1 mom. 7 och 8 punkten på eget initiativ.

Erkännande eller verkställighet av en skiljedom som meddelats i Finland kan dock inte förvägras, om en i 44 § avsedd talan om upphävande av skiljedomen har förkastats genom ett lagakraftvunnet avgörande. Om ingen talan om upphävande av en skiljedom som meddelats i Finland har väckts inom den tid som föreskrivs i 44 § 4 mom., kan erkännande eller verkställighet av skiljedomen förvägras endast på de grunder som avses i 1 mom. 7 och 8 punkten i denna paragraf.

Om en begäran om upphävande av en skiljedom eller uppskjutande av verkställigheten av en skiljedom har framställts hos en behörig myndighet i den stat som avses i 46 § 1 mom. 6 punkten, kan domstolen skjuta upp beslutet om verkställighet, om den anser att det är motiverat. Domstolen kan samtidigt på begäran av den sökande bestämma att motparten ska ställa en lämplig säkerhet vid äventyr att beslutet om verkställighet annars kan meddelas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om skiljeförfarande (967/1992).

På skiljeförfaranden som har blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

På skiljeavtal som ingåtts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

En hänvisning till den upphävda lagen om skiljeförfarande i någon annan lag avser efter ikraftträdandet av denna lag en hänvisning till denna lag.

Följande handlingar utgör utsökningsgrunder:

3) en skiljedom som har meddelats vid skiljeförfarande enligt lagen om skiljeförfarande ( / ) eller någon annan lag, och en förlikning som fastställts genom sådan skiljedom,

En skiljedom som hovrätten har förordnat att ska verkställas verkställs som en domstols lagakraftvunna dom. En domstol i vilken talan om upphävande av skiljedomen har väckts kan av vägande skäl förbjuda verkställigheten eller förordna att den ska avbrytas, med iakttagande i tillämpliga delar av 10 kap. 20–26 §.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om skiljeförfarandet har blivit anhängigt före ikraftträdandet av denna lag, tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om en skiljedom av skäl som är oberoende av sökanden inte har kunnat meddelas eller om skiljedomen är ogiltig eller upphävs, ska talan väckas eller ärendet anhängiggöras vid det äventyr som nämns i 1 mom. inom en månad efter att sökanden har fått vetskap om hindret för skiljeförfarandet eller om att en myndighet har konstaterat att skiljedomen är ogiltig eller, om skiljedomen upphävs, inom en månad efter att domstolens beslut har vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 20 .

En domare får inte ta emot eller inneha en i 18 § 4 mom. i statstjänstemannalagen avsedd bisyssla, om inte domstolen på ansökan beviljar tillstånd för den (tillstånd för bisyssla ). En domare får inte beviljas tillstånd för bisyssla för att verka som en sådan medlem i en skiljenämnd som utsetts av bara en av parterna i ett tvistemål som behandlas i en skiljenämnd.

Trots bestämmelserna i 18 § 5 mom. i statstjänstemannalagen ska sökanden i tillståndsansökan till chefsdomaren vid den domstol som behandlar tillståndet lämna uppgift om parterna i en tvist som behandlas i en skiljenämnd.

En domare ska årligen för domstolen redogöra för hur mycket han eller hon har fått i betalning för sina bisysslor, om den sammanlagda inkomsten från bisysslorna överstiger 10 000 euro. I redogörelsen ska det anges vilka bisysslor inkomsten hänför sig till. När det gäller andra bisysslor än uppdrag som medlem i en skiljenämnd ska det även uppges vem som har betalat arvodet. Trots bestämmelserna i 24 § 1 mom. 23 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) är de uppgifter om inkomster från bisysslor som domare redogjort för offentliga. Domaren ska utan dröjsmål underrätta domstolen också om bisysslans upphörande.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Tvistemål som ankommer på arbetsdomstolen kan med stöd av en bestämmelse i ett arbets- eller tjänstekollektivavtal lämnas till avgörande enligt lagen om skiljeförfarande ( / ), dock inte när det yrkas att ett kollektivavtal enligt lagen om kollektivavtal eller ett tjänstekollektivavtal enligt lagen om statens tjänstekollektivavtal, lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal, lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal, lagen om riksdagens tjänstemän, lagen om Finlands Banks tjänstemän eller lagen om republikens presidents kansli ska förklaras hävt.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en framställning om rättslig hjälp som gjorts av en utländsk myndighet gäller hörande av vittnen eller sakkunniga, framläggande av handlingar, förrättande av syn eller inhämtande av andra bevis eller hörande av parter och den begärda åtgärden hör till domstolens behörighet, ska tingsrätten sköta hörandet och bevisupptagningen. Bevisupptagningen förutsätter att en rättegång som gäller saken är anhängig vid en domstol, i ett skiljeförfarande eller i något annat motsvarande tvistlösningsförfarande i den främmande stat som gjort framställningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Ett villkor enligt vilket en tvist som gäller borgen ska avgöras i skiljeförfarande binder inte en enskild borgensman, om villkoret har avtalats före tvisten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om frågan om rätten till deponeringen är föremål för prövning i domstol eller i skiljenämnd när tio år har förflutit från deponeringen, räknas tiden på ett år från det att saken har avgjorts med laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en tvist som gäller grunden för näringsidkarens yrkande, beloppet av vad som yrkas eller villkoren för försäljning är anhängig vid domstol, i skiljeförfarande eller i konsumenttvistenämnden, får saken inte säljas förrän en skälig tid förflutit efter att ärendet har avgjorts, utom i det fall som avses i 3 § 3 mom.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Ett villkor enligt vilket en tvist mellan en näringsidkare och en konsument ska behandlas genom skiljeförfarande binder inte konsumenten, om villkoret är en del av ett avtal som ingåtts innan tvisten uppstått.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Det kan avtalas att tvistefrågor som beror på ett legoavtal ska avgöras i skiljenämnd på det sätt som föreskrivs i lagen om skiljeförfarande ( / ).

Bestämmelser om bindande verkan för ett villkor om skiljeförfarande i ett avtal mellan en konsument och en näringsidkare finns i 12 kap. 1 d § i konsumentskyddslagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om någon överenskommelse om inlösenrätten när det gäller aktier, optionsrätter eller andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier eller om inlösenvillkoren inte nås med det övertagande bolaget, ska ärendet med iakttagande av vad som föreskrivs i 18 kap. 3–5 och 8–10 § överlämnas för avgörande i skiljenämnd. En aktieägare eller rättsinnehavare ska inleda ärendet senast en månad efter bolagsstämman. Skiljenämnden kan besluta att inlösenärenden som har anhängiggjorts av flera aktieägare eller innehavare av optionsrätter eller andra särskilda rättigheter ska behandlas i samma förfarande, om de stöder sig på väsentligen samma grund. Efter att ärendet inletts har aktieägaren och rättsinnehavaren rätt endast till lösenbeloppet. Om det senare under inlösenförfarandet fastställs att de inte har rätt till inlösen, har de rätt till fusionsvederlag i enlighet med fusionsplanen. Om fusionen förfaller leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller.

En meningsskiljaktighet som gäller ytterligare penningvederlag av ett överlåtande bolag ska överlämnas för avgörande i skiljenämnd med iakttagande av vad som i 13 § 4 mom. föreskrivs om fastställandet av lösenbeloppet och ränta och i 18 kap. 3, 4, 9 och 10 § om behandling av inlösentvister samt i 40, 41 och 43 § i lagen om skiljeförfarande ( / ) om de ersättningar som ska betalas till medlemmarna i skiljenämnden. På ersättning av kostnader som orsakas av förfarandet tillämpas till övriga delar bestämmelserna om rättegångskostnader i 21 kap. i rättegångsbalken. Aktieägaren ska anhängiggöra ärendet senast inom en månad från den bolagstämma eller det styrelsemöte där ett beslut om fusionen fattas. Skiljenämnden kan besluta att krav på ytterligare penningvederlag som har anhängiggjorts av flera aktieägare ska behandlas i samma förfarande, om de stöder sig på väsentligen samma grund.

Ett i 2 mom. avsett anhängigt skiljeförfarande hindrar inte registrering av en gränsöverskridande fusion.

Om någon överenskommelse om inlösenrätten när det gäller delningsvederlag, optionsrätter eller andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier eller om inlösenvillkoren inte nås med det övertagande bolaget, ska ärendet med iakttagande av vad som föreskrivs i 18 kap. 3–5 och 8–10 § överlämnas för avgörande i skiljenämnd. En aktieägare eller rättsinnehavare ska inleda ärendet senast en månad efter bolagsstämman. Skiljenämnden kan besluta att inlösenärenden som har anhängiggjorts av flera aktieägare eller innehavare av optionsrätter eller andra särskilda rättigheter ska behandlas i samma förfarande, om de stöder sig på väsentligen samma grund. Efter att ärendet inletts har aktieägaren rätt till lösenbeloppet i stället för delningsvederlaget. En innehavare av en optionsrätt eller någon annan särskild rättighet som berättigar till aktier har efter att ärendet har inletts rätt endast till lösenbeloppet. Om det senare under inlösenförfarandet fastställs att en aktieägare eller en innehavare av en optionsrätt eller någon annan särskild rättighet som berättigar till aktier inte har rätt till inlösen, har denne rätt till delningsvederlag i enlighet med delningsplanen. Om delningen förfaller leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller.

En meningsskiljaktighet som gäller ett ytterligare penningvederlag av det ursprungliga bolaget ska överlämnas för avgörande i skiljenämnd med iakttagande av vad som i 13 § 4 mom. föreskrivs om fastställandet av lösenbeloppet och räntan på ett delningsvederlag och i 18 kap. 3, 4, 9 och 10 § om behandling av inlösentvister samt i 40, 41 och 43 § i lagen om skiljeförfarande om de ersättningar som ska betalas till medlemmarna i skiljenämnden. På ersättning av kostnader som orsakas av förfarandet tillämpas till övriga delar bestämmelserna om rättegångskostnader i 21 kap. i rättegångsbalken. Aktieägaren ska anhängiggöra ett ärende senast inom en månad från den bolagsstämma som beslutar om en delning. Skiljenämnden kan besluta att krav på ytterligare penningvederlag som har anhängiggjorts av flera aktieägare ska behandlas i samma förfarande, om de stöder sig på väsentligen samma grund.

Ett i 2 mom. avsett anhängigt skiljeförfarande hindrar inte registrering av en gränsöverskridande delning.

Om någon överenskommelse om inlösenrätten när det gäller aktier, optionsrätter eller andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier eller om inlösenvillkoren inte nås med bolaget, ska ärendet med iakttagande av vad som föreskrivs i 18 kap. 3–5 och 8–10 § överlämnas till avgörande i skiljenämnd. En aktieägare eller rättsinnehavare ska inleda ärendet senast en månad efter bolagsstämman. Skiljenämnden kan besluta att inlösenärenden som har anhängiggjorts av flera aktieägare eller innehavare av optionsrätter eller andra särskilda rättigheter ska behandlas i samma förfarande, om de stöder sig på väsentligen samma grund. Efter att ärendet inletts har aktieägaren och rättsinnehavaren rätt endast till lösenbeloppet. Om det senare under inlösenförfarandet fastställs att de inte har rätt till inlösen, har de rätt till aktier eller andra särskilda rättigheter i det bolag som flyttat i enlighet med flyttningsplanen. Om flyttningen av hemorten förfaller, leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller. Ett anhängigt inlösenförfarande hindrar dock inte registreringen av flyttningen av hemorten.

En dom som har getts i ett i 18 § 3 mom. avsett skiljeförfarande binder det bolag som flyttar och det bolag som flyttat samt aktieägare eller innehavare av särskilda rättigheter vilka yrkat på inlösen. Lösenbeloppet ska i sin helhet betalas inom en månad från det att domen vunnit laga kraft, dock inte förrän verkställandet av flyttningen av hemorten har registrerats. Lösenbeloppet kan deponeras enligt vad som föreskrivs i 18 kap. 11 § 2 och 3 mom. Det bolag som flyttat svarar för betalningen av lösenbeloppet.

Meningsskiljaktigheter som gäller inlösenrätt och lösenbelopp ska överlämnas för avgörande i skiljenämnd enligt vad som föreskrivs i detta kapitel. Skiljenämnden kan besluta att ärenden som gäller flera minoritetsaktieägare eller innehavare av särskilda rättigheter ska behandlas i samma förfarande, om de stöder sig på väsentligen samma grund.

Till den del något annat inte följer av bestämmelserna i detta kapitel, ska lagen om skiljeförfarande iakttas i tillämpliga delar.

Centralhandelskammarens inlösningsnämnd ska på ansökan av en part utse ett tillräckligt antal opartiska och oavhängiga skiljenämndsmedlemmar som har den sakkunskap som uppdraget kräver och, i det fall att flera medlemmar i skiljenämnden utses, förordna en ordförande för skiljenämnden. I ansökan ska sökandens lösningsanspråk specificeras och motiveras. Beslut om val av medlemmar i skiljenämnden får inte överklagas genom separata besvär.

Skiljeförfarandet inleds när ansökan eller en kopia av den delges motparten. Om delgivningen sker så som avses i 5 § 2 mom., inleds förfarandet när ett meddelande om ansökan publiceras i den officiella tidningen.

Förändringar som efter det att skiljeförfarandet inletts har skett i de förhållanden som avses i 1 § leder inte till att inlösenrätten eller inlösenskyldigheten förfaller.

En majoritetsaktieägare som avstår från sitt lösningsanspråk efter ansökan om val av medlemmar i skiljenämnden och före inledandet av skiljeförfarandet ska betala ersättning med ränta för de kostnader som den gode mannen och minoritetsaktieägaren har haft för valet av medlemmar i skiljenämnden.

Centralhandelskammarens inlösningsnämnd ska efter att ha fått en sådan ansökan som avses i 4 § 1 mom. hos domstolen ansöka om förordnande av en god man för bevakning av minoritetsaktieägarnas intressen vid skiljeförfarandet, om inte samtliga parter har meddelat att de anser att en god man inte behövs eller om inte förordnande av en god man ska anses obefogat med beaktande av minoritetsaktieägarnas rättsskydd och förutsättningarna för en rättvis rättegång samt av storleken på minoritetsaktieägarnas sammantagna fördel och andra omständigheter. Behörig i ärendet är tingsrätten på bolagets hemort. Ansökan kan avgöras utan att minoritetsaktieägarna hörs. Förordnande av en god man och ett beslut om att inte ansöka om förordnande av en god man ska antecknas i handelsregistret. Inlösningsnämndens beslut om att inte ansöka om förordnande av en god man får inte överklagas genom separata besvär.

Den gode mannen kan på minoritetsaktieägarnas vägnar ta emot en delgivning enligt 4 § 2 mom. Inlösaren ska då utan dröjsmål sända minoritetsaktieägarna ett meddelande om ansökans huvudsakliga innehåll och den gode mannens kontaktuppgifter på det sätt som i bolagsordningen föreskrivs om stämmokallelse och dessutom skriftligen sända meddelandet till de minoritetsaktieägare vars namn och adress är kända för bolaget. Inlösaren ska också utan dröjsmål publicera meddelandet i den officiella tidningen.

Den gode mannen har rätt och skyldighet att vid skiljeförfarandet på minoritetsaktieägarnas vägnar framföra omständigheter och bevis som stöder deras sak. Den gode mannen är inte behörig att på minoritetsaktieägarnas vägnar framställa eller godkänna lösningsanspråk eller vidta åtgärder som står i konflikt med en minoritetsaktieägares egna åtgärder.

Skiljenämnden bestämmer den gode mannens arvode och kostnadsersättning med iakttagande av vad som i 8 § föreskrivs om kostnaderna för skiljeförfarande. Efter det att skiljeförfarandet avslutats ska den gode mannen utan dröjsmål göra en registeranmälan om sin åtgärdsrapport, som genom registreringen anses ha kommit till minoritetsaktieägarnas kännedom. I fråga om den gode mannen gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) föreskrivs om intressebevakare.

Om det genom ett avgörande som har vunnit laga kraft har konstaterats att inlösenrätt föreligger eller om skiljenämnden anser detta vara klart men något lösenbelopp inte har avtalats eller bestämts, övergår en aktie till inlösaren direkt då denne ställer en av skiljenämnden godkänd säkerhet för betalningen av lösenbeloppet. Den gode mannen ska vid behov förvara säkerheten för deras räkning som har rätt till lösenbeloppet.

Lösenbeloppet för en aktie ska bestämmas enligt dess gängse pris före inledandet av skiljeförfarandet. När tre veckor förflutit från det att ansökan om förordnande av medlemmar i skiljenämnden gjordes ska på lösenbeloppet betalas en årlig ränta som svarar mot den i 12 § i räntelagen avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga, med tillägg för tre procentenheter.

Inlösaren svarar för kostnaderna för skiljeförfarandet, om skiljenämnden inte av någon särskild anledning anser det skäligt att bestämma något annat.

Under skiljeförfarandet ska delgivningar tillställas och exemplar av skiljedomen ges dem som har fört talan under skiljeförfarandet eller annars i detta syfte anmält sig till skiljeförfarandet.

Skiljenämnden ska anmäla skiljedomen för registrering inom två veckor efter det att den givits. Till registeranmälan ska fogas en utredning om att exemplar av skiljedomen har lämnats ut i enlighet med 1 mom. Om skiljedomen inte anmäls för registrering inom den nämnda tiden kan anmälan göras också av en part.

En bestämmelse i bolagsordningen om behandling av tvister i skiljeförfarande är så som anges i lagen om skiljeförfarande på samma sätt som ett skiljeavtal bindande för bolaget, en aktieägare, styrelsen, förvaltningsrådet, en styrelseledamot, en förvaltningsrådsledamot, verkställande direktören och en revisor. En bestämmelse i bolagsordningen om behandling av sådana tvistemål i skiljeförfarande som gäller lösningsrätt eller lösenbelopp till följd av en sådan inlösenklausul som avses i 3 kap. 7 § är på motsvarande sätt bindande för parterna i tvistemålet.

En sådan bestämmelse i bolagsordningen som avses i 1 mom. tillämpas dock endast när grunden för talan har uppkommit efter registreringen av bestämmelsen.

I 16 kap. 13 §, 17 kap. 13 § och 18 kap. 3–10 § föreskrivs om det lagstadgade skiljeförfarande som tillämpas vid vissa inlösentvister.

Om ett avgörande gäller en omständighet som ska antecknas i handelsregistret, ska domstolen eller skiljenämnden utan ogrundat dröjsmål underrätta registermyndigheten om sitt avgörande. Domstolen ska göra registeranmälan också om att dess avgörande har vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Den som uteslutits får klandra andelsstämmans beslut om uteslutning vid domstol. Klander av ett beslut om uteslutning ska dock föras till avgörande i skiljenämnd, om det i andelslagets stadgar bestäms att tvister mellan andelslaget och medlemmarna ska lösas på det sätt som avses i 26 kap 3 §. På käromålet tillämpas bestämmelserna i 24 kap. 1 och 2 §.

Om det i ett lagakraftvunnet beslut av en domstol eller ett beslut av en skiljenämnd konstateras att andelsstämmans beslut om uteslutning är ogiltigt, har den som olagligt uteslutits rätt att av andelslaget få ersättning för förlorade medlemsförmåner.

Om någon överenskommelse om lösningsrätten eller inlösenvillkoren inte nås med det övertagande andelslaget i fråga om aktier, optionsrätter eller andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier, ska ärendet med iakttagande av vad som föreskrivs om behandling av inlösentvister i 26 kap. 4–8 § överlämnas för avgörande i skiljenämnd. En aktieägare eller rättsinnehavare ska inleda ärendet senast en månad efter andelsstämman. Efter att ärendet inletts har aktieägaren och rättsinnehavaren rätt endast till lösenbeloppet. Om det senare under inlösenförfarandet fastställs att de inte har rätt till inlösen, har de rätt till fusionsvederlag i enlighet med fusionsplanen. Om fusionen förfaller leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller.

Om någon överenskommelse om lösningsrätten eller inlösenvillkoren inte nås med det övertagande andelslaget i fråga om delningsvederlag, optionsrätter eller andra särskilda rättigheter som berättigar till andelar eller aktier, ska ärendet med iakttagande av vad som föreskrivs om behandling av inlösentvister i 26 kap. 4–8 § överlämnas för avgörande i skiljenämnd. En aktieägare eller rättsinnehavare ska inleda ärendet senast en månad efter andelsstämman. Efter att ärendet inletts har aktieägaren rätt till lösenbeloppet i stället för delningsvederlaget. En innehavare av en optionsrätt eller någon annan särskild rättighet som berättigar till aktier har efter det att ärendet inletts rätt endast till lösenbeloppet. Om det senare under inlösenförfarandet fastställs att en aktieägare eller innehavare av en optionsrätt eller någon annan särskild rättighet som berättigar till andelar eller aktier inte har rätt till inlösen, har denne rätt till delningsvederlag i enlighet med delningsplanen. Om delningen förfaller leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller.

En bestämmelse i stadgarna om behandling av tvister i skiljeförfarande är i enlighet med lagen om skiljeförfarande ( / ) på samma sätt som ett skiljeavtal bindande för andelslaget, en medlem, styrelsen, förvaltningsrådet, en styrelseledamot, en förvaltningsrådsledamot, verkställande direktören, en revisor och en verksamhetsgranskare. En bestämmelse i stadgarna om behandling av sådana tvistemål i skiljeförfarande som gäller lösningsrätt eller lösenbelopp till följd av en sådan inlösenklausul som avses i 4 kap. 5 eller 6 § i denna lag är på motsvarande sätt bindande för parterna i tvistemålet.

En sådan bestämmelse i stadgarna som avses i 1 mom. tillämpas dock endast när grunden för talan har uppkommit efter registreringen av bestämmelsen.

Meningsskiljaktigheter som gäller lösningsrätt och lösenbelopp enligt 20 kap. 14 §, 21 kap. 14 § och 22 kap. 4 § ska överlämnas för avgörande i skiljenämnd enligt vad som föreskrivs i 4–8 § i detta kapitel.

Till den del något annat inte följer av bestämmelserna i detta kapitel ska lagen om skiljeförfarande iakttas.

Centralhandelskammarens inlösningsnämnd ska på ansökan av en part utse ett tillräckligt antal opartiska och oavhängiga skiljenämndsmedlemmar som har den sakkunskap som uppdraget kräver och, i det fall att flera medlemmar i skiljenämnden utses, förordna en ordförande för skiljenämnden. I ansökan ska sökandens lösningsanspråk specificeras och motiveras.

Skiljeförfarandet inleds när ansökan eller en kopia av den delges motparten.

Inlösaren svarar för kostnaderna för skiljeförfarandet, om inte skiljenämnden av någon särskild anledning anser det skäligt att bestämma något annat.

Under skiljeförfarandet ska delgivningar tillställas och exemplar av skiljedomen ges dem som har fört talan under skiljeförfarandet eller annars i detta syfte anmält sig till skiljeförfarandet.

Skiljenämnden ska anmäla skiljedomen för registrering inom två veckor efter det att den getts. Till registeranmälan ska fogas en utredning om att exemplar av skiljedomen har lämnats ut i enlighet med 1 mom. Om skiljedomen inte anmäls för registrering på behörigt sätt inom den nämnda tiden kan anmälan göras också av en part.

Om ett avgörande gäller en omständighet som ska antecknas i handelsregistret, ska domstolen eller skiljenämnden utan ogrundat dröjsmål underrätta registermyndigheten om sitt avgörande. Domstolen ska göra registeranmälan också om att dess avgörande har vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I ett beslut om emission av optionsrätter och andra rättigheter som avses i 1 § ska följande nämnas:

7) bestämmelser om vilken ställning de rättigheter som emitteras får vid en aktieemission, vid emission av rättigheter som avses i detta kapitel med stöd av något annat beslut, vid utbetalning av bolagets medel enligt 11 kap. 1 § 1 mom., i samband med återförvärv av rättigheter som avses i detta kapitel till bolaget och i samband med ett bolags fusion med ett annat bolag eller delning samt bestämmelser om behandling av inlösentvister vid domstol eller skiljeförfarande i samband med fusion eller delning, om betalning av lösenbelopp och om övergång av rättigheter.

Om någon överenskommelse om inlösenrätten när det gäller optionsrätter eller andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier eller om inlösenvillkoren inte nås med det övertagande bolaget, ska ärendet överlämnas till domstol eller skiljenämnd för avgörande på det sätt som anges i villkoren för optionsrätten. En rättsinnehavare ska inleda ärendet senast en månad efter bolagsstämman. Efter att ärendet inletts har rättsinnehavaren rätt endast till lösenbeloppet. Om det senare under förfarandet fastställs att rättsinnehavaren inte har rätt till inlösen, har denne rätt till fusionsvederlag i enlighet med fusionsplanen. Om fusionen förfaller leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller.

Om någon överenskommelse om inlösenrätten när det gäller optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier eller om inlösenvillkoren inte nås med det övertagande bolaget, ska ärendet överlämnas till domstol eller skiljenämnd för avgörande på det sätt som anges i villkoren för optionsrätten. En rättsinnehavare ska inleda ärendet senast en månad efter bolagsstämman. En innehavare av en optionsrätt eller någon annan särskild rättighet som berättigar till aktier har efter det att ärendet inletts rätt endast till inlösenbeloppet. Om det senare under inlösenförfarandet fastställs att en innehavare av en optionsrätt eller någon annan särskild rättighet som berättigar till aktier inte har rätt till inlösen, har denne rätt till delningsvederlag i enlighet med delningsplanen. Om delningen förfaller leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller.

En bestämmelse i bolagsordningen om behandling av tvister i skiljeförfarande är så som föreskrivs i lagen om skiljeförfarande ( / ) på samma sätt som ett skiljeavtal bindande för bolaget, en aktieägare, styrelsen, en styrelseledamot, disponenten, en revisor och en verksamhetsgranskare. En bestämmelse i bolagsordningen om behandling av sådana tvistemål i skiljeförfarande som gäller lösningsrätt eller lösenbelopp till följd av en sådan inlösenklausul som avses i 2 kap. 5 § är på motsvarande sätt bindande för parterna i tvistemålet.

En sådan bestämmelse i bolagsordningen som avses i 1 mom. tillämpas dock endast när grunden för talan har uppkommit efter registreringen av bestämmelsen.

Om ett avgörande gäller en omständighet som ska antecknas i handelsregistret, ska domstolen eller skiljenämnden utan ogrundat dröjsmål underrätta registermyndigheten om sitt avgörande. Domstolen ska göra registeranmälan också om att dess avgörande har vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Ett villkor enligt vilket en tvist mellan en näringsidkare och en konsument ska behandlas genom skiljeförfarande binder inte konsumenten, om villkoret är en del av ett avtal som ingåtts innan tvisten uppstått.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Den som utlovar, erbjuder eller ger

4) någon som i egenskap av medlem i en skiljenämnd avgör en tvist mellan näringsidkare, mellan andra parter eller mellan en näringsidkare och en annan part

en otillbörlig förmån (muta ) som är avsedd för den mutade själv eller någon annan, för att förmå den mutade att i sin anställning eller sitt uppdrag gynna den som har gett mutan eller någon annan, eller för att belöna den mutade för sådant gynnande, ska, om gärningen inte utgör brott enligt 16 kap. 13 eller 14 §, för givande av muta i näringsverksamhet dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Den som medan han eller hon

4) i egenskap av medlem i en skiljenämnd avgör en tvist mellan näringsidkare, mellan andra parter eller mellan en näringsidkare och en annan part

för egen eller någon annans räkning begär eller på annat sätt tar initiativ för att få en muta, tar emot eller godkänner en muta för att i sin anställning eller sitt uppdrag gynna den som har gett mutan eller någon annan, eller som belöning för sådant gynnande, ska, om gärningen inte utgör brott enligt 40 kap. 1–3 §, för tagande av muta i näringsverksamhet dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Vid tillämpningen av 7, 7 a, 8 och 8 a § i detta kapitel jämställs med en medlem i en skiljenämnd en sådan finländsk eller utländsk medlem i en skiljenämnd som sköter sina uppgifter i enlighet med en annan stats lagstiftning om skiljeförfarande.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om oenighet uppstår om aktiebolagets bolagsavtal eller upprättandet av bolagsordningen, har den som deltar i projektet rätt att hos tingsrätten anhålla om att två skiljenämndsmedlemmar och en ordförande för dem ska utses för att avgöra meningsskiljaktigheten med iakttagande i tillämpliga delar av det som föreskrivs i lagen om skiljeförfarande ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om någon överenskommelse om lösningsrätten eller inlösenvillkoren inte nås med den övertagande sparbanken, ska ärendet med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i 18 kap. 3–5 och 8–10 § i aktiebolagslagen föreskrivs om behandlingen av inlösentvister överlämnas för avgörande i skiljenämnd. En grundfondsandelsägare eller rättsinnehavare ska inleda ärendet senast en månad efter principalmötet. Efter att ärendet inletts har grundfondsandelsägaren och rättsinnehavaren rätt endast till lösenbeloppet. Om det senare under inlösenförfarandet fastställs att de inte har rätt till inlösen, har de rätt till fusionsvederlag i enlighet med fusionsplanen. Om fusionen förfaller leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller.

Om någon överenskommelse om lösningsrätten eller inlösenvillkoren inte nås med den övertagande sparbanken, ska ärendet med iakttagande av vad som i 18 kap. 3–5 och 8–10 § i aktiebolagslagen föreskrivs om behandlingen av inlösentvister överlämnas för avgörande i skiljenämnd. En grundfondsandelsägare eller rättsinnehavare ska inleda ärendet senast en månad efter principalmötet. Efter att ärendet inletts har grundfondsandelsägaren rätt till lösenbeloppet i stället för delningsvederlaget. En innehavare av ett optionsbevis eller någon annan särskild rättighet som berättigar till grundfondsandel har efter att ärendet inletts rätt endast till lösenbeloppet. Om det senare under inlösenförfarandet fastställs att en grundfondsandelsägare eller en innehavare av ett optionsbevis eller någon annan särskild rättighet som berättigar till grundfondsandelar inte har rätt till inlösen, har denne rätt till delningsvederlag i enlighet med delningsplanen. Om delningen förfaller leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller.

Denna lag träder i kraft den 20 .

De uppgifter som i samband med en anmälan om bisyssla eller ansökan om tillstånd för bisyssla läggs fram om parterna i en tvist som behandlas i skiljenämnd ska hemlighållas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver det som i denna lag och i lagen om skatteuppbörd (11/2018) föreskrivs om förande av talan ska Skatteförvaltningen kära och svara på statens vägnar samt bevaka statens rätt och fördel i ärenden som gäller Skatteförvaltningen hos domstol, vid skiljeförfarande, hos andra myndigheter och i förrättningar samt föra statens talan i fråga om avtal som gäller Skatteförvaltningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Sådana yrkanden av den berörda personen som gäller försummelse i Finland av skyldigheten enligt 1 mom. att utse personer från förteckningen över oberoende och kompetenta personer ska behandlas i förvaltningsdomstolen som förvaltningstvistemål i enlighet med de bestämmelser i lagen om skiljeförfarande ( / ) som gäller situationer där en domstol utser medlemmen i skiljenämnden. Yrkanden kan framställas tidigast när den i 2 mom. utsatta tiden för att inrätta en tvistlösningskommitté har gått ut och de ska framställas inom 30 dagar från det att den tiden har gått ut. Den berörda personen och den behöriga myndigheten ska underrättas om beslutet.

Den behöriga myndigheten får komma överens med de andra berörda behöriga myndigheterna om att offentliggöra det slutliga beslutet i sin helhet förutsatt att varje berörd person ger sitt samtycke till detta. Om de behöriga myndigheterna eller den berörda personen inte samtycker till att det slutliga beslutet offentliggörs i sin helhet, ska de behöriga myndigheterna offentliggöra en sammanfattning av det slutliga beslutet. Denna sammanfattning ska innehålla en beskrivning av frågan och sakinnehållet, datum, berörda beskattningsperioder, rättslig grund, bransch, en kort beskrivning av den slutliga utgången och en beskrivning av den skiljeförfarandemetod som använts. Innan informationen offentliggörs ska den behöriga myndigheten översända den information som avses bli offentliggjord till den berörda personen. Inom 60 dagar från att sådan information har mottagits får den berörda personen begära att de behöriga myndigheterna inte offentliggör information som rör handels-, affärs-, industri-, eller yrkeshemligheter eller handelsprocesser eller information som strider mot grunderna för rättsordningen. Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål lämna den information som ska offentliggöras till Europeiska kommissionen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Skattefriheten gäller inte

2) en överlåtelse där vederlaget bestäms i ett skiljeförfarande i enlighet med bestämmelserna om behandling av inlösentvister i 18 kap. i aktiebolagslagen,

I de fall som avses i 15 a § 4 mom. 2 punkten ska skatten betalas inom två månader från betalningen av lösenbeloppet eller från det att skiljenämndens beslut om lösenbeloppet har vunnit laga kraft eller, om säkerhet har ställts för betalningen av lösenbeloppet, från det att säkerheten ställdes.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Tullen ska kära och svara på statens vägnar samt bevaka statens rätt och fördel vid nationella domstolar, vid skiljeförfarande samt hos övriga myndigheter och vid förrättningar i alla ärenden som gäller Tullen. Tullen representeras av ett tullombud vid enheten för bevakning av statens intresse och rätt, som har en oberoende ställning i förhållande till Tullens övriga enheter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Upphovsmannen ska tillhandahålla en i 1 mom. avsedd användare av verket medel att använda verket i enlighet med de i det momentet nämnda lagrummen, om användaren på grund av tekniska åtgärder inte har möjlighet att använda verket. Om upphovsmannen inte på det sätt som anges ovan tillhandahåller medel att använda verket eller om användning av verket inte möjliggjorts genom frivilliga åtgärder såsom avtal mellan upphovsmännen och användare av verk eller genom andra arrangemang, avgörs ärendet genom skiljeförfarande enligt 54 §.

Vid meningsskiljaktigheter avgörs saken genom skiljeförfarande när det gäller

1) ersättning som avses i 17 § 3 mom., 17 b § 7 mom., 18 § 2 mom., 19 § 4 mom. eller i 47 § 2 eller 3 mom.,

2) beviljande av i 26 § avsett tillstånd med stöd av 13 § och villkoren för detta, när saken gäller framställning av exemplar av verk för användning i undervisningsverksamhet,

3) beviljande av i 26 § avsett tillstånd med stöd av 14 § 1 mom. och villkoren för detta, när saken gäller framställning av exemplar av verk för användning i undervisningsverksamhet,

4) beviljande av i 26 § avsett tillstånd för samtidig och oförändrad vidaresändning av radio- eller televisionsutsändning med stöd av 25 h § 1 mom. och villkoren för detta,

5) beviljande av i 26 § avsett tillstånd för samtidig och oförändrad vidaresändning av radio- eller televisionsutsändning i enlighet med 25 h § 1 mom. samt villkoren för detta eller om beviljande av tillstånd med stöd av 48 § 1 mom. samt villkoren för detta; tillstånd kan beviljas om avtalslicensorganisationen eller sändarföretaget eller bägge utan grundad anledning förbjuder vidaresändning eller ställer oskäliga villkor för sändandet,

6) avgörande av ett ärende mellan upphovsmannen och verkets användare i fall som avses i 50 c § 2 mom.

Bägge parter utser till skiljeförfarandet en skiljenämndsmedlem, varvid de sålunda utsedda kallar en tredje skiljenämndsmedlem till ordförande. Om den ena parten har föreslagit motparten skiljeförfarande och utsett en skiljenämndsmedlem, men motparten inte inom en månad efter att ha fått kännedom om det har utsett en skiljenämndsmedlem, anses motparten ha motsatt sig att ärendet avgörs genom skiljeförfarande.

Parterna kan även komma överens om att saken ska avgöras i skiljenämnd enligt lagen om skiljeförfarande ( / ).

Tillstånd med stöd av denna paragraf har samma verkan som beviljande av i 26 § avsett tillstånd i enlighet med 13 §, 14 § 1 mom., 25 h § 1 mom. eller 48 § 1 mom.

Om en part motsätter sig att ett ärende som avses i 1 mom. avgörs genom skiljeförfarande, kan ärendet på partens ansökan föras till domstol. Om domstolen har beviljat tillstånd i ett ärende som avses i 1 mom. 2–4 punkten och besvär anförs över beslutet, är tillståndet och villkoren för det giltiga tills ärendet har avgjorts slutligt eller en högre domstol bestämmer något annat när den handlägger besvären.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Villkor att tvister ska avgöras i skiljenämnd kan fogas till avtal om internationell befordran endast om det samtidigt bestäms att skiljenämnden ska tillämpa den i 1 § 1 mom. avsedda konventionen eller därmed överensstämmande lag.

Denna lag träder i kraft den 20 .

En redare som har större del i fartyget än hälften har rätt att verka som fartygets befälhavare, om denne innehar föreskriven behörighet för en sådan befattning. Om överenskommelse inte kan träffas om lönevillkoren, ska de bestämmas av skiljenämnd eller domstol.

Om ett konossement har utfärdats enligt ett certeparti som innehåller bestämmelser om behörig domstol eller skiljeförfarande och om konossementet inte uttryckligen anger att dessa bestämmelser är bindande för innehavaren av konossementet, får transportören inte åberopa bestämmelserna mot en innehavare av konossementet som har förvärvat det i god tro.

Trots bestämmelserna i 60 § 1 mom. får parterna skriftligen komma överens om att tvister ska lämnas till avgörande i skiljenämnd. Som en del av skiljeavtalet gäller alltid att skiljeförfarandet efter kärandens val ska försiggå i en av de stater där en ort som avses i 60 § 1 mom. är belägen samt att skiljenämnden ska tillämpa bestämmelserna i detta kapitel.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när sådana tvistemål som gäller bärgning behandlas i en finsk domstol eller genom skiljeförfarande som äger rum i Finland.

Den domstol eller skiljenämnd som är behörig att handlägga bärgarens krav får på begäran av bärgaren interimistiskt besluta att ett skäligt förskott på bärgarlönen eller den särskilda ersättningen ska betalas. Om sakens natur förutsätter det kan som villkor för ett sådant förskott ställas att bärgaren ställer säkerhet för det belopp som tas emot eller andra villkor som är skäliga med hänsyn till omständigheterna.

Om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, upprättar dispaschören ersättningsutredningen med iakttagande av vad som i lagen om skiljeförfarande ( / ) föreskrivs om förfarandet vid skiljeförfarande.

Trots bestämmelserna i 1 mom. får parterna efter det att en tvist har uppkommit avtala om behörig sjörättsdomstol eller om att tvisten ska avgöras i skiljenämnd.

Om en tvist enligt denna lag ska avgöras i skiljenämnd, ska utöver vad som föreskrivs i 13 kap. 61 § iakttas lagen om skiljeförfarande.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Meteorologiska institutet ska kära och svara på statens vägnar samt bevaka statens rätt och fördel vid domstolar, hos andra myndigheter och vid skiljeförfaranden i alla mål och ärenden som gäller institutet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Centralhandelskammaren har till uppgift att

2) välja skiljenämndsmedlemmarna och ansöka om förordnande av en god man för skiljeförfarande i de inlösensituationer om vilka föreskrivs särskilt i aktiebolagslagen (624/2006),

Centralhandelskammarens delegation tillsätter för tre år i sänder en inlösningsnämnd som har till uppgift att välja skiljenämndsmedlemmar och ansöka om förordnande av en god man enligt vad som föreskrivs i 2 § 3 mom. 2 punkten.

Centralhandelskammaren svarar för inlösningsnämndens kostnader och fastställer grunderna för arvodena till nämndens ordförande och övriga medlemmar. Centralhandelskammaren har rätt att hos inlösaren ta ut en avgift för kostnaderna för valet av skiljenämnd och för ansökan om förordnande av en god man.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Nämnden kan även vara skiljenämnd, om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om detta. Då iakttas lagen om skiljeförfarande ( / ), om inte något annat följer av denna lag.

Kostnaderna för nämndens verksamhet betalas av statens medel. När nämnden är skiljenämnd fastställer arbets- och näringsministeriet ordförandens, ledamöternas och sekreterarens arvoden.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas inte på en sådan tvist om arbets- eller tjänstekollektivavtal vars handläggning ankommer på arbetsdomstolen eller som enligt avtal ska avgöras i skiljenämnd, med undantag för tvister som är föremål för frivillig medling enligt 9 a §. En medlare som erhållit utredning om att denna lag enligt det som föreskrivs i denna paragraf inte tillämpas på tvisten ska underrätta parterna om detta.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Vad som i 6 kap. 6 § i försäkringsbolagslagen föreskrivs om förfarandet i avsaknad av behörig styrelse ska även tillämpas i fråga om förvaltningsrådet. På förvaltningsrådet och dess ledamöter ska dessutom tillämpas vad som i 10 a § i denna lag föreskrivs om jäv samt vad som i 6 kap. 3, 5 och 6 § i aktiebolagslagen föreskrivs om styrelsens beslutsfattande, sammanträde och protokoll, vad som i 6 kap. 11–13 och 22 § i den lagen föreskrivs om styrelseledamöters mandattid, avgång och entledigande och om förvaltningsrådets rätt att få upplysningar och vad som i 24 kap. 3 § i den lagen föreskrivs om skiljeförfarande.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om någon överenskommelse om inlösenrätten till garantiandelar eller om villkoren för inlösen inte nås med den övertagande föreningen, ska ärendet med iakttagande av vad som föreskrivs i 16 kap. 4 § om behandling av tvister i skiljeförfarande överlämnas för avgörande i skiljenämnd. Garantiandelsägarna ska inleda ärendet senast en månad efter föreningsstämman. Efter att ärendet inletts har garantiandelsägarna bara rätt till lösenbeloppet. Om det senare under förfarandet fastställs att de inte har rätt till inlösen, har de rätt till fusionsvederlag i enlighet med fusionsplanen. Om fusionen förfaller leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller.

En bestämmelse i stadgarna om behandling av tvister i skiljeförfarande är enligt vad som föreskrivs i lagen om skiljeförfarande ( / ) på samma sätt som ett skiljeavtal bindande för föreningen, en garantiandelsägare, styrelsen, förvaltningsrådet, en styrelsemedlem, en förvaltningsrådsmedlem, verkställande direktören och en revisor. En bestämmelse i stadgarna om behandling av sådana tvistemål i skiljeförfarande som gäller lösningsrätt eller lösenbelopp till följd av en sådan inlösenklausul som avses i 3 kap. 3 § är på motsvarande sätt bindande för parterna i tvistemålet.

Om en tvist mellan föreningen och styrelsen hänskjuts till skiljenämnd ska vad som i 2 § 2 och 3 mom. föreskrivs om tillsättande av ombud och beräkning av viss tid tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Endast tvistemål om skadeståndsskyldighet i enlighet med 15 kap. kan avgöras i skiljeförfarande. I en pensionsanstalts stadgar kan det bestämmas att sådana tvistemål ska avgöras i skiljeförfarande. En sådan bestämmelse har samma verkan som ett skiljeavtal.

Skiljedomen ska anmälas till Finansinspektionen för anteckning i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor.

Denna lag träder i kraft den 20 .