HE 130/2022 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 13.9.2022

Tryggande av nödvändig vård under arbetskonflikt

Lag om säkerställande av nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård under en arbetskonflikt

Patienters och hemvårdsklienters liv och hälsa ska tryggas under arbetskonflikter genom att personal kan förordnas till nödvändiga vårduppgifter. En myndighet kan vid behov skjuta upp eller avbryta en strejk och förplikta yrkesutbildade personer inom vården till klientsäkerhets- och patientsäkerhetsarbete.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
13.9.2022
Senaste händelse
20.9.2022
Omröstningar
12
Anföranden
166
Stadfäst
19.9.2022
Författning
826/2022

Vad som föreslås

En tidsbegränsad lag ska stiftas som förpliktar arbetstagarorganisationer att förhandla om skyddsarbete och ger regionförvaltningsverket rätt att vid vite skjuta upp eller avbryta en arbetskonflikt med högst en vecka i sänder. Om andra medel inte räcker till för att trygga den nödvändiga vården får arbetsgivaren avvika från arbetstids- och semesterbestämmelserna samt besluta om ändringar i arbetsuppgifterna, och regionförvaltningsverket kan förordna strejkande arbetstagare eller arbetstagare som sagt upp sig som stridsåtgärd till patientsäkerhetsarbete.

Vad det betyder

Lagen ska gälla till och med den 31 januari 2023 och omfatta hälso- och sjukvård samt hemvård i kommuner, samkommuner och från och med ingången av 2023 välfärdsområden. Den som förordnas till klientsäkerhets- och patientsäkerhetsarbete ska för den ordinarie arbetstiden få minst 1,3 gånger lönen samt ersättning för exceptionella kostnader. Regleringen tryggar tjänster som intensivvård, prehospital akutsjukvård, förlossningar och kritisk hemvård samt skyddar patienters liv under stridsåtgärder.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 18.9.2022

Riksdagen godkände lagen med rösterna 10938.

109
Jaa · godkändes
38
Ei

Samlingspartiet röstade med regeringen. 1 röstade blankt, 51 var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDRNSamlSannfVKKObundenTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 19.9.2022.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

166 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades en undantagslag för att trygga patientsäkerheten och nödvändig vård under arbetskonflikter inom vårdbranschen. Propositionen väckte häftig debatt om förhållandet mellan vårdarnas strejkrätt och skyddet av människoliv. Majoriteten ansåg att lagstiftningen var en nödvändig sista utväg för att avvärja livsfara, medan motståndarna såg den som en tvångslag som kränker strejkrätten.

  • Begränsar lagen strejkrätten för vårdanställda på ett oskäligt sätt?
  • Gjorde tingsrättens strejkförbud propositionen onödig?
  • Förvärrar tvångsarbetsplikten vårdbranschens brist på dragningskraft i stället för att lösa lönemissförhållandena?
  • SDPFör

    Gruppen ansåg att lagen var en exceptionell men nödvändig sista utväg för att trygga människoliv och patientsäkerhet inom intensivvården och hemvården.

    Perimmäinen kysymys tässä lakiesityksessä on se, että on kaksi arvoa: työtaisteluoikeus ja ihmisten oikeus henkeen ja elämään.
    Antti Lindtman
  • Lagen ansågs vara nödvändig för att skydda liv och hälsa i ett läge där stridsåtgärder hotar patienters liv.

    nyt on tarkoitus tällä lailla vain turvata, että kaikissa olosuhteissa on tilanne, jossa me pystymme suojelemaan ihmishenkiä.
    Markus Lohi
  • Gruppen ansåg att det var en nödvändig plikt att säkerställa patientsäkerheten i en akut situation, även om den långvariga bristen på vårdare kräver andra åtgärder och bättre löner.

    tämä laki yksinkertaisesti on pakko laatia. Miksei silloin puhuttaisi pakkolaista? Siihen meitä jopa oikeuskansleri suorastaan hoputtaa. Tämä on vain tehtävä.
    Heli Järvinen
  • VänsterförbundetFör med reservationer

    Gruppen ställde sig ursprungligen mycket kritisk till propositionen, men stödde den efter de ändringar som gjordes vid utskottsbehandlingen, då de personliga viteshoten mot vårdare och de omfattande befogenheterna att förhindra strejk slopades.

    Tämä lakiesitys on muuttunut matkalla ratkaisevasti: hoitajia ei sakoteta, eivätkä avit voi estää lakkoja.
    Jussi Saramo
  • SFPFör

    Gruppen stödde lagen och betonade att rätten till liv och hälsa går före strejkrätten samt att genomförandet av kritiskt skyddsarbete måste säkerställas.

    Meidän tehtävänä on suojella ihmishenkiä joka tilanteessa, varsinkin kriittisessä tehohoidossa, mutta pelisääntöjen on oltava selkeät.
    Veronica Rehn-Kivi
  • Gruppen understödde propositionen för att garantera människoliv och patientsäkerhet, men anklagade regeringen för att ha förvärrat krisen inom social- och hälsovården och krävde snabba åtgärder för att stärka vårdbranschens attraktions- och kvarhållandekraft.

    On tietenkin selvää, että ihmisten hengen ja terveyden turvaaminen on aina ykkösasia, ja sen vuoksi tätä lakiesitystä kannatan.
    Arto Satonen
  • Gruppen motsatte sig lagen som en tvångslag som kränker vårdarnas strejkrätt, förvärrar bristen på vårdare och dessutom är onödig på grund av tingsrättens strejkförbud.

    Me perussuomalaiset siis vastustamme tätä hoitajien pakkolakia.
    Juha Mäenpää
  • Gruppens ståndpunkter var delade: å ena sidan betonades prioriteringen av att trygga människoliv och å andra sidan krävdes att lagförslaget förkastas för att försvara vårdarnas ställning.

    Kannatan edustaja Juvosen tekemää esitystä tämän lakiesityksen hylkäämisestä.
    Sari Tanus

Sammandraget är AI-genererat utifrån 166 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja työelämä- ja tasa-arvovaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi. Täysistunto keskeytettiin kello 19.13. Täysistuntoa jatkettiin kello 19.21. 5 § Arja Juvonen ehdotti Jani Mäkelän kannattamana, että pykälä hyväksytään vastalauseen mukaisena. Mia Laiho ehdotti Pia Kauman kannattamana, että pykälä hyväksytään edustajille jaetun muutosehdotuksen mukaisena. (Pöytäkirjan liite 6A) Keskustelua ei syntynyt. Äänestysjärjestys hyväksyttiin. 9 § Arja Juvonen ehdotti Jani Mäkelän kannattamana, että pykälä hyväksytään vastalauseen mukaisena. Mia Laiho ehdotti Pia Kauman kannattamana, että pykälä hyväksytään edustajille jaetun muutosehdotuksen mukaisena. (Pöytäkirjan liite 6A) Keskustelua ei syntynyt. Äänestysjärjestys hyväksyttiin. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 130/2022 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi. Täysistunto keskeytettiin kello 16.53. Täysistuntoa jatkettiin kello 17.05. Selonteko hyväksyttiin. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 130/2022 vp sisältyvän lakiehdotuksen. Lakiehdotuksen toinen käsittely päättyi. Äänestysjärjestys hyväksyttiin. Eduskunta hyväksyi mietintöön sisältyvän lausumaehdotuksen. Asian käsittely päättyi. Pöytäkirjaan merkittiin seuraava ilmoitus: Mia Laiho /kok tarkoitti äänestää äänestyksessä 6 "jaa".

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 13.9.2022Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 14.9.2022Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 16.9.2022Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 16.9.2022Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 19.9.2022Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 19.9.2022Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki välttämättömän terveydenhuollon ja kotihoidon turvaamisesta työtaistelun aikanaHyväksytty muutettuna · 826/2022 · 19.9.2022

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om säkerställande av nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård under en arbetskonflikt

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap. – Allmänna bestämmelser

1 §Lagens syfte och tillämpningsområde

Syftet med denna lag är att säkerställa den nödvändiga hälso- och sjukvård och hemvård som avses i 5 § 2 mom. i situationer där socialvårdsklienters (klient ) eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras på grund av att det inte finns tillräckligt med personal till följd av en arbetskonflikt inom hälso- och sjukvård eller hemvård som ordnas av en kommun eller samkommun.

Denna lag tillämpas inom hälso- och sjukvård och hemvård som ordnas av en kommun eller samkommun. De medel som det föreskrivs om i lagen tillämpas endast om andra än i denna lag föreskrivna medel som kommunen eller samkommunen har till sitt förfogande inte räcker till för att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller att klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras och endast i den omfattning som är nödvändig i detta syfte. De medel som avses i 3 kap. får användas endast om de medel som avses i 2 kap. inte är tillräckliga. Det medel som avses i 4 kap. får användas endast om de medel som det föreskrivs om i 3 kap. inte är tillräckliga.

Vad som i denna lag föreskrivs om arbetstagare tillämpas också på personer i tjänsteförhållande.

2 kap. – Arbetstagarorganisationers skyldigheter samt förhandlingsförfarande

2 §Arbetstagarorganisationers skyldigheter vid verkställande av arbetskonflikt

När en arbetstagarorganisation verkställer en arbetsinställelse eller massuppsägning inom hälso- och sjukvård eller hemvård som ordnas av en kommun eller samkommun ska den i samarbete med kommunen eller samkommunen se till att den kommun eller samkommun som är föremål för arbetskonflikten trots stridsåtgärderna har tillgång till en sådan mängd för uppgifterna lämplig personal att kommunen eller samkommunen klarar av att säkerställa den nödvändiga hälso- och sjukvård och hemvård som avses i 5 § 2 mom.

Arbetstagarorganisationen får inte verkställa en arbetsinställelse eller massuppsägning inom sådan hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom. förrän organisationen på det sätt som avses i 3 § har förhandlat med den kommun eller samkommun som är föremål för arbetskonflikten om den personal som kommunen eller samkommunen ska ha tillgång till trots stridsåtgärderna.

3 §Förhandlingsförfarande

Arbetstagarorganisationen och den kommun eller samkommun som är föremål för arbetskonflikten ska före verkställandet av en arbetsinställelse eller massuppsägning inom sådan hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom. förhandla om i vilken mån arbetstagarorganisationen trots stridsåtgärderna ska låta kommunen eller samkommunen ha tillgång till för uppgifterna lämplig personal, så att kommunen eller samkommunen klarar av att säkerställa den nödvändiga hälso- och sjukvård och hemvård som avses i 5 § 2 mom.

Om parterna inte når någon överenskommelse om det ärende som avses i 1 mom. senast fem dygn före verkställandet av arbetsinställelsen eller massuppsägningen, ska arbetstagarorganisationen lämna kommunen eller samkommunen ett skriftligt meddelande om hur den trots stridsåtgärderna ämnar låta den kommun eller samkommun som är föremål för arbetskonflikten ha tillgång till en sådan mängd för uppgifterna lämplig personal att kommunen eller samkommunen klarar av att säkerställa den nödvändiga hälso- och sjukvård och hemvård som avses i 5 § 2 mom.

3 kap. – Åtgärder och förordnanden som gäller arbetstagare

4 §Ändring av arbetsuppgifter och arbetsställe

Om en arbetstagarorganisations stridsåtgärder inte utgör ett hinder för det, ska en yrkesutbildad person inom social- och hälsovården som är anställd hos en kommun eller samkommun som är föremål för en arbetskonflikt, trots vad som föreskrivs någon annanstans i lag eller vad som överenskommits i arbets- eller tjänstekollektivavtalet eller arbetsavtalet, utöver eller i stället för sina sedvanliga arbetsuppgifter utföra andra uppgifter som motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet enligt vad arbetsgivaren förordnar, om detta är nödvändigt för att förhindra att en klients eller patients liv äventyras eller att en klients eller patients hälsa allvarligt äventyras inom sådan nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom. I dessa situationer kan arbetsgivaren också förordna arbetstagaren att arbeta vid en annan av arbetsgivarens verksamhetsenheter inom social- eller hälsovården. Ett förordnande om ändring av arbetsuppgifter och arbetsställe får dock inte vara oskäligt med tanke på arbetstagarens personliga situation. Arbetstagaren har rätt att få ersättning för osedvanliga kostnader som förordnandet medför.

Ett i 1 mom. avsett förordnande av arbetsgivaren får meddelas endast om andra medel än de som föreskrivs i denna lag eller de medel som föreskrivs i 2 kap. inte är tillräckliga för att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras och endast i den omfattning som är nödvändig i detta syfte. Innan förordnandet meddelas ska arbetsgivaren utreda andra eventuella sätt att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras.

I de situationer som avses i 1 mom. ska arbetstagaren ges tillfälle att bli hörd innan förordnandet meddelas. I dessa situationer tillämpas dock inte lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007) eller samarbetslagen (1333/2021).

5 §Klient- och patientsäkerhetsarbete

Regionförvaltningsverket kan förordna en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som deltar i en arbetskonflikt och som är anställd hos en kommun eller samkommun som är föremål för arbetskonflikten att arbeta i uppgifter som motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet för att säkerställa nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård vid arbetsgivarens verksamhetsenhet inom social- eller hälsovården (klient- och patientsäkerhetsarbete ), om det är nödvändigt för att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras och om andra medel än de som föreskrivs i denna lag eller de medel som föreskrivs i 2 kap. inte är tillräckliga. Ett förordnande kan meddelas för högst två veckor åt gången och endast i den omfattning som är nödvändig för att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras. Ett förordnande till klient- eller patientsäkerhetsarbete får dock inte vara oskäligt med tanke på arbetstagarens personliga situation. Den som har förordnats till klient- eller patientsäkerhetsarbete har rätt att av kommunen eller samkommunen för den ordinarie arbetstiden i klient- eller patientsäkerhetsarbete få en ersättning som är minst 1,3 gånger så stor som den lön som personen normalt får för ordinarie arbetstid. Den som har förordnats till klient- och patientsäkerhetsarbete har dessutom rätt att få ersättning för osedvanliga kostnader som förordnandet medför. I klient- och patientsäkerhetsarbetet får avvikelse från arbetstidsbestämmelserna göras på det sätt som avses i 7 §.

Sådan nödvändig vård och omsorg som avses i 1 mom. och ges i form av klient- eller patientsäkerhetsarbete är

1) intensivvård och vård vid enheter med intensivövervakning,

2) jourvård utan vilken patientens hälsotillstånd äventyras allvarligt samt vård i direkt anslutning till den,

3) prehospital akutsjukvård,

4) förlossningsvård,

5) nödvändig behandling av långtidssjukdomar utan vilken patientens hälsotillstånd äventyras allvarligt,

6) fortlöpande vård eller läkemedelsbehandling utan vilken patientens hälsotillstånd äventyras allvarligt,

7) nödvändig vård av patienter på sjukhusavdelningar utan vilken patientens hälsotillstånd äventyras allvarligt,

8) annan undersökning och vård som patienten nödvändigt behöver och som kan jämföras med den vård som avses i 1–7 punkten utan vilken patientens psykiska eller fysiska hälsotillstånd äventyras allvarligt,

9) i anslutning till vård som avses i 1–8 punkten laboratorieundersökningar och provtagning, bilddiagnostiska undersökningar, läkemedelsförsörjning, tagning och undersökning av patologisk-anatomiska prover samt andra medicinska stödtjänster utan vilka patientens hälsotillstånd äventyras allvarligt,

10) hemvård enligt 20 § i socialvårdslagen (1301/2014) utan vilken klientens liv äventyras eller klientens hälsa äventyras allvarligt.

6 §Förfarande vid förordnande till klient- eller patientsäkerhetsarbete

En person kan förordnas till klient- eller patientsäkerhetsarbete på förslag av en kommun eller samkommun som ansvarar för ordnandet av i 5 § 2 mom. avsedd hälso- och sjukvård eller hemvård och som är föremål för arbetskonflikten. Förslaget ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som kommunen eller samkommunen har vidtagit för att undvika att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras. Förslaget ska innehålla en motivering till varför medel som föreskrivs någon annanstans i lag eller de medel som föreskrivs i 2 kap. är otillräckliga. Dessutom ska förslaget innehålla information om de yrkesutbildade personer inom social- eller hälsovården som föreslås till klient- eller patientsäkerhetsarbete och deras kontaktuppgifter samt om i vilka uppgifter och vid vilken verksamhetsenhet, i vilken utsträckning och för vilken tid de yrkesutbildade personerna inom social- eller hälsovården bör förordnas till klient- eller patientsäkerhetsarbete. Den som lägger fram förslaget ska sträva efter att säkerställa att förslaget inte är oskäligt med tanke på den personliga situationen för en arbetstagare som föreslås till klient- eller patientsäkerhetsarbete. Ovannämnda uppgifter får trots sekretessbestämmelserna lämnas till regionförvaltningsverket för meddelande av förordnande. När kommunen eller samkommunen tar fram förslaget ska den ge den i den berörda verksamhetsenheten inom social- eller hälsovården verksamma fackavdelningen för den fackorganisation som deltar i arbetskonflikten möjlighet att yttra sig, och avdelningens eventuella yttrande ska fogas till förslaget. För lämnande av yttrande ska reserveras minst 24 timmar.

Innan förordnandet meddelas ska regionförvaltningsverket ge den som föreslås till klient- eller patientsäkerhetsarbete tillfälle att bli hörd. Den som ska höras ska ges minst 24 timmar för att framföra sin åsikt om ärendet. I övrigt tillämpas förvaltningslagen på hörande av part och avvikelse från hörande av part.

Förordnandet kan meddelas trots att den som hörs motsätter sig det. I förordnandet ska regionförvaltningsverket fastställa tidpunkten för klient- eller patientsäkerhetsarbetets inledande, arbetets varaktighet, den verksamhetsenhet där arbetet utförs och de huvudsakliga arbetsuppgifterna.

Kommunen, samkommunen och regionförvaltningsverket ska utse de personer som får behandla de personuppgifter som avses i denna paragraf eller fastställa de uppgifter i vilka behandling av sådana uppgifter ingår. De som behandlar uppgifterna får inte röja uppgifterna för utomstående under arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet eller efter att det har upphört. Kommunen och samkommunen ska förvara de uppgifter om förslag till förordnande till klient- och patientsäkerhetsarbete och om regionförvaltningsverkets förordnanden som de förfogar över åtskilda från andra personuppgifter som de samlar in. Uppgifterna ska utplånas så snart det inte finns någon grund enligt denna lag för behandling av uppgifterna.

7 §Avvikelse från arbetstidsbestämmelserna

Om en arbetskonflikt inom sådan nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom. äventyrar klienters eller patienters liv eller allvarligt äventyrar klienters eller patienters hälsa, får de föreskrivna eller avtalade arbetstiderna, om inte en arbetstagarorganisations stridsåtgärder hindrar det, utan samtycke av yrkesutbildade personer inom social- eller hälsovården och trots bestämmelserna i arbetstidslagen (872/2019) eller det tillämpliga arbets- eller tjänstekollektivavtalet överskridas i den utsträckning som krävs för att säkerställa i 5 § 2 mom. avsedd nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård, dock högst under två veckor. I sådant arbete får då även avvikelse göras från 8, 18, 24, 25, 27 och 28 § i arbetstidslagen. Arbetsgivaren ska dock utjämna arbetstiden till högst det i 18 § i arbetstidslagen föreskrivna maximiantalet timmar och arbetstagaren ska ges ersättande vilotid så snart som möjligt eller enligt arbets- eller tjänstekollektivavtalet, om det i avtalet har avtalats om en längre tidsperiod än den som föreskrivs i arbetstidslagen. En avvikelse från arbetstidslagens bestämmelser får dock inte vara oskälig med tanke på arbetstagarens personliga situation och får inte äventyra säkerheten i arbetet eller arbetstagarens hälsa.

Arbetsgivaren får avvika från arbetstidsbestämmelserna endast om andra medel än de som föreskrivs i denna lag eller de medel som föreskrivs i 2 kap. är otillräckliga för att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras och endast i den omfattning som är nödvändig i detta syfte. Innan förordnandet meddelas ska arbetsgivaren utreda andra eventuella sätt att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras.

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål göra en skriftlig anmälan till arbetarskyddsmyndigheten om orsaken till det arbete som avses i denna paragraf och om arbetets omfattning och sannolika varaktighet. Arbetsgivaren ska ge den förtroendeman som företräder de arbetstagare som utför sådant arbete eller, om någon förtroendeman inte har valts, det förtroendeombud som avses i 13 kap. 3 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller, om inte heller något förtroendeombud har valts, arbetarskyddsfullmäktigen tillfälle att foga sitt utlåtande till anmälan. Arbetarskyddsmyndigheten kan efter att ha prövat ärendet antingen låta saken bero vid anmälan eller vidta åtgärder för att begränsa eller stoppa det arbete som avses i denna paragraf.

8 §Avvikelse från semesterbestämmelserna

Om en arbetskonflikt inom sådan nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom. äventyrar klienters eller patienters liv eller allvarligt äventyrar klienters eller patienters hälsa, får arbetsgivaren, om en arbetstagarorganisations stridsåtgärder inte hindrar det, trots bestämmelserna i semesterlagen och det tillämpliga arbets- eller tjänstekollektivavtalet i fråga om yrkesutbildade personer inom social- eller hälsovården avvika från bestämmelser eller föreskrifter som gäller meddelande om semester och tidpunkten för semester, flytta tidpunkten för redan meddelad semester och avbryta en redan inledd semester. En förutsättning är att åtgärderna behövs för att trygga sådan nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom.

En förutsättning för de i 1 mom. avsedda åtgärderna är att andra medel än de som föreskrivs i denna lag eller de medel som föreskrivs i 2 kap. inte är tillräckliga för att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras och att de i 1 mom. avsedda åtgärderna vidtas endast i den omfattning som är nödvändig i detta syfte. Innan de i 1 mom. avsedda åtgärderna vidtas ska arbetsgivaren utreda andra eventuella sätt att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras.

Ett beslut om att flytta eller avbryta semestern får inte äventyra säkerheten i arbetet eller arbetstagarens hälsa. Outtagen semester ska ges arbetstagaren så snart som möjligt.

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål göra en skriftlig anmälan till arbetarskyddsmyndigheten om åtgärder som avses i denna paragraf och orsakerna till dem. Arbetsgivaren ska ge den förtroendeman som företräder arbetstagaren eller, om någon förtroendeman inte har valts, ett förtroendeombud som avses i 13 kap. 3 § i arbetsavtalslagen eller, om inte heller något förtroendeombud har valts, arbetarskyddsfullmäktigen tillfälle att foga sitt utlåtande till anmälan. Arbetarskyddsmyndigheten kan efter att ha prövat ärendet antingen låta saken bero vid anmälan eller vidta åtgärder för att begränsa eller stoppa en åtgärd som avses i denna paragraf.

4 kap. – Åtgärder och förordnanden som gäller arbetstagare som har sagt upp sig som en stridsåtgärd

9 §Förordnande av en arbetstagare som sagt upp sig till klient- eller patientsäkerhetsarbete

Regionförvaltningsverket kan till klient- eller patientsäkerhetsarbete vid en verksamhetsenhet inom en kommun eller samkommun som är föremål för en arbetskonflikt inom sådan nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom. förordna också en sådan yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som har sagt upp sin anställning hos arbetsgivaren i fråga som en stridsåtgärd, om det är nödvändigt för att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras och om andra medel än de som föreskrivs i denna lag eller de medel som föreskrivs i 2 och 3 kap. inte är tillräckliga. Ett förordnande kan meddelas för högst två veckor åt gången och endast i den omfattning som är nödvändig för att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller klienters eller patienters hälsa allvarligt äventyras.

Ett förordnande kan meddelas oberoende av om den yrkesutbildade person inom social- eller hälsovården som föreslagits till klient- eller patientsäkerhetsarbete står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till någon annan arbetsgivare. Arbetsgivaren till en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som förordnats till klient- eller patientsäkerhetsarbete får inte avsluta arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet på grund av klient- eller patientsäkerhetsarbetet. Den som har varit förordnad till klient- eller patientsäkerhetsarbete har rätt att återgå till sitt tidigare arbete efter klient- eller patientsäkerhetsarbetet. Den som har varit förordnad till klient- eller patientsäkerhetsarbete ska återgå till sitt arbete inom skälig tid efter det att det hinder klient- eller patientsäkerhetsarbetet orsakar har upphört.

Ett förordnande till klient- eller patientsäkerhetsarbete får inte vara oskäligt med tanke på den personliga situationen för en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården. Förordnandet kan inte meddelas om det avsevärt försvårar välbefinnandet för en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som föreslagits till klient- eller patientsäkerhetsarbete eller för hans eller hennes familj eller anhöriga eller hans eller hennes arbetsgivares verksamhet eller om förordnandet av någon annan orsak skulle medföra särskilt stor olägenhet för den yrkesutbildade person inom social- eller hälsovården som förslagits till klient- eller patientsäkerhetsarbete.

I klient- och patientsäkerhetsarbete tillämpas motsvarande bestämmelser och föreskrifter som ska tillämpas i arbetsavtals- och tjänsteförhållanden och som tillämpas på andra yrkesutbildade personer inom social- eller hälsovården som arbetar vid den aktuella verksamhetsenheten inom social- eller hälsovården, dock inte bestämmelserna om avslutande av ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande. Den som har förordnats till klient- eller patientsäkerhetsarbete har rätt att av kommunen eller samkommunen för den ordinarie arbetstiden i klient- eller patientsäkerhetsarbete få en ersättning som är minst 1,3 gånger så stor som den lön personen fick för ordinarie arbetstid vid sin anställning hos kommunen eller samkommunen. Om den som har förordnats till klient- eller patientsäkerhetsarbete står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till en annan arbetsgivare, ska den ersättning som betalas till honom eller henne vara minst lika stor som den lön som arbetstagaren skulle få vid anställning hos den arbetsgivaren. Dessutom har den som har förordnats till klient- och patientsäkerhetsarbete rätt att få ersättning för osedvanliga kostnader som förordnandet medför.

Om den som har förordnats till klient- eller patientsäkerhetsarbete har vårdat ett barn under skolåldern hemma, ska kommunen ordna den småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik (540/2018) som barnet behöver när klient- eller patientsäkerhetsarbetet inleds. Om kommunen ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998), ska den på det sätt som avses i den lagen vid behov erbjudas ett barn i skolåldern till den som förordnats till klient- eller patientsäkerhetsarbete när klient- eller patientsäkerhetsarbetet inleds.

I övrigt tillämpas vad som föreskrivs i 5 § 2 mom. och 6 § på klient- och patientsäkerhetsarbete och förordnande till det. I klient- och patientsäkerhetsarbetet får avvikelse från arbetstidsbestämmelserna göras på det sätt som avses i 7 §.

5 kap. – Förelägganden och vite

10 §Föreläggande av regionförvaltningsverket om att skjuta upp eller avbryta verkställandet av en arbetskonflikt

Om en arbetstagarorganisation och en kommun eller samkommun som är föremål för en arbetskonflikt inte har nått någon överenskommelse vid förhandlingarna enligt 3 § eller om kommunen eller samkommunen anser att arbetstagarorganisationen inte har följt en nådd överenskommelse, kan kommunen eller samkommunen lämna en ansökan till regionförvaltningsverket om att skjuta upp verkställandet av en arbetsinställelse eller massuppsägning eller om att avbryta en redan inledd arbetsinställelse eller massuppsägning, om kommunen eller samkommunen bedömer att arbetskonflikten inom sådan nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom. äventyrar klienters eller patienters liv eller allvarligt äventyrar klienters eller patienters hälsa. Ansökan kan lämnas tidigast fem dygn före verkställandet av arbetskonflikten. Ansökan ska innehålla en redogörelse för hur arbetskonflikten äventyrar klienters eller patienters liv eller allvarligt äventyrar klienters eller patienters hälsa. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för varför åtgärder som anges någon annanstans i lag inte är tillräckliga.

Regionförvaltningsverket kan förelägga en arbetstagarorganisation att skjuta upp verkställandet av en arbetsinställelse eller massuppsägning inom sådan nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom., om regionförvaltningsverket bedömer det vara uppenbart att verkställandet av arbetskonflikten äventyrar klienters eller patienters liv eller allvarligt äventyrar klienters eller patienters hälsa. Regionförvaltningsverket kan förelägga en arbetstagarorganisation att avbryta verkställandet av arbetsinställelsen eller massuppsägningen i fråga, om regionförvaltningsverket bedömer det vara uppenbart att den pågående arbetskonflikten äventyrar klienters eller patienters liv eller allvarligt äventyrar klienters eller patienters hälsa. Regionförvaltningsverkets föreläggande om att skjuta upp eller avbryta verkställandet av en arbetskonflikt kan gälla i högst en vecka.

Regionförvaltningsverket kan på ansökan av en i 1 mom. avsedd kommun eller samkommun meddela ett nytt föreläggande om att skjuta upp eller avbryta verkställandet av arbetskonflikten, om regionförvaltningsverket bedömer det vara uppenbart att arbetskonflikten inom sådan nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom. trots de medel som avses i 3 eller 4 kap. fortsättningsvis äventyrar klienters eller patienters liv eller allvarligt äventyrar klienters eller patienters hälsa. Regionförvaltningsverket kan meddela beslutet endast om de medel som anges i 3 och 4 kap. inte är tillräckliga. Utöver det som förutsätts enligt 1 mom. ska kommunens eller samkommunens ansökan också innehålla en redogörelse för vilka åtgärder kommunen eller samkommunen har vidtagit under giltighetstiden för det föregående föreläggandet om att skjuta upp eller avbryta verkställandet av arbetskonflikten. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för varför det vid förhandlingarna fortfarande inte har nåtts någon överenskommelse om nödvändig personal som arbetsgivaren ska ha tillgång till under arbetskonflikten samt varför de medel som anges i 3 och 4 kap. har varit otillräckliga. Regionförvaltningsverkets föreläggande om att skjuta upp eller avbryta verkställandet av en arbetskonflikt kan gälla i högst en vecka åt gången.

På hörande av arbetstagarorganisationen innan regionförvaltningsverket meddelar beslut tillämpas förvaltningslagen. Innan ett beslut enligt 3 mom. meddelas ska regionförvaltningsverket dock alltid ge arbetstagarorganisationen tillfälle att bli hörd.

11 §Vite

Regionförvaltningsverket kan förena beslut om förordnande till klient- eller patientsäkerhetsarbete enligt 5 och 9 § och förelägganden enligt 10 § med vite.

Regionförvaltningsverket dömer ut vite som har förelagts i samband med i 5 och 9 § avsedda beslut om förordnande till klient- eller patientsäkerhetsarbete på framställning av den kommun eller samkommun som har föreslagit förordnandet till klient- eller patientsäkerhetsarbete. Regionförvaltningsverket dömer ut ett vite som har förelagts i samband med ett i 10 § avsett beslut på framställning av den kommun eller samkommun som är föremål för arbetskonflikten.

När en part hörs om föreläggande av vite ska den som hörs ges minst 24 timmar för att framföra sin åsikt om ärendet.

Utöver vad som föreskrivs i 23 § i viteslagen (1113/1990) kan ett beslut om föreläggande och utdömande av vite delges en part på det sätt som avses i 60 § 2 mom. i förvaltningslagen. På föreläggande och utdömande av vite tillämpas i övrigt viteslagen.

6 kap. – Särskilda bestämmelser

12 §Verkställande av delgivning

Regionförvaltningsverket kan med ett annat regionförvaltningsverk och med en kommun eller samkommun som lagt fram ett förslag som avses i 6 § avtala om att detta andra regionförvaltningsverk eller denna kommun eller samkommun på regionförvaltningsverkets vägnar genomför ett delgivningsförfarande enligt 60 § 2 mom. i förvaltningslagen i fråga om beslut om förordnande till klient- eller patientsäkerhetsarbete, beslut om föreläggande och utdömande av vite i samband med det samt begäranden om hörande av part i samband med beredningen av nämnda beslut.

Regionförvaltningsverket kan i fråga om de handlingar som avses i 1 mom. avtala om genomförande av det delgivningsförfarande per post som föreskrivs i lag också med ett annat postföretag än den tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster som avses i postlagen (415/2011). Regionförvaltningsverket kan ingå ett sådant avtal endast med ett postföretag som har förutsättningar att sköta denna uppgift.

På den som är anställd hos ett i 2 mom. avsett företag tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon utför uppgifter som avses i 2 mom. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

13 §Sökande av ändring

Bestämmelser om sökande av ändring finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Besvärsrätt har också en kommun eller samkommun som har lagt fram ett förslag enligt 6 § och en kommun eller samkommun som har lämnat en ansökan enligt 10 §.

Regionförvaltningsverkets beslut om förordnande till klient- eller patientsäkerhetsarbete enligt 5 och 9 § och regionförvaltningsverkets föreläggande enligt 10 § ska iakttas trots ändringssökande, om inte en förvaltningsdomstol bestämmer något annat.

Vid sökande av ändring i beslut som gäller föreläggande och utdömande av vite tillämpas dock viteslagen.

14 §Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 januari 2023.

Om en arbetskonflikt som hör till denna lags tillämpningsområde och som pågår vid lagens ikraftträdande avslutas innan denna lag upphör att gälla, tillämpas förordnanden, förelägganden eller beslut som gäller den arbetskonflikten och som meddelats med stöd av denna lag inte längre vid föremålet för arbetskonflikten efter att arbetskonflikten har avslutats.

Vad som i denna lag föreskrivs om kommuner och samkommuner tillämpas från och med den 1 januari 2023 på välfärdsområden, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen till de delar de ordnar social- och hälsovård i enlighet med lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021).

Lagen tillämpas också på sådana stridsåtgärder inom lagens tillämpningsområde som det har meddelats om eller som har inletts före lagens ikraftträdande och som fortgår när lagen träder i kraft eller som är avsedda att inledas efter att lagen har trätt i kraft.

Om en arbetsinställelse eller massuppsägning inom sådan hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom. är avsedd att inledas inom fem dygn från lagens ikraftträdande eller redan pågår när lagen träder i kraft och den äventyrar klienters eller patienters liv eller allvarligt äventyrar klienters eller patienters hälsa, kan regionförvaltningsverket på ansökan av kommunen eller samkommunen skjuta upp eller avbryta verkställandet av arbetskonflikten för högst en vecka. Kommunens eller samkommunens ansökan ska innehålla en redogörelse för hur arbetskonflikten i fråga äventyrar klienters eller patienters liv eller allvarligt äventyrar klienters eller patienters hälsa. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för varför åtgärder som anges någon annanstans i lag inte är tillräckliga för att säkerställa den nödvändiga hälso- och sjukvård eller hemvård som avses i 5 § 2 mom. Efter att det ifrågavarande beslutet av regionförvaltningsverket har upphört att gälla, tillämpas det som föreskrivs i 10 § 3 mom. på beslut av regionförvaltningsverket.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att det stiftas en lag om säkerställande av nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård under en arbetskonflikt. Den föreslagna lagen ska tillämpas i situationer där klienters eller patienters liv äventyras eller deras hälsa allvarligt äventyras på grund av att det inte finns tillräckligt med personal till följd av en arbetstagarorganisations arbetskonflikt inom hälso- och sjukvård eller hemvård som ordnas av en kommun eller samkommun. De metoder som föreslås i denna lag kan tillämpas inom hälso- och sjukvård eller hemvård som ordnas av en kommun eller samkommun endast om andra medel inte är tillräckliga för att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller deras hälsa allvarligt äventyras, och endast i den omfattning som är nödvändig i detta syfte. Syftet med denna lag är att förhindra en situation där personalbrist orsakad av en arbetskonflikt leder till att klienters eller patienters liv äventyras eller deras hälsa allvarligt äventyras, men syftet är inte att hindra att en arbetskonflikt genomförs. De medel som föreskrivs i lagen kan inte i någon utsträckning användas för att bryta arbetskonflikten eller för att lösa de problem som följer av bristen på arbetskraft eller av att de anvisade resurserna i fråga om den är otillräckliga. I denna proposition föreslås det att det föreskrivs en skyldighet för arbetstagarorganisationer när de verkställer en arbetsinställelse eller massuppsägning inom hälso- och sjukvård eller hemvård som ordnas av en kommun eller samkommun att i samarbete med den kommunen eller samkommunen se till att arbetsgivaren trots stridsåtgärderna har tillgång till en sådan mängd för uppgifterna lämplig personal att arbetsgivaren klarar av att säkerställa nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård under arbetskonflikten. Enligt förslaget får en arbetstagarorganisation inte verkställa en arbetsinställelse eller massuppsägning som gäller nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård förrän organisationen har förhandlat med arbetsgivaren om den personal som arbetsgivaren ska ha tillgång till trots stridsåtgärderna. Om parterna inte når en överenskommelse eller om arbetstagarorganisationen inte iakttar överenskommelsen, kan regionförvaltningsverket på ansökan av arbetsgivaren för viss tid vid hot om vite skjuta upp eller avbryta verkställandet av en arbetsinställelse eller massuppsägning, om regionförvaltningsverket konstaterar att det är uppenbart att klienters eller patienters liv äventyras eller deras hälsa allvarligt äventyras på grund av arbetskonflikten inom nödvändig hälso- och sjukvård eller hemvård. Om de ovan beskrivna skyldigheter som påförs arbetstagarorganisationerna inte är tillräckliga för att trygga nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård under en arbetskonflikt, kan arbetsgivaren använda de metoder i lagförslaget som gäller enskilda arbetstagare. Det föreslås att en kommun eller samkommun som är arbetsgivare ska ha möjlighet att förordna en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som är anställd hos kommunen eller samkommunen att utöver eller i stället för sina sedvanliga uppgifter utföra andra uppgifter som motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet enligt vad arbetsgivaren förordnar. Arbetsgivaren ska också kunna förordna arbetstagaren att arbeta vid en annan av arbetsgivarens verksamhetsenheter. Det föreslås också att arbetsgivaren ska ha möjlighet att avvika från bestämmelserna om arbetstid och semester. Dessutom föreslås regionförvaltningsverket ha behörighet att förordna en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som deltar i arbetskonflikten och som är anställd hos en kommun eller samkommun att arbeta i uppgifter som motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet vid en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller hemvården som drivs av personens arbetsgivare (klient- och patientsäkerhetsarbete). Om inte heller de medel som beskrivs ovan är tillräckliga för att trygga nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård under en arbetskonflikt, kan regionförvaltningsverket på ansökan av arbetsgivaren förordna till klient- eller patientsäkerhetsarbete också en sådan yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som har sagt upp sig från en anställning hos kommunen eller samkommunen som en stridsåtgärd. Den föreslagna lagens tillämpningsområde innebär att en förutsättning för att använda varje medel som lagen möjliggör, utöver det som nämns ovan, är att andra medel än de som föreskrivs i lagen som kommunen eller samkommunen förfogar över inte är tillräckliga för att förhindra att klienters eller patienters liv äventyras eller deras hälsa äventyras allvarligt. Dessutom får de medel som lagen möjliggör användas endast i den omfattning som är nödvändig i ovannämnda syfte. En förutsättning som gäller användningen av alla de medel enligt den föreslagna lagen som direkt berör en enskild arbetstagare är dessutom att åtgärden inte får vara oskälig med tanke på arbetstagarens personliga situation. Dessutom har användningen av de olika medel som gäller en enskild person anknytning till vissa andra i lag föreskrivna element som tryggar arbetstagarens rättigheter. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Lagen föreslås gälla till och med den 31 januari 2023. Från och med den 1 januari 2023 ansvarar välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen för ordnandet av den offentliga social- och hälsovården, så det som i lagen föreskrivs om kommuner och samkommuner ska från och med den 1 januari 2023 tillämpas på välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen till de delar de ordnar social- och hälsovård i enlighet med lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021).

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.