Bättre tillgång till skogsuppgifter

Skogscentralen ska föra ett offentligt register över de samfällda skogar som finns inom dess verksamhetsområde. I registret ska antecknas

1) reglementet för den samfällda skogens delägarlag och ändringar av reglementet,

2) förvaltningsnämndens medlemmar, suppleanter och ombudsmän samt deras hemort och adress,

3) de personer som har rätt att teckna den samfällda skogens namn samt deras hemort och adress, samt

4) uppgift om en i 50 § avsedd utmätning samt om att utmätningen förfallit eller upphört.

Delägarlaget för den samfällda skogen ska utan dröjsmål meddela skogscentralen de uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten för anteckning i registret. I registret kan dessutom antecknas andra kontaktuppgifter för de personer som nämns i 1 mom. 2 och 3 punkten.

Registret utgör en del av skogscentralens system för skoglig information enligt lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (419/2011). Trots vad som föreskrivs i den lagen och i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) om utlämnande av uppgifter har var och en rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten med undantag av adresser. Vad som har antecknats i registret anses ha kommit till tredje mans kännedom.

De uppgifter som nämns i 1 mom., med undantag av adresser, kan publiceras på skogscentralens webbplats som informationstjänst. I informationstjänsten kan uppgifter sökas genom avgränsad sökning med namnet på den samfällda skogens delägarlag eller någon annan uppgift som specificerar den samfällda skogen som sökkriterium. En fysisk persons namn, adress eller andra kontaktuppgifter får inte användas som sökkriterium.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Livsmedelsverket är behörig myndighet enligt timmerförordningen. Dessutom sköter Finlands skogscentral, Tullen och Finlands miljöcentral sina i lag föreskrivna uppgifter för verkställigheten av denna lag.

Livsmedelsverket svarar för tillsynen och genomförandet av tillsynen i anknytning till timmerförordningen.

Livsmedelsverket har i den utsträckning det krävs för tillsynen över efterlevnaden av de EU-rättsakter som avses i 1 § rätt att utföra kontroller i de fordon och de affärs- och lagerlokaler och andra motsvarande utrymmen som används för utövande av yrke eller idkande av näring samt på andra områden där det finns handlingar som gäller systemet för tillbörlig aktsamhet eller spårbarheten, eller där det finns timmer eller trävaror. Vid kontrollerna ska bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen (434/2003) iakttas. Kontroller får inte genomföras i utrymmen som används för boende av permanent natur.

På begäran av Livsmedelsverket kan en utomstående sakkunnig bistå vid kontrollen. På utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen, språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppdrag enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Verksamhetsutövare, handlare och andra som är föremål för kontroll ska bistå Livsmedelsverket vid kontrollen. Livsmedelsverket har vid en kontroll rätt att omhänderta de handlingar eller kopior av handlingar som gäller systemet för tillbörlig aktsamhet och spårbarheten för timmer och trävaror samt annat material som ska kontrolleras, om det är nödvändigt för att utreda omständigheter som gäller föremålet för kontrollen. Livsmedelsverket har dessutom rätt att i samband med en kontroll utföra undersökningar som gäller timmer eller trävaror och att utan ersättning ta så många prov som behövs för tillsynen.

Finlands skogscentral har rätt att med stöd av ett bemyndigande från Livsmedelsverket utföra en sådan kontroll som avses i denna paragraf.

Livsmedelsverket har rätt att av verksamhetsutövare och handlare få sådana uppgifter som behövs för tillsynen över efterlevnaden av de EU-rättsakter som avses i 1 §. Samma rätt har Finlands skogscentral, om Livsmedelsverket har lämnat centralen ett i 5 § 4 mom. avsett bemyndigande att utföra en kontroll som gäller verksamhetsutövaren och handlaren.

Rätten enligt 1 mom. att få uppgifter gäller också sådana uppgifter som annars skulle vara sekretessbelagda på grund av att de gäller privat affärsverksamhet eller en enskild persons ekonomiska ställning.

Livsmedelsverket, Finlands skogscentral, Tullen och Finlands miljöcentral är oberoende av sekretessbestämmelserna skyldiga att lämna varandra sådana uppgifter som är nödvändiga vid tillsynen över efterlevnaden av de EU-rättsakter som avses i 1 §. Oberoende av sekretessbestämmelserna har de nämnda myndigheterna och Finlands skogscentral rätt att av andra myndigheter, eller andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter, få sådana uppgifter som är nödvändiga vid tillsynen över efterlevnaden av de EU-rättsakter som avses i 1 §.

Finlands skogscentral ska på eget initiativ underrätta Livsmedelsverket om det finns sannolika skäl att misstänka att det skett en sådan gärning eller försummelse enligt 18 § i skogslagen (1093/1996) som gäller anmälan om användning av skog eller avverkning av trädbestånd. Finlands skogscentral har dock inte anmälningsplikt, om korrigerande åtgärder i enlighet med 20 § i skogslagen redan har vidtagits i fråga om den lagstridiga åtgärden, eller om gärningen eller försummelsen är sådan att skogscentralen enligt 22 § i skogslagen inte behöver göra en anmälan om den till polisen.

Om det vid tillsynen eller på annat sätt upptäcks brister som gäller skyldigheten att iaktta systemet för tillbörlig aktsamhet, ska Livsmedelsverket ge verksamhetsutövaren en skriftlig uppmaning att avhjälpa bristerna eller upphöra med det felaktiga förfarandet samt bestämma en tid inom vilken detta ska göras. Detsamma gäller tillsynen över att den skyldighet som gäller spårbarheten för timmer och trävaror iakttas.

Om de brister som gäller systemet för tillbörlig aktsamhet inte på det sätt som avses i uppmaningen enligt 8 § har avhjälpts inom den tid som bestämts, ska Livsmedelsverket förelägga verksamhetsutövaren att inom en tid som verket sätter ut avhjälpa bristerna. Ett föreläggande kan meddelas endast om

1) verksamhetsutövaren har släppt ut timmer eller trävaror på marknaden utan att använda ett system för tillbörlig aktsamhet, eller

2) verksamhetsutövarens system för tillbörlig aktsamhet upprepade gånger uppvisat avsevärda brister.

Livsmedelsverket kan förbjuda en verksamhetsutövare att på marknaden släppa ut sådant timmer eller sådana trävaror i fråga om vilka verksamhetsutövaren inte har följt ett föreläggande om avhjälpande enligt 1 mom. Förbudet ska meddelas för viss tid, och det får gälla i högst 3 månader. Om verksamhetsutövaren släpper ut timmer eller trävaror på marknaden säsongartat, får förbudet dock gälla i högst ett år. Förbudet ska utan dröjsmål återkallas när bristerna i systemet för tillbörlig aktsamhet har avhjälpts på ett sätt som Livsmedelsverket godkänner.

Livsmedelsverket får förena ett förbud enligt 2 mom. med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990). Livsmedelsverket ska övervaka att förbudet iakttas. I fråga om import är det dock Tullen som övervakar att förbudet iakttas.

Livsmedelsverket har rätt att vid behov få handräckning av andra myndigheter för att utföra tillsyns- och kontrolluppgifter enligt denna lag.

Om Livsmedelsverket har sannolika skäl att misstänka att en gärning som avses i 12 § har skett, ska verket anmäla detta till förundersökningsmyndigheten för förundersökning. Anmälan behöver dock inte göras om gärningen med beaktande av omständigheterna är ringa och allmänt intresse inte kräver en närmare utredning av saken.

Åklagaren ska höra Livsmedelsverket innan åtal väcks för virkesförseelse eller virkesbrott. När domstolen behandlar ett mål som gäller en sådan förseelse eller ett sådant brott ska den ge Livsmedelsverket tillfälle att bli hört.

Jord- och skogsbruksministeriet ska övervaka Livsmedelsverkets verksamhet när det gäller skötseln av de uppgifter som verket har enligt denna lag. Ministeriet har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av Livsmedelsverket få uppgifter som är nödvändiga för tillsynen och att utföra sådana kontroller av Livsmedelsverkets verksamhet som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag.

Livsmedelsverket ska göra information om tillämpningen av timmerförordningen tillgänglig för allmänheten och kommissionen på det sätt som förutsätts enligt artikel 20 i den förordningen.

Bestämmelserna i 5–7 § om finska myndigheters rätt att utföra kontroller och få uppgifter gäller också Europeiska unionens institutioner och de behöriga myndigheterna i Europeiska unionens medlemsländer, om det är fråga om en kontroll som de nämnda myndigheterna genomför i samarbete med Livsmedelsverket. Bestämmelserna i 5–7 § gäller då också jord- och skogsbruksministeriet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Livsmedelsverket är behörig myndighet enligt artikel 7 i Flegtlicensförordningen.

Livsmedelsverket ska i enlighet med första stycket i artikel 5.1 i Flegtlicensförordningen i ett elektroniskt datasystem registrera den ursprungliga Flegtlicens som ska finnas för varje sändning.

Livsmedelsverkets beslut i ärendet får undertecknas maskinellt.

Om Livsmedelsverket har sannolika skäl att misstänka att en gärning som avses i 5 § har skett, ska verket göra en anmälan om saken till polisen eller Tullen för förundersökning. Anmälan behöver dock inte göras om gärningen med beaktande av omständigheterna är ringa och allmänt intresse inte kräver en närmare utredning av saken.

Livsmedelsverket och Tullen har rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna få sådana uppgifter av varandra som är nödvändiga för tillsynen över efterlevnaden av de rättsakter som nämns i 1 §.

Kommissionen, samt de personer och organ som kommissionen utser, har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att få tillgång till handlingar och uppgifter som gäller tillsynen över efterlevnaden av de rättsakter som nämns i 1 §.

Livsmedelsverket ska göra information om tillämpningen av Flegtlicensförordningen tillgänglig för allmänheten och kommissionen på det sätt som förutsätts enligt artikel 8 i den förordningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

fogas till lagen en ny 13 f § som följer:

I denna lag föreskrivs det om ett system för skoglig information som innehåller personuppgifter och som förvaltas av Finlands skogscentral, nedan skogscentralen , samt om behandlingen av uppgifter i systemet. Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen , och dataskyddslagen (1050/2018) tillämpas på behandlingen av personuppgifter och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och på utlämnandet av uppgifter och handlingar. På informationshanteringen och användningen av informationssystemet tillämpas, om inte något annat föreskrivs i denna lag, lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) till den del lagen tillämpas på självständiga offentligrättsliga inrättningar.

Personuppgiftsansvarig är skogscentralen. De uppgifter som anknyter till registerföringen sköts vid skogscentralen av anställda som med stöd av 14 § i lagen om Finlands skogscentral har rätt att utöva offentlig makt för skötseln av sina uppgifter.

Den personuppgiftsansvarige avgör ärenden som gäller användningsrätten till informationssystemet. För behandling av uppgifter som avses i 4 § 1 mom. 2–4 punkten kan sådana anställda vid skogscentralen som inte har rätt att utöva offentlig makt för skötseln av sina uppgifter beviljas användningsrätt. Användningsrätt kan då beviljas även för behandling av uppgifter som avses i 4 § 1 mom. 1 punkten, med undantag av behandling av förvaltningsärenden i anslutning till uppgifter som omfattar utövning av offentlig makt.

Livsmedelsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för att verket ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter.

Markägarens kontaktuppgifter får lämnas ut för direktmarknadsföring som anknyter till skogsbruk eller för opinions- och marknadsundersökningar eller för andra med dessa jämförbara adresserade försändelser, om inte markägaren har förbjudit det. För direktmarknadsföring får som urvalskriterier för markägarens kontaktuppgifter användas personens adress, hemkommun, ålder, kön, modersmål eller kontaktspråk och uppgift om hur länge personen har ägt eller innehaft fastigheten. För direktmarknadsföring får som urvalskriterier för kontaktuppgifterna dessutom användas fastighetens eller ett annat områdes areal, läge, huvudträdslag, trädbeståndets genomsnittliga volym samt åtgärdsförslag som gäller skogsvårdsarbeten och avverkningar och tidpunkten för dessa åtgärder.

Kontaktuppgifterna för de personer som avses i 48 § 1 mom. 2 och 3 punkten i lagen om samfällda skogar (109/2003) får lämnas ut för direktmarknadsföring eller opinions- och marknadsundersökning eller för andra med dessa jämförbara adresserade försändelser, om inte personen har förbjudit det. För direktmarknadsföring får som urvalskriterier för kontaktuppgifterna användas åtgärdsförslag som gäller arealen, läget, huvudträdslaget, trädbeståndets genomsnittliga volym samt skogsvårdsarbeten och avverkning i samfällda skogar, på en fastighet som ägs av ett delägarlag för samfälld skog eller något annat område som hör till dessa samt tidpunkten för dessa åtgärder.

Det är tillåtet att lämna ut uppgifter endast till den del uppgifterna behövs för det i 1 och 2 mom. nämnda användningsändamål som uppges. De uppgifter som lämnas ut kan delas in i grupper enligt urvalskriterierna. Uppgifter får inte lämnas ut för direktmarknadsföring som sker med hjälp av elektronisk kommunikation om inte förutsättningarna i 24 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) uppfylls.

Ansökan om utlämnande av uppgifter görs skriftligen hos skogscentralen.

Personuppgifter får lämnas ut i form av kopia, utskrift eller i elektronisk form, om de förutsättningar som anges i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet uppfylls. Utöver vad som föreskrivs i 13 § 2 mom. i den lagen ska till ansökan fogas en redogörelse för iakttagandet av de skyldigheter som anges i artikel 25 i dataskyddsförordningen, om uppgifterna registreras i mottagarens personregister för att användas under en längre tid.

Till ett beslut om utlämnande av uppgifter ska fogas sådana villkor och begränsningar för användningen av uppgifterna som behövs för att skydda uppgifterna.

När offentliga personuppgifter lämnas ut för kommersiellt eller något annat godtagbart privat användningsändamål i anknytning till skogsbruket med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och när en elektronisk förbindelse öppnas ska bestämmelserna i 13 § iakttas. Skogscentralen ska då fatta beslut om godkännande av mottagaren som användare av skogscentralens elektroniska tjänst (registreringsbeslut ). Tillgång till markägarens uppgifter förutsätter beslut av skogscentralen om godkännande av grunden för behandlingen av personuppgifter.

På utlämnande av uppgifter enligt denna paragraf tillämpas inte 24 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Uppgifter får dock lämnas ut endast om de förutsättningar som anges i 4 kap. i den lagen föreligger.

Registreringsbeslutet ska förenas med ett villkor enligt vilket mottagaren är skyldig att meddela skogscentralen om den näringsverksamhet eller annan verksamhet som mottagaren bedriver upphör samt andra omständigheter som har betydelse vid bedömningen av mottagarens rätt att behandla personuppgifter. Registreringen ska återkallas, om mottagaren inte följer de med registreringsbeslutet förenade villkoren och begränsningarna. Tillgång till markägarens uppgifter ska förhindras utan särskilt beslut, om skogscentralen har anledning att betvivla att det finns en grund för behandling av personuppgifter på basis av en anmälan från markägaren. Efter att mottagaren hörts ska skogscentralen besluta om fortsatt registrering eller återkallande av registrering.

Ett beslut enligt 13 a § 1 mom. om godkännandet av den grund som mottagaren uppgett för behandlingen av personuppgifter behöver inte fattas, om markägaren har gett sitt samtycke i den elektroniska tjänst som skogscentralen tillhandahåller till att hans eller hennes personuppgifter behandlas.

Uppgifter får lämnas ut till en myndighet eller den som sköter en offentlig förvaltningsuppgift med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse öppnas till dem, om de förutsättningar som anges i 22 och 23 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen och i 13 § i denna lag uppfylls. Ett beslut om öppnande av ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse ska förenas med ett villkor enligt vilket mottagaren är skyldig att underrätta skogscentralen om sådana förändringar i sin verksamhet som är av betydelse vid bedömningen av mottagarens rätt att behandla personuppgifter.

Trots bestämmelserna i 13 § 2 mom. och 16 § 3 och 4 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet samt i 13, 13 a, 13 b och 13 d § i denna lag får offentlig miljöinformation i systemet för skoglig information lämnas ut utan att den som begär informationen motiverar sin begäran. Med miljöinformation avses

1) information om skogarna och den övriga miljön och de olika delarna av miljön samt information om olika faktorer som påverkar eller troligtvis påverkar de olika delarna av miljön,

2) de planer, avtal och information om förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som påverkar eller troligtvis påverkar skogarna och den övriga miljön samt deras olika delar och faktorer,

3) information om kostnads- och nyttoanalyser och övriga ekonomiska analyser och antaganden som har samband med de planer, avtal samt förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som avses i 2 punkten, samt

4) information om tillståndet för kulturplatser och byggd miljö i den utsträckning de påverkas av tillståndet i de olika delarna av miljön eller de planer, avtal eller förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som avses i 2 punkten.

Den miljöinformation som begärs får inte specificeras på basis av en fysisk persons namn, adress, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning. Miljöinformation kan publiceras i ett öppet nätverk eller lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller genom att det öppnas en elektronisk förbindelse till den. Miljöinformationen får lämnas vidare.

För att sköta offentliga förvaltningsuppgifter har skogscentralen rätt att på begäran få följande behövliga uppgifter av Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna:

1) namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer samt kontaktuppgifter i fråga om ombudet för ett dödsbo,

2) namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om en markägare samt uppgift om den juridiska formen för markägarens verksamhet,

3) namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om en innehavare av besittningsrätten till en fastighet samt uppgift om den juridiska formen för innehavarens verksamhet,

4) företags- och organisationsnummer i fråga om en beskattningssammanslutning som bildas av en fastighets samägare, samt

5) makarnas gemensamma företags- och organisationsnummer i fråga om en fastighet som hör till skogsbruk som makarna bedriver gemensamt.

Skogscentralen har rätt att få ovannämnda uppgifter avgiftsfritt. Uppgifterna kan lämnas till skogscentralen med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller på något annat sätt i elektronisk form.

När miljöinformation lämnas ut med stöd av 13 e § ska mottagaren informeras om att bestämmelserna om skydd av personuppgifter blir tillämpliga om miljöinformationen kopplas samman med uppgifter om fysiska personer.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 9 § 2 mom. i denna lag tillämpas först sex månader efter ikraftträdandet av lagen. Före det ska skogscentralen se till att de registrerade kan få information om rätten att förbjuda att den registrerandes kontaktuppgifter lämnas ut för de ändamål som nämns i det momentet.

Finlands viltcentral för med hjälp av automatisk databehandling ett fångstregister som ska användas för att följa viltbestånden och planera hur de ska utnyttjas samt för jaktövervakning och statistik.

I registret ska följande uppgifter registreras utifrån de fångstanmälningar som avses i denna lag:

1) jägarens namn,

2) jägarnumret,

3) uppgifter om bytet,

4) tid och plats för fångsten.

I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om offentligheten för och utlämnandet av uppgifter och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018) föreskrivs om behandlingen av personuppgifter. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna lämna ut behövliga i 2 mom. förtecknade uppgifter ur fångstregistret till jord- och skogsbruksministeriet, viltvårdsföreningar, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, de myndigheter som svarar för jaktövervakningen och de jaktövervakare som avses i 23 § i viltförvaltningslagen (158/2011) när de ska följa viltbeståndet och planera dess utnyttjande och när de ska övervaka jakten.

Personuppgifterna i fångstregistret ska gallras ur registret tio år efter utgången av det år under vilket personen senast har gjort en fångstanmälan.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna lämna ut nödvändiga uppgifter ur jägarregistret

1) till det försäkringsbolag som sköter jägarnas gruppförsäkring för skötseln av de försäkringsärenden som avses i denna lag,

2) till jord- och skogsbruksministeriet för planering av användningen av viltbestånden,

3) till jaktvårdsföreningarna för planering av användningen av viltbestånden, uppföljning av jaktvårdsavgifterna, planering av jägarnas utbildning och rådgivning,

4) till de aktörer som avses i 88 § 1 och 2 mom. i jaktlagen och till jaktvårdsföreningarna för tillsyn över jakten,

5) till polisen och Forststyrelsen för tillståndsprövning, och

6) till Naturresursinstitutet för forskning och för uppgörande av statistik.

Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna mot skälig avgift lämna ut i jägarregistret antecknade personers namn- och adressuppgifter också för direktmarknadsföring inom jaktbranschen, om den registrerade har gett sitt samtycke till detta.

Bestämmelser om behandling av registeruppgifter i övrigt finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, i den förordning som nämns i 7 a § 3 mom. i denna lag och i dataskyddslagen. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordning som nämns i 7 a § 3 mom. i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 20 .