Statsbudgeten för 2017
Statsbudget för 2017
Statsbudgeten för 2017. Riksdagen röstade i plenum om hundratals enskilda anslagspunkter och oppositionens ändringsförslag innan budgeten godkändes.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 15.9.2016
- Senaste händelse
- 22.12.2016
- Omröstningar
- 520
- Anföranden
- 978
- Författning
- 1314/2016
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Så röstade riksdagen
Om budgeten röstas inte på en gång. Riksdagen röstade 520 gånger om enskilda anslag och oppositionens alternativ, och budgeten godkändes utifrån dessa omröstningar.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
978 anföranden · 5 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades linjedragningarna, skattelösningarna och sparåtgärderna i statsbudgeten för 2017. Regeringen betonade att sysselsättningen ska öka, den ekonomiska tillväxten stödjas och skuldsättningen brytas utan nya nedskärningar. Oppositionen kritiserade propositionen för att öka ojämlikheten, skära ner på utbildningen och försämra de sämre ställdas försörjning, vilket ledde till en skarp polarisering kring budgeten.
- Är skattelättnaderna och nedskärningarna socialt rättvisa?
- Räcker de föreslagna åtgärderna till för att höja sysselsättningsgraden och bryta skuldsättningen?
- Vilar besparingarna inom utbildning och forskning på en hållbar grund?
Samlingspartiet ansåg att budgeten stakar ut en stark linje för arbete och tillväxt som förbättrar konkurrenskraften och sporrar till företagsamhet utan nya utgiftsbesparingar.
”Korkea työllisyys ja hyvinvointiyhteiskunta ovat erottamaton pari.”
— Petteri Orpo Sannfinländarna stödde propositionen och ansåg att den skapar rätt förutsättningar för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och stöd för familjernas vardag.
”Sanotaan tämä nyt ihan suoraan: tämä budjetti on minun poliittisen historiani aikana tehdyistä budjeteista paras.”
— Kaj Turunen - CenternFör
Centern ansåg att budgeten stabiliserar den offentliga ekonomin, främjar företagsamhet och driver nödvändiga strukturreformer framåt.
”Talouden suuressa kuvassa kilpailukykysopimus, vakauttava talousarvio, byrokratian purku ovat oikeita lääkkeitä siihen, että saadaan aikaan paremmat edellytykset työlle ja yrittämiselle.”
— Timo Kalli - SDPEmot
SDP motsatte sig propositionen eftersom partiet ansåg att regeringen ökar skulden genom skattelättnader för höginkomsttagare och skär ner i vardagen för låginkomsttagare och pensionärer.
”Kyllä minä nyt toivoisin, että pääministeri ymmärtää, että tämä hallitus ottaa lisää velkaa siksi, että se saa antaa veronkevennyksiä omalle etupiirilleen.”
— Pia Viitanen - De GrönaEmot
De Gröna kritiserade budgeten för nedskärningar i utbildning och forskning samt för en inkomstfördelningspolitik som ökar klyftorna.
”Hallituksen valinnat eriarvoistavat suomalaisia.”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet motsatte sig budgeten eftersom den skär ner i grundtryggheten och servicen samtidigt som skattelättnaderna gynnar höginkomsttagare mest.
”Valtion talousarvioesityksen suuri linja on tuloerojen ja eriarvoisuuden kasvaminen. Köyhimmiltä leikataan, ja veronkevennykset kohdentuvat eniten kaikista hyvätuloisimmille.”
— Hanna Sarkkinen - SFPEmot
SFP ansåg att regeringens åtgärder för att höja sysselsättningsgraden och bryta skuldsättningen är otillräckliga och att utbildningsbesparingarna är kortsiktiga.
”Regeringens målsättningar om att höja sysselsättningsgraden och stävja skuldsättningen är bra och alldeles riktiga. Tyvärr saknas tillräckliga åtgärder för att nå dessa mål.”
— Mikaela Nylander Kristdemokraterna kritiserade budgeten för att skuldsättningen fortsätter och för nedskärningar som drabbar de mest utsatta.
”Toinen vaje on hallituksen budjetin inhimillisyysvaje. Me leikkaamme heikompiosaisilta.”
— Sari Essayah - Blå framtidFör
Gruppen betonade vikten av att höja sysselsättningen för att stoppa skuldsättningen samt att reformera rättsväsendet inom ramen för resurserna.
”se on tietysti se hallituksen ykköstavoite, että tämä 72 prosentin työllisyysaste saavutetaan ja sitä kautta sitten velkaantuminen loppuisi.”
— Jari Lindström
Sammandraget är AI-genererat utifrån 978 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan, jolle muut erikoisvaliokunnat voivat antaa työjärjestyksen mukaisesti lausunnon 30 päivän kuluessa eli viimeistään 24.10.2016.
Yleiskeskustelu päättyi. Esiteltiin menot.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 15.9.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 1.12.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 13.12.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 21.12.2016Ainoa käsittely · Täysistunto
- 21.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- Valtion talousarvio vuodelle 2017Hyväksytty muutettuna · 1314/2016
Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.