Effektivare förverkande av brottsvinning

Domstolen kan avstå från att bestämma ett förvandlingsstraff som ska dömas ut i stället för ett obetalt vite, om förvandlingsstraffet ska anses oskäligt eller oändamålsenligt med hänsyn till

1) den bötfälldes personliga förhållanden eller hälsotillstånd,

2) straff som den bötfällde dömts till i samma rättegång där vitet har dömts ut.

En förverkandepåföljd får inte dömas ut, om straff för gärningen inte får dömas ut på grund av preskription. Den kortaste preskriptionstiden för ett yrkande på förverkande är dock femton år, förutom i sådana fall som avses i 2 mom. Om yrkandet på förverkande gäller ett sådant hjälpmedel vid brott som avses i 10 kap. 4 § eller annan egendom som avses i 10 kap. 5 §, preskriberas yrkandet dock inte.

Ett yrkande på förverkande som gäller i 10 kap. 3 a § avsedd oförklarlig egendom som hänför sig till brottslig verksamhet preskriberas, om det inte har framställts inom fem år från den dag då egendomen togs i beslag eller, om egendomen inte har tagits i beslag, från den dag då förundersökningen inleddes.

Bestämmelserna i 1–3 mom. tillämpas inte på 3 a §.

Ekonomisk vinning av ett brott ska dömas förverkad till staten. Med ekonomisk vinning av ett brott avses

1) egendom som härrör direkt från brottet,

2) egendom som kommit i stället för egendom enligt 1 punkten,

3) avkastning på egendom enligt 1 och 2 punkten,

4) värde av egendom och avkastning enligt 1–3 punkten,

5) värde av inbesparing som härrör från brottet.

Om beloppet av vinningen inte alls eller endast med svårighet kan utredas, ska beloppet uppskattas med beaktande av brottets art, omfattningen av den brottsliga verksamheten och övriga omständigheter.

Till förverkandepåföljd döms gärningsmannen, den som har medverkat till brottet eller den på vars vägnar eller till vars förmån brottet har begåtts, om de har beretts vinning genom brottet.

Till förverkandepåföljd kan dömas även den till vilken det i syfte att undgå förverkandepåföljd eller skadeståndsskyldighet har överförts vinning eller annan egendom enligt 1 mom. 1–3 punkten, om mottagaren

1) kände till eller hade grundad anledning att misstänka att syftet med överföringen var att undgå förverkandepåföljd eller skadeståndsskyldighet,

2) fått egendomen som gåva eller annars utan vederlag, eller

3) står i ett sådant förhållande som avses i 3 § 3 mom. till en person som avses i 3 mom. i denna paragraf eller till en närstående enligt 3 § 3 mom. 1 punkten till denna person.

Den överförda egendomen kan i de fall som avses i 4 mom. dömas förverkad till den del den utgör eller motsvarar vinning av ett brott eller värdet av sådan egendom.

Om de som avses i 3 och 4 mom. döms till förverkandepåföljd som gäller samma vinning, är deras ansvar solidariskt.

Vinning döms inte förverkad till den del den har återburits eller dömts eller döms att betalas till den kränkta i form av skadestånd eller återbäring av obehörig vinst. Om yrkande på skadestånd eller återbäring av obehörig vinst inte har framställts eller om ett sådant yrkande ännu inte har avgjorts när ett avgörande meddelas med anledning av yrkandet på förverkande, ska förverkandepåföljden dömas ut. Om förverkandet av vinning är föremål för ett sådant domsförslag som avses i 1 kap. 10 § i lagen om rättegång i brottmål, kan domstolen avstå från att döma vinningen förverkad endast om vinningen och den skada som orsakats målsäganden motsvarar varandra och till den del som målsäganden inte yrkar på skadestånd eller återbäring av obehörig vinst.

Trots bestämmelserna i 7 mom. ska domstolen på begäran av den kränkta avgöra yrkandet på förverkande, om egendom har frysts eller är föremål för en jämställbar åtgärd i en främmande stat i syfte att trygga ett yrkande på förverkande som döms ut i Finland. Om förverkandepåföljd döms ut, ska domstolen på begäran av den kränkta även avgöra ett yrkande på skadestånd eller återbäring av obehörig vinst. När domstolen godkänner yrkandet ska den samtidigt förordna att förverkandepåföljden verkställs till den del som egendomen inte har återställts till den kränkta eller att förverkandepåföljden förfaller till den del som ett penningbelopp som motsvarar det belopp som har erhållits till följd av verkställigheten av förverkandepåföljden har överförts till den kränkta eller till den del som skadestånd annars har betalats.

Bestämmelser om utfärdande av beslut som avses i artikel 30.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1805 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande finns dessutom i lagen om tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande i Europeiska unionen (895/2020).

Om det har begåtts

7) spridning av pornografisk bild, i 20 kap. 18 § 2 mom. avsett lockande av barn i sexuella syften eller koppleri,

8) orsakande av fara för informationsbehandling,

9) olaga befattningstagande med infört gods, eller

10) ett straffbart försök till ett brott som avses i 1–9 punkten,

och om brottet är av sådan art att det kan medföra ekonomisk vinning, kan egendom som har sitt ursprung i brottslig verksamhet dömas förverkad till staten; vid prövningen av om egendom ska dömas förverkad ska det förutom andra omständigheter särskilt beaktas huruvida egendomen uppenbarligen har sitt ursprung i annan brottslig verksamhet än brottslig verksamhet som kan anses obetydlig och huruvida det är behövligt att döma ut förverkandepåföljden för att nya brott ska kunna förebyggas samt huruvida en betydande del av den berörda personens inkomster upprepade gånger fås genom brottslig verksamhet.

Egendom kan dömas förverkad till staten, om

1) förundersökning har inletts i fråga om ett brott som avses i 3 § 1 mom.,

2) egendomen inte kan dömas förverkad med stöd av andra bestämmelser, och

3) det är övervägande sannolikt att egendomen har sitt ursprung i brottslig verksamhet som kan medföra ekonomisk vinning.

Vid prövningen av om egendom ska dömas förverkad ska det förutom andra omständigheter särskilt beaktas huruvida egendomen uppenbarligen har sitt ursprung i annan brottslig verksamhet än brottslig verksamhet som kan anses obetydlig och huruvida det är behövligt att döma ut förverkandepåföljden för att nya brott ska kunna förebyggas samt huruvida en betydande del av den berörda personens inkomster upprepade gånger fås genom brottslig verksamhet.

När domstolen avgör ett yrkande på förverkande kan den med svarandens samtycke bestämma att förverkandepåföljden förfaller, om det i föremål eller egendom som avses i 4 eller 5 § inom utsatt tid görs de ändringar som nämns i domen och genom vilka egendomen görs lagenlig på så sätt att det endera på egendomen anges att den är förfalskad, den falska ursprungsmärkningen eller annan märkning avlägsnas eller rättas till eller egendomen görs oanvändbar.

Den i 38 a § 2 mom. i lagen om verkställighet av böter avsedda myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna ska övervaka att de skyldigheter som nämns i domen fullgörs och besluta om förverkandepåföljden ska förfalla. Den som har dömts till en förverkandepåföljd kan överklaga beslutet genom att väcka talan i saken vid Helsingfors tingsrätt eller vid tingsrätten på kärandens hemort. Talan ska väckas inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Staten är svarande i målet och företräds av den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna. Den myndighet som sörjer för verkställighetsåtgärderna kan av särskilda skäl förlänga den tidsfrist som avses i 1 mom. Rättsregistercentralen ska underrättas om att förverkandepåföljden har förfallit.

Den som har dömts till förverkandepåföljden ansvarar för de kostnader som ändringsarbetena och verkställigheten av domen i övrigt medför.

Ett mål som gäller förverkandepåföljd kan prövas och avgöras trots svarandens utevaro, med iakttagande av 8 kap. 11 och 12 § i lagen om rättegång i brottmål. Ett mål som enbart gäller en förverkandepåföljd kan också prövas och avgöras, om svaranden har fått del av yrkandet på förverkande och uteblivit trots att han eller hon kallats till rättegången och utevaron uppenbarligen beror på strävan att undgå rättegång. Domstolen ska då på tjänstens vägnar förordna en intressebevakare för svaranden. På intressebevakaren tillämpas 12 kap. 4 a § i rättegångsbalken. På intressebevakarens arvode och ersättning tillämpas dock vad som i 2 kap. 10 § i lagen om rättegång i brottmål föreskrivs om arvode och ersättning till försvarare. På skyldigheten för en svarande som dömts till förverkandepåföljd att ersätta staten för intressebevakarens arvode och ersättning tillämpas vad som i 11 § i det kapitlet föreskrivs om ersättningsskyldighet för en misstänkt som har gjort sig skyldig till brott. Bestämmelser om förordnande av en intressebevakare för svaranden på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna eller försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak finns i 12 kap. 4 a § i rättegångsbalken.

Om skadestånd eller återbäring av obehörig vinst har betalats eller dömts ut efter det att ett avgörande som gäller förverkandepåföljd och som avses i 2 § 7 mom. har meddelats, kan Rättsregistercentralen på skriftlig ansökan av den berörda personen besluta att förverkandepåföljden verkställs minskad med motsvarande belopp. Rättsregistercentralen kan fatta ett motsvarande beslut, om den som har dömts till en förverkandepåföljd efter det avgörande som gäller förverkandepåföljden har fullgjort den restaureringsskyldighet som grundar sig på samma brott. Ansökan ska göras inom fem år från den dag då ett lagakraftvunnet avgörande som gäller förverkandepåföljden har meddelats.

Om den förverkandepåföljd som avses i 1 mom. redan har verkställts, kan Rättsregistercentralen på skriftlig ansökan av den berörda personen besluta att motsvarande belopp ska betalas av statens medel. Ansökan ska göras inom den tidsfrist som föreskrivs i 1 mom. Ersättningen kan betalas av statens medel med medel som motsvarar inflödet från verkställda förverkandepåföljder. På ersättning av statens medel betalas ingen dröjsmålsränta.

Trots vad som någon annanstans i lag föreskrivs om sekretess har den berörda personen rätt att för sin ansökan få uppgifter av Rättsregistercentralen om verkställigheten av ovannämnda förverkandepåföljd.

Om det görs flera ansökningar som gäller en eller flera förverkandepåföljder som grundar sig på samma brott, ska ansökningarna avgöras samtidigt, om inte det finns något särskilt skäl att avgöra ansökningarna separat. Om inte de medel som motsvarar verkställighetsinflödet räcker till för att betala alla ersättningar, sker utbetalningen av ersättningar enligt deras proportionella andel, med iakttagande av 18 och 19 kap. i konkurslagen (120/2004).

Rättsregistercentralens beslut får inte överklagas genom besvär. Den som är missnöjd med Rättsregistercentralens beslut har rätt att föra talan vid tingsrätten på den ort där käranden har sitt hemvist eller vid Helsingfors tingsrätt i den ordning som föreskrivs om tvistemål. Talan ska väckas inom 30 dagar från den dag då Rättsregistercentralens beslut har delgivits. Staten, som företräds av Rättsregistercentralen, är svarande i målet.

Om det väcks flera käromål med anledning av ansökningar som grundar sig på samma brott, ska käromålen prövas vid den tingsrätt där det första käromålet väcktes. Andra tingsrätter än den nämnda tingsrätten ska överföra käromålet till den tingsrätten.

Parterna svarar själv för sina rättegångskostnader i ärenden som avses i 5 och 6 mom. Domstolen kan dock av särskilda skäl ålägga en part att helt eller delvis ersätta motpartens rättegångskostnader med iakttagande av bestämmelserna i 21 kap. i rättegångsbalken.

När ansvaret beträffande en förverkandepåföljd i fråga om en person som inte är misstänkt eller åtalad för brott utreds vid en förundersökning eller rättegång iakttas vad som föreskrivs om den som är misstänkt för brott eller om svaranden i ett brottmål. I ett mål som gäller endast förverkandepåföljd kan yrkandet på förverkande och kallelsen till rättegång dock delges svaranden också genom kungörelse enligt 11 kap. 9 § i rättegångsbalken. Då förutsätter prövning och avgörande av målet att svarandens utevaro uppenbarligen beror på strävan att undgå rättegång i enlighet med vad som föreskrivs i 9 § 2 mom. i detta kapitel. Om svaranden i ett sådant fall döms till förverkandepåföljd, har denne rätt att få målet behandlat på nytt inom fem år från den dag då domen i fråga om förverkandepåföljden vann laga kraft.

Den som i god tro har förvärvat en panträtt eller annan säkerhetsrätt i föremål eller egendom som avses i 4 eller 5 § och som dömts förverkade kan få betalning ur föremålets eller egendomens värde, oberoende av om fordringen har förfallit eller inte. Talan i saken ska väckas vid tingsrätten på den ort där käranden har sitt hemvist eller vid Helsingfors tingsrätt inom fem år från den dag då domen i fråga om förverkandepåföljden vann laga kraft. I annat fall förfaller säkerhetsrätten.

En förverkandepåföljd som avses i 1 mom. döms ut på yrkande av åklagaren. På dessa förverkandepåföljder tillämpas 10 kap. 1 och 12 a § samt lagen om verkställighet av böter. På förverkande av värde tillämpas dessutom 10 kap. 10 §. På andra än i 1 mom. avsedda förverkandepåföljder tillämpas vad som föreskrivs i 10 kap. och lagen om verkställighet av böter.

Domstolen kan förordna att berörda person ska ges tillfälle att själv sälja eller på annat sätt överlåta de djur som denne äger och som avses i förbudet. Om en förverkandepåföljd gäller djur som helt eller delvis ägs av någon annan än den som har meddelats djurhållningsförbud, kan den personen ges tillfälle att utan ersättning avhämta djuren. I domen ska det sättas ut en tid inom vilken djuren ska överlåtas eller avhämtas. Om djuren avhämtas eller överlåts i enlighet med domen, förfaller förverkandepåföljden. I fråga om när förverkandepåföljden förfaller tillämpas dessutom 10 kap. 7 § 2 och 3 mom.

Egendom som har varit föremål för ett brott som avses i 6, 7 eller 9 § ska dömas förverkad till staten. På förverkandepåföljden tillämpas vad som i 10 kap. och i lagen om verkställighet av böter föreskrivs om förverkandepåföljder.

I fråga om förverkande av annan egendom iakttas 10 kap.

Om egendom som har varit föremål för ett brott som avses i 6 eller 7 § inte kan dömas förverkad och förbrottets gärningsman inte kan dömas att förverka egendomen eller dess värde med stöd av 10 kap. 2 §, kan gärningsmannen till ett brott som avses i 6 eller 7 § i detta kapitel eller den som är delaktig i brottet, med avvikelse från vad som föreskrivs i 10 kap. 8 §, dömas att i stället för egendomen förverka dess värde, antingen helt eller delvis. Om två eller flera döms att förverka värdet av samma egendom, är deras ansvar solidariskt. Den som inte har dömts att förverka hela värdet svarar dock endast för det belopp som personen i fråga ska förverka.

Vid prövningen av om egendom ska dömas förverkad med stöd av 3 mom. ska det förutom andra omständigheter särskilt beaktas huruvida det är behövligt att döma ut förverkandepåföljden för att nya brott ska kunna förebyggas samt huruvida en betydande del av den berörda personens inkomster upprepade gånger fås genom brottslig verksamhet. På förverkandepåföljden tillämpas vad som i 10 kap. 10 § föreskrivs om jämkning av förverkandepåföljder.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. kan, med iakttagande av 10 kap. 2 § 7 mom., egendom som har varit föremål för penningtvätt tilldömas den som har kränkts genom förbrottet som skadestånd eller återbäring av obehörig vinst i stället för att dömas förverkad till staten, om egendomen är av det slaget att den lämpar sig för detta och personen i fråga inte har fått skadestånd eller återbäring av obehörig vinst. Egendomen ska dock dömas förverkad, om den inte är av lämpligt slag eller inte kan tilldömas den kränkta som skadestånd eller återbäring av obehörig vinst på grund av ett hinder som avses i det momentet. I fråga om rätten för den som har kränkts genom förbrottet att av statens medel få ett belopp som motsvarar skadeståndet eller återbäringen av obehörig vinst iakttas då 10 kap. 11 §.

Trots vad som föreskrivs i 3 mom. kan, med iakttagande av 10 kap. 2 § 7 mom., värdet av egendom som har varit föremål för penningtvätt tilldömas den som har kränkts genom förbrottet som skadestånd eller återbäring av obehörig vinst i stället för att dömas förverkat till staten, om personen i fråga inte har fått skadestånd eller återbäring av obehörig vinst. Om egendomens värde inte kan tilldömas den som har kränkts som skadestånd eller återbäring av obehörig vinst på grund av hinder som avses i det momentet och egendomens värde förklaras förverkat, ska i fråga om rätten för den som har kränkts genom förbrottet att av statens medel få ett belopp som motsvarar skadeståndet eller återbäringen av obehörig vinst iakttas 10 kap. 11 §.

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 2 a kap. 7 §, 10 kap. 7 § och 17 kap. 23 § 3 mom. träder dock i kraft först den 1 mars 2028. Lagens 10 kap. 12 a § gäller till och med den 29 februari 2028.

Lagens 10 kap. 3 a § tillämpas om förundersökningen av det brott som avses i 3 § 1 mom. i det kapitlet har inletts efter ikraftträdandet av denna lag och den dag som brottet misstänks ha begåtts infaller efter ikraftträdandet av denna lag.

Utredningen av de omständigheter som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten ska inledas skyndsamt, om en utredning inleds i fråga om ett brott som kan medföra avsevärd ekonomisk vinning och som sannolikt har begåtts som ett led i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet.

När omständigheterna förutsätter det får förundersökningsåtgärderna ställas i angelägenhetsordning.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Det beslagtagna ska förvaras sådant det är och vårdas omsorgsfullt. Chefen för polisinrättningen eller chefen för polisens riksomfattande enhet får bestämma att det beslagtagna omedelbart ska säljas när det framgår att det lätt förfars eller förflyktigas, snabbt sjunker i värde eller är synnerligen dyrt att vårda, eller att vårdandet förutsätter särskilda förhållanden och sådan sakkunskap som inte finns lättillgängligt. För bevisändamål får det utföras prov med sådant som tagits i beslag, om detta behövs för att utreda brottet.

Om den person vars rättigheter, intressen eller skyldigheter saken gäller inte har bett om att det beslagtagna ska säljas, ska denne ges tillfälle att bli hörd innan ett beslut om försäljning fattas. Om personen inte kan nås, får ärendet dock avgöras utan att denne hörs. Över försäljning ska protokoll upprättas och sändas till personen på det sätt som föreskrivs i 12 §.

På yrkande av den vars rättigheter, intressen eller skyldigheter saken gäller ska domstolen besluta om det beslagtagna får säljas i enlighet med 13 § 3 mom. Domstolen kan förbjuda eller avbryta verkställandet av ett beslut om försäljning innan ärendet har avgjorts.

Den vars rättigheter, intressen eller skyldigheter saken gäller får anföra klagan över ett beslut som tingsrätten meddelat med stöd av 15 § 3 mom. Chefen för polisinrättningen eller chefen för polisens riksomfattande enhet får anföra klagan över det beslut genom vilket tingsrätten med stöd av 15 § 3 mom. har ändrat ett beslut om försäljning av det beslagtagna som har fattats i enlighet med 13 § 3 mom. Klagan ska behandlas skyndsamt. Om klagan inte avvisas eller förkastas såsom uppenbart ogrundad, ska chefen för polisinrättningen eller chefen för polisens riksomfattande enhet eller den vars rättigheter, intressen eller skyldigheter saken gäller ges tillfälle att ge ett bemötande med anledning av klagan på det sätt som hovrätten anser vara ändamålsenligt, om detta inte är uppenbart onödigt. Hovrätten kan förbjuda eller avbryta verkställandet av ett beslut om försäljning innan ärendet har avgjorts.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utmätt egendom får säljas utan gäldenärens samtycke endast om egendomen snabbt sjunker i värde eller medför höga skötselkostnader eller skötseln av egendomen förutsätter särskilda förhållanden och sådan sakkunskap som inte finns lättillgängligt och sökanden ställer säkerhet för skada och verkställighetskostnader som försäljningen eventuellt medför. Om sökanden inte ställer säkerhet, kan utmätningen återkallas.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får en utsökningsmyndighet trots sekretessbestämmelserna i enskilda fall på begäran ur en handling som finns hos utsökningsmyndigheten lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt nödvändiga uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet till

8) Migrationsverket för utförande av uppgifter som avses i medborgarskapslagen (359/2003),

9) kontoret för återvinning av tillgångar och kontor för förvaltning av tillgångar för skötseln av de uppgifter som föreskrivs för dem i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar ( / ).

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får utmätningsmannen trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ till det kontor för återvinning av tillgångar och de kontor för förvaltning av tillgångar som avses i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar lämna ut uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som föreskrivs för dem i den lagen.

Om egendom som snabbt sjunker i värde eller medför höga skötselkostnader eller vars skötsel förutsätter särskilda förhållanden och sådan sakkunskap som inte finns lättillgängligt har belagts med kvarstad för en fordran, säljs egendomen med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i 2 kap. 5 § 2 mom. Före försäljningen ska parterna höras.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För säkerställande av verkställigheten av en förverkandepåföljd kan handräckning begäras av kontoret för återvinning av tillgångar i enlighet med bestämmelserna i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar ( / ).

Den myndighet som innehar ett föremål som dömts förverkat kan inleda verkställigheten av en förverkandepåföljd fastän avgörandet om förverkandepåföljden inte är verkställbart, om föremålet lätt förfars eller förflyktigas eller snabbt sjunker i värde eller föremålet föranleder avsevärda förvarings- eller skötselkostnader eller om dess skötsel förutsätter särskilda förhållanden och sådan sakkunskap som inte finns lättillgängligt.

Om föremålets ägare eller den som annars har rätt till det inte har begärt verkställighet i enlighet med vad som föreskrivs 1 mom., ska denne ges tillfälle att bli hörd innan verkställigheten inleds. Om den nämnda personen inte kan nås, får ärendet dock avgöras utan att denne hörs.

Över verkställigheten ska protokoll upprättas och sändas till föremålets ägare och den som annars har rätt till det. I protokollet ska nämnas orsakerna till åtgärden samt rättigheterna för personen i fråga och de rättsmedel som står till dennes förfogande.

Den tingsrätt som är behörig i huvudsaken ska på yrkande av föremålets ägare eller den som annars har rätt till det besluta huruvida verkställighetsåtgärder i enlighet med vad som föreskrivs i 1 mom. får vidtas i fråga om föremålet. Domstolen kan av vägande skäl förbjuda eller avbryta verkställigheten innan ärendet har avgjorts.

En sådan person som nämns i 4 mom. får anföra klagan över ett beslut genom vilket tingsrätten har bestämt att en verkställighetsåtgärd ska vidtas. En myndighet som har fattat beslut om verkställighet i enlighet med vad som föreskrivs i 1 mom. får anföra klagan över det beslut genom vilket tingsrätten har ändrat ett beslut om verkställighetsåtgärder som har fattats i enlighet med vad som föreskrivs i 1 mom. Klagan ska behandlas skyndsamt. Om klagan inte avvisas eller förkastas såsom uppenbart ogrundad, ska den behöriga myndigheten eller föremålets ägare eller den som annars har rätt till det ges tillfälle att ge ett bemötande med anledning av klagan på det sätt som hovrätten anser vara ändamålsenligt, om detta inte är uppenbart onödigt. Hovrätten kan förbjuda verkställandet av ett beslut innan ärendet har avgjorts under de förutsättningar som anges i 4 mom.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får Rättsregistercentralen trots sekretessbestämmelserna på begäran och på eget initiativ lämna ut i 47 § avsedda uppgifter ur bötesregistret enligt följande:

5) till myndigheter eller andra, utöver vad som sägs i 1–4 punkten, lämna ut sådana uppgifter som mottagarna har rätt till enligt vad som föreskrivs särskilt genom lag,

6) till det kontor för återvinning av tillgångar och de kontor för förvaltning av tillgångar som avses i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar lämna ut uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som föreskrivs för dem i den lagen.

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 38 a § 4 mom. träder dock i kraft först den 1 mars 2028.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. om underrättelse om ett beslut om frysning ska den behöriga åklagaren utan dröjsmål underrätta det kontor för återvinning av tillgångar som avses i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar ( / ) om ett mottaget beslut om frysning, om verkställande av beslutet om frysning bedöms förutsätta spårning och identifiering av egendom.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. om underrättelse om ett beslut om förverkande ska Rättsregistercentralen utan dröjsmål underrätta det kontor för återvinning av tillgångar som avses i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar om ett mottaget beslut om förverkande, om inte Rättsregistercentralen i enlighet med vad som föreskrivs i 8 § har underrättats om ett verkställt beslut om frysning som gäller beslutet och om verkställande av beslutet om förverkande bedöms förutsätta spårning och identifiering av egendom.

Ett penningbelopp som med stöd av artikel 30.4 i förordningen har överförts till Finland ska överföras till den kränkta med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 10 kap. 11 § i strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs i denna lag och i dataskyddslagen avseende brottmål finns bestämmelser om utlämnande av personuppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater i lagen om informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater (806/2024) och i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs i denna lag och i dataskyddslagen avseende brottmål finns bestämmelser om utlämnande av personuppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater i lagen om informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater (806/2024) och i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utöver vad som föreskrivs i denna lag och i dataskyddslagen avseende brottmål finns bestämmelser om utlämnande av personuppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater i lagen om informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater (806/2024) och i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Följande behöriga myndigheter har rätt att få åtkomst till sådana uppgifter i övervakningssystemet för bank- och betalkonton som lämnas ut i enlighet med 4 § och som registrerats i enlighet med 6 §, om detta är nödvändigt för fullgörandet av följande uppgifter och myndigheten enligt någon annan lag har rätt att få åtkomst till den nämnda informationen:

10) Gränsbevakningsväsendet, för förebyggande, avslöjande och utredning av brott samt för förande av brott till åtalsprövning i enlighet med lagen om brottsbekämpning inom gränsbevakningsväsendet (108/2018),

11) kontoret för återvinning av tillgångar för skötseln av de uppgifter som avses i 3 § 1 mom. 1–4 punkten i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar ( / ).

Följande behöriga myndigheter har rätt att via ett tekniskt gränssnitt få de uppgifter som avses i 17 b § ur det centraliserade elektroniska systemet för transaktions- och saldouppgifter för följande användningsändamål, om det är nödvändigt för skötseln av myndighetens uppgifter:

8) Försvarsmakten, för ändamål enligt 104 § i lagen om militär underrättelseverksamhet och 112 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten,

9) kontoret för återvinning av tillgångar för ändamål enligt 12 § 1 mom. i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar.

Följande behöriga myndigheter har rätt att via ett tekniskt gränssnitt få de uppgifter som avses i 17 b § ur det centraliserade elektroniska systemet för transaktions- och saldouppgifter för följande användningsändamål, om det är nödvändigt för skötseln av myndighetens uppgifter:

8) Försvarsmakten, för ändamål enligt 104 § i lagen om militär underrättelseverksamhet och 112 § i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten,

9) kontoret för återvinning av tillgångar för ändamål enligt 12 § 1 mom. i lagen om kontoret för återvinning av tillgångar och om kontor för förvaltning av tillgångar.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas på det kontor för återvinning av tillgångar och de kontor för förvaltning av tillgångar som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1260 om återvinning av tillgångar och förverkande, nedan direktivet .

I denna lag avses med en annan medlemsstat i Europeiska unionen en annan medlemsstat i Europeiska unionen än Republiken Irland eller Konungariket Danmark.

På kontoret för återvinning av tillgångar tillämpas bestämmelserna om förebyggande, avslöjande och utredning av brott och om verkställighet av vissa straffrättsliga påföljder i polislagen (872/2011), förundersökningslagen (805/2011) och tvångsmedelslagen (806/2011) samt i någon annan lag, om inget annat följer av det som föreskrivs nedan.

På kontor för förvaltning av tillgångar tillämpas bestämmelserna om förvaltning av fryst och förverkad egendom i polislagen, tvångsmedelslagen, lagen om verkställighet av böter (672/2002) och utsökningsbalken (705/2007) samt i någon annan lag.

Utöver vad som föreskrivs i denna lag finns bestämmelser om behandling av personuppgifter dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018), nedan dataskyddslagen avseende brottmål , och i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019).

I anslutning till Centralkriminalpolisen finns kontoret för återvinning av tillgångar, vars uppgift är

1) att spåra och identifiera egendom som kan bli föremål för en förverkandepåföljd eller som har dömts förverkad, om det behövs för att stödja utförandet av polisens, en åklagares, Gränsbevakningsväsendets, Tullens, Försvarsmaktens, Rättsregistercentralens eller Utsökningsverkets uppdrag,

2) att spåra och identifiera egendom som kan bli föremål för en förverkandepåföljd eller som har dömts förverkad, om egendomen är eller kan bli föremål för ett beslut om frysning eller förverkande utfärdat av en behörig myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen,

3) att samarbeta och utbyta information med kontor för återvinning av tillgångar i andra medlemsstater i Europeiska unionen för att spåra och identifiera sådan egendom som är eller kan bli föremål för ett beslut om frysning eller förverkande,

4) att samarbeta och utbyta information med Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) med iakttagande av vad som i rådets förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten och i lagen om Finlands deltagande i Europeiska åklagarmyndighetens (EPPO) verksamhet (66/2021), samt någon annanstans i lagstiftningen föreskrivs om att spåra och identifiera sådan egendom som är eller kan bli föremål för ett beslut om frysning eller förverkande,

5) att i sådana ärenden som avses i denna paragraf samarbeta med sådana myndigheter i tredjeländer som ansvarar för återvinning av tillgångar,

6) att i sådana ärenden som avses i denna paragraf samarbeta med Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och med Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust),

7) att vidta sådana omedelbara åtgärder som avses i 5–7 § för att förhindra att sådan egendom som avses i 2 punkten försvinner.

För utförandet av ett uppdrag enligt 3 § 2 punkten får husrannsakan eller platsgenomsökning företas. På husrannsakan och platsgenomsökning tillämpas vad som i tvångsmedelslagen föreskrivs om dem.

En anhållningsberättigad tjänsteman som tillhör personalen vid kontoret för återvinning av tillgångar får, när denne utför ett uppdrag som föreskrivs i 3 § 2 punkten, besluta om tillfällig kvarstad för att förhindra att sådan egendom som avses i den punkten och som har spårats och identifierats försvinner. Innan den tillfälliga kvarstaden verkställs får egendomen i fråga enligt den nämnda tjänstemannens beslut omhändertas av kontoret för återvinning av tillgångar eller av en förundersökningsmyndighet, om det behövs för att säkerställa verkställigheten.

Den tillfälliga kvarstad som avses i 1 mom. upphör att gälla efter att sju vardagar har förflutit från det att beslutet om tillfällig kvarstad meddelades. Om egendomen med stöd av 1 mom. har omhändertagits av kontoret för återvinning av tillgångar eller av en förundersökningsmyndighet, får myndigheten i fråga ha egendomen i sin besittning medan den tillfälliga kvarstaden gäller.

På tillfällig kvarstad tillämpas i övrigt vad som i tvångsmedelslagen föreskrivs om det.

En anhållningsberättigad tjänsteman som tillhör personalen vid kontoret för återvinning av tillgångar får, när denne utför ett uppdrag som föreskrivs i 3 § 2 punkten, fatta beslut om att en försändelse ska kvarhållas för beslag eller kopiering för att förhindra att sådan egendom som avses i den punkten och som har spårats och identifierats försvinner.

Det beslut som avses i 1 mom. får utfärdas för högst sju vardagar räknat från det att chefen för postkontoret, järnvägsstationen eller verksamhetsstället har fått kännedom om föreläggandet.

På kvarhållande av försändelser för beslag eller kopiering tillämpas i övrigt vad som i tvångsmedelslagen föreskrivs om det.

En polisman som tillhör personalen vid kontoret för återvinning av tillgångar får, när denne utför ett uppdrag som föreskrivs i 3 § 2 punkten, omhänderta föremål, egendom och handlingar för beslag eller kopiering för att förhindra att sådan egendom som avses i den punkten och som har spårats och identifierats försvinner.

Kontoret för återvinning av tillgångar får genom en anhållningsberättigad tjänstemans beslut ha sådana föremål, sådan egendom och sådana handlingar som avses i 1 mom. i sin besittning i högst sju vardagar.

Även en annan förundersökningsmyndighet får på begäran av en polisman som tillhör personalen vid kontoret för återvinning av tillgångar omhänderta sådana föremål, sådan egendom och sådana handlingar som avses i 1 mom. för beslag eller kopiering. Förundersökningsmyndigheten får ha föremålen, egendomen eller handlingarna i sin besittning genom beslut av en anhållningsberättigad tjänsteman i högst sju vardagar.

Den hos vilken ett föremål, egendom eller en handling har omhändertagits för beslag eller kopiering ska utan dröjsmål underrättas om omhändertagandet, om inte denne har varit på plats vid omhändertagandet. Vid behov ska också andra personer vars föremål, egendom eller handling det är fråga om underrättas om omhändertagandet. Också mottagaren och avsändaren av ett brev, paket eller någon annan motsvarande försändelse ska underrättas om ett omhändertagande, om deras adresser är kända. Enligt beslut av en anhållningsberättigad tjänsteman får underrättelsen framskjutas med högst sju vardagar från omhändertagandet, om viktiga skäl som har samband med utredningen kräver det.

Över omhändertagande av föremål, egendom eller handlingar ska utan obefogat dröjsmål upprättas protokoll. I protokollet ska tillräckligt nämnas ändamålet med omhändertagandet, redogöras för det förfarande som lett till omhändertagandet och specificeras det som omhändertagits. En kopia av protokollet ska omedelbart sändas till den vars föremål, egendom eller handling har omhändertagits samt vid behov till den hos vilken föremålet, egendomen eller handlingen har omhändertagits av kontoret för återvinning av tillgångar eller polisen. Kopia av protokollet ges inte under den tid som underrättelsen om omhändertagandet har framskjutits med stöd av 4 mom.

På omhändertagande för beslag och för kopiering av handlingar tillämpas i övrigt vad som i tvångsmedelslagen föreskrivs om det.

Kontoret för återvinning av tillgångar ska underrätta den behöriga åklagare som avses i lagen om tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande i Europeiska unionen (895/2020) och Rättsregistercentralen om att en åtgärd enligt 5–7 § har genomförts.

En tjänsteman vid kontoret för återvinning av tillgångar har de befogenheter som avses i 43 a–43 d § i lagen om verkställighet av böter, om kontoret för återvinning av tillgångar spårar och identifierar egendom som har dömts förverkad i sådana situationer som avses i 3 § 1 och 2 punkten.

När utövande av befogenheterna övervägs och när befogenheterna utövas ska vad som föreskrivs i 1 kap. 2–5 § i polislagen iakttas.

En tjänsteman vid kontoret för återvinning av tillgångar har de befogenheter som avses i 3 kap. 49–51 § och 82 § samt 4 kap. 31 § i utsökningsbalken, om kontoret för återvinning av tillgångar spårar och identifierar egendom som har dömts förverkad i sådana situationer som avses i 3 § 1 och 2 punkten.

När utövande av befogenheterna övervägs och när befogenheterna utövas ska 1 kap. 2–5 § i polislagen iakttas.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har kontoret för återvinning av tillgångar trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter rätt att för skötseln av de uppgifter som föreskrivs i 3 § 1–4 punkten få uppgifter ur register, på det sätt som avtalas om tillvägagångssättet med den personuppgiftsansvarige i fråga, enligt följande:

1) av Lantmäteriverket ur det fastighetsdatasystem som avses i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002) och ur det bostadsdatasystem som avses i lagen om ett bostadsdatasystem (1328/2018) sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som föreskrivs i 3 § 1–4 punkten,

2) sådana uppgifter som avses i 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009),

3) ur det trafik- och transportregister som avses i lagen om transportservice (320/2017) sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 3 § 1–4 punkten,

4) ur Patent- och registerstyrelsens handelsregister sådana uppgifter om anmälningar och meddelanden som gäller näringsidkare,

5) ur Patent- och registerstyrelsens handelsregister, föreningsregister, register över religionssamfund och stiftelseregister sådana uppgifter som gäller verkliga ägare och förmånstagare.

Bestämmelser om rätten för kontoret för återvinning av tillgångar att få tillgång till uppgifter ur övervakningssystemet för bank- och betalkonton finns i 12 § och i lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton (571/2019).

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har kontoret för återvinning av tillgångar trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter rätt att avgiftsfritt av andra myndigheter och privata organisationer eller personer få uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 3 § 1–4 punkten enligt följande:

1) av Skatteförvaltningen beskattningsuppgifter jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldige,

2) av Folkpensionsanstalten personbeteckningar och andra identifieringsuppgifter om personer som erhållit en förmån eller ersättning, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar samt andra med dessa jämförbara uppgifter,

3) av Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, försäkringsanstalterna samt andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller andra ersättningar uppgifter om pensions- och ersättningsbeslut, om ändringar avseende pensionens eller ersättningens belopp samt uppgifter om arbetspensionens storlek,

4) av arbetslöshetskassorna uppgifter om grunderna för inkomstrelaterad dagpenning och dagpenningens belopp, ändringar avseende beloppet samt huruvida en dagpenningsansökan är anhängig,

5) av Gränsbevakningsväsendet, Tullen och Försvarsmakten uppgifter som har samband med förebyggande, avslöjande eller utredning av brott,

6) av Tullen sådana uppgifter som avses i 12 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (650/2019) och sådana uppgifter om anmälningar som gäller kontanta medel som avses i lagen om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur Europeiska unionen (432/2021),

7) av Gränsbevakningsväsendet sådana uppgifter om anmälningar som gäller kontanta medel som avses i lagen om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur Europeiska unionen,

8) av näringsidkare som beviljar krediter och av sådana specialfinansieringsbolag som avses i lagen om statens specialfinansieringsverksamhet och om ordnande av den (1458/2025) uppgifter om inteckningar och lån,

9) av sådana aktörer som avses i 8 kap. 2 § i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017) uppgifter som gäller värdepapper,

10) av ett sådant fondbolag som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 6 punkten i lagen om placeringsfonder (213/2019) sådana uppgifter som avses i 9 kap. 4 § 1 mom. i den lagen,

11) av en sådan AIF-förvaltare som avses i 2 kap. 2 § 1 mom. i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) eller en sådan internt förvaltad AIF-fond som avses i 2 kap. 4 § 11 punkten i den lagen uppgifter som gäller ägandet av värdepapper,

12) av sådana aktörer som avses i 1 kap. 4 § och 13 § 1 mom. 1 punkten i lagen om investeringstjänster (747/2012) uppgifter som gäller ägandet av värdepapper som erhållits i sådan verksamhet som avses i 2 kap. 3 § 1 mom. 7 punkten i den lagen,

13) av aktiebolag sådana uppgifter som avses i 3 kap. 15 § 1 mom. och 16 § samt 10 kap. 1 och 5 § i aktiebolagslagen (646/2006),

14) av andelslag sådana uppgifter som avses i 4 kap. 14 § 1 mom. och 15 § samt 10 kap. 1 och 5 § i lagen om andelslag (421/2013),

15) av kreditinstitut och finansiella institut sådana uppgifter som avses i 4, 6, 17 b och 17 d § i lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton,

16) av leverantörer av kryptotillgångstjänster uppgifter som gäller konton för kryptotillgångar och överföringar av kryptotillgångar.

Kontoret för återvinning av tillgångar har inte rätt att få sådan information som avses i 1 mom. 1–5 punkten, om

1) utlämnande av informationen skulle äventyra en pågående utredning,

2) utlämnande av informationen skulle vara uppenbart oproportionerligt med tanke på en fysisk eller juridisk persons berättigade intressen när det gäller det ändamål för vilket tillgång till informationen har begärts, eller

3) informationen omfattar sådana uppgifter som har tillhandahållits av en annan medlemsstat eller ett tredjeland och det inte är möjligt att få godkännande för vidarebefordrande av uppgifterna.

Kontoret för återvinning av tillgångar får trots sekretessbestämmelserna lämna ut information som är direkt eller indirekt tillgänglig för kontoret till ett kontor för återvinning av tillgångar i en annan medlemsstat på det sätt som det föreskrivs i denna lag.

Kontoret för återvinning av tillgångar får lämna en begäran om information till ett kontor för återvinning av tillgångar i en annan medlemsstat, om det kan antas att kontoret för återvinning av tillgångar i den andra medlemsstaten har tillgång till de uppgifter som begäran gäller. De uppgifter som begäran gäller ska vara behövliga och proportionerliga för att kontoret för återvinning av tillgångar ska kunna sköta sina uppgifter som föreskrivs i 3 § 1–4 punkten.

I en begäran om information ska följande uppgifter anges så utförligt som möjligt:

1) föremålet för begäran,

2) relevansen av den information som begärs för spårande och identifiering av egendomen samt övriga skäl till begäran,

3) förfarandets art,

4) den typ av brott till vilken begäran hänför sig,

5) kopplingen mellan förfarandet och den medlemsstat där det kontor för återvinning av tillgångar som mottar begäran är beläget,

6) uppgifter om vilken egendom som berörs eller söks, såsom bankkonton, fastigheter, fordon, fartyg, luftfartyg, företag och andra föremål med högt värde,

7) vid behov för identifiering av de fysiska eller juridiska personer som förmodas vara inblandade, identitetshandlingar om sådana finns tillgängliga samt uppgifter som till exempel namn, medborgarskap, bostadsort, nationella id-nummer eller socialförsäkringsnummer, adress, födelsedatum och födelseort, datum för registrering, etableringsland, aktieägare, huvudkontor och dotterföretag, beroende på vad som är lämpligt,

8) vid behov skälet till att begäran är brådskande.

Kontoret för återvinning av tillgångar ska lämna sådana uppgifter som är föremål för en begäran om information enligt denna lag till ett kontor för återvinning av tillgångar i en annan medlemsstat så snart som möjligt och under alla omständigheter inom följande tidsfrister från mottagandet av begäran om information:

1) åtta timmar, om det är fråga om brådskande begäranden som rör information som avses i artikel 6 i direktivet och som lagras i databaser och register till vilka kontoret för återvinning av tillgångar har direkt åtkomst,

2) tre kalenderdagar, om det är fråga om brådskande begäranden som rör information som kontoret för återvinning av tillgångar inte har direkt åtkomst till,

3) sju kalenderdagar i fråga om andra begäranden än de som avses i 1 och 2 punkten.

Om den information som begärs enligt 1 mom. 1 punkten inte är direkt tillgänglig för kontoret för återvinning av tillgångar eller om den begäran som gjorts enligt 3 punkten medför en oproportionell börda för kontoret, får kontoret skjuta upp lämnandet av informationen. I ett sådant fall ska det kontor för återvinning av tillgångar som mottar begäran omedelbart underrätta det begärande kontoret för återvinning av tillgångar i den andra medlemsstaten om detta uppskjutande och lämna den begärda informationen så snart som möjligt och under alla omständigheter inom sju dagar från den ursprungliga tidsfrist som fastställts enligt 3 punkten eller inom tre dagar från den ursprungliga tidsfrist som fastställts enligt 1 och 2 punkten.

Kontoret för återvinning av tillgångar får vägra att lämna ut information, om

1) kontoret för återvinning av tillgångar inte har tillgång till de uppgifter som begäran gäller,

2) lämnandet av uppgifterna skulle skada väsentliga nationella säkerhetsintressen,

3) lämnandet av uppgifterna skulle äventyra en pågående utredning eller kriminalunderrättelseverksamhet eller utgöra ett överhängande hot mot en persons liv eller fysiska integritet,

4) lämnandet av uppgifterna skulle vara uppenbart oproportionellt eller irrelevant för de ändamål för vilka uppgifterna har begärts,

5) den gärning som ligger till grund för begäran är ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet enligt finsk lag är fängelse i mindre än ett år eller begäran hänför sig till en gärning som inte är straffbar enligt finsk lag.

Om kontoret för återvinning av tillgångar vägrar att lämna ut information på en av de grunder som avses i 1 mom. 2–4 punkten, ska kontoret ange skälen för vägran att lämna ut information och samråda med det begärande kontoret för återvinning av tillgångar i den andra medlemsstaten innan begäran vägras.

Kontoret för återvinning av tillgångar ska på eget initiativ till ett kontor för återvinning av tillgångar i en annan medlemsstat lämna ut sådan information som det har tillgång till och som gäller egendom som kan bli föremål för en förverkandepåföljd eller som har dömts förverkad, om kontoret anser att denna information är nödvändig för att kontoret för återvinning av tillgångar i den andra medlemsstaten ska kunna sköta sina uppgifter enligt artikel 5 i direktivet. Vid utlämnandet av sådan information ska kontoret för återvinning av tillgångar motivera varför det anser att denna information är nödvändig. Någon skyldighet att lämna ut information föreligger dock inte, om informationen är i 17 § avsedd information.

Om den information som ska lämnas ut enligt 3 kap. innehåller personuppgifter, ska den i fråga om personuppgifter för enskilda registrerade begränsas till de kategorier som avses i bilaga II avsnitt B punkt 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF. Sådana kriminaltekniska hjälpmedel för identifiering som anges i den punkten underpunkt c led v kan dock inte lämnas ut.

De personuppgifter som lämnas ut ska specificeras från fall till fall och i enlighet med de krav som föreskrivs i dataskyddslagen avseende brottmål, med beaktande av den utsträckning i vilken de personuppgifter som lämnas ut behövs för att ett kontor för återvinning av tillgångar i en annan medlemsstat ska kunna sköta sina uppgifter enligt artikel 5 i direktivet.

När personuppgifter lämnas ut ska dessutom 9 och 10 § i dataskyddslagen avseende brottmål iakttas.

Vid utlämnande av information enligt denna lag till ett kontor för återvinning av tillgångar i en annan medlemsstat ska kontoret för återvinning av tillgångar förbjuda användningen av informationen som bevismaterial i en rättegång eller annat förfarande, om inte något annat särskilt avtalas om det förfarande som ska tillämpas i ärendet. Kontoret för återvinning av tillgångar kan dock avstå från att lämna en anmälan om förbudet, om det är fråga om uppgifter ur en myndighets offentliga register och det inte finns några begränsningar när det gäller utlämnande av uppgifterna.

Om ett kontor för återvinning av tillgångar i en annan medlemsstat med stöd av direktivet lämnar ut information till Finland, ska de villkor och de förfaranden iakttas som kontoret för återvinning av tillgångar i den andra medlemsstaten har fastställt i fråga om sekretess, tystnadsplikt eller begränsningar i användningen av information.

Kontoret för återvinning av tillgångar ska använda nätapplikationen för säkert informationsutbyte (Siena) och de fält utformade för kontoren för återvinning av tillgångar i Siena, om det lämnar begäranden om information eller lämnar ut information på begäran eller på eget initiativ med stöd av denna lag.

Avvikelse från användningen av Siena får göras av en grundad anledning. Om Siena inte används, får kontoret för återvinning av tillgångar använda andra säkra kanaler för informationsutbyte enligt denna lag.

I anslutning till Centralkriminalpolisen och Utsökningsverket finns i artikel 22 i direktivet avsedda kontor för förvaltning av tillgångar.

Ett kontor för förvaltning av tillgångar har till uppgift

1) att till polisen, Gränsbevakningsväsendet, Tullen, Försvarsmakten, Utsökningsverket och Rättsregistercentralen erbjuda stöd och sakkunskap i fråga om förvaltningen av egendom som för säkerställande av en förverkandepåföljd har tagits i beslag eller belagts med kvarstad eller tillfällig kvarstad eller som dömts förverkad,

2) att samarbeta med polisen, Gränsbevakningsväsendet, Tullen, Försvarsmakten, åklagaren, Utsökningsverket och Rättsregistercentralen i ärenden som gäller förvaltningen av egendom som för säkerställande av en förverkandepåföljd har tagits i beslag eller belagts med kvarstad eller tillfällig kvarstad eller som dömts förverkad,

3) att samarbeta med myndigheter som ansvarar för förvaltningen av fryst och förverkad egendom i främmande stater i ärenden som gäller förvaltningen av egendom,

4) att samarbeta med Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och med Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) i ärenden som gäller förvaltningen av egendom och som omfattas av deras behörighet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om ändring av strafflagen (638/2026).

Denna lag träder i kraft den 20 .