Työttömyysturvan yhdistelmävakuutuksen käyttöönotto

I denna lag avses med

6 a) kombinationsförsäkrad en person som är sysselsatt både som löntagare och företagare eller i eget arbete och som tjänar in arbetsvillkoret på flera grunder antingen växelvis eller parallellt,

7) arbetsvillkor det arbetsvillkor som utgör förutsättning för erhållande av löntagares, företagares eller kombinationsförsäkrades inkomstrelaterade dagpenning,

Vid jämkning beaktas som inkomst även vårdarvode enligt 16 § i familjevårdslagen (263/2015) samt arbetsstipendium.

Rätt till inkomstrelaterad dagpenning har en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom lönearbetare, som har varit försäkrad på detta sätt åtminstone de 12 närmast föregående månaderna och som under de kalendermånader denne varit försäkrad har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare enligt 3 § 1 mom.

Vid beräkningen av arbetsvillkoret för löntagare beaktas också arbete som utförts efter 65 års ålder, även om arbetslöshetsförsäkringspremie inte betalas för arbetet.

Vid beräkningen av arbetsvillkoret för löntagare jämställs arbete som verkställande direktör med arbete i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om inte personen är en företagare som avses i 1 kap. 6 §.

Om en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom lönearbetare efter att ha utträtt ur kassan inom en månad på nytt ansluter sig till en arbetslöshetskassa som försäkrar löntagare eller om en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom kombinationsförsäkrad efter att ha utträtt ur kassan inom en månad ansluter sig såsom löntagare till en arbetslöshetskassa som försäkrar löntagare, ska de arbetsvillkorsmånader och den tid som försäkrad som beaktas i arbetsvillkoret för löntagare och som medlemmen tjänat in under sitt tidigare medlemskap räknas personen till godo.

Rätt till inkomstrelaterad dagpenning har en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom företagare, som har varit försäkrad på detta sätt åtminstone de 15 föregående månaderna och som medan personen varit försäkrad har uppfyllt arbetsvillkoret för företagare.

En företagares arbetsvillkor blir uppfyllt då företagaren under en granskningsperiod som består av de närmast föregående 48 månaderna i minst 15 månader har arbetat som företagare eller som familjevårdare enligt familjevårdslagen eller fått arbetsstipendium. I arbetsvillkoret inräknas de månader under vilka personens arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare, lagen om pension för lantbruksföretagare eller lagen om pension för arbetstagare eller vårdarvode enligt 16 § i familjevårdslagen eller arbetsstipendium har uppgått till sammanlagt minst 1 000 euro i månaden. I arbetsvillkoret inräknas minst fyra månader långa arbetsperioder och varje period som personen har arbetat inräknas endast en gång i företagarens arbetsvillkor. I arbetsvillkoret inräknas inte arbete som en person utfört medan denne fått partiell sjukdagpenning.

Om en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom företagare efter att ha utträtt ur kassan inom en månad på nytt ansluter sig till en arbetslöshetskassa som försäkrar företagare eller om en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom kombinationsförsäkrad efter att ha utträtt ur kassan inom en månad ansluter sig till en arbetslöshetskassa som försäkrar företagare, ska de månader och den tid som försäkrad som beaktas i arbetsvillkoret för företagare och som medlemmen tjänat in under sitt tidigare medlemskap räknas personen till godo.

Om en person har varit borta från arbetsmarknaden utan godtagbart skäl längre tid än sex månader, beviljas personen inte inkomstrelaterad dagpenning förrän personen på nytt har uppfyllt arbetsvillkoret efter sin frånvaro. Granskningsperioden för arbetsvillkoret börjar då vid den tidpunkt personen har börjat arbeta eller inlett företagsverksamhet eller inlett annan verksamhet som beaktas i arbetsvillkoret för kombinationsförsäkringen efter sin frånvaro.

En person anses ha varit på arbetsmarknaden om personen har varit i arbete som inräknas i arbetsvillkoret eller har varit sysselsatt i företagsverksamhet eller i eget arbete. En person anses ha varit på arbetsmarknaden också om personen har:

1) varit i arbete som inte inräknas i arbetsvillkoret på grund av en begränsning som anges i 4 § 3 mom. 3 punkten eller i 4 mom. i den paragrafen,

2) deltagit i sysselsättningsfrämjande service, eller

3) varit arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsmyndigheten.

Som godtagbart skäl till frånvaro från arbetsmarknaden betraktas en persons sjukdom, institutionsvård, rehabilitering, värnplikt, civiltjänstgöring, heltidsstudier, barnafödsel, vård av barn som är högst 3 år eller någon annan orsak som kan jämföras med dessa.

Rätt till inkomstrelaterad dagpenning som grundar sig på löntagares arbetsvillkor har en sådan i en arbetslöshetskassa försäkrad person som tidigare har varit försäkrad som lönearbetare enligt lagen om arbetslöshetskassor och som då har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare och som:

1) har övergått till att vara företagare enligt lagen om arbetslöshetskassor och blir arbetslös innan personen har uppfyllt arbetsvillkoret för företagare som medlem av en arbetslöshetskassa som försäkrar företagare, eller

2) har övergått till att vara kombinationsförsäkrad enligt lagen om arbetslöshetskassor och blir arbetslös innan personen har uppfyllt arbetsvillkoret för kombinationsförsäkrade som medlem av en arbetslöshetskassa som försäkrar kombinationsförsäkrade.

Rätt till inkomstrelaterad dagpenning som grundar sig på företagares arbetsvillkor har en sådan i en arbetslöshetskassa försäkrad person som tidigare har varit försäkrad som företagare enligt lagen om arbetslöshetskassor och som då har uppfyllt arbetsvillkoret för företagare och som:

1) har övergått till att vara lönearbetare enligt lagen om arbetslöshetskassor och blir arbetslös innan personen har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare som medlem av en arbetslöshetskassa som försäkrar lönearbetare,

2) har övergått till att vara kombinationsförsäkrad enligt lagen om arbetslöshetskassor och blir arbetslös innan personen har uppfyllt arbetsvillkoret för kombinationsförsäkrade som medlem av en arbetslöshetskassa som försäkrar kombinationsförsäkrade.

Rätt till inkomstrelaterad dagpenning som grundar sig på kombinationsförsäkrades arbetsvillkor har en sådan i en arbetslöshetskassa försäkrad person som tidigare har varit försäkrad som kombinationsförsäkrad enligt lagen om arbetslöshetskassor och som då har uppfyllt arbetsvillkoret för kombinationsförsäkrade och som:

1) har övergått till att vara lönearbetare enligt lagen om arbetslöshetskassor och blir arbetslös innan personen har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare som medlem av en arbetslöshetskassa som försäkrar lönearbetare,

2) har övergått till att vara företagare enligt lagen om arbetslöshetskassor och blir arbetslös innan personen har uppfyllt arbetsvillkoret för företagare som medlem av en arbetslöshetskassa som försäkrar företagare.

Det efterskydd som avses i 1–3 mom. tillämpas, om en person inom en månad efter det att personen utträtt ur en arbetslöshetskassa på nytt anslutit sig till en arbetslöshetskassa.

Om en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom lönearbetare har arbetat som företagare mer än 18 månader, eller om denne, som försäkrad såsom företagare, har uppfyllt företagares arbetsvillkor eller, som försäkrad såsom kombinationsförsäkrad, har uppfyllt arbetsvillkoret för kombinationsförsäkrade, beviljas medlemmen inte löntagares inkomstrelaterade dagpenning förrän denne uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare efter företagsverksamheten. Granskningsperioden för arbetsvillkoret börjar då vid den tidpunkt då personen har börjat i lönearbete efter företagsverksamheten.

Om en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom företagare och som har uppfyllt företagares arbetsvillkor övergår till att vara försäkrad såsom lönearbetare eller kombinationsförsäkrad som medlem av en arbetslöshetskassa, upphör medlemmens rätt till företagares inkomstrelaterade dagpenning när denne som medlem av den arbetslöshetskassa som försäkrar löntagare uppfyller arbetsvillkoret för löntagare eller som medlem av den arbetslöshetskassa som försäkrar kombinationsförsäkrade uppfyller arbetsvillkoret för kombinationsförsäkrade. Granskningsperioden för företagares arbetsvillkor börjar i detta fall när personen på nytt har anslutit sig som företagare till en arbetslöshetskassa.

Om en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom kombinationsförsäkrad och som har uppfyllt arbetsvillkoret för kombinationsförsäkrade övergår till att vara försäkrad såsom lönearbetare eller företagare som medlem av en arbetslöshetskassa, upphör medlem-mens rätt till kombinationsförsäkrades inkomstrelaterade dagpenning när denne som medlem av den arbetslöshetskassa som försäkrar löntagare uppfyller arbetsvillkoret för löntagare eller som medlem av den arbetslöshetskassa som försäkrar företagare uppfyller arbetsvillkoret för företagare. Granskningsperioden för kombinationsförsäkrades arbetsvillkor börjar i detta fall när personen på nytt har anslutit sig som kombinationsförsäkrad till en arbetslöshetskassa.

Den inkomstrelaterade dagpenningen beviljas och betalas av den arbetslöshetskassa där personen är medlem.

Rätt till inkomstrelaterad dagpenning har en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom kombinationsförsäkrad, som har varit försäkrad på detta sätt åtminstone de 12 närmast föregående månaderna och som under de kalendermånader denne varit försäkrad har uppfyllt arbetsvillkoret enligt 12 b § 1 mom.

En kombinationsförsäkrads arbetsvillkor blir uppfyllt då

1) personen under en granskningsperiod som består av de närmast föregående 28 månaderna har tjänat in sammanlagt minst 12 arbetsvillkorsmånader för en kombinationsförsäkrad, och

2) personen under de arbetsvillkorsmånader som avses i 1 punkten har minst 1 200 euro

a) i inkomst som försäkras som företagarinkomst, om personens huvudsakliga inkomstkälla är sådan inkomst som avses i 4 och 4 b § och som beaktas i löntagarens arbetsvillkor, eller

b) i inkomst som avses i 4 eller 4 b §, om personens huvudsakliga inkomstkälla är inkomst som försäkras som företagarinkomst.

Om en kombinationsförsäkrad medlem av en arbetslöshetskassa blir arbetslös innan personen har uppfyllt arbetsvillkoret för kombinationsförsäkrade, bestäms personens rätt till inkomstrelaterad dagpenning

1) på basis av löntagares arbetsvillkor, om den arbetslöshetskassa i vilken personen är medlem också försäkrar lönearbetare,

2) på basis av de bestämmelser som gäller företagare, om den arbetslöshetskassa i vilken personen är medlem också försäkrar företagare.

I de situationer som avses i 2 mom. kan i arbetsvillkoret beaktas också sådana månader som beaktas i arbetsvillkoret för löntagare eller företagare och som har tjänats in under medlemskapstiden innan personen övergick till att vara kombinationsförsäkrad.

På granskningsperioden för kombinationsförsäkrades arbetsvillkor tillämpas vad som i 3 § 3–5 mom. föreskrivs om förlängning av granskningsperioden för löntagare.

Som en arbetsvillkorsmånad för kombinationsförsäkrade räknas en sådan kalendermånad under vilken den kombinationsförsäkrades stabiliserade inkomst som omfattas av försäkringen och som beaktats enligt 4 och 4 b §, inkomst som beaktas som företagsinkomst och övrig försäkrad inkomst ensam eller den inkomst som beaktas i kombinationsförsäkringen sammanlagt uppgår till minst 930 euro.

Om en medlem av en arbetslöshetskassa som är försäkrad såsom kombinationsförsäkrad efter att ha utträtt ur kassan inom en månad på nytt ansluter sig till en arbetslöshetskassa som försäkrar kombinationsförsäkrade, ska de arbetsvillkorsmånader och den tid som försäkrad som beaktas i arbetsvillkoret för kombinationsförsäkrade och som medlemmen tjänat in under sitt tidigare medlemskap räknas personen till godo.

Närmare bestämmelser om den inkomst som ska beaktas i kombinationsförsäkrades arbetsvillkor utfärdas genom förordning av statsrådet.

Företagares inkomstrelaterade dagpenning bestäms på grundval av den arbetsinkomst enligt vilken företagaren under sammanlagt högst 15 månader innan han eller hon blev arbetslös har varit försäkrad i en arbetslöshetskassa som försäkrar företagare. Den arbetsinkomst som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen får dock inte bestämmas till ett högre belopp än vad den fastställda arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare samt lagen om pension för arbetstagare i genomsnitt har varit sammanlagt under nämnda tid. Har arbetsinkomsten under ovannämnda tid ändrats, räknas den dagpenningsgrundande arbetsinkomsten så att det sammanlagda beloppet av de fastställda arbetsinkomsterna divideras med motsvarande tid. Då beaktas en ökning av arbetsinkomsten med mera än 20 procent endast om ökningen beror på arbetspensionsanstaltens justering av arbetsinkomsten enligt 112 a § i lagen om pension för företagare, och den arbetsinkomst som företagaren försäkrat i arbetslöshetskassan har motsvarat den arbetsinkomst som fastställts enligt den lagen före justeringen i fråga.

Den inkomst som ligger till grund för kombinationsförsäkrades inkomstrelaterade dagpenning bestäms på basis av det sammanräknade beloppet av följande inkomster:

1) den stabiliserade lön som betalats till personen under de arbetsvillkorsmånader som ska beaktas i arbetsvillkoret och som i situationer enligt 5 kap. 4 b § 1 och 2 mom. tjänats in under en arbetsvillkorsmånad eller hänförts till en arbetsvillkorsmånad,

2) när det är fråga om annat arbete än som utförs i anställningsförhållande, den arbetsinkomst enligt vilken den kombinationsförsäkrade under sammanlagt högst 12 månader innan denne blev arbetslös har varit försäkrad.

Som löneinkomst beaktas lön och annat vederlag som ska betraktas som förvärvsinkomst och som har betalats som ersättning för arbete på det sätt som föreskrivs i 4 §.

Till den del det är fråga om annat arbete än som utförts i anställningsförhållande betraktas som en kombinationsförsäkrads arbetsinkomst den försäkringsinkomst enligt 3 a § i lagen om arbetslöshetskassor enligt vilken den kombinationsförsäkrade är försäkrad i arbetslöshetskassan. Den försäkringsinkomst som beaktas i grunden för den inkomstrelaterade dagpenningen får dock inte bestämmas till ett högre belopp än vad försäkringsinkomsten i genomsnitt under den tid som beaktas i arbetsvillkoret har varit sammanlagt. Om försäkringsinkomsten har ändrats under den tid som beaktas i arbetsvillkoret, beräknas den dagpenningsgrundande arbetsinkomsten genom att det sammanlagda beloppet av de fastställda arbetsinkomsterna divideras med den tid som beaktas i arbetsvillkoret. En ökning av arbetsinkomsten med mera än 20 procent beaktas endast om den försäkrade har en försäkring enligt lagen om pension för företagare, och ökningen beror på arbetspensionsanstaltens justering av arbetsinkomsten enligt 112 a § i den lagen. Vidare förutsätts det att den arbetsinkomst som den kombinationsförsäkrade har försäkrat i arbetslöshetskassan har motsvarat den arbetsinkomst som fastställts enligt den lagen före justeringen i fråga.

När förtjänstdelen av kombinationsförsäkrades inkomstrelaterade dagpenning bestäms tillämpas på inkomsten vad som i 2 § föreskrivs om dagslönen.

Närmare bestämmelser om den inkomst som ligger till grund för kombinationsförsäkrades inkomstrelaterade dagpenning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

När en löntagare efter att ha blivit berättigad till arbetslöshetsdagpenning har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare, börjar den maximitid för dagpenningsperioden som avses i 7 § räknas från början, och den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen räknas om. Förfarandet är detsamma om en företagare har uppfyllt företagares arbetsvillkor eller en kombinationsförsäkrad har uppfyllt arbetsvillkoret för kombinationsförsäkrade.

Om löntagaren har uppfyllt arbetsvillkoret innan maximitiden för löntagares inkomstrelaterade penning har gått ut, är den nya inkomstrelaterade dagpenningen för löntagare minst 80 procent av den inkomstrelaterade dagpenning för löntagare som tidigare betalades till löntagaren. Jämförelsen görs med en sådan full inkomstrelaterad dagpenning för löntagare som bestäms i enlighet med 2 § 1 mom. Barnförhöjningar ingår inte i de dagpenningar som används vid jämförelsen.

Den som ansöker om en arbetslöshetsförmån ska lämna Folkpensionsanstalten och arbets-löshetskassan de uppgifter som behövs för beviljande och utbetalning av förmånen. Den som får eller ansöker om en förmån är dessutom skyldig att lämna Folkpensionsanstalten och ar-betslöshetskassan de utredningar som de begär och som behövs i synnerhet för att konstatera att makar har separat ekonomi och bor åtskils på det sätt som avses i 1 kap. 7 §. Den som ansöker om en förmån ska till den arbetslöshetskassa som försäkrar företagare eller kombi-nationsförsäkrade och som ger det utlåtande som avses i 3 § i detta kapitel ge de uppgifter som behövs för utlåtandet.

Innan Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassan fattar beslut i ett arbetskraftspolitiskt ärende ska de begära ett arbetskraftspolitiskt utlåtande enligt 4 §. En arbetslöshetskassa som försäkrar löntagare ska när den behandlar ett ärende enligt 5 kap. 10 a § 2 eller 3 mom. innan beslutet fattas begära utlåtande av den arbetslöshetskassa som försäkrar företagare eller kom-binationsförsäkrade och där personen var försäkrad såsom företagare eller kombinationsför-säkrad om personens rätt att få inkomstrelaterad dagpenning som beviljas företagare eller kombinationsförsäkrade och om beloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen. Den arbetslöshetskassa som försäkrar företagare eller kombinationsförsäkrade och som personen utträtt ur när denne anslutit sig till en arbetslöshetskassa som försäkrar endast löntagare ska utan ogrundat dröjsmål ge ett utlåtande om uppfyllandet av arbetsvillkoret för företagare eller kombinationsförsäkrade, den arbetsinkomst som den inkomstrelaterade dagpenningen grundar sig på, förmånens fulla belopp, inverkan av vinst från försäljning av företagsegendom och om andra omständigheter som behövs för att avgöra ärendet och betala förmånen. Den arbetslöshetskassa som begärt utlåtandet ska följa utlåtandet om det inte finns särskilda skäl att avvika från det. Den arbetslöshetskassa som försäkrar endast löntagare ska sända beslutet om den förmån som den beviljat med stöd av arbetsvillkoret för företagare för kännedom till den arbetslöshetskassa som gett utlåtandet och i vilken personen som medlem senast uppfyllt arbetsvillkoret för företagare eller kombinationsförsäkrade.

De belopp som anges i 5 kap. 4 § 1 mom. och 12 c § 1 mom. justeras årligen från ingången av januari månad med det folkpensionsindex som avses i lagen om folkpensionsindex.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Vårdarvode till familjevårdare eller arbetsstipendium som inte jämkas före ikraftträdandet av denna lag jämkas inte under en sådan ansökningsperiod för inkomstrelaterad dagpenning som börjar före den 1 januari 2029.

En arbetslöshetskassa är en på grundval av ömsesidig ansvarighet verksam sammanslutning vars medlemmar kan vara lönearbetare, företagare och kombinationsförsäkrade. En arbetslöshetskassa har till syfte att för sina medlemmar anordna förtjänstskydd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) samt andra förmåner och ersättningar som avses i den lagen.

I denna lag avses med:

1) lönearbetare en löntagare vars försörjning helt eller delvis ska anses grunda sig på löneinkomst av arbete som utförs för annan,

2) företagare en person som avses i 1 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och som helt eller delvis ska anses få sin försörjning av de inkomster som företagsverksamheten ger,

3) kombinationsförsäkrad en person vars försörjning grundar sig på

a) inkomst av verksamhet som både lönearbetare och företagare, eller

b) inkomst av verksamhet som lönearbetare eller företagare eller en kombination av dessa och dessutom annan inkomst på basis av vilken personen med stöd av vad som föreskrivs i 2 mom. kan försäkras som företagare.

Som företagare kan också försäkras en person vars försörjning helt eller delvis ska anses grunda sig på ett i Finland beviljat arbetsstipendium för vetenskapligt eller konstnärligt arbete, arbetsersättning eller i familjevårdslagen (263/2015) avsett vårdarvode till familjevårdare.

I stadgarna skall åtminstone anges

2) den verksamhet som försäkras och som arbetslöshetskassans verksamhet omfattar,

8 a) vem som har rätt att fatta beslut om upptagande som försäkrad, uteslutande ur försäkringen eller anmärkningar eller varningar, om beslutet fattas av någon annan än kassans styrelse,

13) hur medel som hänför sig till en försäkring som grundar sig på en företagares inkomst eller inkomst som försäkras som företagarinkomst ska användas, om arbetslöshetskassan försätts i konkurs eller upplöses.

Med verksamhet som försäkras avses försäkring av sådana lönearbetare, företagare eller kombinationsförsäkrade som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om en arbetslöshetskassa försäkrar minst två slags medlemmar bildas av dessa för arbetslöshetskassan ett försäkringsbestånd som uppkommer genom försäkring av inkomst från lönearbete och ett försäkringsbestånd som uppkommer genom försäkring av företagares arbetsinkomst. En arbetslöshetskassa kan i fråga om lönearbetare och kombinationsförsäkrade personers lönearbete precisera villkoren för medlemskap genom att i sina stadgar ange de yrken eller branscher som kassans verksamhet omfattar.

Finansinspektionen fastställer arbetslöshetskassans stadgar.

Inträde som medlem i en arbetslöshetskassa vinner en person som uppfyller villkoren enligt kassans stadgar, som inte har fyllt 68 år och är en sådan lönearbetare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om utkomstskydd för arbetslösa, en företagare eller person som på basis av 1 a § 2 mom. kan försäkras som företagare eller en kombinationsförsäkrad. Medlemskapet i en arbetslöshetskassa som lönearbetare, företagare eller person som med stöd av 1 a § 2 mom. kan försäkras som företagare eller som kombinationsförsäkrad börjar den dag från vilken personen har betalat sin medlemsavgift som baserar sig på medlemskapet, dock tidigast den dag då personen skriftligen har ansökt om medlemskap i kassan.

En arbetslös medlem i en kassa kan ansluta sig till en annan kassa inom en månad från det att den arbetslöshetskassa vars medlem denne är har upplösts eller försatts i konkurs eller likvidation. Tidsfristen på en månad börjar från det att kassamötet fattade beslutet om att försätta kassan i likvidation eller att upplösa den eller från det att domstolen meddelade beslutet om att försätta kassan i konkurs.

Bestämmelser om en arbetslös persons rätt att vinna inträde i en kassa finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och i den nordiska konventionen om social trygghet (FördrS 54/2014).

Såsom villkor för inträde och kvarstående såsom medlem får inte uppställas att den som uppfyller villkoren för kombinationsförsäkringen försäkrar sig som kombinationsförsäkrad eller att den som ansöker om medlemskap eller är medlem ska tillhöra eller ansluta sig till någon annan förening, organisation eller sammanslutning. En medlem i en kassa får inte samtidigt tillhöra en annan arbetslöshetskassa.

Den som ansluter sig till en arbetslöshetskassa som kombinationsförsäkrad eller under medlemskapstiden övergår till att vara kombinationsförsäkrad ska till arbetslöshetskassan som försäkringsinkomst anmäla annan inkomst än sådan som erhållits som lönearbetare och som grund för den medlemsavgift som hänför sig till denna inkomst anmäla

1) den arbetsinkomst enligt en pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) eller den arbetsinkomst enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006) på basis av vilken personen tecknar kombinationsförsäkringen,

2) den företagsinkomst som personen försäkrar genom kombinationsförsäkringen, om personen inte har en i 1 punkten avsedd försäkring; den inkomst som försäkras ska uppgå till minst 1 200 euro per år och den kan uppgå till högst det belopp som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om pension för företagare minskat med 1 200 euro,

3) det beskattningsbara beloppet av arbetsersättningen eller av det vårdarvode som avses i familjevårdslagen.

Om den arbetsinkomst enligt en pensionsförsäkring som avses i lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare eller arbetsinkomst enligt lagen om pension för arbetstagare som avses i 1 mom. 1 punkten för en person, överstiger det belopp som föreskrivs i 5 kap. 7 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, kan personen välja försäkringsinkomsten mellan detta belopp och sin egen arbetsinkomst. I annat fall fastställs som den kombinationsförsäkrades företagarinkomst beloppet av arbetsinkomsten enligt pensionsförsäkringen eller enligt lagen om pension för arbetstagare.

Försäkringsinkomsten fastställs separat för varje kalenderår. Försäkringsinkomsten kan ändras under året.

En arbetslöshetskassa kan utesluta en kassamedlem som varaktigt lämnat ett sådant yrke eller en sådan bransch som omfattas av kassans verksamhet. En medlem av en arbetslöshetskassa som försäkrar endast lönearbetare och som har blivit företagare kan bevara sitt medlemskap som lönearbetare i arbetslöshetskassan i fråga i högst 18 månader från det att företagsverksamheten inleddes.

Sökanden ska meddelas ett skriftligt beslut om avslag på ansökan om inträde som medlem i arbetslöshetskassan eller ändring av grunden för medlemskap i arbetslöshetskassan under medlemskapstiden eller om uteslutande ur kassan. Arbetslöshetskassan meddelar vid behov ett positivt beslut och dessutom alltid på begäran av medlemmen.

Om en arbetslöshetskassa försäkrar endast lönearbetare, ska dess medlemsavgift bestämmas så att medlemsavgiften tillsammans med statsandelen, finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning och Sysselsättningsfondens andel är tillräcklig för att arbetslöshetskassan ska kunna fullgöra sina förbindelser med beaktande av vad som i 20 § föreskrivs om utjämningsfonden.

Om en arbetslöshetskassa försäkrar endast företagare, ska dess medlemsavgift bestämmas så att medlemsavgiften tillsammans med statsandelen och finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning är tillräcklig för att arbetslöshetskassan ska kunna fullgöra sina förbindelser med beaktande av vad som i 20 § föreskrivs om utjämningsfonden.

Om en arbetslöshetskassa försäkrar både lönearbetare och företagare eller om den försäkrar kombinationsförsäkrade, ska medlemsavgifterna bestämmas så att den medlemsavgift som hänför sig till försäkring av löneinkomst och den medlemsavgift som hänför sig till försäkring av företagarinkomst är åtskilda och de kan anses vara tillräckliga för att fullgöra de förbindelser som grundar sig på inkomstkällorna med beaktande av vad som i 20 § föreskrivs om utjämningsfonden.

Medlemsavgifterna fastställs av Finansinspektionen på framställning av kassan med beaktande av vad som i 20 § föreskrivs om utjämningsfonder och i 20 a § om arbetslöshetskassans plan för återställande av en sund finansiell ställning.

Närmare bestämmelser om de allmänna grunder som gäller arbetslöshetskassans ekonomiska ställning och som förutsätts för fastställande av medlemsavgiften utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om en arbetslöshetskassa försäkrar både lönearbetare och företagare eller om den försäkrar kombinationsförsäkrade, ska den hålla de medel och skulder samt intäkter och kostnader som hänför sig till de inkomster som försäkras som löneinkomster och de inkomster som försäkras som företagarinkomst åtskilda från varandra.

Närmare bestämmelser om hur medlen och skulderna samt intäkterna och kostnaderna ska hållas åtskilda får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En arbetslöshetskassa ska för att trygga kassans finansiering och betalningsberedskap samt för att jämna ut medlemsavgiftsfluktuationer ha en utjämningsfond till vilken det årliga överskottet överförs.

I utjämningsfonden för en arbetslöshetskassa som försäkrar endast lönearbetare ska det finnas ett belopp som motsvarar minst de förmånsutgifter, förvaltningskostnader och kostnader för stödjande av medlemmarnas sysselsättning som kassan själv ansvarar för under ett år. För att jämna ut medlemsavgiftsfluktuationer som beror på de ekonomiska konjunkturerna kan arbetslöshetskassan dessutom förkovra utjämningsfonden med ett belopp som motsvarar de förmånsutgifter, förvaltningskostnader och kostnader för stödjande av medlemmarnas sysselsättning som kassan själv ansvarar för under högst fyra år.

I utjämningsfonden för en arbetslöshetskassa som försäkrar endast företagare ska det finnas ett belopp som motsvarar minst de förmånsutgifter, förvaltningskostnader och kostnader för stödjande av medlemmarnas sysselsättning som kassan själv ansvarar för under två och ett halvt år. För att jämna ut medlemsavgiftsfluktuationer som beror på de ekonomiska konjunkturerna kan arbetslöshetskassan dessutom förkovra utjämningsfonden med ett belopp som motsvarar de förmånsutgifter, förvaltningskostnader och kostnader för stödjande av medlemmarnas sysselsättning som kassan själv ansvarar för under högst sju år.

Om en arbetslöshetskassa försäkrar både lönearbetare och företagare eller om den försäkrar kombinationsförsäkrade, ska den ha både en utjämningsfond enligt 2 mom. som hänför sig till försäkring av löneinkomst och en utjämningsfond enligt 3 mom. som hänför sig till försäkring av företagares inkomst. Utjämningsfonderna ska vara åtskilda från varandra.

Närmare bestämmelser om de omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av storleken på utjämningsfonden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om medlemsavgiften enligt 19 § 1–3 mom. stiger oskäligt i förhållande till den medlemsavgift som fastställts för det innevarande räkenskapsåret, kan Finansinspektionen fastställa arbetslöshetskassans medlemsavgift eller medlemsavgifter med avvikelse från vad som i 19 § föreskrivs om bestämmande av medlemsavgiften och i 20 § om utjämningsfonden, förutsatt att arbetslöshetskassan i samband med förslaget till medlemsavgift lämnar in en plan för återställande av arbetslöshetskassans sunda finansiella ställning till Finansinspektionen för godkännande. Planen för återställande av en sund finansiell ställning ska visa att arbetslöshetskassans utjämningsfond eller en eller flera av de utjämningsfonder som avses i 20 § 1–3 mom., genom en ökning av intäkterna från medlemsavgiften eller på något annat sätt, inom tre år från ingången av det år för vilket medlemsavgiften eller medlemsavgifterna fastställs kan uppnå utjämningsfondens miniminivå.

Om den övertagande arbetslöshetskassans utjämningsfond som hänför sig till försäkringsbeståndet inte i samband med överlåtelse av försäkringsbeståndet enligt 54 a §, efter beaktandet av de medel som överförs i samband med överlåtelsen, uppfyller det utjämningsfondens minimibelopp som anges i 20 §, ska arbetslöshetskassan som bilaga till avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet till Finansinspektionen för godkännande lämna in arbetslöshetskassans plan för återställande av en sund finansiell ställning för försäkringsbeståndet i fråga. Planen för återställande av en sund finansiell ställning ska visa att arbetslöshetskassans utjämningsfond genom en ökning av intäkterna från medlemsavgiften eller på något annat sätt, inom tre år från ingången av det år som följer på den planerade tidpunkten för överlåtelsen av försäkringsbeståndet uppnår utjämningsfondens miniminivå.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om uppgörandet och inlämnandet av planen för återställande av en sund finansiell ställning.

För utjämnande av arbetslöshetsbördan inom olika branscher finns på grundval av ömsesidig ansvarighet en stödkassa för arbetslöshetskassorna, till vilken alla arbetslöshetskassor som försäkrar lönearbetare hör. Kassorna betalar i medlemsavgift per år till stödkassan ett belopp som fastställs av Finansinspektionen per medlem som är försäkrad som lönearbetare och så att stödkassans medel förslår till den utjämning som avses i 22 § 2 mom. Medlemsavgiften till stödkassan kan fastställas till högst en tiondedel av kassamedlemmarnas genomsnittliga medlemsavgift, och den ska alltid fastställas till sitt maximala belopp då statens tilläggsandel, som avses i 22 §, måste tillgripas eller då uppenbar risk för detta föreligger.

Om en arbetslöshetskassas bokslut uppvisar brist, används högst 50 procent av utjämningsfondens medel till täckande av bristen.

Om bokslutet alltjämt uppvisar brist efter att utjämningsfonden har utnyttjats maximalt så som avses i 1 mom., får en brist i en arbetslöshetskassa som försäkrar lönearbetare och som uppkommit av löntagares inkomstrelaterade dagpenning täckas med medel från den stödkassa som avses i 21 § 1 mom. Stödkassans medel kan under ett kalenderår användas till högst hälften av deras belopp i proportion till bristen i varje enskild kassa.

Om en brist i en arbetslöshetskassa som försäkrar lönearbetare har uppkommit av löntagares inkomstrelaterade dagpenning och den inte kan täckas på det sätt som föreskrivs i 1 och 2 mom., ska bristen täckas genom en tilläggsandel som beviljas kassan av statens medel.

Om en arbetslöshetskassa som försäkrar lönearbetare också försäkrar företagare eller kombinationsförsäkrade, får en brist som uppkommer av annat än löntagares inkomstrelaterade dagpenning täckas från den utjämningsfond som bildas genom försäkring av lönearbete. På täckande av brist som uppkommer vid försäkring av lönearbete tillämpas då inte vad som i 2 och 3 mom. föreskrivs om täckande av brist.

En brist i en arbetslöshetskassa som inte kan täckas på det sätt som föreskrivs i 1–4 mom., överförs till kassans bokslut för följande år för att täckas med kassans medel.

En arbetslöshetskassas medel får inte användas för andra ändamål än betalning av förmåner som det föreskrivs att kassan ska betala, av kostnader för stödjande av medlemmarnas sysselsättning och av kassans nödvändiga förvaltningskostnader. Vid användningen av medel ska iakttas vad som i 19 b § föreskrivs om att medlen ska hållas åtskilda.

För de av en arbetslöshetskassa som försäkrar företagare med stöd av 5 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalda företagares inkomstrelaterade dagpenningar betalas i statsandel för varje inkomstrelaterad dagpenning ett belopp som motsvarar den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa till dess att personen har betalats inkomstrelaterad dagpenning för sammanlagt 100 dagar. Därefter betalas som statsandel ett belopp som motsvarar den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel minskat med den finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning som avses i 4 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner.

För de inkomstrelaterade dagpenningar som en arbetslöshetskassa betalat med stöd av det efterskydd för företagare som avses i 5 kap.10 a § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalas i statsandel och i finansieringsandel för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning den andel som föreskrivs i 25 § 1 och 2 mom. i denna lag.

Finansieringsandelen för den arbetslöshetskassa i vilken mottagaren av förmånen är medlem är 5,5 procent av varje arbetslöshetsdagpenning, om inte något annat följer av 1 mom.

Den arbetslöshetskassa i vilken mottagaren av förmånen som medlem senast uppfyllt arbetsvillkoret för företagare enligt 5 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa finansierar skillnaden mellan varje inkomstrelaterad dagpenning samt beloppen enligt 1 och 2 mom. i denna paragraf.

På finansieringen av de inkomstrelaterade dagpenningar som en arbetslöshetskassa betalat med stöd av det efterskydd för löntagare som avses i 5 kap. 10 a § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa tillämpas vad som i 4 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner föreskrivs om finansieringen av löntagares inkomstrelaterade dagpenningar.

På finansieringen av de inkomstrelaterade dagpenningar som en arbetslöshetskassa betalat med stöd av det efterskydd för kombinationsförsäkrade som avses i 5 kap. 10 a § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa tillämpas vad som i 4 b § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner föreskrivs om finansieringen av kombinationsförsäkrades inkomstrelaterade dagpenningar.

Finansieringsandelen för den arbetslöshetskassa i vilken mottagaren av förmånen är medlem är 5,5 procent av varje arbetslöshetsdagpenning, om inte något annat följer av 1 mom.

Den arbetslöshetskassa i vilken mottagaren av förmånen som medlem senast uppfyllt arbetsvillkoret för kombinationsförsäkrade enligt 5 kap. 12 b § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa finansierar skillnaden mellan varje inkomstrelaterad dagpenning samt beloppen enligt 1 och 2 mom. i denna paragraf.

Som Sysselsättningsfondens andel betalas till arbetslöshetskassorna dessutom 2 euro för varje beslut om inkomstrelaterad dagpenning som grundar sig på löntagares arbetsvillkor enligt 5 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Andelen betalas dock inte, om det är fråga om inkomstrelaterad dagpenning som grundar sig på det efterskydd för löntagare som avses i 5 kap. 10 a § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

När social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om betalning av finansieringsandelarna i enlighet med 1 mom., betalar Sysselsättningsfonden till arbetslöshetskassan det belopp som föreskrivs i 25 a § 3 mom. och debiterar motsvarande belopp av den arbetslöshetskassa i vilken mottagaren av förmånen som medlem senast uppfyllt arbetsvillkoret för företagare enligt 5 kap. 7 §.

I registret över arbetslöshetskassor skall antecknas

2) den verksamhet som försäkras och de yrken eller branscher inom lönearbete som kassans verksamhet omfattar,

Eventuella medel i en arbetslöshetskassa som upplösts eller försatts i konkurs och som hänför sig till lönearbetares försäkring eller till kombinationsförsäkrades löneinkomstbaserade försäkring ska efter det att skulderna och andra förbindelser har fullgjorts överlåtas till Sysselsättningsfonden. De medel som överlåtits till Sysselsättningsfonden ska användas till att finansiera förtjänstdelen av arbetslöshetskassornas utgifter för förtjänstskydd som grundar sig på löntagares arbetsvillkor.

Eventuella medel i en arbetslöshetskassa som upplösts eller försatts i konkurs och som hänför sig till företagares försäkring eller till kombinationsförsäkrades företagarinkomstbaserade försäkring ska efter det att skulderna och andra förbindelser har fullgjorts användas på det sätt som anges i arbetslöshetskassans stadgar.

En arbetslöshetskassa kan på basis av ett beslut av kassamötet överlåta (överlåtande arbetslöshetskassa ) ett försäkringsbestånd som utgörs av lönearbetares försäkring, företagares försäkring eller kombinationsförsäkrades försäkring till en annan arbetslöshetskassa (övertagande arbetslöshetskassa ). För överlåtelse av försäkringsbeståndet krävs samtycke av Finansinspektionen.

Den överlåtande arbetslöshetskassans styrelse och den övertagande arbetslöshetskassans styrelse ska för överlåtelsen av försäkringsbeståndet upprätta en skriftlig plan som ska dateras och undertecknas.

Planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet ska innehålla åtminstone:

1) den överlåtande och den övertagande arbetslöshetskassans firma,

2) en utredning om orsaken till överlåtelsen av försäkringsbeståndet,

3) vid behov ett förslag till ändring av den övertagande arbetslöshetskassans stadgar,

4) en utredning om det försäkringsbestånd som ska överlåtas och de tillgångar som ska överlåtas som motsvarande medel,

5) en utredning om att den övertagande arbetslöshetskassan efter överlåtelsen uppfyller de krav som anges i 20 §,

6) förslag till planerad tidpunkt för överlåtelsen av försäkringsbeståndet,

7) förslag till eventuella andra villkor för överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

Planen för överlåtande av försäkringsbeståndet behöver dock inte innehålla en sådan utredning som avses i 3 mom. 5 punkten, om överlåtelseplanen innehåller en sådan plan för återställande av en sund finansiell ställning som avses i 20 a § 2 mom.

Om arbetslöshetskassas verksamhet omfattar försäkring av kombinationsförsäkrade, sker överlåtelsen av försäkringsbeståndet så att arbetslöshetskassan efter överlåtelsen försäkrar endast lönearbetare eller endast företagare.

Den överföringstidpunkt som anges i planen ska infalla så att överföringen sker den 1 januari. Överföringen ska ske senast 12 månader efter det att överlåtelseplanen upprättades.

Vid överlåtelse av försäkringsbeståndet iakttas i tillämpliga delar vad som i 53 § 3 mom. föreskrivs om de handlingar som vid fusion av kassor ska hållas tillgängliga för medlemmarna i kassans expedition och framläggas vid kassamötet samt i 55 § 1 och 2 mom. föreskrivs om tillstånd till fusion.

Överlåtelsen av ett försäkringsbestånd förfaller, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet eller försäkringsbestånden inte godkänns utan ändringar i den överlåtande arbetslöshetskassan och övertagandet av försäkringsbeståndet eller försäkringsbestånden inte godkänns i den övertagande arbetslöshetskassan. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om ett beslut av arbetslöshetskassans kassamöte om godkännande eller förkastande av överlåtelsen eller övertagandet av försäkringsbeståndet eller försäkringsbestånden.

Efter att den överlåtande och den övertagande arbetslöshetskassan har godkänt överlåtelsen av försäkringsbeståndet eller försäkringsbestånden ska Finansinspektionen ge sitt samtycke till överlåtelsen:

1) om överlåtelsen inte kränker de försäkrade förmånerna,

2) om överlåtelsen inte kan anses äventyra en sund utveckling av arbetslöshetsförsäkringsverksamheten, och

3) om Finansinspektionen har godkänt ändringen av den övertagande arbetslöshetskassans stadgar.

Om samtycke inte har sökts inom den tid som i 55 § 1 mom. anges för ansökan om tillstånd till fusion eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, förfaller överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

Om överlåtelsen av försäkringsbeståndet med stöd av 54 b § har förfallit eller det inte har hittats någon övertagande arbetslöshetskassa för försäkringsbeståndet, kan arbetslöshetskassan genom beslut av arbetslöshetskassans kassamöte stänga försäkringsbeståndet. Arbetslöshetskassan ska informera sina medlemmar och avtalsparter om stängningen av försäkringsbeståndet och om konsekvenserna av stängningen.

Om en arbetslöshetskassas verksamhet omfattar försäkring av kombinationsförsäkrade, sker stängningen av försäkringsbeståndet så att arbetslöshetskassan efter stängningen försäkrar endast lönearbetare eller endast företagare.

En arbetslöshetskassa som har stängt ett försäkringsbestånd kan inte godkänna nya medlemmar i det slutna försäkringsbeståndet. En arbetslöshetskassa som har stängt ett försäkringsbestånd fortsätter att ordna den slutna försäkringen. Om försäkringsbeståndets medel inte täcker de fordringar som uppkommer vid ordnandet, täcks de med arbetslöshetskassans övriga medel trots vad som föreskrivs i 19 b och 20 §.

En arbetslöshetskassa som har stängt ett försäkringsbestånd kan överlåta försäkringsbeståndet med iakttagande av 54 a och 54 b §. En arbetslöshetskassa som har stängt ett försäkringsbestånd kan fusioneras med en annan arbetslöshetskassa med iakttagande av vad som i denna lag föreskrivs om fusion.

Inom en månad från det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke till fusionen och, vid en fusion som avses i 54 §, fastställt den nya kassans stadgar eller, från det att den har gett sitt samtycke till överlåtelsen av försäkringsbeståndet och vid behov fastställt den övertagande arbetslöshetskassans stadgar, ska kassorna anmäla fusionen eller överlåtelsen av försäkringsbeståndet för registrering. Om anmälan inte har gjorts inom föreskriven tid eller om registrering har vägrats, har fusionen förfallit.

Fusion och överlåtelse av försäkringsbestånd anses ha skett när anteckning om det har gjorts i registret över arbetslöshetskassor.

Denna lag träder i kraft den 20 . Dess 25, 25 a–25 c, 26 och 27 § träder dock i kraft först den 1 januari 2029.

En arbetslöshetskassa som har registrerats före ikraftträdandet av denna lag och som inte ändrar sin stadgeenliga verksamhet till att omfatta försäkring av minst två slags medlemmar på det sätt som avses i 2 § 3 mom., ska fatta beslut om ändring av sina stadgar i överensstämmelse med denna lag och ansöka om Finansinspektionens fastställelse av stadgeändringarna inom fem år från ikraftträdandet av denna lag.

Trots vad som föreskrivs i 19 b och 20 § kan en arbetslöshetskassa som tidigare endast har försäkrat löntagare och som börjar försäkra även företagarinkomst, i enlighet med kassamötets beslut under två års tid räknat från det kassamöte som beslutat om stadgeändringen, för finansiering av skäliga förvaltningskostnader som uppkommer till följd av detta använda eller låna medel ur en utjämningsfond som bildats av arbetslöshetskassans medlemsavgiftsintäkter av löneinkomst. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 22 § 2 och 3 mom. överförs en brist som inte kan täckas på det sätt som föreskrivs i 1 mom. i den paragrafen till kassans bokslut för följande år för att täckas med kassans medel. På motsvarande sätt kan en arbetslöshetskassa som tidigare endast har försäkrat företagare och som börjar försäkra även löneinkomst använda eller låna medel ur en utjämningsfond som bildats av medlemsavgiftsintäkter från försäkring av företagarinkomst.

Kombinationsförsäkrades inkomstrelaterade dagpenning finansieras genom en statsandel, en finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning, en finansieringsandel från arbetslöshetskassan och, till den del den inkomstrelaterade dagpenningen grundar sig på den inkomst som beaktas vid beräkningen av löntagares inkomstrelaterade dagpenning, en andel från Sysselsättningsfonden.

Arbetslöshetskassan finansierar i sin helhet den förtjänstdel av kombinationsförsäkrades inkomstrelaterade dagpenning som grundar sig på annan försäkringsinkomst än löneinkomst.

På finansieringen av grunddelen av kombinationsförsäkrades inkomstrelaterade dagpenning tillämpas vad som i 4 § 2–3 och 8 mom. föreskrivs om finansiering av löntagares inkomstrelaterade dagpenning. För inkomstrelaterade dagpenningar för permitteringstid och för inkomstrelaterade dagpenningar som betalas under tiden för väderhinder enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 12 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller en orsak som jämställs med permittering enligt 14 punkten enligt den paragrafen betalas inte statsandel eller finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning. Som Sysselsättningsfondens andel betalas till arbetslöshetskassan för dessa dagpenningar 94,5 procent av utgifterna till den del den inkomstrelaterade dagpenningen grundar sig på den inkomst som beaktas vid beräkningen av löntagares inkomstrelaterade dagpenning. Till övriga delar finansieras den inkomstrelaterade dagpenningen med arbetslöshetskassans finansieringsandel.

Arbetslöshetskassans andel av varje förtjänstdel av kombinationsförsäkrades inkomstrelaterade dagpenning är 5,5 procent av det belopp av den inkomstrelaterade dagpenningen som baserar sig på den inkomst som beaktas vid beräkningen av löntagares inkomstrelaterade dagpenning, om inte något annat följer av 3 mom.

Som sysselsättningsfondens andel betalas till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning skillnaden mellan den betalda inkomstrelaterade dagpenningen och beloppen enligt 2–4 mom.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas på finansiering av inkomstrelaterad dagpenning som betalas tidigast från och med den 1 januari 2029.

Allmänt stöd betalas till en arbetslös arbetssökande:

1) som enligt 5 kap. 2 § 1 mom., 6 § 1 mom. eller 12 a § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) inte har rätt till sådan inkomstrelaterad dagpenning som avses i den lagen, eller som har fått inkomstrelaterad dagpenning för maximitiden enligt 6 kap. 7 § i den lagen, och

Denna lag träder i kraft den 20 .