HE 146/2020 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 5.10.2020

Statsbudgeten för 2021

Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2021

Statsbudgeten för 2021. Riksdagen röstade i plenum om hundratals enskilda anslagspunkter och oppositionens ändringsförslag innan budgeten godkändes.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
5.10.2020
Senaste händelse
22.12.2020
Omröstningar
587
Anföranden
1183
Författning
1113/2020

Så röstade riksdagen

Om budgeten röstas inte på en gång. Riksdagen röstade 587 gånger om enskilda anslag och oppositionens alternativ, och budgeten godkändes utifrån dessa omröstningar.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

1183 anföranden · 6 debatter

Debattens huvudpunkter

Debatten om statsbudgeten för 2021 var starkt polariserad mellan regeringen och oppositionen. Regeringspartierna försvarade den stimulerande och skuldsatta budgeten som ett nödvändigt medel för att stödja kommunerna, företagen och medborgarna genom coronakrisen. Oppositionen å sin sida kritiserade regeringen kraftigt för den omfattande skuldsättningen, bristen på verkliga sysselsättningsåtgärder samt skattehöjningarna.

  • Är regeringens sysselsättningsåtgärder och läropliktsreform tillräckliga för att balansera ekonomin?
  • Borde man återhämta sig från krisen genom skattesänkningar eller genom ökade offentliga utgifter?
  • Är en historiskt stor upplåning motiverad i coronakrisens skugga?
  • SDPFör

    SDP försvarade den stimulerande budgeten, som ansågs trygga vardagstjänsterna, kommunernas funktionsförmåga och förtroendet i samhället mitt under coronapandemin.

    Sen vuoksi nyt täytyy taloutta, yrityksiä, kuntia, niitä ammattilaisia siellä etulinjassa tukea.
    Antti Lindtman
  • Centern ansåg att skuldsättningen var nödvändig under undantagsförhållandena och berömde budgetens satsningar på industrins konkurrenskraft, hälsa samt kommunernas överlevnad.

    Keskusta sanoo: kyllä Suomi selviytyy.
    Katri Kulmuni
  • De Gröna stödde budgeten eftersom den undviker tidigare krisers nedskärningspolitik och investerar i framtiden, utbildning samt den gröna omställningen.

    Me olemme valinneet, että emme leikkaa koulutuksesta tai sosiaaliturvasta vaan panostamme niihin, ja se on ainoa oikea tapa tukea heitä, jotka tarvitsevat apuamme eniten.
    Noora Koponen
  • Vänsterförbundet understödde budgetpropositionen eftersom den stärker välfärdsstaten och kommunerna samt skapar långsiktig jämlikhet genom att utvidga läroplikten.

    Vahva hyvinvointivaltio on pitänyt huolta suomalaisten terveydestä ja toimeentulosta.
    Pia Lohikoski
  • SFPFör

    SFP stödde budgeten som en ansvarsfull krispolitik som säkerställer medborgarnas välfärd och att finländska arbetsplatser bevaras.

    Regeringen har idkat en ansvarsfull politik under coronakrisen.
    Veronica Rehn-Kivi
  • Samlingspartiet kritiserade förslaget för att regeringen skjuter upp nödvändiga strukturreformer och underlåter att genomföra skattesänkningar som stöder sysselsättning och företagande.

    Siksi hallituksen budjettiesityksen pääviesti on hyytävä.
    Sari Sarkomaa
  • Sannfinländarna motsatte sig budgeten på grund av den alltför stora upplåningen, den skärpta beskattningen och åtgärder som ansågs ineffektiva, såsom förlängningen av läroplikten.

    Kuitenkin, valtiovarainministeri Matti Vanhanen, oppositio ei hyväksy hallituksen 10,8 miljardin velanottoa.
    Ville Tavio
  • Kristdemokraterna motsatte sig förslaget eftersom partiet ansåg att regeringens sysselsättningsåtgärder förblir otillräckliga och att betalningen av coronanotan kräver lindrad beskattning av arbete.

    Veronkiristyksillä työllisyys ei parane vaan päinvastoin se heikkenee.
    Peter Östman
  • Rörelse Nu kritiserade budgetens stora underskott, de ökade kostnaderna för bilister och företag samt retorik som skapar motsättningar.

    Aloitetaan sillä, että budjetti on 12 miljardia alijäämäinen.
    Harry Harkimo
  • Turtiainen motsatte sig en politik som bygger på skuldsättning och krävde nedskärningar i den offentliga sektorn samt att företagandet underlättas genom sänkt mervärdesskatt.

    Velkaantumalla saatava hyvinvointi on itsensä ja tulevien sukupolvien pettämistä.
    Ano Turtiainen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 1183 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu ja asian käsittely keskeytettiin.

Täysistunto keskeytettiin kello 12.02.

Täysistunto keskeytettiin kello 13.30. Täysistuntoa jatkettiin kello 15.02.

Keskustelu päättyi, ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi. Talousarvioaloitteet TAA 1-370/2020 vp lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 5.10.2020Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 2.12.2020Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 11.12.2020Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
  4. 21.12.2020Ainoa käsittely · Täysistunto
  5. 21.12.2020Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • Valtion talousarvio vuodelle 2021Hyväksytty muutettuna · 1113/2020

Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.