HE 151/2016 vpGodkändÖverlämnad 15.9.2016

Liten sänkning av barnbidraget

Lag om ändring av 7 § i barnbidragslagen

Barnbidragets månadsbelopp sänks en aning från och med början av 2017. Ensamförsörjartillägget förblir dock oförändrat.

Status
Godkänd
Överlämnad
15.9.2016
Senaste händelse
25.11.2016
Omröstningar
2
Anföranden
51
Stadfäst
9.12.2016
Författning
1086/2016

Vad som föreslås

Barnbidragsnivåerna sänks med 0,91 procent för att uppnå besparingar i statsfinanserna. Nedskärningen gäller inte barnbidragets ensamförsörjartillägg, som förblir 48,55 euro i månaden per barn.

Vad det betyder

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2017 och gäller familjer som får barnbidrag (cirka en miljon barn). Barnbidraget per månad minskar med 0,87 euro för det första barnet (från 95,75 euro till 94,88 euro) och för fem barn sammanlagt med 6,03 euro. Åtgärden minskar statens utgifter med uppskattningsvis 11,7 miljoner euro år 2017. Nedskärningen påverkar inte de totala inkomsterna för familjer som får utkomststöd, eftersom det minskade barnbidraget kompenseras inom utkomststödet.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 23.11.2016

Riksdagen godkände lagen med rösterna 10061.

100
Jaa · godkändes
61
Ei

Regeringen ja, oppositionen nej. 38 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 9.12.2016.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

51 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades regeringens proposition om att sänka barnbidraget med cirka 0,85 procent som en del av anpassningsåtgärderna för den offentliga ekonomin. Regeringspartierna ansåg att nedskärningen var liten i euro men en nödvändig lösning för statsfinanserna och för att bryta skuldsättningen. Oppositionen motsatte sig propositionen kraftigt och ansåg att den ökar fattigdomen bland barnfamiljer och ackumuleras ovanpå andra nedskärningar i den sociala tryggheten.

  • Ökar sänkningen av barnbidraget oskäligt fattigdomen bland barnfamiljer och beroendet av utkomststöd?
  • Är nedskärningens inverkan i euro på familjernas vardag liten eller betydande på lång sikt?
  • Borde regeringen ha gjort en grundligare helhetsbedömning av konsekvenserna för barn och familjer före sparbesluten?
  • I statsfinansernas svåra läge är man tvungen att göra en liten inbesparing även i barnbidragen, men de mest utsatta skyddas genom att ensamförsörjartillägget lämnas utanför nedskärningen.

    Talous on ollut sellaisessa tilanteessa, että säästöjä on jouduttu tekemään lukuisiin eri paikkoihin.
    Timo Heinonen
  • Anpassningsåtgärden är nödvändig för att sanera den offentliga ekonomin, och den riktas rättvist eftersom ensamförsörjartillägget behålls och utkomststödet inte rörs.

    Onneksi, kuten mainittua, tämä lapsilisän noin euron kuukausittainen leikkaus lasta kohden ei kuitenkaan suuntaudu samalla tavalla kaikkein köyhimpiin eikä yksinhuoltajiin.
    Jani Mäkelä
  • Nedskärningen är nödvändig för att balansera statsfinanserna och stoppa skuldsättningen, men dess effekt i euro på familjerna är liten och regeringen satsar på familjetjänster och sysselsättning.

    Tämän hallitusohjelman yksi tärkeimmistä asioista on se, että me emme saa ottaa lapsillemme velkaa.
    Eeva-Maria Maijala
  • SDPEmot

    Nedskärningen i barnbidragen tillsammans med slopandet av indexbindningen ökar fattigdomen bland barnfamiljer och beroendet av utkomststöd utan att beslutens sammantagna konsekvenser har bedömts tillräckligt.

  • Även om en enskild nedskärning verkar liten fördjupar ackumuleringen av indexfrysningar och andra förmånsnedskärningar för samma mindre bemedlade familjer den långvariga fattigdomen.

    Sen takia itse asiassa minua huolestuttavat kaikkein eniten hallituksen esitykset indeksisidonnaisuuden poistoista, indeksien jäädyttämisestä, koska ne aiheuttavat sitä pitkäaikaista köyhyyttä.
    Krista Mikkonen
  • Försämringen av barnbidragen urholkar familjernas försörjning och skapar en farlig välfärdsskuld som senare är svår att reparera.

    Minun mielestäni Suomella ei tässä tilanteessa ole varaa leikata lapsilisää miltään tuloluokalta, kaikkein vähiten tietenkin niiltä kaikkein köyhimmiltä.
    Anna Kontula
  • Barnbidragens realvärde har sjunkit betydligt redan tidigare, och de nya nedskärningarna drabbar oskäligt de mest utsatta barnfamiljerna.

    Erityisesti vähävaraisten lapsiperheiden arkeen lapsilisäleikkaukset ovat kohtuuttomia.
    Sari Tanus

Sammandraget är AI-genererat utifrån 51 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 15.9.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 22.9.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 10.11.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 18.11.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 23.11.2016Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 25.11.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki lapsilisälain 7 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1086/2016 · 9.12.2016

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av barnbidragslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i barnbidragslagen (796/1992) 7 § 1 och 2 mom., sådana de lyder i lag 1111/2014, som följer:

7 §Barnbidragets storlek

Barnbidraget är 94,88 euro per barn och kalendermånad.

Om en i 6 § avsedd person har rätt att lyfta barnbidrag för flera än ett barn, är barnbidragets belopp för det andra barnet 104,84 euro, för det tredje barnet 133,79 euro, för det fjärde barnet 153,24 euro och för varje påföljande barn 172,69 euro per kalendermånad.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det en ändring av den paragraf i barnbidragslagen som gäller barnbidragets storlek. Genom ändringen genomförs en inbesparing av statens medel på 11,7 miljoner euro som beslutades i samband med planen för de offentliga finanserna 2017—2020, det så kallade rambeslutet, som fastställts av statsminister Juha Sipiläs regering. Enligt rambeslutet ska det göras en minskning på 0,85 procent i de förmåner som är bundna till folkpensionsindex och i barnbidragen. Det föreslås att sparåtgärden enligt rambeslutet genomförs så att tillägget för ensamförsörjare lämnas utanför sänkningen av barnbidragsnivån. Nivåerna för övriga barnbidrag sänks med 0,91 procent. Sänkningen av barnbidraget påverkar inte den ekonomiska situationen för familjer som får utkomststöd eftersom barnbidraget i kalkylen över utkomststödet beaktas som inkomst som påverkar beloppet av utkomststödet. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2017.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.