HE 153/2016 vpGodkändÖverlämnad 15.9.2016

Nedskärning och förkortning av vuxenutbildningsstödet

Lagar om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd, lagen om Utbildningsfonden och 1 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner

Vuxenutbildningsstödet minskas och dess maximilängd förkortas. Samtidigt överförs finansieringen av stödet till löntagare i sin helhet från staten till Arbetslöshetsförsäkringsfonden.

Status
Godkänd
Överlämnad
15.9.2016
Senaste händelse
18.11.2016
Omröstningar
1
Anföranden
40
Stadfäst
9.12.2016
Författning
1104/2016

Vad som föreslås

Maximilängden för vuxenutbildningsstödet förkortas från 19 till 15 månader och stödets grunddel minskas med 15 procent. Statens finansieringsandel för löntagares stöd slopas helt, och arbete som utförts inom EU- och EES-området samt i Schweiz börjar godkännas som en del av den arbetshistoria som krävs för vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium.

Vad det betyder

Ändringen berör löntagare och företagare som studerar med vuxenutbildningsstöd. Deras månatliga stöd minskar beroende på inkomstnivå med cirka 58–187 euro, och den förkortade stödtiden räcker inte längre till två hela läsår. Staten sparar årligen cirka 50–60 miljoner euro i förmånsutgifter och cirka 94 miljoner euro när finansieringsansvaret överförs till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 11.11.2016

Riksdagen godkände lagen med rösterna 13112.

131
Jaa · godkändes
12
Ei

Bara Vänsterförbundet emot. 56 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 9.12.2016.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

40 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades nedskärningen av vuxenutbildningsstödets nivå och längd samt överföringen av finansieringsansvaret som en del av konkurrenskraftsavtalet. Regeringspartierna och merparten av oppositionen ansåg att propositionen var en godtagbar kompromiss som förhindrade att stödet lades om till ett mer lånebetonat system. Vänsterförbundet motsatte sig propositionen kraftigt och ansåg att alla nedskärningar i vuxenutbildningen skadar sysselsättningen och jämställdheten.

  • Försvagar nedskärningen av vuxenutbildningsstödet arbetstagarnas möjligheter till omskolning?
  • Drabbar nedskärningarna kvinnodominerade branscher oskäligt hårt?
  • Borde vuxenutbildningen svara direkt mot arbetslivets behov eller möjliggöra bred bildning?
  • Samlingspartiet understödde propositionen eftersom den grundar sig på arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma konkurrenskraftsavtal och fortsättningsvis tryggar en rimlig utkomst under studietiden.

    Kilpailukykysopimus on erinomainen osoitus siitä, että Suomessa pystytään sopimaan ja tekemään myös isoja ratkaisuja keskitetysti yhdessä sopien.
    Timo Heinonen
  • Sannfinländarna understödde propositionen och betonade att utbildningens främsta uppgift är att förbereda för arbetslivet, och att överutbildning samt onödiga utbildningar bör undvikas när resurserna är begränsade.

    Sen sijaan, että pidettäisiin koulutusta kaiken ratkaisevana poppakonstina, kehottaisinkin katsomaan näitä muutoksia enemmänkin mahdollisuutena — koulutuksen perustarkoitus on valmentaa työelämään.
    Jani Mäkelä
  • Centern stödde propositionen eftersom den verkställer konkurrenskraftsavtalet och bevarar vuxenutbildningsstödet som ett fungerande sätt att uppdatera sitt yrkeskunnande.

    kuitenkin tämä malli on parempi kuin se, että koko systeemiä olisi lainapainotteiseksi muutettu.
    Hannakaisa Heikkinen
  • SDPFör med reservationer

    SDP stödde propositionen som en del av konkurrenskraftsavtalet, men kritiserade försämringen av stödets längd och nivå samt bristen på en bedömning av könskonsekvenserna.

    silloin kun tehdään joku sopimus, niin meillä on tapana tukea kaikkia niitä esityksiä, jotka siihen kokonaisuuteen kuuluvat, olivat ne sitten mukavia tai ikäviä.
    Tarja Filatov
  • De GrönaFör med reservationer

    De Gröna godkände propositionen för att respektera konkurrenskraftsavtalet och för att den stoppade den tidigare lånemodellen, men uttryckte oro över nedskärningarnas sammantagna konsekvenser.

    Me vihreät olemme tämän lakiesityksen kannalla kolmesta syystä. Ensinnäkin tämä on osa nyt sitä kuuluisaa kilpailukykysopimusta, jota kunnioitamme.
    Heli Järvinen
  • Vänsterförbundet krävde att propositionen förkastas eftersom den försvagar möjligheterna till livslångt lärande och slår särskilt hårt mot kvinnor.

    Siksi esitin tämän lakiesityksen hylkäystä.
    Anna Kontula
  • KristdemokraternaFör med reservationer

    Kristdemokraterna ansåg det vara viktigt att trygga vuxenutbildningsstödets fortsättning, men var bekymrade över nedskärningarnas effekter och de allmänna utbildningsbesparingarna.

    Ennen kaikkea on tärkeää, että saatiin tämä jatko kuitenkin turvattua.
    Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 40 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin työelämä- ja tasa-arvovaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 153/2016 vp sisältyvien 1.—3. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 15.9.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 27.9.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 25.10.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · työelämä- ja tasa-arvovaliokunta
  4. 27.10.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 11.11.2016Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 17.11.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag3

  • 1Laki aikuiskoulutustuesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1104/2016 · 9.12.2016
  • 2Laki Koulutusrahastosta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1105/2016 · 9.12.2016
  • 3Laki työttömyysetuuksien rahoituksesta annetun lain 1 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1106/2016 · 9.12.2016

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) 3 § 2 punkten, 11 § 7 punkten, 12 § 1 mom., 14 §, 17 § 2 mom., 19 § 1 mom. samt 30 och 31 §, av dem 3 § 2 punkten, 11 § 7 punkten och 19 § 1 mom. sådana de lyder i lag 127/2010, 12 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1257/2011, 14 § sådan den lyder i lag 501/2013, 17 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1367/2003 och 30 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 127/2010, och fogas till lagen en ny 8 §, i stället för den 8 § som upphävts genom lag 127/2010, och nya 21 a och 21 b § som följer:

3 §Definitioner

I denna lag avses med

2) företagare den som för sin huvudsyssla är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006), med undantag av stipendiater som avses i 8 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare, samt

8 §Beaktande av arbete utomlands

Till tiden i arbete enligt 7 § räknas också sådan tid i arbete, eller tid som jämställs med tid i arbete, under vilken personen i fråga har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, om personen lägger fram tillräcklig och tillförlitlig utredning om sitt arbete eller den tid som jämställs med tid i arbete.

11 §Begränsningar i fråga om vuxenutbildningsstödet

Vuxenutbildningsstöd beviljas inte den som

7) fullgör värnplikt eller civiltjänst,

12 §Vuxenutbildningsstödets belopp

Vuxenutbildningsstödet för löntagare består av en grunddel och en förtjänstdel. Grunddelen är 27,78 euro per dag. Förtjänstdelen utgör 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. Om månadslönen är större än grunddelen multiplicerad med 105, är förtjänstdelen 20 procent av den del av dagslönen som överskrider denna gräns. Vuxenutbildningsstödet är högst 90 procent av den dagslön som ligger till grund för stödet, dock minst lika stort som grunddelen. I vuxenutbildningsstöd för företagare betalas endast grunddelen.

14 §Stödperiodens längd

Vuxenutbildningsstöd betalas för högst 15 månader. En stödtagare har rätt till denna stödtid en gång under sin yrkeskarriär i en eller flera perioder.

17 §Beslut om förmån

Utbildningsfondens beslut delges genom att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för Utbildningsfonden. Vid delgivning av beslut på elektronisk väg iakttas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).

19 §Betalning av vuxenutbildningsstöd

Om grunden för betalning av vuxenutbildningsstöd är frånvaro från arbetet enligt 5 § eller studier enligt 5 a §, betalas vuxenutbildningsstödet enligt en i 16 § avsedd ansökan och det beslut som meddelats på basis av den, utan någon särskild ansökan i efterhand. För utbetalningen av stöd ska den studerande tillställa fonden en utredning om i 5 § avsedd anställning och studieledighet eller annan ledighet utan lön på grund av studier. Vuxenutbildningsstöd beviljas tidigast för de sex månader som föregår den månad då ansökan inkommit.

21 a §Kvittning

Belopp som ska återkrävas kan kvittas mot vuxenutbildningsstöd som Utbildningsfonden senare betalar. Utan stödtagarens samtycke får kvittning inte ske till ett större belopp än det skyddade beloppet enligt 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007).

21 b §Återkrav av vuxenutbildningsstöd i vissa fall

Om en person har fått vuxenutbildningsstöd för samma tid som han eller hon retroaktivt beviljas folkpension, barnförhöjning enligt folkpensionslagen, garantipension eller pension på grundval av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet, avträdelsestöd eller dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, dagpenning eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, får Utbildningsfonden återkräva det vuxenutbildningsstöd som betalats utan grund från den förmån som ska betalas retroaktivt.

Utbildningsfonden ska minst två veckor innan en i 1 mom. avsedd förmån betalas ut meddela pensionsanstalten eller försäkringsanstalten att förmånen i enlighet med 1 mom. ska betalas till Utbildningsfonden.

30 §Finansiering

Den arbetslöshetsförsäkringsfond som avses i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) svarar för finansieringen av vuxenutbildningsstödet och fondens förvaltningskostnader.

Staten svarar för finansieringen av vuxenutbildningsstödet för företagare.

31 §Höjning av förmån

Vuxenutbildningsstödets grunddel justeras med iakttagande av lagen om folkpensionsindex (456/2001).

Det belopp som i 12 § 1 mom. anges för grunddelen motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet som i januari 2016 utbetalad folkpension har beräknats enligt.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 12 § 1 mom. samt 14 och 30 § träder dock i kraft först den 1 augusti 2017.

På stödperiodens längd tillämpas under hela stödperioden de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, om

1) ansökan om stödtid görs före ikraftträdandet,

2) stödperioden börjar senast den 1 augusti 2017, och

3) stödtiden används i sin helhet före utgången av 2020.

2.Lag om ändring av lagen om Utbildningsfonden

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Utbildningsfonden (1306/2002) 4 § 2 mom., 5 § 1 och 2 mom., 6 § 1 mom. samt 11 § 1 mom., av dem 4 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1368/2003, 5 § 2 mom. sådant det lyder i lag 510/2005 samt 6 § 1 mom. och 11 § 1 mom. sådana de lyder i lag 502/2013, och fogas till lagen en ny 5 a § som följer:

4 §Yrkesexamensstipendium

Den som ansöker om yrkesexamensstipendium ska ges ett skriftligt beslut när stipendium beviljas, förvägras eller återkrävs. Beslutet delges genom att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för Utbildningsfonden. Vid delgivning av beslut på elektronisk väg iakttas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).

5 §Förutsättningar för beviljande av yrkesexamensstipendium

Yrkesexamensstipendium kan beviljas en i Finland bosatt person som avlagt en sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998).

En förutsättning för yrkesexamensstipendium är att stipendietagaren inte har fyllt 64 år och att han eller hon före examen har varit anställd i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande i minst fem år.

5 a §Beaktande av arbete utomlands

Till tiden i arbete enligt 5 § 3 mom. räknas också sådan tid i arbete under vilken personen i fråga har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, om personen lägger fram tillräcklig och tillförlitlig utredning om sitt arbete.

6 §Yrkesexamensstipendiets storlek

Yrkesexamensstipendiet är 395 euro. Om sökanden inte har avlagt yrkesexamen efter grundskolestadiet, är yrkesexamensstipendiet 456 euro.

11 §Rätt att få och lämna ut uppgifter

Fonden samt besvärsinstansen enligt denna lag har, trots sekretessbestämmelser och övriga begränsningar i rätten att få uppgifter, rätt att avgiftsfritt få följande uppgifter, om de är nödvändiga för avgörande av ett ärende som hänför sig till yrkesexamensstipendium eller i övrigt för verkställigheten av denna lag:

1) uppgifter om anställning från Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalter,

2) uppgifter om utbildning från läroanstalten,

3) uppgifter om examen från examenskommissionen och undervisningsmyndigheterna samt

4) uppgifter om boende i Finland från Folkpensionsanstalten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

På dem som söker yrkesexamensstipendium och som före lagens ikraftträdande har avlagt en examen som berättigar till stipendium tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

3.Lag om ändring av 1 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 1 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1189/2009, som följer:

1 §Lagens syfte

Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) finansieras genom en statsandel som motsvarar grundtrygghetsandelen, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag, genom arbetsgivarens självriskpremier enligt utkomstskyddet för arbetslösa (självriskpremier) och genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. De arbetspensionstillägg och försäkringspremier som avses i arbetspensionslagstiftningen, de vuxenutbildningsstöd och förvaltningskostnader som avses i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000), de i lagen om Utbildningsfonden (1306/2002) avsedda förvaltningskostnader och yrkesexamensstipendier i fråga om andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer samt den lönegaranti som avses i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) finansieras med avgifterna enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag.

§

Denna lag träder i kraft den 20 . Den tillämpas dock först från och med den 1 augusti 2017.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om vuxenutbildningsstöd, lagen om Utbildningsfonden och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras. Syftet med propositionen är att göra besparingar i vuxenutbildningsstödet i enlighet med konkurrenskraftsavtalet. Det föreslås en ändring av vuxenutbildningsstödets längd och av nivån på stödet. Enligt förslaget ska stödperiodens maximitid förkortas från 19 till 15 månader och nivån på stödet sänkas genom att stödets grunddel minskas med 15 procent. I finansieringen av stödet föreslås en sådan ändring att statens finansieringsandel av vuxenutbildningsstödet för löntagare slopas och stödet i sin helhet finansieras med medel ur arbetslöshetsförsäkringsfonden. Staten fortsätter dock att finansiera vuxenutbildningsstödet för företagare. Dessutom föreslås det i lagen om vuxenutbildningsstöd och lagen om Utbildningsfonden bestämmelser om att arbete utomlands räknas som tid i arbete. Till den tid i arbete som berättigar till vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium ska förutom arbete i Finland räknas arbete som har utförts i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.