Reform av energicertifikat och utsläppsberäkning

Denna lag innehåller bestämmelser om energicertifikat och renoveringspass för byggnader samt om upprättandet, skaffandet och användningen av dem. Denna lag innehåller även bestämmelser om tillsynen över energicertifikat och renoveringspass för byggnader och om påföljderna vid överträdelse av bestämmelserna.

Det som föreskrivs i 1 mom. ska dock inte tillämpas på

1) byggnader som avses i 37 § 2 mom. 1 och 3–6 punkten i bygglagen (751/2023),

Den som ansöker om bygglov ska till ansökan om ett i 42 § i bygglagen avsett bygglov foga ett energicertifikat, när bygglovet gäller en ny byggnad eller en byggnad som genomgår en större renovering. Om energicertifikatet är bristfälligt eller uppgifterna preciseras när projektet framskrider, ska certifikatet innan byggnaden tas i bruk ersättas med ett certifikat som kompletterats eller preciserats av den som upprättat energicertifikatet. Byggnaden anses ha tagits i bruk i sin helhet när den vid en slutsyn enligt 122 § 1 mom. i bygglagen har godkänts att tas i bruk.

Ett energicertifikat behöver inte fogas till ansökan om bygglov, om bygglovet gäller en byggnad för vilken det enligt 3 § inte behöver skaffas ett energicertifikat eller om det rör sig om ändring eller utvidgning av en byggnad eller ändring av en byggnads användningsändamål.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som krävs i energicertifikatet vid ansökan om bygglov och innan byggnaden tas i bruk får utfärdas genom förordning av miljöministeriet.

Ett offentligt organ som avses i 3 § 17 punkten i energieffektivitetslagen (1429/2014) ska se till att de byggnader som ägs eller används av organet har ett giltigt energicertifikat, om det inte rör sig om en byggnad för vilken det enligt 3 § i denna lag inte behöver skaffas ett energicertifikat.

När en byggnad, en del av en byggnad som avses i 4 § 1 mom. eller en lägenhet eller besittningsrätten till någon av dessa säljs eller hyrs ut eller ett hyresavtal som gäller dessa förnyas, ska den som äger byggnaden se till att ett giltigt energicertifikat för byggnaden eller delen av den hålls framlagt för den presumtive köparen eller hyresgästen och att det i den offentligt framlagda annonsen nämns den beteckning som beskriver energiprestandan för det objekt som ska säljas eller hyras ut samt byggnadens beräknade jämförelsetal för energiprestanda (E-tal ).

Om en byggnad som inte är ett bostadshus har ett giltigt energicertifikat, ska certifikatet visas på en framträdande plats i byggnaden där det är klart synligt.

Den som upprättar energicertifikat ska se till att certifikatet på framsidan innehåller följande uppgifter:

1) byggnadens energiprestanda, som anges enligt var på klassificeringsskalan byggnadens E-tal ligger på så sätt att byggnaderna enligt användningsändamålet delas in i kategorier där varje kategori har en egen klassificeringsskala och E-talet beräknas genom att den beräknade och med energiformsfaktorer viktade slutliga energianvändningen per år vid standardanvändning av byggnaden divideras med byggnadens användbara golvyta,

2) den beräknade slutliga energianvändningen per år per energiform,

3) andelen förnybar energi som producerats på plats i förhållande till byggnadens energianvändning,

4) de till energianvändningen relaterade växthusgasutsläppen.

Energicertifikatet ska dessutom innehålla de uppgifter som avses i bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 om byggnaders energiprestanda. Certifikatet ska innehålla uppgift om den faktiska förbrukningen av köpt energi, om uppgiften finns tillgänglig. Energicertifikatet ska innehålla upprättarens på observationer baserade rekommendationer om hur energiprestanda för en byggnad eller en del av en byggnad kan förbättras kostnadseffektivt, de driftsrelaterade växthusgasutsläppen minskas och kvaliteten på inomhusmiljön förbättras. Energicertifikatet behöver dock inte innehålla rekommendationer, om byggnaden eller dess del redan klassificeras åtminstone i energiprestandaklass A0 eller om rekommendationerna anges i renoveringspasset. Rekommendationerna får inte äventyra skyddsvärdena för en skyddad byggnad.

Om ett energicertifikat upprättas för en del av en byggnad, tillämpas på delen av byggnaden vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om en byggnad.

Närmare bestämmelser om innehållet i energicertifikatet, beräkningen i anslutning till upprättandet av energicertifikat och de utgångsvärden som ska användas vid beräkningen, fastställande av byggnadens yta i förfarandet med energicertifikat, de klassificeringsskalor och beteckningar som ska användas i energicertifikat, om indelningen av byggnader i kategorier med avseende på klassificering, om givande av rekommendationer, om andra uppgifter som redovisas i certifikatet och om energicertifikatsblanketten får utfärdas genom förordning av miljöministeriet.

9 a §

Uppgifter om koldioxidfotavtryck och koldioxidhandavtryck under livscykeln som ska redovisas i energicertifikatet

Om det rör sig om en ny byggnad eller en byggnad som har renoverats till en nivå som motsvarar energiprestandaklass A+, ska energicertifikatet innehålla uppgifter om koldioxidfotavtrycket från byggnaden och byggplatsen under deras livscykel, redovisade för varje fas i livscykeln, och om koldioxidhandavtrycket från byggnaden och byggplatsen under deras livscykel, redovisade för varje delfaktor i koldioxidhandavtrycket.

I fråga om nya byggnader ska de uppgifter som avses i 1 mom. grundas på den klimatdeklaration som avses i 38 § i bygglagen. Den som upprättar energicertifikatet ska se till att uppgifterna i klimatdeklarationen inkluderas som sådana i energicertifikatet i slutsynen av byggnaden.

I fråga om en renoverad byggnad i energiprestandaklass A+ ska de uppgifter som avses i 1 mom. grundas på den metod för beräkning av koldioxidsnålhet som avses i 38 § i bygglagen. Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket från byggnaden och byggplatsen har beräknats och redovisas i energicertifikatet senast vid slutsynen.

Närmare bestämmelser om redovisande av uppgifter om koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket från en byggnad i energicertifikatet får utfärdas genom förordning av miljöministeriet.

Den som upprättar energicertifikatet ska bestämma E-talet och den beräknade slutliga energianvändningen per år vid standardanvändning av byggnaden med beaktande av byggnadens tekniska system och byggnadsdelarnas egenskaper. E-talet för en byggnad bestäms genom att den beräknade slutliga energianvändningen per år vid standardanvändningen av byggnaden viktas med de energiformsfaktorer som anges i bestämmelser som utfärdas med stöd av bygglagen. Energimängderna ska bestämmas med tillämpning av de närmare bestämmelser om beräkning som utfärdats med stöd av 37 § i bygglagen.

Närmare bestämmelser om bestämningen av E-talet och av den beräknade slutliga energianvändningen per år vid standardanvändning får utfärdas genom förordning av miljöministeriet.

Den iakttagelse som avses i 1 mom. får även göras i realtid genom ett virtuellt besök på plats med hjälp av ett lämpligt tekniskt hjälpmedel, när energicertifikatet uppdateras i enlighet med 11 b § i ett förenklat förfarande, när energicertifikatet för en ny byggnad uppdateras eller när det finns någon annan särskild orsak till att besöket på plats genomförs virtuellt. Vi upprättandet av ett renoveringspass är virtuella besök på plats dock inte tillåtna.

En byggnads ägare kan som bilaga till ett nytt energicertifikat skaffa ett renoveringspass. Renoveringspasset får upprättas av en behörig upprättare av energicertifikat.

Renoveringspasset ska innehålla en för byggnaden utarbetad individuell stegvis plan för totalrenovering. Planen ska grunda sig på upprättarens iakttagelser om byggnaden och på de åtgärdsrekommendationer som upprättaren gett utifrån iakttagelserna, och genomförandet av planen ska avsevärt förbättra byggnadens energiprestanda. Innehållet i renoveringspasset ska grunda sig på de obligatoriska och frivilliga uppgifter som anges i bilaga VIII till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 om byggnaders energiprestanda.

Närmare bestämmelser om upprättande av ett renoveringspass, om renoveringspassets innehåll och utformning samt om givande av rekommendationer får utfärdas genom förordning av miljöministeriet.

11 b §

Uppdatering av energicertifikat i ett förenklat förfarande

Ett energicertifikat får under giltighetstiden uppdateras i ett förenklat förfarande där certifikatet uppdateras endast i fråga om sådana uppgifter om byggnaden som ändrats, om

1) ändringarna gäller endast enskilda element i en byggnadsdel eller ett system och består av enskilda åtgärder eller fristående åtgärder,

2) uppdateringen avser genomförande av åtgärder som specificeras i renoveringspasset, eller

3) en digital tvilling av byggnaden, andra certifierade metoder eller data från certifierade verktyg används vid uppdateringen för att fastställa byggnadens energiprestanda.

En uppdatering av ett energicertifikat i de situationer som avses i 1 mom. inverkar inte på giltighetstiden för energicertifikatet.

Den som upprättar energicertifikat får inte upprätta ett renoveringspass om giltighetstiden för behörigheten att upprätta energicertifikat har löpt ut.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagens 5 a § tillämpas dock först från och med den 1 januari 2028.

Kraven i 9 a § tillämpas på nya byggnader från och med den 1 januari 2028 så att kraven till och med den 31 december 2029 tillämpas endast på nya byggnader med en användbar golvyta på mer än 1 000 kvadratmeter, varefter bestämmelsen ska tillämpas på alla nya byggnader.

På projekt som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet fram till dess att byggnaden tas i bruk.

För fullgörande av skyldigheterna enligt 5 a §, 6 § 1 mom. och 7 § godkänns ett energicertifikat som

1) har beviljats före ikraftträdandet av denna lag med stöd av en lag som ändras genom denna lag, och som fortfarande är i kraft, eller

2) har beviljats under giltighetstiden för denna lag och är i kraft.

En upprättare av energicertifikat som har fått behörighet före den 1 januari 2027 med stöd av den lag som ändras genom denna lag betraktas under giltighetstiden för behörigheten även som en i denna lag avsedd behörig upprättare av energicertifikat, som även får upprätta renoveringspass.

Om ett energicertifikat har trätt i kraft den 1 januari 2025 eller därefter, får energicertifikatet efter ikraftträdandet av denna lag uppdateras till ett energicertifikat enligt denna lag till och med den 31 december 2028 med användning av utgångsvärdena i det gällande energicertifikatet. Uppdateringen inleder en ny giltighetstid enligt 8 § i den lag som ändras genom denna lag.

I denna lag avses med

6) en byggnads livscykel på varandra följande och inbördes sammankopplade faser som omfattar anskaffning av råvaror för byggprodukter, tillverkning och transport av byggprodukter, byggande, användning av en byggnad, användning, underhåll, reparation och utbyten av byggprodukter, rivning av en byggnad samt behandling och slutligt bortskaffande av bygg- och rivningsmaterial,

Finlands miljöcentral ska förvalta en nationell utsläppsdatabas som ska innehålla vid beräkningen av byggnaders och byggplatsers koldioxidsnålhet behövliga allmänna uppgifter om koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket i fråga om

1) tillverkning av byggprodukter,

2) transport av byggprodukter,

3) användning, underhåll, reparation och utbyten av byggprodukter,

4) avfallshantering och slutligt bortskaffande av byggprodukter,

5) byggande och rivning på byggplatsen samt bränslen som används på byggplatsen,

6) utsläppen av energi under byggnadens brukstid och deras framtida utveckling,

7) delfaktorerna i koldioxidhandavtrycket.

Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att en ny byggnad på det sätt som användningsändamålet förutsätter projekteras och uppförs så att den är koldioxidsnål. Koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket från byggnader och byggplatser ska i den klimatdeklaration som utarbetas för en slutsyn enligt 122 § rapporteras i fråga om följande nya byggnader:

1) fristående småhus och radhus,

2) flervåningsbostadshus,

3) kontorsbyggnader och hälsovårdscentraler,

4) affärsbyggnader, varuhus, köpcentrum, butiksbyggnader, butikshallar, teatrar, opera-, konsert- och kongresshus, biografer, bibliotek, arkiv, museer, konstgallerier och utställningshallar,

5) inkvarteringsbyggnader, hotell, internat, servicehus, äldreboenden och vårdinrättningar,

6) undervisningsbyggnader och daghem,

7) idrottshallar,

8) sjukhus,

9) andra än i 1–8 punkten avsedda byggnader.

Skyldigheten att utarbeta en klimatdeklaration gäller inte en sådan i 1 mom. avsedd ny byggnad eller del av en ny byggnad för vilken det enligt lagen om energicertifikat för byggnader och renoveringspass (50/2013) inte behöver skaffas ett energicertifikat. Skyldigheten att utarbeta en klimatdeklaration gäller inte heller reparationer och ändringar, ändring av en byggnads användningsändamål, utökning av det utrymme som räknas till våningsytan eller utvidgning av en byggnad. Beräkningen av koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket ska omfatta byggnadens hela livscykel. Vid beräkningen ska metoden för beräkning av byggnaders koldioxidsnålhet samt de utgångsuppgifter som anges i beräkningsmetoden användas.

Beräkningen av koldioxidsnålhet ska separat omfatta de nya och återvinningsbara byggnads- och teknikdelar som ingår i byggnaden och byggplatsen. Om det för en byggnad som avses i 1 mom. ska utarbetas en klimatdeklaration, ska den som påbörjar byggprojektet se till att det för byggnaden i bygglovsfasen görs upp en förteckning över byggprodukter på minst huvudritningsnivå. Förteckningen ska i fråga om väsentliga ändringar uppdateras för slutsynen av byggnaden.

Närmare bestämmelser om metoden för beräkning av byggnaders koldioxidsnålhet, om de uppgifter som ska användas vid beräkningen och om rapporteringen av utgångsuppgifterna och resultaten av beräkningen, om utarbetandet av en klimatdeklaration, om beräkningen av överskridning av koldioxidfotavtrycket i särskilda situationer samt om förteckningen över byggprodukter får utfärdas genom förordning av miljöministeriet.

Koldioxidfotavtrycket från en ny byggnad får inte överskrida gränsvärdena för de byggnader som avses i 38 § 1 mom. Om det i en byggnad finns delar som tjänar olika användningsändamål, får ingen del av byggnaden överskrida det gränsvärde som ska tillämpas på den berörda delen. Att gränsvärdet för byggnadens koldioxidfotavtryck inte överskrids ska visas i den klimatdeklaration som utarbetas för slutsynen enligt 122 §.

Gränsvärden tillämpas inte på en sådan ny byggnad eller del av en ny byggnad som innehas av Försvarsmakten och räknas till statens fastighetsförmögenhet eller annars är avsedd för statens bruk och som har direkt samband med försvarsändamål, och inte heller på en sådan byggnad eller del av en byggnad för vilken det inte behöver skaffas ett energicertifikat. Gränsvärden tillämpas inte heller på reparationer och ändringar av en byggnad, ändring av en byggnads användningsändamål, utökning av det utrymme som räknas till våningsytan eller utvidgning av en byggnad.

Närmare bestämmelser om gränsvärden för koldioxidfotavtrycket från nya byggnader enligt byggnadens användningskategori och enligt en noggrannare indelning än enligt kategori får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

Kraven i 38 och 38 a § tillämpas dock på i 38 § 1 mom. 1 punkten avsedda fristående småhus först från och med den 1 januari 2030.

Bestämmelsen i 38 § 1 mom. 9 punkten tillämpas till och med den 31 december 2029 endast på byggnader med en användbar golvyta på mer än 1 000 kvadratmeter. Därefter tillämpas bestämmelsen på alla nya byggnader som inte är i 38 § 1 mom. 1–8 punkten avsedda byggnader.

På projekt som är anhängiga vid ikraftträdandet av den denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.