HE 157/2022 vpGodkändÖverlämnad 19.9.2022

Stabilare finansiering för nationella konstinstitutioner

Lag om finansiering av nationella konstinstitutioner och om ändring av 29 § i lagen om Nationalgalleriet

Statsfinansieringen till Nationalgalleriet, Finlands nationalopera och -balett samt Finlands Nationalteater blir lagstadgad och binds till den stigande kostnadsnivån. Reformen ökar konstinstitutionernas ekonomiska stabilitet och underlättar en långsiktig planering av verksamheten.

Status
Godkänd
Överlämnad
19.9.2022
Senaste händelse
20.10.2022
Omröstningar
0
Anföranden
7
Stadfäst
25.11.2022
Författning
942/2022

Vad som föreslås

Ett eget lagstadgat finansieringssystem föreskrivs för de nationella konstinstitutionerna i stället för tidigare prövningsbaserade statsunderstöd. De uppgifter som ligger till grund för finansieringen skrivs in i lagen, verksamheten börjar styras genom fyraåriga målavtal och det årliga anslaget justeras enligt förändringen i kostnadsnivån med ett kombinationsindex.

Vad det betyder

Ändringen gäller Nationalgalleriet, Finlands nationalopera och -balett samt Finlands Nationalteater. Den administrativa bördan med årliga ansökningsomgångar för understöd lättar från och med den 1 januari 2023, då finansieringens utgångsnivå kvarstår på cirka 62,8 miljoner euro. De indexhöjningar som genomförs från och med 2024 beräknas öka statens finansieringsutgifter till institutionerna med cirka 5,1 miljoner euro fram till 2026. Dessutom garanteras Nationalgalleriets momsfria verksamhet en separat momskompensation.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

7 anföranden · 6 talare · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen behandlade propositionen om att göra statsfinansieringen till de nationella konstinstitutionerna lagstadgad och indexbunden. Debatten var helt enhällig och riksdagsgrupperna över regerings- och oppositionsgränsen stödde reformen. Propositionen ansågs öka kultursektorns ekonomiska stabilitet, förutsägbarhet och konstnärliga handlingsfrihet.

  • Centern ansåg att propositionen var mycket behövlig, eftersom en lagstadgad finansiering bunden till kostnadsnivån undanröjer ett långvarigt missförhållande och tryggar konstinstitutionernas långsiktiga verksamhet.

    Nyt avustuksiin tehdään indeksitarkistukset kustannustason kehityksen mukaisesti. Tämä on erittäin tarpeellista.
    Pasi Kivisaari
  • De Gröna berömde stabiliteten som lagstadgandet och indexhöjningarna medför, vilket hjälper en kultursektor som återhämtar sig från coronatidens restriktioner och ökade kostnader.

    Indeksikorotusten tulo vahvistaa rahoitusta ja sen jatkuvuutta ja suunnittelun mahdollisuutta.
    Inka Hopsu
  • Samlingspartiet stödde propositionen eftersom det finns skäl att garantera kulturinstitutioner med permanent verksamhet en stabil och förutsägbar finansiering utan onödig byråkrati.

    Tervehdin tätä esitystä kyllä lämmöllä, ja tätä on helppo myös oppositiosta tukea.
    Timo Heinonen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 7 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 157/2022 vp sisältyvien 1.-2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyt, hallituksen esitykseen HE 157/2022 vp sisältyvät 1.—2. lakiehdotuksen. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 19.9.2022Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
  2. 27.9.2022Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 6.10.2022Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
  4. 11.10.2022Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 14.10.2022Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 19.10.2022Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki valtion rahoituksesta kansallisille taidelaitoksilleHyväksytty · 942/2022 · 25.11.2022
  • 2Laki Kansallisgalleriasta annetun lain 29 §:n muuttamisestaHyväksytty · 943/2022 · 25.11.2022

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om statlig finansiering av nationella konstinstitutioner

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs

1 §Statlig finansiering av nationella konstinstitutioners verksamhet

I denna lag bestäms om den finansiering som undervisnings- och kulturministeriet beviljar för verksamheten följande nationella konstinstitutioner:

1) Nationalgalleriet,

2) Finlands Nationalopera och –balett,

3) Finlands Nationalteater.

På finansiering enligt denna lag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) endast om det föreskrivs särskilt om detta i denna lag.

2 §Uppgifter som ligger till grund för finansieringen

Nationalgalleriet beviljas finansiering för de uppgifter som anges i lagen om Nationalgalleriet (889/2013).

Finlands nationalopera och -balett beviljas finansiering för upprätthållande av opera- och balettscenen samt för utövande, upprätthållande och utveckling av opera- och balettkonsten. I den verksamhet som finansieras med statlig finansiering ska Nationaloperan och -baletten fästa särskild uppmärksamhet vid främjandet av inhemsk opera- och balettkonst, framförandet av högklassig opera- och balettkonst för olika grupper i hela landet samt främja opera- och balettkonstens samhälleliga genomslag.

Finlands Nationalteater beviljas finansiering för upprätthållande av teatern, bedrivande av teaterverksamhet samt för utveckling och värnande av teaterkonst. I den verksamhet som finansieras med statlig finansiering ska Nationalteatern fästa särskild uppmärksamhet vid främjandet av inhemsk teaterkonst, framförandet av högklassig teaterkonst för olika grupper i hela landet samt främja teaterkonstens samhälleliga genomslag.

3 §Uppställande av mål

Undervisnings- och kulturministeriet och varje nationell konstinstitution avtalar för ett visst antal år åt gången om de kvantitativa och kvalitativa mål för institutionens verksamhet som är av central betydelse med tanke på utbildnings- och konst- och kulturpolitiken och om uppföljningen och utvärderingen av hur dessa mål nås. Styrelseordföranden och generaldirektören undertecknar avtalet på konstinstitutionens vägnar.

4 §Bestämningsgrunder för finansieringen

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar de nationella konstinstitutionerna finansiering för genomförande av de uppgifter som anges i 2 § i denna lag inom ramen för ett anslag i statsbudgeten.

Det i 1 mom. avsedda anslag som anvisats de nationella konstinstitutionerna föregående år justeras årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Som grund för justeringen används ett index som till en tredjedel består av levnadskostnadsindexet och till två tredjedelar av förtjänstnivåindexet.

De nationella konstinstitutionerna, vilka inte är mervärdesskatteskyldiga för den verksamhet som avses i 2 §, ska ersättas för den mervärdesskatteandel som ingår i deras anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet. Ersättningen justeras årligen utifrån beloppet av det senaste mervärdesskatteintaget.

Undervisnings- och kulturministeriet kan vid beviljandet av finansiering ställa villkor och begränsningar för hur finansieringen används.

5 §Uppföljning och rapportering av användningen av finansieringen

Konstinstitutionerna ska ge undervisnings- och kulturministeriet de uppgifter om verksamheten som ministeriet behöver samt för övrig uppföljning och styrning behöver på det sätt som ministeriet bestämmer.

6 §Utbetalning

De medel som beviljas för finansieringen av verksamheten betalas till de nationella konstinstitutionerna i jämnstora poster den tredje bankdagen varje månad.

7 §Avbrott i utbetalningen

Undervisnings- och kulturministeriet kan bestämma om avbrott i utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag, om

1) det finns grundad anledning att misstänka att finansieringsmottagaren inte längre ordnar sådan verksamhet som ligger till grund för finansieringen enligt 2 § eller att verksamheten väsentligt avviker från vad som föreskrivs i 2 §, eller

2) de grunder enligt vilka finansieringen har beviljats för ett visst ändamål har förändrats väsentligt eller har varit felaktiga.

8 §Återbetalning av utbetald finansiering

En nationell konstinstitution ska utan dröjsmål återbetala finansiering som utbetalats felaktigt, till ett för stort belopp eller uppenbart grundlöst.

9 §Återkrav

Undervisnings- och kulturministeriet ska bestämma om återkrav av utbetald finansiering, om den nationella konstinstitutionen har

1) underlåtit att återbetala finansiering som enligt 8 § ska återbetalas,

2) lämnat undervisnings- och kulturministeriet felaktiga eller vilseledande uppgifter om någon omständighet som har varit ägnad att väsentligt inverka på beviljandet av finansieringen, dess belopp eller villkor, eller hemlighållit en sådan omständighet, eller

3) i övrigt på ett med 1—2 punkten jämförbart sätt väsentligt brutit mot bestämmelserna om användning av finansieringen eller villkoren i beslutet om finansiering.

Undervisnings- och kulturministeriet ska fatta beslut om återkrav inom två år från det att ministeriet har fått kännedom om en omständighet med stöd av vilken utbetalningen av finansieringen kan avbrytas eller upphöra eller finansieringen återkrävas. Ett beslut om återkrav ska dock fattas senast fem år efter det att finansieringen utbetalades.

10 §Ränta och dröjsmålsränta

Den statliga konstinstitutionen ska på det belopp som återbetalas eller återkrävs, räknat från den dag då finansieringen betalades ut, betala en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982).

Om ett belopp som återkrävs inte betalas senast den förfallodag som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer ska en årlig dröjsmålsränta betalas på beloppet enligt den räntesats som avses i 4 § i räntelagen.

11 §Kvittning

Ett belopp som ska återbetalas eller återkrävas kan jämte ränta drivas in så att det dras av från finansiering enligt denna lag som betalas senare till den nationella konstinstitutionen.

12 §Sökande av ändring i beslut om finansiering

I undervisnings- och kulturministeriets beslut om beviljande av finansiering, beslut enligt 7 § om avbrytande av utbetalning av finansiering, beslut enligt 9 § om återkrav och beslut enligt 11 § om kvittning får rättelse och ändring sökas med iakttagande av 34 § i statsunderstödslagen.

13 §Verkställighet

Ett beslut får verkställas trots att ändring har sökts, om inte den myndighet där ändring sökts bestämmer något annat. Ett beslut om återkrav enligt 9 § som fattats med anledning av rättelseyrkande får verkställas i enlighet med lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

14 §.Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av 29 § i lagen om Nationalgalleriet

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Nationalgalleriet (889/2013) 29 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1299/2016, som följer:

29 §.Finansiering

Bestämmelser om statlig finansiering av Nationalgalleriets verksamhet för utförande av de uppgifter som föreskrivs i denna lag finns i lagen om statlig finansiering av nationella konstinstitutioner ( / ).

Utöver finansieringen enligt 1 mom. tas i statsbudgeten årligen in ett anslag för utökning av Nationalgalleriets samling. Statens konstverkskommissions samlingar får utökas och skötas med anslag som tas in i statsbudgeten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I propositionen föreslås att det stiftas en lag om statlig finansiering av nationella konstinstitutioner och att lagen om Nationalgalleriet ändras. Verksamheten vid de tre nationella konstinstitutionerna, Nationalgalleriet, Finlands Nationalopera och -balett samt Finlands Nationalteater ska enligt förslaget finansieras genom lagstadgad statlig finansiering i stället för genom statsunderstödsfinansiering enligt prövning. I lagen fastställs separat för respektive institution de uppgifter som ligger till grund för finansieringen. Enligt förslaget ska genomförandet av uppgifterna styras och följas upp genom ett målstyrningsförfarande. Undervisnings- och kulturministeriet föreslås årligen bevilja finansiering inom ramen för statsbudgeten. Avsikten är att utgångsnivån för anslaget ska grunda sig på anslagsnivån för respektive statsunderstöd för det år som föregår ikraftträdandet. Anslaget justeras enligt förslaget årligen på basis av förändringarna i kostnadsnivån. De nationella konstinstitutioner som inte är mervärdesskatteskyldiga ska enligt förslaget ersättas för den mervärdesskatteandel som ingår i deras anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2023.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.