Stärkta befogenheter för Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendet utför polis- och tulluppgifter, efterspanings- och räddningsuppgifter och prehospital akutsjukvård samt deltar i det militära försvaret. Bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets uppgifter inom området för sjöräddningstjänsten finns i sjöräddningslagen och bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets uppgifter vid bekämpning av fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor i räddningslagen (379/2011).

Gränsbevakningsväsendet deltar i samarbete som sker med stöd av kapitel 5 i rådets beslut 2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet och med stöd av artiklarna 25 och 27 i fördraget mellan Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna och Republiken Österrike om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism, gränsöverskridande brottslighet och olaglig migration (FördrS 53 och 54/2007) (Prümsamarbete ) samt samarbete som avses i rådets beslut 2008/617/RIF om förbättrat samarbete i krissituationer mellan Europeiska unionens medlemsstaters särskilda insatsgrupper (Atlassamarbete ).

Om gränskontroll tillfälligt återinförs vid de inre gränserna enligt kapitel 2 i avdelning III i kodexen om Schengengränserna och 15 § i denna lag, bestäms gränsövergångsställena, gränsövergångsställenas öppettider och fördelningen av in- och utresekontrolluppgifter mellan Gränsbevakningsväsendet, polisen och Tullen på olika gränsövergångsställen i beslutet om tillfälligt återinförande av gränskontroll.

Denna paragraf tillämpas också på passerande av de inre gränserna, om gränskontroll tillfälligt har återinförts vid de inre gränserna i enlighet med kapitel 2 i avdelning III i kodexen om Schengengränserna och 15 § i denna lag.

Närmare bestämmelser om hur en fråga som gäller återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna utan dröjsmål ska behandlas hos polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Chefen för Gränsbevakningsväsendet fattar beslut om inledande av Prümsamarbete inom Gränsbevakningsväsendets verksamhetsområde inom finskt territorium och att på begäran av en främmande stat delta i samarbete inom dennas territorium. Gränsbevakningsväsendet ska utan dröjsmål underrätta inrikesministeriet om att samarbete som avses i denna paragraf har blivit aktuellt och om ett beslut om att inleda samarbete. Inrikesministeriet kan fatta beslut om att fortsätta eller avsluta påbörjat samarbete eller bistånd.

Ett beslut om att inleda Prümsamarbete fattas av inrikesministeriet, om ärendet är av särskild betydelse för Finlands inre säkerhet.

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om beslutsfattande ska tillämpas om inte något annat följer av lagen om beslutsfattande om internationellt bistånd, samarbete eller annan internationell verksamhet.

Chefen för Gränsbevakningsväsendet fattar beslut om deltagande i Prümsamarbete eller Atlassamarbete genom assistans till en annan finländsk myndighet.

Gränsbevakningsväsendet beslutar om sitt deltagande i andra internationella uppdrag än de som avses i 15 b–15 d §, om inte något annat följer av lagen om beslutsfattande om internationellt bistånd, samverkan eller annan internationell verksamhet.

För tekniskt eller operativt bistånd som Gränsbevakningsväsendet lämnar i samband med ett internationellt uppdrag får en avgift tas ut till ett belopp som är lägre än det självkostnadsvärde som avses i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och som motsvarar de merkostnader som biståndet medför för Gränsbevakningsväsendet.

Gränsbevakningsväsendet kontrollerar fordons skick och trafikduglighet enligt fordonslagen (82/2021) vid gränsövergångsställena. Gränsbevakningsväsendet ser även i övrigt till att allmän ordning och säkerhet upprätthålls vid gränsövergångsställen, i Gränsbevakningsväsendets lokaler och på områden som är i Gränsbevakningsväsendets besittning när polisen är förhindrad att göra det.

Gränsbevakningsväsendet övervakar på finskt territorialvatten och inom Finlands ekonomiska zon sådan kritisk undervattensinfrastruktur som avses i 4 § 3 punkten i lagen om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft (310/2025) i samband med annan övervakningsverksamhet till havs.

Om försvarsberedskapen kräver det, kan gränstrupperna genom förordning av republikens president helt eller delvis anslutas till Försvarsmakten. Närmare bestämmelser om gränstrupperna och anslutandet av dem till Försvarsmakten finns i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning.

Denna paragraf tillämpas också på passerande av de inre gränserna, om gränskontroll tillfälligt har återinförts vid de inre gränserna i enlighet med kapitel 2 i avdelning III i kodexen om Schengengränserna och 15 § i denna lag.

Gränsbevakningsväsendet har rätt att bedriva radioteknisk övervakning i närheten av riksgränsen, på havsområden, vid havskusten, i luftrummet, på gränsövergångsställen och i deras omedelbara närhet samt på områden som är i Gränsbevakningsväsendets besittning och i deras omedelbara närhet, för att skapa en lägesbild som behövs för gränskontroller, för upprätthållande av gränssäkerheten, för upprätthållande av gränsordningen, för övervakning av kritisk undervattensinfrastruktur eller för skydd av Gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Gränsbevakningsväsendet får installera teknisk utrustning för teknisk övervakning och radioteknisk övervakning i gränszonen, i den omedelbara närheten av riksgränsen, vid havskusten samt på gränsövergångsställen och i deras omedelbara närhet utan tillstånd av mark- eller vattenområdets ägare eller innehavare. På andra ställen får teknisk utrustning installeras tillfälligt för högst sex månader åt gången utan tillstånd av mark- eller vattenområdets ägare eller innehavare.

För skada och olägenhet som orsakas av installationen av den tekniska utrustningen betalas ersättning enligt gängse pris till ägaren eller innehavaren av mark- eller vattenområden. Om teknisk utrustning installeras i samband med uppförande av ett bestående hinder som avses i 50 § 3 mom., tillämpas på beslutet om ersättning vad som i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977) föreskrivs om inlösningsförrättning och inlösningens avslutande, bestämmande och utgivande av ersättning, bestämmande av efterskottsersättning, kostnader, ändringssökande och ränta.

Transport- och kommunikationsverket ska kontrollera att det tekniska system som används vid radioteknisk övervakning inte på grund av sina egenskaper orsakar skadliga störningar i ett allmänt kommunikationsnäts anordningar eller tjänster.

Gränsbevakningsväsendet har rätt att mot gängse ersättning av ägaren eller innehavaren till en trafikplats som är gränsövergångsställe få sådana övervakningsutrymmen till sitt förfogande som behövs för in- och utresekontrollen. Gränsbevakningsväsendet har motsvarande rätt när gränskontroll tillfälligt har återinförts vid de inre gränserna i enlighet med kapitel 2 i avdelning III i kodexen om Schengengränserna och 15 § i denna lag.

Denna paragraf tillämpas också på gränsövergångsställen vid de inre gränserna, om gränskontroll tillfälligt har återinförts vid de inre gränserna i enlighet med kapitel 2 i avdelning III i kodexen om Schengengränserna och 15 § i denna lag.

I polisuppdrag för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet enligt 21 § samt för förhindrande av brott som begås i terroristiskt syfte och skötsel av särskilda situationer enligt 22 §, i Prümsamarbete och Atlassamarbete som hör till polisens verksamhetsområde och i sådana uppgifter enligt lagen om sjöfartsskydd som ska skötas av Gränsbevakningsväsendet har en gränsbevakningsman de befogenheter som avses i 2 och 3 kap. i polislagen samt rätt att utföra sådan teknisk avlyssning som avses i 5 kap. 17 § 5 mom. i polislagen och sådan optisk observation som avses i 19 § 5 mom. i det kapitlet, om inte en polisman som hör till befälet eller polisens fältchef begränsar dem.

Skjutvapen får användas endast när det är fråga om att stoppa en persons verksamhet som orsakar direkt och allvarlig fara för någon annans liv eller hälsa och det inte finns något lindrigare sätt att stoppa verksamheten. Skjutvapen får dessutom användas i brådskande och viktiga uppdrag för att avlägsna föremål, djur eller motsvarande hinder eller för att ingripa i ett obemannat fordons eller en obemannad farkosts färd eller verksamhet i sådana situationer som avses i 38 a §. Skjutvapen får inte användas för att skingra folksamlingar, om det inte i vapnen används gaspatroner eller andra motsvarande projektiler i enlighet med särskilda föreskrifter.

En tjänsteman från en medlemsstat i Europeiska unionen som är behörig enligt kodexen om Schengengränserna och en tjänsteman från en annan stat som tillämpar den kodexen har, när tjänstemannen lämnar gränssäkerhetsbistånd enligt 15 d § 1 mom. till Gränsbevakningsväsendet i ett uppdrag som Gränsbevakningsväsendet ansvarar för samt när tjänstemannen deltar i Prümsamarbete som leds av Gränsbevakningsväsendet, de befogenheter som en gränsbevakningsman med stöd av denna lag har att utföra uppdrag som följer av kodexen om Schengengränserna enligt order och anvisningar av en behörig finsk tjänsteman, med undantag för beslut enligt artikel 14 att neka inresa. Tjänstemännen har även rätt att använda maktmedel enligt 35 § 1 och 4 mom. i en behörig finländsk tjänstemans närvaro, om deras hemstat har gett sitt samtycke och rätten inte har begränsats i Finlands begäran om bistånd. Bestämmelser om excess i nödvärn finns i 4 kap. 4 § 2 mom. och 7 § i strafflagen. Bestämmelser om excess vid användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.

Tjänstemannen har med sin hemstats samtycke rätt att på finskt territorium bära tjänstevapen, ammunition, maktmedelsredskap och annan utrustning. Tillåtna tjänstevapen, ammunition, maktmedelsredskap och annan utrustning ska anges i Finlands begäran om bistånd.

Bestämmelser om befogenheterna för en tjänsteman från en främmande stat som deltar i Prümsamarbete som leds av Gränsbevakningsväsendet finns dessutom i 9 kap. 9 c § i polislagen.

Inrikesministeriet ska för en tjänsteman från en annan stat som lämnar gränssäkerhetsbistånd i Finland enligt 15 d § 1 mom. och staben för Gränsbevakningsväsendet ska för en tjänsteman som deltar i Prümsamarbete i Finland enligt 15 c § 1 mom., när dessa tjänstemän utför uppdrag som avses i 35 e §, utfärda ett tidsbestämt ackrediteringsdokument, av vilket tjänstemannens befogenheter framgår. Ackrediteringsdokumentet ska dessutom innehålla tjänstemannens namn, nationalitet, tjänsteställning och fotografi. Tjänstemannen ska medföra ackrediteringsdokumentet och på begäran visa upp det. Ackrediteringsdokumentet ska lämnas tillbaka till inrikesministeriet eller staben för Gränsbevakningsväsendet när lämnandet av bistånd eller samarbetet har upphört.

Tjänstemannen ska vid utförandet av uppdrag enligt 35 e § bära sin egen uniform, om inte en behörig finsk tjänsteman bestämmer något annat.

En tjänsteman som lämnar sådant gränssäkerhetsbistånd som avses i 15 d § 1 mom. jämställs med finska tjänstemän när det gäller brott som tjänstemannen begått eller utsatts för samt skador som tjänstemannen har orsakat. Om en skada som orsakats av tjänstemannen beror på en allvarlig försummelse eller är uppsåtlig, kan det skadestånd som betalats ut med anledning av skadan helt eller delvis utkrävas av tjänstemannens hemstat. Tjänstemannen omfattas av den tillämpliga lagstiftningen om disciplin och tjänsteförhållande i sin hemstat.

Bestämmelser om tjänstemannens rätt att använda Gränsbevakningsväsendets personregister finns i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet.

När en gränsbevakningsman utför ett uppdrag som avses i denna lag utanför finskt territorium bestäms gränsbevakningsmannens behörighet i enlighet med de författningar som gäller tjänsteuppdrag som utförs i Finland. Befogenheterna kan dock inte överskrida de befogenheter som fastställs i artikel 82.2 i gräns- och kustbevakningsförordningen eller de befogenheter som ges gränsbevakningsmannen av den finska myndighet som leder verksamheten eller av den stat som får bistånd.

Bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets krävande handräckning till polisen på ett havsområde eller inom en ekonomisk zon som hör till en medlemsstat i Europeiska unionen finns i 77 a § 3 mom. En gränsbevakningsman har rätt att i uppdrag utanför finskt territorium bära sin egen uniform och att bära tjänstevapen, ammunition, maktmedelsredskap och annan utrustning, om inte den finska myndighet som leder verksamheten eller den stat som får bistånd bestämmer något annat.

På en gränsbevakningsmans tjänsteplikt och rättigheter när han eller hon utför uppdrag som avses i denna lag utanför finskt territorium tillämpas samma bestämmelser och föreskrifter som gäller för tjänsteuppdrag som utförs i Finland, om inte den mottagande staten med stöd av Europeiska unionens lagstiftning eller en internationell överenskommelse begränsar rättigheterna.

På en gränsbevakningsman som deltar i uppdrag som avses i 15 b–15 e § och 77 § 2 mom. tillämpas lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016).

Utöver vad som föreskrivs annanstans i lag har en gränsbevakningsman rätt att bestämma att ett fordon ska stoppas och flyttas och att flytta fordonet samt reglera trafiken, om det behövs för utförande av uppdrag som Gränsbevakningsväsendet ska sköta enligt lagen eller för att skydda Gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har en gränsbevakningsman rätt att tillfälligt omhänderta ett obemannat fordon eller en obemannad farkost eller annars ingripa i dess färd eller verksamhet, om det behövs för utförande av uppdrag som Gränsbevakningsväsendet ska sköta enligt lagen, för att bevaka särskilda övervakningsobjekt eller för att skydda Gränsbevakningsväsendets verksamhet.

En gränsbevakningsman har rätt att i en situation som avses i 1 mom. rikta sådana behövliga maktmedel och tekniska åtgärder som kan anses vara försvarliga mot obemannade fordon eller farkoster och deras fjärrstyrningsanordningar och styrnings- och kontrollförbindelser samt andra sådana delar i det system som krävs för att använda obemannade fordon eller farkoster (helhetssystem ). Frågan om huruvida maktmedlen och åtgärderna kan försvaras ska bedömas med hänsyn till hur viktigt och brådskande tjänsteuppdraget är, hur farlig det obemannade fordonets eller den obemannade farkostens verksamhet är, vilka resurser som står till förfogande samt övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen. Maktmedel och tekniska åtgärder ska användas endast i en sådan omfattning och så länge som det krävs för att utföra den uppgift som avses i 1 mom. Åtgärderna får inte orsaka oskäliga störningar i annan radiokommunikation eller i ett allmänt kommunikationsnäts anordningar eller tjänster.

En gränsbevakningsman har rätt att behandla radiokommunikation, förmedlingsuppgifter och lokaliseringsuppgifter som har samband med ett obemannat fordons eller en obemannad farkosts färd eller verksamhet i syfte att ingripa i dess färd eller verksamhet samt för att identifiera en del i helhetssystemet för det obemannade fordonet eller den obemannade farkosten och för att fastställa dess position. Sådana uppgifter som kan kopplas till en fysisk person och som fåtts med hjälp av radiokommunikation eller härrör ur förmedlingsuppgifter eller lokaliseringsuppgifter ska utan dröjsmål utplånas, om inte något annat föreskrivs i lag.

Transport- och kommunikationsverket ska underrättas om användningen av tekniska åtgärder, om inte detta är uppenbart onödigt med hänsyn till den olägenhet som antagligen kommer att orsakas eller har orsakats för radiokommunikation eller annan kommunikation eller för ett allmänt kommunikationsnät, eller om det av orsaker som hänför sig till Gränsbevakningsväsendets taktiska eller tekniska metoder är uppenbart befogat att inte underrätta Transport- och kommunikationsverket.

Inrikesministeriet kan för högst sju dygn i sänder förbjuda eller begränsa sjötrafiken på en begränsad del av Finlands territorialvatten och på Saima kanal, om det är nödvändigt för upprätthållande av gränssäkerheten eller för att skydda Gränsbevakningsväsendets verksamhet. I brådskande fall som direkt äventyrar gränssäkerheten eller Gränsbevakningsväsendets verksamhet kan beslutet fattas av chefen för den regionala gränsbevakningsmyndighet vars verksamhetsområde ärendet huvudsakligen gäller, efter att han eller hon har hört andra regionala gränsbevakningsmyndigheter vars verksamhetsområde berörs av ärendet. Inrikesministeriet ska utan dröjsmål underrättas om det beslut som fattats av chefen för den regionala gränsbevakningsmyndigheten och inrikesministeriet kan fatta beslut om att fortsätta eller upphöra med avbrytandet eller begränsningen av sjötrafiken.

Innan ett beslut enligt 1 mom. fattas ska Transport- och kommunikationsverket och Tullen beredas tillfälle att bli hörda, om inte situationens brådskande natur nödvändigtvis kräver att beslutet verkställs omedelbart. Transport- och kommunikationsverket svarar för att informera berörda parter om ett i 1 mom. avsett beslut och deltar i verkställigheten av beslutet.

Ett i 1 mom. avsett beslut ska omedelbart återtas eller dess omfattning begränsas, när det inte längre är nödvändigt att avbryta eller begränsa sjötrafiken för upprätthållande av gränssäkerheten eller skyddande av Gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har Gränsbevakningsväsendet vid övervakningen av kritisk undervattensinfrastruktur på finskt territorialvatten och inom Finlands ekonomiska zon enligt 24 b § rätt att hindra eller avbryta skadegörelse av sådan kritisk undervattensinfrastruktur som avses i 4 § 3 punkten i lagen om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft. Om det fartyg som misstänks för en gärning inte iakttar Gränsbevakningsväsendets uppmaningar och befallningar, har Gränsbevakningsväsendet rätt att ingripa i fartygets färd, verksamhet eller kontroll genom kilande, körning framför fartyget eller på något annat motsvarande sätt.

Gränsbevakningsväsendet ska utan dröjsmål underrätta polisen om skadegörelsen eller förhindrandet av den.

Den ägare eller innehavare av kritisk undervattensinfrastruktur som avses i 24 b § ska utan dröjsmål underrätta Gränsbevakningsväsendet om skada på kritisk undervattensinfrastruktur samt trots sekretessbestämmelserna ge Gränsbevakningsväsendet tillgång till alla sådana uppgifter om händelsen och den egendom som är föremål för gärningen som behövs för att Gränsbevakningsväsendet ska kunna vidta de åtgärder som avses i 24 b och 38 c §.

Gränsbevakningsväsendet har i enlighet med artikel 110 i Förenta Nationernas havsrättskonvention (FördrS 49 och 50/1996) rätt att stoppa och inspektera ett fartyg inom Finlands ekonomiska zon om det finns grundad anledning att misstänka att fartyget saknar nationalitet. Gränsbevakningsväsendet har motsvarande rätt om det finns grundad anledning att misstänka att ett fartyg som enligt 1 kap. 1 § i sjölagen (674/1994) är ett finskt fartyg för främmande flagg eller vägrar att visa flagg. Inspektionen ska göras utan att fartygets färd fördröjs i onödan.

Gränsbevakningsväsendet kan borda fartyget om det är nödvändigt för att utföra en sådan inspektion som avses i 1 mom. Inspektionen på fartyget får dock inte utsträckas till utrymmen som används för boende av permanent natur. Utrikesministeriet och Transport- och kommunikationsverket ska utan dröjsmål underrättas om inspektionen.

Gränsbevakningsväsendet har rätt att tillfälligt använda andra fastigheter än dem som Gränsbevakningsväsendet stadigvarande förfogar över, om det är nödvändigt med tanke på upprätthållande av gränssäkerheten, militär övningsverksamhet, försvarssamarbetet, verkställandet av Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar eller höjning av försvarsberedskapen. Gränsbevakningsväsendet får dock inte orsaka egendom onödig olägenhet eller skada.

Gränsbevakningsväsendet har dock inte rätt att använda bostadshus eller gårdsplaner och trädgårdar i anslutning till dem, odlingsmark före skörden eller försöksfält inom jord- och skogsbruket.

I fråga om Gränsbevakningsväsendets användning av fastigheter enligt 1 mom. ska det ingås en muntlig eller skriftlig överenskommelse med fastighetens ägare eller innehavare. Om en överenskommelse inte kan nås, får staben för Gränsbevakningsväsendet, kommendören för förvaltningsenheten eller en gränsbevakningsman med minst kaptens eller kaptenlöjtnants grad besluta om användningen av fastigheten.

Om Gränsbevakningsväsendet på en och samma gång behöver få ett vidsträckt område till sitt förfogande, där det finns ett betydande antal fastigheter eller fastigheter med ett betydande antal ägare eller innehavare, får staben för Gränsbevakningsväsendet, kommendören för förvaltningsenheten eller en gränsbevakningsman med minst kaptens eller kaptenlöjtnants grad besluta om användningen av fastigheterna. Beslutet får då delges genom offentlig delgivning enligt förvaltningslagen (434/2003).

För skada som användningen av en fastighet orsakat betalas ersättning enligt gängse pris till fastighetens ägare eller innehavare. I fråga om ersättningsbeslut och beslut som gäller användning av en fastighet får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Även om ändring har sökts, ska den del av ersättningen som är ostridig utan dröjsmål betalas till den ersättningsberättigade. Ett beslut som gäller användning av en fastighet får iakttas trots att ändring har sökts, om inte den myndighet där ändring sökts förbjuder verkställigheten. En tvist som gäller en överenskommelse om användning av en fastighet handläggs som ett förvaltningstvistemål i förvaltningsdomstolen.

Ägare och innehavare av mark- eller vattenområden är skyldiga att tillåta att stängsel eller andra hinder uppförs på gränszonen på statens bekostnad om det är nödvändigt för att upprätthålla gränssäkerheten. Ägare och innehavare av mark- eller vattenområden är på motsvarande sätt skyldiga att tillåta att tillfälliga hinder uppförs i den omedelbara närheten av riksgränsen för högst sex månader åt gången, om gränskontroll tillfälligt har återinförts vid de inre gränserna i enlighet med kapitel 2 i avdelning III i kodexen om Schengengränserna och 15 § i denna lag.

Gränszonstillståndet kan förenas med sådana nödvändiga villkor och anmälningsskyldigheter för verksamhet och färdsel inom gränszonen enligt 52 § 1 mom. som krävs för upprätthållandet av gränsordningen och gränssäkerheten. Tillståndsvillkoren kan ändras om förutsättningarna för beviljande av tillstånd förändras väsentligt.

Utöver vad som i 52 § bestäms om tillståndsplikt ska till gränsbevakningsmyndigheten på förhand anmälas (gränszonsanmälan )

1) användning av skjutvapen, sprängämnen eller fjäderdrivna vapen samt avverkning och röjning av skog närmare än 500 meter från gränslinjen,

2) flottning, fiske och körning med fordon i gränsvatten,

3) verksamhet och färdsel som specificerats i gränszonstillståndet i enlighet med 53 § 2 mom.

Med avvikelse från de förbud som föreskrivs i fråga om gränszonen är det tillåtet att röra sig på en rågata och i gränsvatten i Gränsbevakningsväsendets, polisens, Tullens, Försvarsmaktens och Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakares tjänsteuppdrag, i myndighetssamarbete som leds av nämnda myndigheter samt i räddningsverksamhet och i samband med att riksgränsen passeras lagligt.

Gränszonstillstånd eller gränszonsanmälan krävs inte i Gränsbevakningsväsendets, polisens, Tullens, Försvarsmaktens och Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakares tjänsteuppdrag, i myndighetssamarbete som leds av nämnda myndigheter, i räddningsverksamhet eller för nödvändig vistelse i gränszonen i samband med att riksgränsen passeras lagligt, för färdsel i gränsvatten eller i en gränsöppning eller för innehav och användning av skjutvapen, skjutförnödenheter, sprängämnen och fjäderdrivna vapen.

Genom förordning av inrikesministeriet får det utfärdas bestämmelser om begränsningar av eller förbud mot rätten att vistas i lokaler eller områden som Gränsbevakningsväsendet besitter, om det är nödvändigt för att förhindra fara för personer eller för att skydda en synnerligen viktig verksamhet inom Gränsbevakningsväsendet. En gränsbevakningsman med minst kaptens eller kaptenlöjtnants grad kan meddela en tillfällig begränsning av eller ett tillfälligt förbud mot rätten att vistas inom ett militärt övningsområde eller ett övningsområde som hänför sig till gränssäkerheten för den tid övningen pågår, inom en fastighet som Gränsbevakningsväsendet använder med stöd av 39 b § för den tid fastigheten används eller inom ett område som Gränsbevakningsväsendet stadigvarande har i sin besittning för högst 30 dygn åt gången.

Beslut om handräckning eller assistans fattas av chefen för en förvaltningsenhet eller av en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad som vid förvaltningsenheten skriftligen har förordnats att sköta uppdraget. Om begäran om handräckning eller assistans gäller flera förvaltningsenheter, kan också staben för Gränsbevakningsväsendet besluta om handräckning eller assistans. Beslut om omfattande eller annars betydande assistans som ges utanför finskt territorium fattas av chefen för Gränsbevakningsväsendet. Om det är fråga om assistans utanför finskt territorium som är särskilt betydande med tanke på den inre säkerheten, fattas beslutet av inrikesministeriet. Bestämmelser om beslutsfattandet vid lämnande av och begäran om internationellt bistånd finns dessutom i lagen om internationellt bistånd, samarbete och annan internationell verksamhet.

Gränsbevakningsväsendet har rätt att få handräckning av Försvarsmakten i form av sådan utrustning, personal och särskild sakkunskap som behövs för uppdrag som Gränsbevakningsväsendet ska sköta enligt lagen, om handräckningen kan ske utan att den äventyrar utförandet av andra uppgifter som enligt lag ska skötas av Försvarsmakten.

I en situation som avses i 15 b och 15 d § kan Försvarsmakten ge Gränsbevakningsväsendet assistans som motsvarar handräckning för utförande av Gränsbevakningsväsendets uppdrag inom Finlands ekonomiska zon eller inom en annan stats territorium. Assistansen omfattar inte militära maktmedel och inte heller en gränsbevakningsmans befogenheter. Bestämmelser om utomståendes rätt att använda nödvändiga maktmedel under en gränsbevakningsmans uppsikt finns i 35 § 2 mom. och bestämmelser om rätten till nödvärn i 4 kap. 4 § i strafflagen. Bestämmelser om excess i nödvärn finns i 4 kap. 4 § 2 mom. och 7 § i strafflagen och bestämmelser om excess vid användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.

Försvarsmakten svarar själv för kostnaderna för den handräckning eller assistans som Försvarsmakten ger Gränsbevakningsväsendet när handräckningen eller assistansen är nödvändig med beaktande av uppdragets art och hur brådskande det är.

Om handräckningen eller assistansen binder stora resurser och drar ut på tiden så att den väsentligt försvårar de grundläggande funktionerna vid Försvarsmakten eller den enhet som ger handräckningen eller assistansen eller orsakar betydande kostnader, har Försvarsmakten rätt att få ersättning för sina direkta kostnader.

Efter att med den enhet vid Gränsbevakningsväsendet som begärt handräckningen ha förhandlat och avtalat om att verksamheten ska bli avgiftsbelagd, beslutar Försvarsmakten om uttag av ersättning.

Gränsbevakningsväsendet får i enlighet med Finlands nationella intressen på begäran och på eget initiativ trots sekretessbestämmelserna lämna ut andra uppgifter än personuppgifter till en myndighet i en annan stat, Europeiska unionen, Nordatlantiska fördragsorganisationen eller en annan internationell organisation, om det behövs för att utföra de uppgifter som Gränsbevakningsväsendet eller den som tar emot uppgifterna ska sköta enligt lagen.

Vid utlämnandet av uppgifterna iakttas dessutom vad som särskilt anges om detta i internationella fördrag som är förpliktande för Finland eller föreskrivs i lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004). Bestämmelser om utlämnande av personuppgifter finns i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

De gränstrupper som avses i 25 § i gränsbevakningslagen (578/2005) består av tjänstemän vid Gränsbevakningsväsendet och av personer som med stöd av 30 § förordnats att tjänstgöra vid Gränsbevakningsväsendet samt av personer som fullgjort den beväringstjänst som avses i värnpliktslagen (1438/2007) eller den militärtjänst som avses i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (285/2022) och som med stöd av värnpliktslagen har förordnats till tjänstgöring vid Gränsbevakningsväsendet.

Gränstrupperna kan anslutas till Försvarsmakten för högst sex månader åt gången.

De tjänstemän och motsvarande tjänster som ingår i de gränstrupper som ansluts till Försvarsmakten överförs till Försvarsmakten för motsvarande tid. Tjänstemän i tjänsteförhållande för viss tid eller tjänstemän som utnämnts för viss tid till en tjänst samt motsvarande tjänsteförhållanden och tjänster överförs dock till Försvarsmakten för högst den vissa tiden i fråga. Överföringen av en tjänst eller ett tjänsteförhållande förutsätter inte tjänstemannens samtycke.

Anställningsvillkoren för tjänstemännen bestäms under tiden för anslutningen i enlighet med de anställningsvillkor som tillämpas vid Försvarsmakten och när anslutningen upphör i enlighet med de anställningsvillkor som tillämpas vid Gränsbevakningsväsendet. De tjänstemän som överförs till Försvarsmakten behåller ändå sin lön i euro som minimilön så länge tjänstemannens uppgifter i fråga om svårighetsgrad hålls på minst motsvarande nivå vid en bedömning enligt det lönesystem som tillämpas inom Försvarsmakten. När anslutningen upphört fortsätter tjänstemännens tjänsteförhållande vid Gränsbevakningsväsendet i de tjänster och tjänsteförhållanden vid Gränsbevakningsväsendet som överfördes till Försvarsmakten vid tidpunkten för anslutningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag, får Gränsbevakningsväsendet behandla personuppgifter som avses i 7–11, 13–15 och 15 a § och uppgifter i det sjöräddningsregister som avses i 12 § i sjöräddningslagen (1145/2001) för andra ändamål än det ursprungliga för

Om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag, får Gränsbevakningsväsendet behandla personuppgifter som avses i 7–9, 13–15 och 15 a § samt uppgifter i det sjöräddningsregister som avses i 12 § i sjöräddningslagen för andra ändamål än det ursprungliga för beslut eller utlåtanden som gäller beviljande eller giltighet av ett tillstånd, om tillståndet enligt gällande bestämmelser är beroende av sökandens eller tillståndshavarens tillförlitlighet, lämplighet eller någon annan liknande egenskap, och det för bedömningen av egenskapen krävs uppgifter om sökandens eller tillståndshavarens hälsotillstånd, bruk av berusningsmedel, brottslighet eller våldsamma uppträdande.

Utöver vad som föreskrivs annanstans i lag har Gränsbevakningsväsendet trots sekretessbestämmelserna för utförandet av sina uppgifter rätt få uppgifter enligt följande:

9) av samfund och sammanslutningar uppgifter om passagerare och fordons personal för utförandet av uppgifter som utförs i samverkan och som avses i lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet (687/2009); bestämmelser om rätten att få uppgifter ur flygtrafikens PNR-uppgifter finns i lagen om användning av flygpassageraruppgifter för bekämpning av terroristbrott och grov brottlighet (657/2019),

10) för upprätthållande av gränssäkerheten och för utförande av de övervakningsuppgifter som enligt gällande bestämmelser ska skötas av Gränsbevakningsväsendet samt för skyddande av Gränsbevakningsväsendets verksamhet, av samfund och sammanslutningar övervakningsmaterial från tekniska anordningar som fortlöpande förmedlar eller tar upp bilder.

Gränsbevakningsväsendet får på begäran och på eget initiativ trots sekretessbestämmelserna lämna ut personuppgifter som avses i 7–11, 15 och 15 a § samt uppgifter i det sjöräddningsregister som avses i 12 § i sjöräddningslagen till behöriga myndigheter i andra medlemsstater i Europeiska unionen och i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

1) för utförande av uppgifter som gäller sjöräddning, bekämpning av miljöskador eller säkerheten i havsområdena,

2) för utförande av uppgifter som gäller territorialövervakning eller militärt försvar.

Gränsbevakningsväsendet får på begäran och på eget initiativ trots sekretessbestämmelserna lämna ut i 7–11, 15 och 15 a § avsedda personuppgifter samt uppgifter i det sjöräddningsregister som avses i 12 § i sjöräddningslagen till

4) behöriga myndigheter som avses i internationella förpliktelser eller arrangemang som avser återtagande av personer som olagligen inkommit och vistas i landet, för utförande av de uppdrag som avses i de internationella förpliktelserna eller arrangemangen,

5) den myndighet i en annan stat som ansvarar för sjöräddningsuppgifter, bekämpning av miljöskador eller säkerheten i havsområden, om utlämnandet av uppgifter är nödvändigt för att Gränsbevakningsväsendet eller myndigheten i den andra staten ska kunna utföra sina uppgifter,

6) den myndighet i en annan stat som ansvarar för territorialövervakning eller militärt försvar, om utlämnandet av uppgifter är nödvändigt för att Gränsbevakningsväsendet eller myndigheten i den andra staten ska kunna utföra sina uppgifter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag gäller inte heller

7) överföring till eller från Finland eller innehav av skjutvapen, vapendelar, patroner och särskilt farliga projektiler som tillhör svenska polismän som är verksamma på finskt territorium med stöd av artiklarna 3 och 4 i avtalet mellan Republiken Finlands regering och Konungariket Sveriges regering om polissamarbete i gränsområdet (FördrS 3 och 5/2025),

8) överföring till eller från Finland eller innehav av skjutvapen, vapendelar, patroner och särskilt farliga projektiler som tillhör sådana tjänstemän från främmande stater som ger gränssäkerhetsbistånd inom finskt territorium med stöd av 15 d § i gränsbevakningslagen (578/2005).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet kan på ett område som de förfogar över ställa sådana platser till den sändande statens förfogande som avses i artikel VII.10 a i avtalet.

Denna lag träder i kraft den 20 .