HE 160/2026 vpUnder behandlingÖverlämnad 10.9.2026

Smidigare erkännande av utländska examina

Lag om den behörighet för vissa tjänster och uppgifter som studier utomlands medför samt om ändring av lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer

Erkännandet i Finland av yrkeskvalifikationer och behörighet för tjänster för personer som har studerat utomlands görs smidigare och snabbare. Skillnader i utbildningen kan i fortsättningen överbryggas även genom arbetserfarenhet, anpassningsperiod eller lämplighetsprov i stället för enbart tilläggsstudier.

Status
Under behandling
Överlämnad
10.9.2026
Senaste händelse
2.10.2026
Omröstningar
0
Anföranden
3

Vad som föreslås

Den nya lagen ersätter den tidigare lagen om den behörighet för tjänster som högskolestudier utomlands medför och utvidgar erkännandeförfarandet till uppgifter som kräver utbildning på andra stadiet, såsom barnskötare inom småbarnspedagogik. Bristande kompetens hos en sökande kan vid sidan av kurser kompletteras med prov och arbete under tillsyn, och även tidigare arbetserfarenhet kan beaktas vid bedömningen. Bedömningen av om vetenskapliga påbyggnadsexamina motsvarar varandra flyttas från Utbildningsstyrelsen direkt till den arbetsgivare som utnämner till uppgiften, och bindande tidsfrister föreskrivs för myndighetsbehandlingen.

Vad det betyder

Ändringen påskyndar i synnerhet sysselsättningen i uppgifter som motsvarar utbildningen för yrkesutbildade som har utbildat sig utanför EU- och EES-länderna och lindrar bristen på arbetskraft bland annat inom småbarnspedagogiken. Arbetsgivarna kan snabbare rekrytera kompetent personal, men å andra sidan måste arbetsgivaren vid tjänster som kräver påbyggnadsexamen själv bedöma om den sökandes examen är lämplig. Av de sökande tas behandlingsavgiften ut i sin helhet genast i samband med att ansökan lämnas in, och ansökan förfaller om avgiften inte betalas inom 14 dagar. Reformen avses träda i kraft under 2027.

Så röstade riksdagen

Behandlingen pågår: riksdagen har ännu inte röstat om propositionen i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

3 anföranden · 3 talare · 1 debatt

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades ett smidigare erkännande av studier som slutförts utomlands och en smidigare bedömning av yrkeskvalifikationer. Propositionen fick enhälligt stöd av riksdagsgrupperna som ett sätt att underlätta för yrkeskunniga personer att få arbete som motsvarar deras utbildning utan att kraven sänks. Samtidigt diskuterades om erkännandeförfarandet trots reformen fortfarande förblir alltför byråkratiskt.

  • Samlingspartiet ansåg att propositionen är mycket förnuftig och bedömde att den främjar beaktandet av relevant utbildning och sysselsättningen för dem som studerat utomlands utan att kraven sänks.

    ”Hyvin järkevä esitys, jossa yhtenäistetään opintojen tunnustamista ja sitä koskevaa sääntelyä.”
    — Pauli Kiuru
  • SDPFör med reservationer

    SDP stödde att lagstiftningen görs mer ändamålsenlig och att kompetens erkänns bättre, men uttryckte oro för om förfarandet även efter reformen fortfarande blir alltför byråkratiskt.

    ”Tässä on monia hyviä elementtejä, mutta jäi vain vaivaamaan, kuinka byrokraattiseksi tämä jää vieläkin tämän jälkeen, vaikka tässä tätä selkeytetään.”
    — Lauri Lyly

Sammandraget är AI-genererat utifrån 3 anföranden 2.10.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 10.9.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
  2. 1.10.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki ulkomailla suoritettujen opintojen tuottamasta kelpoisuudesta eräisiin virkoihin ja tehtäviin
  • 2Laki ammattipätevyyden tunnustamisesta annetun lain muuttamisesta

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om den behörighet för vissa tjänster och uppgifter som studier utomlands medför

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §Tillämpningsområde

I denna lag finns bestämmelser om den behörighet för en tjänst eller uppgift som studier utomlands medför, då behörighetsvillkor för tjänsten eller uppgiften enligt lag är någon annan högskoleexamen på en viss nivå än licentiatexamen eller doktorsexamen som avläggs som påbyggnadsexamen.

I lagen finns dessutom bestämmelser om den behörighet som studier utomlands medför för en tjänst eller uppgift för vilken behörighetsvillkor enligt lag är en viss examen eller studieprestation som avläggs i Finland.

Om det i någon annan lag finns från denna lag avvikande bestämmelser om den behörighet för en tjänst eller uppgift som studier utomlands medför, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag.

2 §Behörighet som studier utomlands medför

I andra fall än de som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) kan den behöriga myndigheten fatta beslut om den behörighet som studier utomlands medför för en uppgift för vilken behörighetsvillkor enligt lag är en viss examen eller studieprestation som avläggs i Finland.

Utbildningsstyrelsen fattar med stöd av denna lag beslut om den behörighet som studier utomlands medför, om ansökan gäller behörighet för en tjänst eller en uppgift

1) för vilken behörighetsvillkor enligt lag är någon annan högskoleexamen på en viss nivå än licentiatexamen eller doktorsexamen som avläggs som påbyggnadsexamina,

2) för vilken det i lagstiftningen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreskrivs ett detaljerat behörighetsvillkor som gäller utbildning och som kan vara en viss examen eller studieprestation som avläggs i Finland,

3) för vilken behörighetsvillkor enligt lag är juris magisterexamen.

Studier utomlands medför samma behörighet för tjänsten eller uppgiften som de studier i Finland som krävs för tjänsten eller uppgiften, om den behöriga myndigheten har fattat beslut om den behörighet för tjänsten eller uppgiften som dessa studier medför.

Om behörighetsvillkoren för tjänsten eller uppgiften enligt lag är en vetenskaplig eller en konstnärlig påbyggnadsexamen, ska beslut om den behörighet som studier utomlands medför fattas av den instans som svarar för utnämningen.

3 §Definitioner

I denna lag avses med

1) studier utomlands a) en sådan högskoleexamen eller en sådan studieprestation vid en högskola som omfattas av det officiella systemet för högskoleexamina i ett annat land än Finland och för vilken de studier som leder till examen eller studieprestationen har tillhandahållits av en aktör som har rätt att tillhandahålla högskolestudier inom ramen för det officiella systemet för högskoleexamina i något annat land än Finland, b) en högskoleexamen eller en studieprestation vid en högskola som avlagts vid en sådan utländsk högskola vars verksamhet och rätt att bevilja examen grundar sig på internationella avtal som är bindande för Finland, c) en examen eller utbildning som tillhör det officiella utbildningssystemet i ett annat land än Finland och som gett färdigheter för att utöva ett visst yrke eller för att sköta en viss uppgift och som är en annan utbildning än en sådan som avses i underpunkter a och b,

2) reglerad uppgift en tjänst eller uppgift för vilken behörighetsvillkor enligt lagstiftningen är högskoleexamen, högskoleexamen på en viss nivå eller en viss examen eller studieprestation,

3) behörig myndighet en myndighet eller en aktör som sköter en myndighetsuppgift inom det förvaltningsområde som ansvarar för behörighetsvillkoren för en reglerad uppgift och för vilken det föreskrivits behörighet att fatta sådana beslut som avses i denna lag,

4) kompletterande studie r sådana studier som avläggs vid en högskola eller någon annan läroanstalt i Finland och som utgör en del av den utbildning eller examen som nationellt krävs för den reglerade uppgiften i fråga, och för vilken tillhandahållaren av utbildningen har på lagstiftning grundad behörighet att anordna studierna,

5) anpassningsperiod utövande av en reglerad uppgift i Finland under tillsyn av en yrkesutövare som är behörig för uppgiften i fråga,

6) lämplighetsprov ett prov som mäter den sökandes yrkeskunnighet, färdigheter och kompetens och som syftar till att bedöma sökandens förmåga att utöva den reglerade uppgiften i fråga i Finland,

7) yrkeserfarenhet utövande av uppgiften i fråga efter studier som avlagts utomlands.

4 §Grunder för beslut om behörighet för en uppgift för vilken det förutsätts högskoleutbildning

Beslut om den behörighet som studier utomlands enligt 3 § 1 punkten underpunkterna a och b medför för en tjänst eller uppgift för vilken behörighetsvillkor är högskoleexamen eller en högskoleexamen på en viss nivå fattas enligt nivån på den högskoleexamen för vilken examensbevis eller en motsvarande handling har utfärdats. Högskoleexamen ska vara på minst motsvarande nivå som en sådan examen som ger behörighet för den uppgift för vilken det förutsätts högskoleexamen, lägre högskoleexamen eller högre högskoleexamen.

När den behöriga myndigheten bestämmer nivån på den utbildning som lett till högskoleexamen, jämförs denna med de examina enligt systemet för högskoleexamina i Finland som ger behörighet för sådana uppgifter för vilka det förutsätts lägre eller högre högskoleexamen. Nivån på en utländsk examen bestäms i regel utifrån den utländska examens placering i systemet för högskoleexamina i det land där examen har avlagts. Vid bedömningen av examinas motsvarighet med avseende på nivån kan även omfattningen av och svårighetsgraden för de högskolestudier som leder till examen beaktas.

Beslut om den behörighet som sådana studier utomlands som avses i 3 § 1 punkten underpunkterna a och b medför för en tjänst eller uppgift för vilken behörighetsvillkor är en viss högskoleexamen eller en viss studieprestation vid en högskola i Finland fattas på basis av nivån på och studieområdet för de högskolestudier på grundval av vilka examensbeviset eller en motsvarande handling har utfärdats.

Examinas och studieprestationers motsvarighet med avseende på nivån bestäms och bedöms i enlighet med vad som föreskrivs i 2 mom. När den behöriga myndigheten bestämmer examinas och studieprestationers motsvarighet med avseende på områden, jämförs dessa med de examina och de studieprestationer enligt högskolesystemet i Finland som är behörighetsvillkor för uppgiften i fråga. Motsvarigheten för området för en examen eller en studieprestation bedöms utifrån omfattningen, svårighetsgraden och hur likartat innehållet i de helheter av högskolestudier som leder till dem är. Den helhet av högskolestudier som leder till högskoleexamen ska till sin nivå och sitt område motsvara den helhet av högskolestudier som är behörighetsvillkor för uppgiften i fråga. Studieprestationen vid en högskola ska till sin nivå och sitt område motsvara den studieprestation som är behörighetsvillkor för uppgiften i fråga.

När den behöriga myndigheten fattar beslut om den behörighet som studier utomlands medför för en tjänst eller uppgift för vilken behörighetsvillkor är högskoleexamen, högskoleexamen på en viss nivå eller en viss högskoleexamen som avläggs i Finland är en förutsättning för beslutsfattandet att högskoleexamen har beviljats och att ett examensbevis eller en motsvarande handling har utfärdats över den. När den behöriga myndigheten fattar beslut om den behörighet som studier utomlands medför för en tjänst eller uppgift för vilken behörighetsvillkor är en viss studieprestation som avläggs vid en högskola i Finland, är en förutsättning för beslutet att studierna har slutförts och att högskolan har utfärdat ett bevis över dem. Dessutom förutsätts att den sökande uppfyller behörighetsvillkoret för tjänsten eller uppgiften även till den del behörighetsvillkoret är högskoleexamen på en viss nivå eller en viss högskoleexamen.

5 §Grunderna för beslutsfattandet vid beslut om behörighet för någon annan uppgift än sådana för vilka det förutsätts högskoleutbildning

Beslut om den behörighet som studier utomlands enligt 3 § 1 punkten underpunkterna a – c medför för en tjänst eller uppgift för vilken behörighetsvillkor är en viss examen eller en viss studieprestation som avläggs i Finland och som är någon annan än en högskoleexamen eller en studieprestation vid en högskola fattas på basis av området för den examen eller för den utbildning för vilket examensbeviset eller en motsvarande handling utfärdats.

När den behöriga myndigheten bestämmer examinas och utbildningars motsvarighet med avseende på områden, jämförs dessa med de examina och de studieprestationer enligt utbildningsystemet i Finland som medför behörighet för uppgiften i fråga. Examinas och utbildningars motsvarighet med avseende på området bedöms utifrån omfattningen av och svårighetsgraden för de helheter av studier som leder till dem och hur likartat i innehållet i dessa helheter är. Studierna ska till sin omfattning, svårighetsgrad och sitt innehåll motsvara den examen eller studieprestation som är behörighetsvillkor för uppgiften i fråga. En förutsättning för beslutsfattandet är dessutom att examen eller utbildningen har slutförts och att den behöriga aktören har utfärdat ett examensbevis eller en motsvarande handling över examen eller utbildningen i fråga.

6 §Komplettering av kunnandet

I de fall som avses i 1 § 2 mom. kan den behöriga myndigheten förutsätta att sökande kompletterar sitt kunnande, om förutsättningarna enligt 4 eller 5 § uppfylls, men omfattningen av, svårighetsgraden för eller innehållet i de studier som sökanden avlagt utomlands är väsentligt annorlunda än omfattningen av, svårighetsgraden för eller innehållet i den utbildning som enligt lag är behörighetsvillkor för uppgiften i fråga. Den behöriga myndigheten kan förelägga att den sökande ska komplettera sitt kunnande genom kompletterande studier, ett lämplighetsprov, en anpassningsperiod eller en kombination av dessa. I det fall som avses i 2 § 2 mom. 3 punkten kan Utbildningsstyrelsen förelägga att den sökande ska komplettera sitt kunnande endast genom kompletterande studier.

Innan krav på komplettering av kunnandet ställs, ska den behöriga myndigheten undersöka om de studier som sökanden genomfört i Finland helt eller delvis kan kompensera den väsentliga skillnad som avses i 1 mom. I andra än i 2 § 2 mom. 3 punkten avsedda fall ska den behöriga myndigheten undersöka om det kunnande som sökanden har förvärvat genom yrkeserfarenhet helt eller delvis kan kompensera den väsentliga skillnad som avses i 1 mom.

Om sökanden förordnas att komplettera sitt kunnande, ska den behöriga myndigheten fatta ett villkorligt beslut om detta.

7 §Kompletterande studier

I det villkorliga beslut som avses i 6 § 3 mom. bestäms de kompletterande studiernas huvudsakliga innehåll och omfattning, som kan vara:

1) mindre än en tredjedel av omfattningen av den helhet av studier som leder till en examen som avläggs i Finland, när det i beslutet konstateras att de studier som avlagts utomlands medför behörighet för en uppgift för vilken ett i lag föreskrivet behörighetsvillkor är en viss namngiven examen som avläggs i Finland,

2) mindre än hälften av omfattningen av en studieprestation som avläggs i Finland, när det i beslutet konstateras att de studier som avlagts utomlands medför behörighet för en uppgift för vilken ett i lag föreskrivet behörighetsvillkor är en viss studieprestation som avläggs i Finland.

De kompletterande studierna ska bestå av sådant utbildningsinnehåll som är väsentligt i den utbildning som i Finland ger behörighet för uppgiften i fråga och vars innehåll, enligt den jämförelse som avses i 4 och 5 §, inte i tillräcklig grad ingår i sökandens utbildning.

Avläggandet av de kompletterande studierna påvisas genom ett intyg av den som anordnat de kompletterande studierna, av vilket framgår att de studier som förutsätts i det villkorliga beslut som avses i 6 § 3 mom. har slutförts med godkänt resultat. Den aktör som tillhandahåller kompletterande studier ska ha i lag föreskriven behörighet att utfärda intyg över att den utbildning eller examen som nationellt krävs för yrket eller uppgiften i fråga har avlagts.

8 §Anpassningsperiod

I det villkorliga beslut som avses i 6 § 3 mom. bestäms anpassningsperiodens längd, sökandens uppgiftsbenämning under anpassningsperioden samt de viktigaste arbetsuppgifterna som sökanden ska sköta under anpassningsperioden. Arbetsuppgifterna ska ge möjlighet att förvärva sådant kunnande som är väsentligt i den utbildning som i Finland ger behörighet för uppgiften i fråga och vars innehåll enligt den jämförelse som avses i 4 och 5 § inte i tillräckligt grad ingår i sökandens utbildning. Anpassningsperioden får inte överskrida tre år.

Under anpassningsperioden ska sökanden sköta sin uppgift under handledning och tillsyn. Den yrkesutövare som utövar tillsyn ska under anpassningsperioden informera den myndighet som svarar för erkännandet, om sökandens verksamhet under anpassningsperioden inte motsvarar de krav som i beslutet ställs på anpassningsperioden eller om sökandens verksamhet är ägnad att medföra fara för föremålet för verksamheten. Den behöriga myndigheten kan då besluta att anpassningsperioden ska avbrytas.

Fullgörandet av anpassningsperioden påvisas genom ett intyg över anpassningsperioden som arbetsgivaren eller den övervakande yrkesutövaren utfärdat och av vilket det framgår att de villkor för fullgörande av anpassningsperioden som anges i det villkorliga beslut som avses i 6 § 3 mom. uppfylls. Av intyget ska också framgå sökandens uppgiftsbenämning på finska eller svenska under anpassningsperioden.

9 §Lämplighetsprov

I det villkorliga beslut som avses i 6 § 3 mom. bestäms ämnesområdena för lämplighetsprovet och den som ansvarar för genomförandet av provet. Genom lämplighetsprovet ska visas sådant kunnande som är väsentligt i den utbildning som i Finland ger behörighet för uppgiften i fråga och vars innehåll enligt den jämförelse som avses i 4 och 5 § inte i tillräcklig grad ingår i sökandens utbildning. Som lämplighetsprov kan också förordnas delar av den examen som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017).

Högskolor, utbildningsanordnare och andra läroanstalter ska ordna lämplighetsprov i enlighet med vad som förutsätts i respektive beslut. För deltagande i och intyg över godkänd prestation i lämplighetsprovet tas det, med iakttagande av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), hos den som deltagit i provet ut en avgift som motsvarar dess självkostnadsvärde.

Att lämplighetsprovet avlagts med godkänt resultat påvisas genom ett intyg av den som verkställer lämplighetsprovet, av vilket framgår att det lämplighetsprov som förutsätts i det villkorliga beslut som avses i 6 § 3 mom. har avlagts med godkänt resultat. Den som verkställer lämplighetsprovet ska ha i lag föreskriven behörighet att utfärda intyg över att den utbildning eller examen som nationellt krävs för yrket eller uppgiften i fråga har avlagts.

10 §Ansökan och beslut

Den behöriga myndigheten ska på ansökan meddela sökanden beslut om den behörighet för en reglerad uppgift som studier utomlands medför.

Sökanden ska till den behöriga myndigheten lämna in de utredningar om sin identitet, avlagda studier och förvärvad yrkeserfarenhet som behövs för behandling av ansökan. Den behöriga myndigheten kan vid behov förutsätta att den sökande

1) lämnar in bilagorna till ansökan i form av officiellt bestyrkta kopior,

2) lägger fram utredningar om sina studier och sin yrkeserfarenhet i original, om det är nödvändigt,

3) lämnar in en bekräftelse av en myndighet, högskola eller någon annan motsvarande aktör på att den sökande avlagt en viss examen eller på att handlingen i fråga är äkta,

4) lämnar in översättningar till finska eller svenska av handlingar utfärdade på något annat språk än finska eller svenska. Vid behov kan den behöriga myndigheten förutsätta att översättningarna har gjorts av en auktoriserad translator.

Närmare bestämmelser om de handlingar som ska fogas till ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den behöriga myndigheten kan vid behov begära ett utlåtande till stöd för beslutsfattandet av högskolan, någon annan läroanstalt, utbildningsanordnaren eller ett nätverk av aktörer som tillhandahåller utbildningen i fråga. Den som lämnar ett utlåtande kan, med iakttagande av lagen om grunderna för avgifter till staten, av den som begärt utlåtandet ta ut en avgift som motsvarar utlåtandets självkostnadsvärde.

Den behöriga myndigheten ska inom två månader efter att ha mottagit en ansökan underrätta sökanden om att ansökan har tagits emot samt om de handlingar som eventuellt saknas. Ansökan ska avgöras inom fem månader från det att sökanden har lämnat in de handlingar som den behöriga myndigheten förutsätter. Om den behöriga myndigheten efter att ha fått en fullständig ansökan beslutar att handlingarna ska bestyrkas eller begär ett utlåtande till stöd för beslutsfattandet, ska ansökan behandlas inom två månader från mottagandet av bestyrkandet eller utlåtandet i fråga.

Om sökanden åläggs att komplettera sitt kunnande, ska den behöriga myndigheten fatta ett i 6 § 3 mom. avsett villkorligt beslut. När sökanden har kompletterat sitt kunnande med godkänt resultat, ska den behöriga myndigheten fatta ett slutligt beslut på basis av ansökan. Till ansökan om slutgiltigt beslut ska fogas ett intyg över komplettering av kunnandet. Av intyget ska framgå att de krav på komplettering av kunnandet som förutsätts i det villkorliga beslutet uppfylls.

11 §Betalning av avgift för behandling av ansökan

För behandling av en ansökan som avses i 10 § tas det ut en avgift.

En förutsättning för att behandlingen av en ansökan som gjorts med stöd av denna lag ska fortsätta vid Utbildningsstyrelsen efter det att ansökan blivit anhängig är att behandlingsavgiften har betalats inom 14 dagar från det att ansökan blivit anhängig. Ansökan förfaller om avgiften inte har betalats inom nämnda tidsfrist.

12 §Sökande av ändring

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

13 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (1385/2015), nedan den upphävda lagen .

14 §Övergångsbestämmelser

Om sökanden har fått ett villkorligt beslut om jämställande med stöd av den upphävda lagen, fattar Utbildningsstyrelsen efter att den sökande har slutfört de kompletterande studier som krävs på basis av ansökan ett slutligt beslut om jämställande med stöd av 6 § i den upphävda lagen.

Ansökningar om beslut som lämnats in av sökanden medan den lag som upphävs var i kraft behandlas med stöd av den nya lagen om studier utomlands som följer:

1) ansökningar om jämställande av en examen med en högskoleexamen på en viss nivå som avläggs i Finland i syfte att få behörighet för en tjänst eller en uppgift för vilken behörighetsvillkor är högskoleexamen eller högskoleexamen på en viss nivå

2) ansökningar om jämställande av en examen eller en studieprestation med en viss namngiven examen eller studieprestation som avläggs i Finland behandlas som en ansökan i syfte att få behörighet för en tjänst eller en uppgift för vilken behörighetsvillkor är en viss namngiven högskoleexamen eller en studieprestation som avläggs i Finland.

På behandlings- och beslutsavgifter för ansökningar som blivit anhängiga före denna lags i ikraftträdande tillämpas vid Utbildningsstyrelsen i stället för 11 § i denna lag 6 a § i den upphävda lagen.

En hänvisning till lagen om den tjänstebehörighet som studier utomlands medför någon annanstans i lag avser efter ikraftträdandet av denna lag en hänvisning till denna lag.

2.Lag om ändring av lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) 3 § 1 mom. 3, 8, 9 och 12 punkten, 4 § 1 och 2 mom., 7 § 1 mom., 9 § 1 mom., 10 § 1 mom., 13 a § och 15 § 1 mom., av dem 3 § 1 mom. 12 punkten sådan den lyder i lag 518/2020 samt 4 § 1 och 2 mom. och 13 a § sådana de lyder i lag 1147/2021, samt fogas till 3 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 518/2020, nya 13–15 punkter och till lagen en ny 14 a § som följer:

3 §Definitioner

I denna lag avses med

3) bevis på formella kvalifikationer examens- eller utbildningsbevis eller andra handlingar som påvisar en utbildning som har lett till ett yrke och som huvudsakligen har ägt rum i gemenskapen, utfärdat av en behörig myndighet i en medlemsstat, samt handlingar som påvisar en utbildning som har lett till ett yrke och som har utfärdats i ett tredjeland till en medborgare i en medlemsstat samt utbildningsbevis som har utfärdats över sådana utbildningar som grundar sig på EU-rättsakter och som av den behöriga myndigheten inom förvaltningsområdet har bedömts motsvara de kvalifikationer som förutsätts för att få tillträde till det reglerade yrket i Finland,

8) automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer ett sådant beslut som fattas enligt det system för erkännande på grundval av samordning av minimikraven för en utbildning som avses i III avdelningen III kapitlet i yrkeskvalifikationsdirektivet samt ett sådant beslut om erkännande på grundval av de gemensamma utbildningsprinciper som avses i kapitel III A i yrkeskvalifikationsdirektivet, där det inte kan förutsättas att den sökande vidtar kompensationsåtgärder,

9) unionens bestämmelser om erkännande bestämmelserna i yrkeskvalifikationsdirektivet samt Europeiska kommissionens rättsakter om utövande av delegering i anslutning till direktivet och rättsakter i anslutning till genomförande av direktivet samt bestämmelserna om erkännande av yrkeskvalifikationer i andra EU-rättsakter,

12) yrkespraktik en period med praktik som sker under uppsikt, förutsatt att det utgör ett villkor för tillträde till och utövande av ett reglerat yrke, och som kan äga rum under eller efter en avslutad utbildning som leder till examen,

13) reglerad yrkesutbildning utbildning som är särskilt inriktad på ett visst yrke och inbegriper utbildning som vid behov kompletteras genom yrkesutbildning, provtjänstgöring eller yrkesutövning. Strukturen och nivån på yrkesutbildningen, provtjänstgöringen eller yrkesutövningen ska fastställas i den berörda medlemsstatens lagar, förordningar eller administrativa föreskrifter, eller övervakas eller godkännas av den för ändamålet utsedda myndigheten,

14) livslångt lärande all allmänbildande och yrkesutbildning, icke-formell utbildning och informellt lärande som sker genom livet utanför det officiella utbildningssystemet som leder till ökade kunskaper, färdigheter och ökad kompetens och som kan innehålla yrkesetik,

15) yrkeserfarenhet faktiskt och lagligt utövande av yrket på heltid eller motsvarande deltid i en medlemsstat.

4 §Aktörer som svarar för erkännande av yrkeskvalifikationer och de behöriga myndigheternas uppgifter

Beslut om rätt att utöva ett yrke på grundval av yrkeskvalifikationer som förvärvats i ett annat land fattas av samma aktör som beviljar rätt att utöva yrket i fråga på grundval av en examen som avlagts eller en utbildning som genomgåtts i Finland. Utbildningsstyrelsen fattar, om inte annat föreskrivs någon annanstans, beslut om den behörighet för reglerade yrken som bevis på formella kvalifikationer medför. Utbildningsstyrelsen är den behöriga myndigheten i fråga om sådana förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer som gäller yrken som inte är reglerade i Finland och som grundar sig på Europeiska unionens rättsakter eller på avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan part, om inte något annat föreskrivs någon annanstans.

Den aktör som svarar för erkännande av yrkeskvalifikationer kan vid behov begära ett utlåtande till stöd för beslutsfattandet av högskolan, någon annan läroanstalt, utbildningsanordnaren eller ett nätverk av aktörer som tillhandahåller utbildningen i fråga. Den som lämnar ett utlåtande kan, med iakttagande av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), av den som begärt utlåtandet ta ut en avgift som motsvarar självkostnadsvärdet.

7 §Kompensationsåtgärder

I ett beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer kan det krävas att sökanden genomgår ett lämplighetsprov eller slutför en anpassningsperiod som inte överskrider tre år,

1) om innehållet i sökandens utbildning är väsentligt annorlunda än innehållet i motsvarande nationella utbildning, eller

2) om ett i Finland reglerat yrke omfattar en eller flera reglerade yrkesaktiviteter som inte ingår i motsvarande yrke i sökandens ursprungsmedlemsstat och om innehållet i sökandens utbildning är väsentligt annorlunda än innehållet i motsvarande nationella utbildning.

9 §Gemensamma utbildningsramar

Om kvalifikationerna för den som ansöker om erkännande av yrkeskvalifikationer motsvarar den gemensamma uppsättning kunskaper, färdigheter och kompetens som minst krävs för att utöva ett visst yrke (gemensamma utbildningsramar ) som anges i unionens bestämmelser om erkännande, får kompensationsåtgärder enligt 7 § inte krävas av sökanden, om inte Finland har befriats från ibruktagandet av gemensamma utbildningsramar för yrket i fråga samt från skyldigheten att automatiskt erkänna yrkeskvalifikationerna som förvärvats med stöd av de gemensamma utbildningsramarna.

10 §Gemensamma utbildningsprov

Om den som ansöker om erkännande av yrkeskvalifikationer i någon medlemsstat har godkänts i ett sådant standardiserat lämplighetsprov som anges i unionens regler för erkännande och som kan avläggas i alla deltagande medlemsstater och är reserverat för innehavare av en viss yrkeskvalifikation (gemensamt utbildningsprov ) får kompensationsåtgärder enligt 7 § inte krävas av sökanden, om inte Finland har befriats från skyldigheten att ordna ett gemensamt utbildningsprov för yrket i fråga samt från skyldigheten att automatiskt erkänna yrkeskvalifikationerna för yrkesutövare som avlagt det gemensamma utbildningsprovet.

13 a §Betalning av avgift för behandling av ansökan

För behandling av en ansökan som avses i 13 § tas det ut en avgift.

En förutsättning för att behandlingen av en ansökan som gjorts med stöd av denna lag ska fortsätta vid Utbildningsstyrelsen efter det att ansökan blivit anhängig är att avgiften för behandlingen av ansökan har betalats inom 14 dagar från det att ansökan blivit anhängig. Ansökan förfaller om avgiften inte har betalats inom nämnda tidsfrist.

14 a §Temporärt och tillfälligt tillhandahållande av tjänster

Den behöriga myndigheten kan kräva att en yrkesutövare som är lagligen etablerad i en annan medlemsstat och som för första gången förflyttar sig för att i Finland temporärt eller tillfälligt tillhandahålla tjänster inom ramen för yrket i fråga ska göra en skriftlig förhandsanmälan om detta. Anmälan är i kraft i ett års tid och ska förnyas om personen har för avsikt att fortsätta tillhandahålla tjänster. När en person har för avsikt att tillhandahålla tjänster första gången ska till anmälan fogas handlingar som visar att tjänsteleverantören har rätt att lagligt verka i etableringsstaten och att tjänsteleverantören uppfyller övriga förutsättningar för tillhandahållande av tjänsterna enligt denna lag. Om en omständighet som påverkar rätten att tillhandahålla tjänster ändras på ett avgörande sätt, ska tjänsteleverantören lämna in handlingar om detta till behörig myndighet.

Närmare bestämmelser om lämnande av anmälan och de handlingar som ska fogas till den utfärdas genom förordning av statsrådet.

Vid första tillhandahållandet av tjänster, när det gäller de reglerade yrken som har konsekvenser för folkhälsan eller den allmänna säkerheten och som inte omfattas av principerna om automatiskt erkännande, får den behöriga myndigheten kontrollera tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer innan tjänsten tillhandahålls för första gången. En sådan förhandskontroll får göras endast om ändamålet med kontrollen är att undvika allvarlig skada för tjänstemottagarens hälsa eller säkerhet på grund av tjänsteleverantörens bristande yrkeskvalifikationer. Kontrollen får inte gå utöver vad som är nödvändigt för det ändamålet.

Den behöriga myndigheten ska besluta om resultatet av kontrollen inom en månad från det att anmälan om tillhandahållande av tjänster och de handlingar som har fogats till anmälan har mottagits, eller inom motsvarande tid meddela tjänsteleverantören att yrkeskvalifikationerna inte kontrolleras eller att ytterligare utredningar i ärendet behövs. Om ärendets avgörande förutsätter ytterligare utredningar, ska beslutet om resultatet av kontrollen av yrkeskvalifikationerna fattas inom två månader från det att tillräcklig utredning har mottagits. Tillhandahållandet av tjänster kan påbörjas om beslut inte har fattats inom den tid som anges ovan.

Om väsentlig skillnad föreligger mellan tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer och den utbildning som förutsätts för utövandet av yrket i Finland ska, i den mån denna skillnad är skadlig för folkhälsan eller den allmänna säkerheten och detta inte kan kompenseras genom tjänsteleverantörens yrkeserfarenhet eller genom de kunskaper, färdigheter och kompetenser som denne uppnått genom livslångt lärande, den behöriga myndigheten erbjuda tjänsteleverantören möjlighet att genom lämplighetsprov bevisa att han eller hon förvärvat de kunskaper och färdigheter eller den kompetens som fattas. Möjligheten att visa yrkeskvalifikationer ska erbjudas så att tillhandahållandet av tjänster kan påbörjas inom en månad från det att beslutet om kontroll av yrkeskvalifikationer har fattats.

15 §Tjänsteleverantörens yrkestitel

En tjänsteleverantör ska använda yrkestiteln i ursprungsmedlemsstaten på dess officiella språk när det i denna medlemsstat finns en titel för yrket. Om en sådan yrkestitel inte finns i ursprungsmedlemsstaten, ska tjänsteleverantören ange sin akademiska titel på ursprungsmedlemsstatens officiella språk. För de yrken som avses i avdelning III kapitel III i yrkeskvalifikationsdirektivet och som hör till området för automatiskt erkännande ska dock den yrkestitel som anges i finsk lagstiftning användas, även i det fall att tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer har kontrollerats i enlighet med 14 a §.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

På behandlings- och beslutsavgifter för ansökningar som blivit anhängiga före denna lags i ikraftträdande tillämpas vid Utbildningsstyrelsen i stället för 13 a § i denna lag den lag som gällde när ansökan blivit anhängig.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om den behörighet för vissa reglerade uppgifter som studier utomlands medför. Det föreslås också att den gällande lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför upphävs. Dessutom föreslås det att lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ändras. I propositionen föreslås det att den nya lagen innehåller bestämmelser om den behörighet för vissa tjänster och uppgifter som studier utomlands medför, då behörighetsvillkor för tjänsten eller uppgiften enligt lag är högskoleexamen, någon annan högskoleexamen på en viss nivå än licentiatexamen eller doktorsexamen som avläggs som påbyggnadsexamen eller är en viss namngiven examen eller studieprestation. Med stöd av den lag som föreslås kan Utbildningsstyrelsen fatta beslut om den behörighet som högskolestudier utomlands medför för en viss tjänst eller uppgift inom den offentliga sektorn för vilken behörighetsvillkor enligt lag är högskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen eller juris magisterexamen. Därtill föreslås det att Utbildningsstyrelsen med stöd av den nya lagen kan fatta beslut om vilken behörighet studier utomlands medför för vissa reglerade uppgifter i Finland inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde i andra fall än sådana som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Syftet med propositionen är att göra principerna och kriterierna för beslutsfattandet förnuftigare genom att dels möjliggöra smidiga beslutsprocesser, dels flexibla och ändamålsenliga möjligheter för personer att komplettera sitt kunnande i fall i där en utomlands förvärvad utbildning väsentligt skiljer sig från den utbildning som i Finland förutsätts för uppgiften. Dessutom föreslås det att lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ändras så att vissa av bestämmelserna i den ska svara noggrannare mot dem i yrkeskvalifikationsdirektivet. Genom de föreslagna ändringarna säkerställs dessutom ett korrekt förfarande vid erkännande av yrkeskvalifikationer för vissa andra, icke reglerade yrken. Genom propositionen realiseras målet i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering att underlätta erkännandet av utländska examina för att svara på kompetensbristen. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2027.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.10.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.