HE 166/2026 vpUnder behandlingÖverlämnad 15.9.2026

Saariston elinvoiman vahvistaminen

Skärgårdslag

Suomeen säädetään uusi saaristolaki, joka korvaa yli 40 vuotta vanhan lain ja huomioi vakituisten asukkaiden ohella myös kasvavan kausiasutuksen. Laki turvaa saariston peruspalveluita ja liikenneyhteyksiä sekä velvoittaa ottamaan saariston erityisolot huomioon viranomaisten päätöksenteossa.

Status
Under behandling
Överlämnad
15.9.2026
Senaste händelse
8.10.2026
Omröstningar
0

Vad som föreslås

Vuodelta 1981 peräisin oleva laki kumotaan ja korvataan uudella saaristolailla, jossa tunnistetaan muuttunut toimintaympäristö, digitalisaatio ja monipaikkaisuus. Yhteysalusliikenteen palveluntuottajille asetetaan uusi velvollisuus laatia valmiussuunnitelma ja varautua häiriö- ja poikkeusoloihin. Saaristovaikutukset ja saariston elinvoima on jatkossa otettava aiempaa selkeämmin huomioon viranomaisten suunnittelussa ja päätöksenteossa, minkä lisäksi valtioneuvosto velvoitetaan antamaan eduskunnalle säännöllinen saariston tilanne- ja kehityskuva.

Vad det betyder

Laki vaikuttaa noin 330 000 vakituiseen saariston asukkaaseen ja yli 600 000 kausiasukkaaseen parantaen palveluiden ja liikenneyhteyksien saavutettavuutta. Yhteysalusliikenteen varautumisvelvoite parantaa ulko- ja välisaariston huoltovarmuutta varmistamalla elintärkeät kuljetukset, kuten ruoan ja lääkkeet, myös häiriötilanteissa. Kuntien ja hyvinvointialueiden on huolehdittava saariston palveluista saaristo-olot huomioiden, ja viisi saaristoista hyvinvointialuetta saa saaristoisuuden perusteella lisärahoitusta. Laki tulee voimaan pääosin 2. tammikuuta 2027, ja liikennöitsijöiden varautumisvelvollisuus alkaa 1. heinäkuuta 2027.

Så röstade riksdagen

Behandlingen pågår: riksdagen har ännu inte röstat om propositionen i plenum.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 15.9.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Maa- ja metsätalousministeriö
  2. 8.10.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto

Beslut per lagförslag1

  • 1Saaristolaki

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Skärgårdslag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §Syfte

Syftet med denna lag är att skapa de behövliga förutsättningarna för att stärka skärgårdens livskraft, bo i skärgården och värna om skärgårdens kulturarv och naturvärden.

2 §Genomförande och övervakning av skärgårdspolitiken

Det åligger varje ministerium att genomföra och övervaka skärgårdspolitiken i fråga om det egna ansvarsområdet.

3 §Skärgård

Denna lag tillämpas på skärgård som finns i havsområden och insjöområden. Skärgården indelas i följande kategorier:

1) yttre skärgård, som ligger längst bort från fastlandet,

2) mellanskärgård, som ligger mellan inre skärgård och yttre skärgård,

3) inre skärgård, som ligger närmast fastlandet.

Vad som i denna lag föreskrivs om skärgård tillämpas också på skärgård på fastlandet, som är belägen vid vattendrag och splittras kraftigt av vattendrag.

Vid indelningen av skärgården i kategorier används den skärgårdsklassificering som Finlands miljöcentral har publicerat som hjälp.

4 §Skärgårdskommun

Som skärgårdskommuner kan förklaras de kommuner i vilka skärgårdsförhållandena utgör ett väsentligt hinder för kommunens utveckling. Av synnerliga skäl kan bestämmelserna om skärgårdskommun tillämpas även på skärgårdsdelen av en annan kommun.

Då en kommun förklaras såsom skärgårdskommun och beslut fattas om tillämpning av bestämmelserna om skärgårdskommuner på en skärgårdsdel i en annan kommun, ska detta grunda sig på antalet fast bosatta invånare i skärgården i fråga och dess andel av kommunens befolkning samt på trafikförbindelserna och svårigheterna att få basservice.

Genom förordning av statsrådet får en förteckning utfärdas över de kommuner som ska förklaras såsom skärgårdskommuner samt över de skärgårdsdelar i andra kommuner på vilka bestämmelserna om skärgårdskommuner tillämpas.

5 §Välfärdsområde med skärgårdsförhållanden

Ett välfärdsområde inom vilket det finns skärgård kan förklaras såsom ett välfärdsområde med skärgårdsförhållanden.

Vilka välfärdsområden som är välfärdsområden med skärgårdsförhållanden fastställs på basis av skärgårdspoäng. Vid poängsättningen beaktas antalet fast bosatta skärgårdsinvånare och säsongsboende i skärgården, deras andel av hela välfärdsområdets befolkning samt välfärdsområdets skärgårdsareal. Stadsregionernas centrala tätorter beaktas inte vid poängsättningen.

Närmare bestämmelser om poängsättningen av välfärdsområden med skärgårdsförhållanden samt en förteckning över välfärdsområden med skärgårdsförhållanden får utfärdas genom förordning av statsrådet. Det ska kontrolleras vart femte år att skärgårdspoängen och förteckningen är aktuella.

6 §Service i skärgården

Kommuner och välfärdsområden ska med beaktande av skärgårdens särdrag se till att fast bosatta skärgårdsinvånare har tillgång till service.

Staten ska främja tillgången till digitala tjänster i skärgården.

7 §Tjänster inom förbindelsefartygstrafik

Staten ska inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten se till att det i yttre skärgård och mellanskärgård finns tillgång till de tjänster inom förbindelsefartygstrafik som är nödvändiga för stadigvarande boende och för att dessa tjänster är flexibla och tillhandahålls avgiftsfritt eller till skäligt pris. Med tjänster inom förbindelsefartygstrafik avses sådan reguljär trafik och sådana tunga transporter som är avsedda för skärgårdens invånare och näringsliv som staten upphandlar och en privat serviceproducent anordnar.

Tjänsterna inom förbindelsefartygstrafik ordnas enligt rutt eller enligt fartområde. Ett fartområde eller en rutt ska omfatta flera öar. Rutterna och fartområdena ska planeras med beaktande av fast bosättning, säsongsbosättning och näringsverksamhet.

Livskraftscentralen i Sydvästra Finland bestämmer rutterna och fartområdena för förbindelsefartygstrafiken samt deras servicenivå. Planeringen av rutterna, fartområdena och servicenivån ska omfatta samråd med berörda kommuner och välfärdsområden samt skärgårdsdelegationen. Vid behov ska livskraftscentralen dessutom samråda med andra aktörer som i väsentlig grad berörs av planeringen.

Bestämmelser om landsvägsfärjor och vajerfärjor finns i lagen om trafiksystem och landsvägar (503/2005) och bestämmelser om enskilda färjor i lagen om enskilda vägar (560/2018).

Bestämmelser om avgifterna inom förbindelsefartygstrafiken får utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

8 §Beredskapsskyldighet för serviceproducenter inom förbindelsefartygstrafik

Serviceproducenter inom förbindelsefartygstrafik ska förbereda sig för störningar under normala förhållanden och för sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1552/2011) samt se till att dess verksamhet fortgår så störningsfritt som möjligt under sådana förhållanden. Beredskapsskyldigheten gäller tjänster inom förbindelsefartygstrafik.

Serviceproducenter inom förbindelsefartygstrafik ska dessutom bedöma de risker som hotar kontinuiteten i dess verksamhet och göra upp en beredskapsplan utifrån dem. Skärgårdens särdrag ska beaktas när planen utarbetas.

Serviceproducenter inom förbindelsefartygstrafik ska lämna in beredskapsplanen till Livskraftscentralen i Sydvästra Finland. På begäran av Transport- och kommunikationsverket ska serviceproducenten dessutom lämna in beredskapsplanen till verket.

Närmare bestämmelser om beredskap för störningar och undantagsförhållanden får utfärdas genom förordning av statsrådet. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare tekniska föreskrifter om innehållet i och uppgörandet av beredskapsplanen.

9 §Beaktande av skärgårdens särdrag och utvecklingen av skärgårdens livskraft

I planering och beslut som gäller skärgården ska avseende fästas vid utvecklingen av skärgårdens livskraft och skärgårdens särdrag beaktas.

Skärgårdens särdrag kan beaktas och avseende fästas vid utvecklingen av skärgårdens livskraft

1) genom att en konsekvensbedömning avseende skärgården utarbetas när beslut bereds,

2) genom att skärgårdsdelegationen hörs,

3) genom att en skärgårdsnämnd inrättas för kommunen eller välfärdsområdet eller något annat organ med ansvar för skärgårdsfrågor utnämns, och nämnden eller organet hörs som ett led i beslutsfattandet,

4) genom att följa hur skärgårdsangelägenheter sköts,

5) genom att göra upp ett lokalt eller regionalt skärgårdsprogram, eller

6) på något annat än i punkterna 1–5 avsett sätt som är ändamålsenligt.

10 §Främjande av näringslivet i skärgården

I syfte att främja näringslivet i skärgården bör skärgårdens särskilda förhållanden betraktas som en omständighet som ökar behovet av stöd med avseende på planering och allokering av sådana stödåtgärder enligt annan lagstiftning som gäller skärgården.

11 §Planering av områdesanvändningen

De mål som anges i 1 § ska beaktas i sådana planer enligt lagen om områdesanvändning (/) och sådana andra motsvarande planer som rör skärgården och till skärgården hörande vattenområden.

12 §Bidrag för vård av skärgårdsnatur, skärgårdslandskap och kulturmiljöer i skärgården

När syftet är att vårda och värna om skärgårdsnatur eller skärgårdslandskap kan bidrag beviljas för åtgärder som gäller en skärgårdskommun eller en skärgårdsdel i en annan kommun. Bidrag kan beviljas en skärgårdskommun eller skärgårdsdel i en annan kommun, en i 3 § i kommunallagen (410/2015) avsedd medlem av en sådan kommun eller en förening eller stiftelse som är verksam i en sådan kommun. Bidrag kan även beviljas för syftet att vårda och värna om byggnader och konstruktioner i traditionella kulturmiljöer i skärgården.

Livskraftscentralerna beviljar på ansökan och inom ramen för statsbudgeten bidraget i form av statsunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001). Livskraftscentralerna ska lämna in sammanställningar av ansökningarna till miljöministeriet. Miljöministeriet bereder de regionala bidragskvoterna och fördelar kvoterna mellan livskraftscentralerna efter att ha hört skärgårdsdelegationen.

Om bidrag beviljas för ekonomisk verksamhet omfattas bidraget av kommissionens förordning (EU) nr 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, nedan de minimis-förordningen . Totalbeloppet av alla stöd av mindre betydelse som stödmottagaren erhåller får inte sammanlagt överstiga 300 000 euro under en period på tre år. Bidragsansökan ska innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma huruvida villkoren i de minimis-förordningen för sökande, mottagare av stöd och beviljandet av stöd i övrigt uppfylls.

Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret sköter de uppgifter som föreskrivs i 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen och som gäller utbetalning och återkrav av bidraget. Centret sköter även, vid sidan av livskraftscentralerna, tillsynsuppgifter enligt 15 § i den lagen.

Närmare bestämmelser om sökande, beviljande, utbetalning och användning av statsunderstöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

13 §Läges- och utvecklingsbild över skärgården

I syfte att informera riksdagen om framstegen och de väsentligaste ändringarna i de politikåtgärder som gäller skärgården samt bedöma konsekvenserna av åtgärderna ska statsrådet regelbundet lämna en läges- och utvecklingsbild över skärgården till riksdagen. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för beredningen av läges- och utvecklingsbilden.

För beredningen av läges- och utvecklingsbilden ska ministeriet samla in statistik om de viktigaste faktorerna som inverkar på skärgårdens livskraft och utvecklingen av denna. Beredningen ska bygga på både statistik och kvalitativt material.

14 §Skärgårdsdelegationen

Statsrådet tillsätter en parlamentarisk skärgårdsdelegation som har till uppgift att övervaka och bedöma hur lagens syften uppnås samt arbeta för beaktandet av skärgårdens särdrag i beslutsfattandet. Syftet med delegationen är att stärka skärgårdens livskraft. Delegationen arbetar i anslutning till jord- och skogsbruksministeriet.

Delegationen tillsätts på basis av framställningar från riksdagsgrupperna med en sammansättning som beaktar olika skärgårdsområden. Delegationen kan tillsättas för en bestämd tid på högst sex år åt gången. Till stöd för verksamheten har delegationen en generalsekreterare och ett sekretariat.

Närmare bestämmelser om tillsättandet av delegationen, om delegationens sammansättning, uppgifter och arbetssätt samt om delegationens generalsekreterare och sekretariat får utfärdas genom förordning av statsrådet.

15 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 202 . Bestämmelserna i 8 § träder dock i kraft först den 1 juli 2027.

Genom denna lag upphävs lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981).

Statsrådets förordning om välfärdsområden med skärgårdsförhållanden (842/2026/) och statsrådets förordning om skärgårdskommuner och de skärgårdsdelar i andra kommuner på vilka bestämmelserna om skärgårdskommuner tillämpas (1089/2016), vilka utfärdats med stöd av den upphävda lagen, förblir i kraft.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås att det stiftas en ny skärgårdslag. Enligt propositionen ska den gällande lagen om främjande av skärgårdens utveckling upphävas. Föresatsen att uppdatera skärgårdslagen ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Syftet med propositionen är att främja en livskraftig skärgård och ge svar på de förändrade villkoren i skärgården och samhället i stort. I lagen föreslås dels en skyldighet för kommuner och välfärdsområden att med beaktande av skärgårdens särdrag se till att fast bosatta skärgårdsinvånare har tillgång till tillräcklig service, dels en skyldighet för staten att främja tillgången till digitala tjänster i skärgården. Lagen föreslås också föreskriva att när beslut som gäller skärgården fattas ska avseende fästas vid utvecklingen av skärgårdens livskraft och skärgårdens särdrag beaktas. När stödåtgärder enligt annan lagstiftning planeras och allokeras ska skärgårdens särskilda förhållanden beaktas som faktor som ökar behovet av stöd. Enligt lagförslaget ska staten ordna sådan förbindelsefartygstrafik att invånare i yttre skärgården och i mellanskärgården har tillgång till de trafiktjänster som är nödvändiga för stadigvarande boende. Tjänsterna ska vara flexibla och tillhandahållas gratis eller till skäligt pris. Enligt propositionen får bestämmelser om avgifter inom förbindelsefartygstrafiken utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet. Lagförslaget innehåller även en beredskapsskyldighet som gäller förbindelsefartygstrafiken. Dessutom innehåller lagförslaget en skyldighet att beakta de syften som anges i skärgårdslagen när planer enligt lagen om områdesanvändning görs upp för skärgården och vattenområden i skärgården. I lagen föreslås även ett bidrag för vård av skärgårdsnatur, skärgårdslandskap och kulturlandskap i skärgården. Enligt propositionen är det livskraftscentralerna som på ansökan beviljar bidraget inom ramen för statsbudgeten. Bidraget beviljas i form av statsunderstöd enligt statsunderstödslagen. Lagförslaget innehåller vidare en skyldighet för statsrådet att hålla riksdagen informerad med läges- och utvecklingsbilder över skärgården. I lagen föreslås även bestämmelser om en parlamentarisk skärgårdsdelegation som statsrådet tillsätter. Enligt förslaget ska jord- och skogsbruksministeriet ansvara för beredningen av läges- och utvecklingsbilden, och skärgårdsdelegationen vara ansluten till det ministeriet. Dock ska det enligt förslaget åligga varje ministerium att genomföra och övervaka skärgårdspolitiken i fråga om det egna ansvarsområdet. Lagen avses i huvudsak träda i kraft den 2 januari 2027. Bestämmelsen om beredskapsskyldighet ska dock träda dock i kraft sex månader efter lagens ikraftträdande för att tjänsteleverantörerna ska ha tillräckligt med tid att börja tillämpa den nya skyldigheten.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 9.10.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.