Yhdyskuntakehittämisen ja maapolitiikan uudistaminen

Syftet med denna lag är att skapa förutsättningar för smidigt genomförande av planer enligt lagen om områdesanvändning ( / ) på ett sådant sätt att de samhälleliga mål som ställs för områdesanvändningen kan uppnås samtidigt som det ses till att fastighetsägarnas och andra rättsinnehavares rättigheter och ställning beaktas. Genom lagen skapas förutsättningar för en fungerande marknad, förbättrar förutsättningarna för genomförande av rättsprinciperna inom förvaltningen och främjar beaktandet av grunderna för god förvaltning i samhällsutvecklingen.

Lagen innehåller bestämmelser om samhällsutveckling som genomförs genom kommunens markpolitiska åtgärder, avtal mellan kommunen och andra parter, fastighetsförrättningar och inlösning samt på andra sätt som anges i denna lag.

Miljöministeriet ska sköta den allmänna styrningen, övervakningen och utvecklingen av samhällsutvecklingen.

Kommunen ska i sitt område sköta utövandet av markpolitiken och de åtgärder som behövs för att genomföra planer enligt lagen om områdesanvändning. Kommunen ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig sakkunskap till sitt förfogande för dessa uppgifter.

Genom kommunens markpolitik skapas tillsammans med planeringen av områdesanvändningen förutsättningar för en god livsmiljö och främja ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Genom markpolitiken stöds en planmässig utveckling av samhällsstrukturen i kommunen och områdesstrukturen i den region där kommunen funktionellt ingår.

Kommunen ska i sin markpolitik handla öppet, konsekvent och långsiktigt, främja möjligheterna till delaktighet och inflytande och behandla fastighetsägarna jämlikt samt beakta sin ställning som utövare av offentlig makt.

Kommunen ska ha ett markpolitiskt program. Grunden för programmet är särdrag, förhållanden och utvecklingsbehov i kommunen och den region där den funktionellt ingår.

I det markpolitiska programmet ska fastställas de mål och principer för kommunens markpolitik som iakttas när markpolitiken genomförs genom olika åtgärder. På grund av orsaker som beror på att delområdena i en kommun är olika, kan innehållet i programmet vara olika i kommunens olika delområden.

Det markpolitiska programmet godkänns av kommunens kollegiala organ. Det ska kontrolleras minst en gång per fullmäktigeperiod att det markpolitiska programmet är uppdaterat. Programmet kan utarbetas och godkännas som en del av kommunens strategi eller tillsammans med ett annat program som styr kommunens verksamhet.

Kommuner kan utarbeta ett gemensamt markpolitiskt program. På ett gemensamt markpolitiskt program tillämpas samma bestämmelser som på ett markpolitiskt program för en kommun. Varje kommun beslutar på det sätt som anges i 1 mom. om godkännande av programmet för sitt eget områdes del.

Om det i en kommun är uppenbart onödigt att utarbeta ett markpolitiskt program, får kommunens kollegiala organ besluta att kommunen avstår från att utarbeta ett program. Behovet att utarbeta ett markpolitiskt program ska bedömas enligt hur aktiv planläggningen, fastighetsutvecklingen och byggandet samt användningen av markpolitiska åtgärder är i kommunen även med beaktande av kommunens ställning som en del av regionen.

När kommunen utarbetar ett markpolitiskt program ska den ge kommunmedlemmarna och dem vars livsmiljö, arbete eller andra förhållanden det markpolitiska programmet kan påverka tillfälle att få information om programmet som utarbetas och framföra sin åsikt om det före programmets godkännandeprocess.

Kommunen ska publicera och tillhandahålla ett godkänt markpolitiskt program i det allmänna datanätet.

Kommunen ska följa upp och bedöma genomförandet av det markpolitiska program som den har godkänt och de markpolitiska åtgärderna enligt programmet. Uppföljningen ska ske under den period som den markpolitiska aktiviteten i kommunen förutsätter, dock åtminstone i samband med beslut om det markpolitiska programmet och i samband med att det kontrolleras att det markpolitiska programmet är uppdaterat. Uppgifter om de markpolitiska åtgärder som kommunen har använt och som är jämförbara med uppföljningen ska också läggas fram i samband med att det första markpolitiska programmet utarbetas.

Uppföljningen ska grunda sig på det markpolitiska program som kommunen har godkänt. Den ska innehålla uppgifter om genomförandet av de åtgärder som anges i programmet i kommunen och en bedömning av hur programmets mål har uppnåtts. Dessutom ska det läggas fram en bedömning av konsekvenserna och effekten av de markpolitiska åtgärderna med tanke på kommunens ekonomi samt samhällsbyggandet och samhällsstrukturen i kommunen.

Uppgifter om uppföljningen ska publiceras och tillhandahållas i det allmänna datanätet tillsammans med det markpolitiska programmet.

Fastighetsägare inom ett område som detaljplaneras, vilka har betydande nytta av detaljplanen på grund av att fastighetens värde stiger, är skyldiga att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande (deltagandeskyldighet ).

Kommunen och fastighetsägaren ska i första hand sträva efter att avtala om hur fastighetsägaren ska delta i kostnaderna. Om inget avtal nås kan kommunen fastställa en utvecklingskostnadsersättning enligt 15 § som fastighetsägaren ska betala.

Vid verkställandet av deltagandeskyldigheten ska fastighetsägarna behandlas lika. Det sammanlagda beloppet av de ersättningar som ägarna till fastigheterna i ett planområde ska betala på grund av sin deltagandeskyldighet enligt 1 mom. kan vara högst lika stort som de sammanlagda kostnaderna för det samhällsbyggande som betjänar planområdet.

Som kostnader för samhällsbyggande som betjänar ett planområde kan beaktas kommunens anskaffnings-, planerings- och byggnadskostnader för gator, parker och andra allmänna områden som i avsevärd grad betjänar planområdet, oavsett om de är belägna i eller utanför planområdet, samt kommunens markförvärvskostnader för uppförande av allmänna byggnader som i avsevärd grad betjänar planområdet, till den del de betjänar planområdet. Kommunens kostnader för förberedande byggande, sanering av förorenad mark med stöd av 133 § 3 mom. i miljöskyddslagen (527/2014), rivning, bullerbekämpning, flyttning av ledningar och översvämningsskydd samt andra med dessa jämförbara kostnader kan beaktas när de betjänar anläggandet av allmänna områden eller annars i betydande grad betjänar anläggandet av planområdet och är nödvändiga med tanke på genomförandet av planen. Kostnaderna ovan kan beaktas till de delar de betjänar planområdet.

Som kostnader enligt 1 mom. beaktas både de uppskattade kostnaderna för genomförandet av en godkänd plan och kommunens kostnader för förhandsåtgärder som har vidtagits för genomförandet av planen. Kostnaderna ska vara skäliga med tanke på områdets karaktär och förhållanden och planens uppgift och syfte. Vid bedömningen av kostnaderna kan också användas genomsnittliga kostnader för motsvarande åtgärder i hela kommunen eller i ett sådant kommunalt delområde som med tanke på kostnadskalkylen bildar en enhetlig helhet.

Kostnader som har uppkommit mer än 15 år före godkännandet av den detaljplan som ligger till grund för deltagandeskyldigheten får inte beaktas om det inte finns särskilda skäl till det. Kostnader, för vilka en ersättning har tagits ut eller ska tas ut med stöd av denna eller någon annan lag eller i samband med något annat förfarande eller på grundval av något annat avtal, får inte beaktas. De av kommunens planläggningskostnader som inte har tagits ut med stöd av lagen om områdesanvändning kan beaktas.

Kommunen ska specificera kostnaderna för det samhällsbyggande som betjänar planområdet samt sättet att beräkna dem vid beredningen av såväl markanvändningsavtal som beslut om utvecklingskostnadsersättning. Specificeringen av kostnaderna begränsar inte friheten att avtala om ersättningsbelopp genom markanvändningsavtal.

Om det för att göra ett byggnadskvarter enligt detaljplanen eller en del av kvarteret dugligt för byggande krävs särskilda åtgärder som beror på innehållet i detaljplanen och detta orsakar sådana kostnader för fastighetsägaren, som är jämförbara med de kostnader som avses i 10 §, ska dessa kostnader när värdestegringen för fastigheten bedöms beaktas som faktorer som reducerar värdestegringen.

En kommun kan ingå avtal om planläggning och genomförande av planer (markanvändningsavtal ). Genom markanvändningsavtal kan det trots bestämmelserna om deltagandeskyldighet och utvecklingskostnadsersättning i detta kapitel även ingås mera utförliga avtal om parternas inbördes rättigheter och skyldigheter.

Ett markanvändningsavtal kan hänföra sig till utarbetandet av en detaljplan eller generalplan. Kommunen kan ingå ett markanvändningsavtal med ägaren till en fastighet i ett område som ska planläggas eller med någon annan part.

I ett markanvändningsavtal kan det inte på ett bindande sätt avtala om innehållet i den plan somhänför sig till avtalet. Ett markanvändningsavtal som binder parterna kan ingås först efter det att planförslaget har funnits till påseende, men detta hindrar inte att avtalsförhandlingar förs tidigare.

Kommunen ska informera om sin avsikt att ingå ett markanvändningsavtal i samband med att den informerar om att en plan har blivit anhängig och i samband med andra hörandefaser i planläggningen samt vid behov när den annars informerar om planen. Om behovet att utarbeta ett avtal framgår först efter att planen har blivit anhängig, ska det informeras om detta utan dröjsmål när behovet framgått.

I samband med informationen ska parterna i avtalet och de frågor som parterna ämnar avtala om föras fram.

När planläggning inleds kan parterna ingå ett avtal där de kommer överens om sina rättigheter och skyldigheter i förfarandet för utarbetandet av planen.

Parternas mål för planläggningsprojektet som antecknats i ett avtal om inledande av planläggning styr inte innehållet i planen juridiskt och binder inte kommunen som innehavare av behörigheten vid planläggning enligt lagen om områdesanvändning.

Kommunen ska informera om ett avtal om inledande av planläggning i samband med att den informerar om att en plan har blivit anhängig och i samband med andra hörandefaser i planläggningen samt vid behov när den annars informerar om planen.

Om ett avtal med fastighetsägaren inte har nåtts om fastighetsägarens deltagande i de kostnader för samhällsbyggande i ett detaljplaneområde som avses i 10 §, kan kommunen av fastighetsägaren ta ut en andel av dessa kostnader i form av en utvecklingskostnadsersättning.

Den andel av kostnaderna som fördelas på en fastighetsägare beräknas enligt den värdeökning som detaljplanen eller ändringen av den medför för de fastigheter som denne äger i planområdet i förhållande till värdeökningen för hela planområdet.

Värdestegringen för en fastighet bestäms med iakttagande av vad som i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977), nedan inlösningslagen , föreskrivs om fastställande av marknadsvärdet.

En fastighetsägare är skyldig att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande om fastighetsägaren av beviljandet av ett undantagslov enligt 57 § i bygglagen (751/2023) i ett detaljplaneområde får nytta som är jämförbar med sådan betydande värdestegring för fastigheten som avses i 9 § 1 mom. När deltagandeskyldigheten verkställs iakttas bestämmelserna i detta kapitel med de undantag som nämns i 2 mom.

Kommunen och fastighetsägaren kan avtala om fastighetsägarens deltagande i kostnaderna eller så kan kommunen bestämma att fastighetsägaren ska betala en utvecklingskostnadsersättning enligt 15 §. Avtalet får endast gälla deltagande i kostnader och bestämmelserna i 12 § tillämpas inte på det. Vid utarbetandet av avtalet iakttas vad som i 13 § föreskrivs om förfarandet för utarbetande av markanvändningsavtal.

Utvecklingskostnadsersättning får inte fastställas om värdestegringen för fastigheten inte är betydande. Värdestegringen är inte betydande om det för de fastigheter som en fastighetsägare äger i planområdet anvisas ökad byggrätt för bostadsbyggande på sammanlagt högst 500 kvadratmeter våningsyta. Om den värdestegring som planen medför grundar sig på annat än bostadsbyggande, bedöms huruvida värdestegringen är betydande genom att jämföra den med den ovan avsedda värdestegring som bostadsbyggande medför.

I utvecklingskostnadsersättning kan tas ut högst 60 procent av den värdestegring som detaljplanen medför för fastigheten.

Kommunen kan besluta om

1) ett högre tröskelvärde i kvadratmeter våningsyta för en utvecklingskostnadsersättning som ska tillämpas i kommunen, i ett delområde i kommunen som ska anses enhetligt eller i ett område som ska planläggas, om den omfattning av byggandet som avses i 1 mom. inte kan anses medföra någon betydande värdestegring,

2) ett lägre tröskelvärde i kvadratmeter våningsyta för en utvecklingskostnadsersättning som ska tillämpas i ett delområde i kommunen som ska anses enhetligt eller i ett område som ska planläggas, om det finns något särskilt skäl till detta, dock så att värdet inte får vara mindre än 300 kvadratmeter våningsyta, och

3) ett lägre procentuellt maximibelopp i förhållande till värdestegringen för den utvecklingskostnadsersättning som ska tillämpas i kommunen, i ett delområde i kommunen som ska anses som enhetligt eller i ett område som ska planläggas, om den andel som fastighetsägaren får behålla med beaktande av förhållandena i kommunen inte kan anses skälig.

Innan utvecklingskostnadsersättning fastställs ska kommunen begära ett utlåtande om beslutsförslaget av en oberoende värderare. Dessutom ska kommunen bereda de fastighetsägare som beslutsförslaget gäller tillfälle att bli hörda i saken.

Utlåtande ska begäras och fastighetsägarna höras innan detaljplanen godkänns. Det ska ges minst 30 dagar tid från delfåendet av saken för att lämna utlåtande och framföra sin åsikt.

När utvecklingskostnadsersättning fastställs kan det i fråga om fastighetens värdestegring avvikas från den oberoende värderarens utlåtande endast av särskilda skäl.

Kommunen beslutar om fastställande av utvecklingskostnadsersättning. Beslutet ska fattas inom ett år från det att beslutet om godkännande av detaljplanen fattades. Om tidsfristen inte iakttas förfaller rätten att få utvecklingskostnadsersättning.

Utvecklingskostnadsersättning kan fastställas endast om en tomtindelning har godkänts för detaljplaneområdet. Utvecklingskostnadsersättningen fastställs separat för varje tomt. För ett kvartersområde som har anvisats för ett visst användningsändamål och som har en ägare behöver tomtindelningen inte anges i detaljplanen. Då kan utvecklingskostnadsersättningen fastställas kvartersvis.

Utvecklingskostnadsersättningens belopp ska bindas till det poängtal som kostnadsindexet för markbyggnad hade den månad då två år hade förflutit sedan besluten om detaljplanen, tomtindelningen och fastställande av utvecklingskostnadsersättning träde i kraft. Beloppet av den utvecklingskostnadsersättning som ska betalas ska justeras vid debiteringen med beaktande av förändringen i poängtalet för kostnadsindexet för markbyggnad fram till månaden före datumet på debetsedeln.

Förändringen i indexet beaktas inte för den tid ett byggförbud enligt 49 § eller 59 § 3 mom. i lagen om områdesanvändning har gällt för tomten.

För betalningen av utvecklingskostnadsersättningen svarar den som äger området vid den tidpunkt då utvecklingskostnadsersättningen fastställs eller den till vilken området därefter har övergått från denna ägare genom ett vederlagsfritt förvärv.

Kommunen ska debitera utvecklingskostnadsersättningen utan dröjsmål efter det att området kan bebyggas i enlighet med ett lagakraftvunnet bygglov som har beviljats på grundval av detaljplanen. Om området eller en del av det överlåts genom förvärv mot vederlag innan det kan bebyggas på detta sätt, ska utvecklingskostnadsersättningen debiteras utan dröjsmål efter överlåtelsen, dock inte förrän den detaljplan som ligger till grund för ersättningen har trätt i kraft.

Kommunen kan på begäran av fastighetsägaren debitera utvecklingskostnadsersättningen redan före den tidpunkt som anges i 2 mom.

För debiteringen av utvecklingskostnadsersättning ska kommunen sända den som svarar för utvecklingskostnadsersättningen en debetsedel av vilken framgår den utvecklingskostnadsersättning som har fastställts för tomten och den indexjustering som beräknats på ersättningen. Utvecklingskostnadsersättningen ska betalas inom tre månader från debiteringen. Gäller bygglovet en tomt för vilken en bygguppmaning har getts, ska ersättningen betalas inom ett år från debiteringen.

Kommunen och fastighetsägare kan komma överens om att utvecklingskostnadsersättningen helt eller delvis betalas i form av ett jordområde eller annan egendom.

Utvecklingskostnadsersättningen ska vid debiteringen anvisas till ett område som bebyggs eller är föremål för överlåtelse, om detta behövs för att bestämma avgiftens rätta storlek eller för att fastställa den avgiftsskyldige. Vid anvisandet iakttas de grunder som anges i detta kapitel.

Om utvecklingskostnadsersättningen inte betalas inom den tid som föreskrivs i 22 § 1 mom., uppbärs ränta enligt 4 § 1 mom. räntelagen (633/1982) för dröjsmålstiden.

Utvecklingskostnadsersättningen är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av ersättningen finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Kommunen ska bestämma att utvecklingskostnadsersättningen ska förfalla om grunderna för ersättningen väsentligen upphör på grund av att detaljplanen eller tomtindelningen ändras.

Om betalningen av utvecklingskostnadsersättning framstår som oskälig på grund av en väsentlig ändring i grunderna för fastställandet av den, ska kommunen helt eller delvis bevilja befrielse från betalning av ersättningen eller, om ändringen inte är bestående, uppskov med betalningen av den. Om grunderna för utvecklingskostnadsersättningen har förändrats i ringa mån till följd av att tomtindelningen har ändrats eller av någon annan motsvarande orsak, ska utvecklingskostnadsersättningen vid debiteringen rättas för att motsvara det förändrade läget.

Ett ärende som avses i denna paragraf kan inledas på ansökan av den avgiftsskyldige eller på kommunens initiativ.

En kommun ska genomföra de åtgärder för vilka kostnaderna har beaktats vid fastställandet av utvecklingskostnadsersättningen och med hänsyn till möjligheterna att uppföra byggnadskvarteren till väsentliga delar enligt den tidsplan som utvecklande av markanvändningen enligt det aktuella detaljplaneprojektet förutsätter.

Om kommunen inte genomför de åtgärder som avses i 1 mom. inom 15 år från det att beslutet om fastställande av utvecklingskostnadsersättningen vann laga kraft, är kommunen på ansökan skyldigt att betala tillbaka utvecklingskostnadsersättningen eller en del av den. Rätt till återbetalning har den som har betalat utvecklingskostnadsersättningen till kommunen eller, om området efter att ersättningen har fastställts har överlåtits mot vederlag, den som området har övergått till.

Om det är sannolikt att kommunen inte kan genomföra åtgärderna inom utsatt tid, ska den förhandla om tidsplanen för genomförande av åtgärderna med den som har rätt till återbetalning. Kommunen och den som har rätt till återbetalning får skriftligen avtala om högst fem års tilläggstid för genomförande av åtgärderna.

För den ersättning som betalas tillbaka ska det betalas årlig ränta enligt 12 § i räntelagen beräknad från ersättningens betalningsdag. Kommunen kan betala tillbaka ersättningen på eget initiativ innan den utsatta tiden på 15 år har löpt ut om det är klart att de åtgärder som avses i 1 mom. inte till sina väsentliga delar kan genomföras inom den utsatta tiden på 15 år. På den ränta som ska betalas om återbetalningen av ersättningen är försenad tillämpas 7 § i räntelagen.

Kommunen ska förvalta ett informationsmaterial om utvecklingskostnadsersättningarna. Informationsmaterialet ska innehålla uppgifter om fastställandet av utvecklingskostnadsersättningen, betalningsskyldiga, anvisande, debitering, betalning, förfall och rättelse av betalningen, uppskov med betalningen, befrielse från avgiften och utsökning. I informationsmaterialet ska det dessutom antecknas sådana byggförbud som är eller har varit i kraft inom ett område, bygguppmaningar och andra ändringar som inverkar på beloppet samt fördelningen eller debiteringen av utvecklingskostnadsersättningen.

Kommunen ska utan dröjsmål fastighetsvis anmäla uppgifter om fastställandet och fördelningen av utvecklingskostnadsersättningen, om avgiftens belopp, om debiteringen av avgiften, om betalning av avgiften och om den återstående avgiftens belopp till inskrivningsmyndigheten för anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret. Samma anmälningsskyldighet gäller senare ändringar i utvecklingskostnadsersättningen och debiteringen av den.

En kommun kan för högst 10 år utse ett eller flera områden till utvecklingsområde. Utvecklingsområden kan även utses av kommuner tillsammans när utvecklingsbehovet sträcker sig över en kommungräns.

Att ett område utsetts till utvecklingsområde åsidosätter inte de krav som i lagen om områdesanvändning ställs på utarbetandet av planer eller deras innehåll, och ett beslut att utse ett område till utvecklingsområde kan inte bestämma innehållet i planer på ett bindande sätt.

Till utvecklingsområde kan utses ett bebyggt eller obebyggt område där det för betydande utveckling behövs särskilda åtgärder och där splittrat markägande, splittrad fastighetsindelning eller någon annan motsvarande orsak försvårar användningen av andra utvecklingsåtgärder enligt denna lag. Vid bedömningen av om utvecklingen är betydande kan områdets betydelse för regionen beaktas.

Beslut om att utse ett område till utvecklingsområde kan fattas antingen separat eller när ett beslut om utarbetande eller ändring av en general- eller detaljplan. När beslutet bereds ska ägare och innehavare av fastigheter i området och övriga intressenter beredas tillfälle att få information om ärendet och framföra sin åsikt innan beslutet fattas. Om beslutet fattas i samband med en plan iakttas vid beredningen av den bestämmelserna om växelverkan i planläggningsförfarandet i lagen om områdesanvändning.

Beslut om utse ett område till ett utvecklingsområde som är gemensamt för flera kommuner kan fattas antingen av kommunerna var för sig genom överensstämmande beslut eller i samband med ett beslut om att inleda utarbetandet av en gemensam generalplan för kommunerna. Om beslutet om att utse fattas i samband med en gemensam generalplan ska vid behandlingen av ärendet iakttas bestämmelserna om att utarbeta och godkänna en gemensam generalplan i lagen om områdesanvändning.

Av beslutet ska framgå vilka specialarrangemang enligt 30 § som genomförs på utvecklingsområdet och grunderna för att de används. Om kommunen eller kommunerna har för avsikt att föreslå att särskilda statliga stödåtgärder som avses i 30 § riktas till området, ska samråd i ärendet hållas mellan kommunen eller kommunerna och behöriga statliga myndigheter innan beslut fattas.

Ägare och innehavare av fastigheter i ett område har rätt att lämna ett initiativ till en kommun eller kommuner om att området ska utses till utvecklingsområde. Initiativet kan också gälla andra områden i anslutning till det område som ägs eller innehas av initiativtagarna om det i initiativet påvisas en orsak som sammanhänger med behovet att utveckla området.

I initiativet ska

1) området och dess utvecklingsbehov och utvecklingsmålen beskrivas,

2) ett utkast till gränser för området läggas fram,

3) anges vilka specialarrangemang enligt 30 § som ska genomföras på utvecklingsområdet,

4) bedömas om utvecklandet kräver att en plan utarbetas eller ändras och i vilket skede planläggningen behöver inledas,

5) de omständigheter som läggs fram i initiativet motiveras,

6) en kontaktperson för initiativtagarna anges.

Om initiativtagarna äger eller innehar åtminstone hälften av det föreslagna utvecklingsområdets areal eller av den byggda våningsytan ska kommunen besluta att utse området till utvecklingsområde eller avslå initiativet inom åtta månader efter att initiativet inkommit. Kommunen kan utse ett utvecklingsområde på ett sätt som avviker från vad som läggs fram i initiativet med beaktande av syftet med att området utses till utvecklingsområde och de skyldigheter som utseendet medför för kommunen.

Oberoende av vad som föreskrivs i denna lag eller någon annanstans i lag får kommunen i sitt beslut att utse ett område till utvecklingsområde besluta att följande specialarrangemang ska genomföras på utvecklingsområdet:

1) ansvaret för anläggandet av kommunala allmänna områden, som enligt lagen om samhällsbyggande ( / ) ska anläggas av kommunen anvisas en sammanslutning som bildats för att utveckla området,

2) nyttan av och kostnaderna för anläggandet av området fördelas enligt ett utvecklingsområdesavtal som ingås mellan kommunen och utvecklingsområdets fastighetsägare och fastighetsinnehavarna, i vilket också avtalas om principerna för de ändringar i fastighetsägandet i området som behövs för att planen ska kunna genomföras,

3) kommunen använder sin förköpsrätt oberoende av arealbegränsningen i 5 § 1 mom. 1 punkten i förköpslagen (608/1977), och

4) särskilda stödåtgärder riktas till området enligt vad som särskilt överenskoms om dem med den behöriga myndigheten i fråga om statliga stödåtgärder.

Oberoende av special arrangemang som det beslutas att ska tillämpas i ett utvecklingsområde är fastighetsägaren enligt 9 § skyldig att delta i kostnaderna för samhällsbyggandet. När det gäller innehållet i ett avtal om utvecklingsområde och förfarandet när avtalet utarbetas iakttas bestämmelserna i 12 och 13 §, om utvecklingsområdesprojektet kräver att en plan utarbetas eller ändras.

I en detaljplan ska ett byggnadskvarter som anvisats för byggnader och annan byggverksamhet delas in i tomter, om områdets centrala läge, kvarterets exploateringsgrad eller klarheten i fastighetssystemet kräver det (tomtindelning ). Kommunen kan utarbeta en tomtindelning för ett byggnadskvarter om den behövs för genomförandet av detaljplanen eller om en fastighetsägare eller fastighetsinnehavare ansöker om det.

En tomtindelning kan också utarbetas för en del av ett byggnadskvarter, om det inte hindrar eller försvårar en lämplig tomtindelning i kvarterets övriga delar. Av ett byggnadskvarter kan det bildas en eller flera tomter. Tomtindelningen kan vara helt eller delvis tvådimensionell eller tredimensionell.

En tomtindelning utarbetas och godkänns av kommunen. En tomtindelning kan utarbetas och godkännas antingen som en del av detaljplanen eller separat.

Kommunen kan ändra tomtindelningen om det främjar en ändamålsenlig reglering av byggnadskvarteret eller en del av det när:

1) tomtindelningen inte passar in i detaljplanen eller de rådande ägandeförhållandena beträffande marken,

2) den är olämplig på något annat sätt än vad som avses i 1 punkten, eller

3) de tomtägare och tomtinnehavare som berörs av ändringen är eniga om den.

Kommunen kan upphäva tomtindelningen om den är uppenbart onödig eller om det finns någon annan särskild orsak att upphäva den. Om det har utarbetats och godkänts en tomtindelning för genomförandet av en detaljplan för ett område och detaljplanen upphävs, ska tomtindelningen upphävas i samband med att detaljplanen upphävs.

Ägaren och innehavaren av en fastighet har rätt att hos kommunen ansöka om att en tomtindelning ska utarbetas, ändras eller upphävas. På ändring och upphävande av en tomtindelning tillämpas bestämmelserna om utarbetande av en tomtindelning.

En tomtindelning ska vara ändamålsenlig, och markägandeförhållandena ska beaktas i den.

En tomtindelning ska utarbetas så att

1) varje tomt gränsar till ett gatuområde; av särskilda skäl kan tomten dock gränsa till något annat allmänt område, via vilket en körförbindelse kan ordnas till tomten, och

2) tomterna ges det format och den storlek som det med avseende på byggandet, användningen av tomterna och det tekniska underhållet av dem är ändamålsenligt.

Bestämmelserna i 2 mom. 1 punkten tillämpas inte, om körförbindelsen till tomten och dess tekniska underhåll kan ordnas via en sådan tomt som avses i punkten i form av ett servitut som anvisas i tomtindelningen och som vid fastighetsförrättningen stiftas för högst två tomter.

Tomtindelningen kan oberoende av 2 mom. 1 punkten och 3 mom. utarbetas även på något annat ändamålsenligt sätt, om den trafikförbindelse som betjänar tomten ordnas enligt vad som anvisas i detaljplanen eller om tomtindelningen utarbetas för ett byggnadskvarter som har en gällande tredimensionell tomtindelning eller för ett byggnadskvarter för vilket en sådan planeras.

Den som utarbetar en tomtindelning ska ha lämplig högskoleexamen inom lantmäteribranschen. En tomtindelning kan också utarbetas av en person som har åtminstone grundexamen inom lantmäteribranschen och tillräckligt kunnande baserat på arbetserfarenhet för att kunna utarbeta den aktuella tomtindelningen.

Tomtindelningen presenteras i nationellt standardformat på en karta (tomtindelningskarta ) och vid behov som en separat handling. Tomtindelningen utarbetas i ett nationellt interoperabelt datamodellformat.

Tomtindelningen presenteras på detaljplanekartan, om den har utarbetats och godkänts som en del av detaljplanen. På detaljplanekartan ska tomternas gränser och nummer anges, och för tomtindelningen ska det utarbetas en separat tomtindelningskarta.

På tomtindelningskartan anges tomternas nummer och arealer, gränsernas längd, råpunkterna och deras koordinater, byggnaderna på området, de fastigheter och arealer som bildar tomterna samt delarealer. På en tomtindelningskarta ska dessutom eventuella servitut och andra nyttjanderätter anges. I fråga om tredimensionella fastigheter anges dock inga arealer eller delarealer.

Närmare bestämmelser om det interoperabla datamodellformatet, om den information som tomtindelningskartan ska innehålla och om tomtindelningskartans standardutformning får utfärdas genom förordning av miljöministeriet.

En tomtindelning ska grunda sig på en baskarta som avbildar terrängen. Baskartan ska vara uppdaterad och tillräckligt detaljerad och noggrann med hänsyn till sitt syfte. En tomtindelning får inte godkännas om baskartan inte uppfyller dessa krav.

Detaljplanen tjänar till ledning när en separat tomtindelning utarbetas. Då tomtindelningen utarbetas kan den i siffror i planen angivna totala byggrätten delas upp på de tomter som bildas.

En separat tomtindelning kan utarbetas och godkännas också på så sätt att en godkänd detaljplan tjänar till ledning när den utarbetas. Då kan tomtindelningen dock inte träda i kraft innan den detaljplan som tjänade till ledning när den utarbetades har trätt i kraft.

Ägare och innehavare av fastigheter i ett tomtindelningsområde ska beredas möjligheten att få information om principer och mål vid behandlingen av ärendet och att framföra sin åsikt om ärendet. Motsvarande möjlighet ska också beredas ägare och innehavare av en annan fastighet i samma byggnadskvarter eller en fastighet mittemot, om beslutet i väsentlig mån kan inverka på bebyggande eller annan användning av fastigheten.

När en tomtindelning utarbetas för ett byggnadskvarter med en gällande tredimensionell tomtindelning ska utöver vad som föreskrivs i 1 mom. också ägaren och innehavaren av en fastighet som ligger ovanför, under eller parallellt med området för tomtindelningen höras, om beslutet i väsentlig mån kan påverka fastighetens bebyggande eller användning i annat syfte.

Vid meddelande om rätten att framföra sin åsikt iakttas vad som i 8 och 9 kap. i förvaltningslagen föreskrivs om delgivning. Meddelande behövs dock inte, om parten på förhand skriftligt har meddelat att den godkänner förslaget till tomtindelning.

Beslut om separat tomtindelning ska delges en part genom vanlig delgivning med iakttagande av vad som föreskrivs i 59 § i förvaltningslagen. Beslutet ska på samma sätt delges den som lämnat sin åsikt om förslaget till tomtindelning och som skriftligt har begärt detta och samtidigt lämnat sina kontaktuppgifter.

En separat tomtindelning träder i kraft när beslutet om godkännande har vunnit laga kraft. I ett beslut som gäller en separat tomtindelning kan det bestämmas att beslutet ska träda i kraft innan det har vunnit laga kraft.

Ett byggnadsobjekt får inte uppföras i strid med tomtindelningen.

Bygglov enligt 42 § i bygglagen får inte beviljas

1) för ett byggnadskvarter eller en del av det, där det i detaljplanen förutsätts att en separat tomtindelning ska utarbetas, förrän tomtindelningen har godkänts, eller

2) för en tomt enligt en tomtindelning förrän den har införts i fastighetsregistret.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 41 § 2 mom. kan bygglov beviljas innan en tomtindelning utarbetats, om beviljandet av lovet inte försvårar utarbetandet av tomtindelningen, och innan tomten har avstyckats. I bygglovet ska då bestämmas att byggnaden inte får tas i bruk förrän tomten har införts i fastighetsregistret.

Trots det som föreskrivs i 41 § 1 mom. kan det vid behov i ringa mån avvikas från tomtindelningen till nackdel för ägaren eller innehavaren av en grannfastighet, om byggandet gäller ett projekt som innefattar en tredimensionell tomt. En förutsättning är dessutom att ägaren eller innehavaren av grannfastigheten skriftligen ger sitt samtycke till avvikelsen.

Om ett i huvudsak enskilt intresse kräver att en tomtindelning utarbetas, ändras eller upphävs eller om ansökan om detta har gjorts av fastighetens ägare eller innehavare, har kommunen rätt att av fastighetens ägare eller innehavare ta ut kostnaderna för utarbetandet, ändringen eller upphävandet av tomtindelningen.

Den som ansvarar för utarbetandet av tomtindelningen eller den som förordnats av denne har rätt att i andra utrymmen än sådana som används för boende av permanent natur för utarbetandet av tomtindelningen

1) röra sig på annans område,

2) utföra undersökningar,

3) utföra mätningar och ta prover, och

4) placera ut tillfälliga märken i området i samband med åtgärder som avses i 2 och 3 punkten.

Ett märke som placerats ut i samband med åtgärderna får inte utan tillstånd avlägsnas, flyttas eller skadas. Om ett märke inte avses bli utplacerat endast för en kortare tid, ska det placeras så att det inte medför nämnvärd olägenhet för användningen av fastigheten och inte heller förfular miljön på ett sätt som kan undvikas. I samband med märket ska märkets karaktär vid behov uppges tillräckligt utförligt.

De rättigheter som avses i 1 och 2 mom. ska utövas så att de orsakar stå liten olägenhet som möjligt och så att integritetsskyddet för ägaren eller innehavaren av området inte äventyras.

Fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren ska, om detta inte är uppenbart onödigt, på förhand underrättas om att man kommer att röra sig på någon annans gårdsplan eller på ett motsvarande område.

När en detaljplan godkänns och träder i kraft för ett område som saknat sådan, får kommunen genom en fastighetsförrättning enligt fastighetsbildningslagen (554/1995) i sin ägo ett gatuområde som den inte tidigare äger. Kommunen får området i sin besittning när det börjar bebyggas eller annars behöver användas och en fastighetsförrättning i syfte att avskilja området har anhängiggjorts. Kommunen ska komma överens med markägaren om ersättningar eller ansöka om inlösningsförrättning för att fastställa ersättningarna inom sex månader från besittningstagandet av gatuområdet.

Om det i ett område som avses i momentet finns byggnadsobjekt eller anordningar som har större än ringa värde eller om området är nödvändigt för att de ska kunna användas, får kommunen dock inte ta området i sin besittning förrän överenskommelse om ersättningen har ingåtts eller inlösningsförfarandet har anhängiggjorts.

Kommunen har rätt att få ett gatuområde som anvisats i en annan detaljplan än den som avses i 1 mom. och som vunnit laga kraft, i sin ägo genom en inlösningsförrättning enligt inlösningslagen utan särskilt inlösningstillstånd. Kommunen får området i sin besittning när överenskommelse om övergången av besittningsrätten och ersättningar har ingåtts eller när inlösningsförfarande som gäller området har anhängiggjorts.

Huruvida rättigheter som gäller ett gatuområde förblir i kraft eller upphör att gälla löses genom styckning av allmänt område enligt fastighetsbildningslagen.

Ett offentligt samfund får inom ett detaljplaneområde lösa in äganderätten till ett allmänt område, ett område eller en allmän byggnads byggnadskvarter, en del av kvarteret, en tomt eller en annan byggplats som anvisats för samfundets behov.

Ett offentligt samfund får inom ett detaljplaneområde lösa in äganderätten eller en särskild rättighet till en tredimensionell lägenhet som anvisats för dess behov eller i detta syfte genom inlösning begränsa någon annans rätt att använda sin fastighet eller särskilda rättighet eller upphäva en särskild rättighet. Rätten gäller också underjordiska utrymmen .

Den rätt till inlösning som avses i 1 och 2 mom. förutsätter inte ett särskilt inlösningstillstånd, om föremålet för inlösningen i en detaljplan som vunnit laga kraft har anvisats för det offentliga samfundets allmänna behov. Ett gatuområde eller annat allmänt område som avses bli anlagt av kommunen behöver för att styrka inlösningsrätten inte i detaljplanen särskilt anges vara omfattat av kommunens genomförandeansvar, om det på grundval av innehållet i detaljplanen inte råder tvivel om kommunens ansvar för genomförandet.

En landsvägs vägområde som ägs av väghållaren och som i detaljplanen har anvisats som gata övergår i kommunens ägo när gatuområdet enligt detaljplanen har styckats av till allmänt område genom en fastighetsförrättning enligt fastighetsbildningslagen. Ägande till ett vägområde för en landsväg som är beläget i ett område som i detaljplanen anvisas som trafikområde för en landsväg kvarstår hos väghållaren. En landsvägs vägområde som i detaljplanen har anvisats för något annat ändamål övergår i kommunens ägo när detaljplanen träder i kraft. Ägande till områdena övergår från väghållaren till kommunen utan ersättning.

I fråga om vägområdet för en landsväg som enligt detaljplanen ska upphöra får väghållaren en vägrätt enligt 58 § i lagen om trafiksystem och landsvägar (503/2005) som är i kraft tills landsvägen upphör. Bestämmelser om upphörandet av landsväg finns i 6 kap. i lagen om trafiksystem och landsvägar och 28 § i lagen om samhällsbyggande.

Kommunen får på mark som den äger lösa in ett byggnadsobjekt och en anläggning som tillhör någon annan samt en nyttjanderätt, servitutsrätt och en annan rätt som belastar marken under samma förutsättningar och i samma ordning som den har rätt att lösa in dem i samband med inlösning av mark som tillhör någon annan.

Den som äger en tomt eller en annan byggplats enligt detaljplanen får lösa in ett byggnadsobjekt eller en anläggning som tillhör någon annan samt upphäva en särskild rättighet som gäller marken, om byggnadsobjektet, anläggningen eller den särskilda rättigheten hindrar ägaren från att inom skälig tid bygga huvudsakligen i enlighet med detaljplanen och inlösningen ska anses vara viktig för genomförandet av detaljplanen. Ett byggnadsobjekt, en anläggning eller en särskild rättighet som har byggts eller uppkommit efter det att den detaljplan som utgör grund för inlösningskravet har godkänts får dock inte förvärvas eller upphävas genom inlösning.

På behandlingen och avgörandet av ärendet tillämpas de bestämmelser om förrättningsförfarande och avgörande av ett ärende i fastighetsbildningslagen som tillämpas på inlösning av en del av en tomt.

Miljöministeriet kan, när det allmänna behovet så kräver, bevilja kommunen tillstånd att lösa in ett område som behövs för samhällsbyggande och därtill hörande arrangemang eller för kommunens planmässiga utveckling i övrigt.

Miljöministeriet kan bevilja den myndighet som genomför planen tillstånd att lösa in ett område som i generalplanen har anvisats som trafikled, för bostadsbyggande eller för samhällsbyggande som ansluter sig till bostadsbyggande och som behövs för en planmässig samhällsutveckling som anvisas i generalplanen, samt ett område som i generalplanen har anvisats för behov som sammanhänger med ordnande av en kommuns eller samkommuns eller ett välfärdsområdes tjänster. I ett område som inlöses för bostadsbyggande eller för samhällsbyggande som ansluter sig till bostadsbyggande kan det även ingå ett rekreations- och skyddsområde.

En förutsättning för beviljande av tillstånd är att det område som är föremål för inlösning till sitt läge och sin storlek motsvarar utvecklingsbehovet och att inlösningen sker vid en tidpunkt som är lämplig med tanke på utvecklingsbehovet.

Kommunen kan ålägga ägaren eller innehavaren av en tomt enligt tomtindelningen eller ett annat område som är avsett som byggplats att bebygga sitt område enligt detaljplanen genom att ge denne en bygguppmaning. I bygguppmaningen ska det för byggande enligt detaljplanen sättas en skälig tidsfrist som ska vara minst tre år.

En bygguppmaning kan ges om

1) det har förflutit minst två år från det att detaljplanen vann laga kraft,

2) under hälften av byggrätten för en tomt eller annan byggplats enligt detaljplanen har utnyttjats eller om området inte i övrigt har anlagts huvudsakligen i enlighet med detaljplanen, och

3) området med tanke på genomförandet av planen, efterfrågan på tomter eller effektivt utnyttjande av genomfört samhällsbyggande behöver fås i sådan användning som anvisas i detaljplanen.

Bygguppmaning får inte ges ägaren eller innehavaren av ett sådant område som är avsett för uppförande av ett bostadshus med högst två bostäder, om det i området finns ett bostadshus som redan är i bruk och inte heller om ett byggförbud enligt lagen om områdesanvändning gäller för området eller om byggande annars är förbjudet enligt lag. Om fastigheten övergår till en ny ägare eller innehavare, gäller bygguppmaningen även denne.

Om en tomt enligt tomtindelningen inte har bebyggts på det sätt och inom den tidsfrist som förutsatts i bygguppmaningen, har kommunen rätt att lösa in tomten utan särskilt inlösningstillstånd. Verkställande av inlösning ska sökas inom ett år efter utgången av den tid som reserverats för byggandet.

Byggandet anses ha utförts inom tidsfristen om byggnaden eller en del av den vid en slutsyn enligt 122 § i bygglagen eller en partiell slutsyn enligt 123 § i den lagen har godkänts för ibruktagande innan tidsfristen löpt ut. I tidsfristen inräknas inte den tid då ett byggförbud enligt 49 § i lagen om områdesanvändning har gällt för tomten.

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om en tomt enligt tomtindelningen tillämpas också på ett annat sådant område som i detaljplanen är avsett som byggplats samt på ägaren eller innehavaren av ett sådant område.

Kommunen ska förvalta ett informationsmaterial om bygguppmaningar. Informationsmaterialet ska innehålla uppgifter om givandet av bygguppmaningen, vem bygguppmaningen gäller, när bygguppmaningen delgetts, när bygguppmaningen vunnit laga kraft eller upphävts genom besvär, om bygguppmaningen har återkallats eller förfallit, att förpliktelsen har uppfyllts och anmälningar till inskrivningsmyndigheten.

Anmälan om att en bygguppmaning har getts, återkallats eller förfallit samt om att förpliktelsen har uppfyllts ska av kommunen utan dröjsmål lämnas till inskrivningsmyndigheten för införande i lagfarts- och inteckningsregistret.

Kommunen är skyldig att för ett gatuområde eller ett annat allmänt område som anvisats för dess behov, ett område eller ett byggnadskvarter för en allmän byggnad, en del av kvarteret, en tomt eller annan byggplats betala fastighetsägaren en ersättning. Samma skyldighet har också ett offentligt samfund som med stöd av 6 kap. har rätt att lösa in ett område som i detaljplanen har anvisats för ett allmänt behov.

Om ett område som fastighetsägaren har överlåtit till kommunen som gatuområde på nytt införlivas med tomten genom en planändring, får kommunen av fastighetsägaren inte ta ut ersättning för den del av området som motsvarar den andel som kommunen i tiden har fått utan ersättning, förutsatt att tomten fortfarande har samma ägare och tomtens huvudsakliga användningsändamål inte har ändrats genom planändringen.

Om fastighetsägaren inte kan utnyttja sitt område på ett sätt som medför skälig nytta därför att det med stöd av en ovillkorlig bygg- eller åtgärdsbegränsning som angetts i en detaljplan eller generalplan enligt lagen om områdesanvändning har anvisats för något annat användningsändamål än för enskild byggverksamhet, är kommunen skyldig att lösa in området eller betala ersättning för olägenheten. Om området i planen har anvisats för ett annat offentligt samfunds än kommunens behov, är detta på motsvarande sätt inlösnings- eller ersättningsskyldigt. När den skäliga nyttan bedöms beaktas den nytta som fastighetsägare får av generalplanen eller stranddetaljplanen.

Inlösnings- eller ersättningsskyldigheten gäller inte ett vägområde för landsväg enligt 47 §, ett område i en detaljplan enligt 64 §, till den del skyldigheten att anlägga allmänna områden har överförts på fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren, eller ett sådant samnyttjoområde eller allmänt område enligt i 76 § i lagen om områdesanvändning som det i stranddetaljplanen har bestämts att ska åläggas ägaren att anlägga.

Om fastighetsägaren med stöd av 1 mom. kräver att bara en del av ett sammanhängande område som tillhör denne och i generalplanen eller detaljplanen är avsett för samma användning löses in, har det offentliga samfund som har inlösningsrätt rätt att lösa in hela området. Det kan emellertid beslutas att inlösningen ska omfatta en större del än ägaren kräver endast om ägaren inte kan utnyttja den återstående delen av området på ett ändamålsenligt sätt, inlösning enligt ägarens krav leder till en ofördelaktig splittring av marken eller inte tillgodoser det allmänna behov som ligger till grund för inlösningsrätten eller ett allmänt behov av någon annan orsak förutsätter inlösning av en större del av området än ägaren kräver.

Orsakar anläggandet av ett allmänt område i en detaljplan ägaren eller innehavaren av en fastighet särskild olägenhet eller skada, är det offentliga samfund för vars behov området är avsett eller har anvisats skyldigt att ersätta den uppkomna skadan, om den inte ska betraktas som ringa.

En fastighetsägare har rätt att av kommunen få ersättning för bedrivande av skogsbruk för en begränsning av behandlingen av skogen som beror på en bestämmelse i general- eller detaljplanen, om begränsningen medför mer än ringa ekonomisk förlust. En förlust anses vara mer än ringa om den uppgår till minst 3 000 euro eller minst fyra procent av värdet på det marknadsdugliga trädbeståndet på fastighetsägarens skogsfastighet som omfattas av begränsningen, beroende på vilkendera beräkningsgrunden som är fördelaktigare för fastighetsägaren.

Denna paragraf tillämpas inte, om det av ett område som bestämmelsen omfattar ska bildas eller har bildats ett skyddsområde enligt naturvårdslagen (9/2023). Denna paragraf tillämpas inte heller om skogslagen (1093/1996) tillämpas på det område som omfattas av bestämmelsen och bestämmelsen gäller särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 § i den lagen.

Om ett offentligt samfund och en fastighetsägare eller rättsinnehavare ingår ett avtal om en ersättning som grundar sig på 6 kap., binder detta senare ägare av fastigheten eller innehavare av rätten. Avtalet får inte kränka rätten för den som har det föremål som ersättningen gäller som säkerhet för en fordran.

Kommunen ska förvalta ett informationsmaterial om i 1 mom. avsedda ersättningar som grundar sig på avtal.

Ett offentligt samfunds inlösnings- eller ersättningsskyldighet träder i kraft först när fastighetsägarens ansökan om ett i 57 § i bygglagen avsett undantagslov gällande en begränsning eller ett i 53 § i den lagen avsett tillstånd för miljöåtgärder som behövs för bedrivande av skogsbruk har avslagits och beslutet har vunnit laga kraft.

Det offentliga samfundet befrias från sin inlösnings- eller ersättningsskyldighet, om området på grund av en ändring av generalplanen eller detaljplanen kan användas för enskilda behov på ett sätt som medför skälig nytta eller bedrivande av skogsbruk inte orsakas mer än ringa skada och ett ärende som gäller inlösnings- eller ersättningsskyldigheten ännu inte har avgjorts genom ett beslut som har vunnit laga kraft.

När inlösnings- eller ersättningsskyldigheten avgörs beaktas inte de ändringar i ägandeförhållandena och fastighetsindelningen som har inträffat efter det att generalplanen eller detaljplanen godkänts, om inte ändringarna har gjorts för genomförande av planen.

Bestämmelser om verkställande av inlösning, om avgörande av ärenden som gäller inlösningstillstånd och om inlösningsersättning finns i inlösningslagen. Bestämmelserna i 38 a § i inlösningslagen tillämpas dock inte vid inlösning som grundar sig på en bygguppmaning.

När en del av en tomt eller byggplats löses in med stöd av 62 § i fastighetsbildningslagen för uppförande av en allmän byggnad, ska inlösningslagen iakttas när ersättning bestäms.

På sökande av ändring i beslut om godkännande av ett markpolitiskt program, avstående från att utarbeta ett markpolitiskt program eller utseende av ett område till utvecklingsområde tillämpas vad som föreskrivs i kommunallagen (410/2015).

På sökande av ändring i ett beslut som fattats vid en inlösningsförrättning eller en fastighetsförrättning tillämpas vad som föreskrivs i fastighetsbildningslagen.

På sökande av ändring i ett beslut om en tomtindelning som godkänts som en del av detaljplanen tillämpas vad som i lagen om områdesanvändning föreskrivs om sökande av ändring i beslut om godkännande av planer.

På sökande av ändring i andra beslut tillämpas vad som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

I ett beslut genom vilket ett markpolitiskt program har konstaterats vara uppdaterat och ett beslut genom vilket ett initiativ om att utse ett område till utvecklingsområde har avslagits får ändring inte sökas genom besvär.

Besvärsrätt i fråga om ett beslut som gäller godkännande av en separat tomtindelning har

1) ägare och innehavare av fastigheter i området för tomtindelnings och angränsande fastigheter som är belägna i samma byggnadskvarter, och

2) andra ägare och innehavare av fastigheter än de som avses i 1 punkten vars bebyggande eller användning i annat syfte beslutet i väsentlig mån kan påverka.

Den som äger en tomt eller en del av en tomt och som hos kommunen har ansökt om att en tomtindelning ska utarbetas, ändras eller upphävas har besvärsrätt i fråga om ett beslut genom vilket ansökan avslås.

När ett tvistemål om ett markanvändningsavtal gäller såväl offentligrättsligt som privaträttsligt avtalsinnehåll behandlas det i sin helhet i allmän domstol.

Om en detaljplan utarbetas i huvudsak på grund av ett enskilt intresse för ett semester- eller turistprojekt eller något annat motsvarande projekt, kan i planen tas in en bestämmelse genom vilken ansvaret för genomförandet av planen i fråga om en gata och ett annat allmänt område helt eller delvis överförs från kommunen till fastighetens ägare eller innehavare. Om fastighetens ägare eller innehavare inte ser till att planen genomförs på det sätt som bestämmelsen förutsätter, är kommunen i andra hand ansvarig för att planen genomförs. Kommunen har då rätt att uppbära kostnaderna av den försumlige.

Ansvaret för att genomföra en detaljplan kan genom en bestämmelse som tas in i planen i fråga om ett annat allmänt område än en gata även i andra fall än de som avses i 1 mom. överföras på fastighetsägarna eller fastighetsinnehavarna gemensamt, om området är avsett att betjäna endast planområdets interna behov. I fråga om ett sådant område iakttas vad som i 65 § föreskrivs om samnyttjoområden. I detaljplanen kan ett samnyttjoområde av särskilda skäl anvisas även för något annat gemensamt behov inom planområdet.

Vid anläggandet av ett samnyttjoområde som i en stranddetaljplan har anvisats för en vägförbindelse iakttas vad som i fastighetsbildningslagen och lagen om enskilda vägar (560/2018) föreskrivs om anordnande av vägförbindelse. Rätten att använda andra samnyttjoområden än områden som anvisats för vägförbindelse stiftas vid en fastighetsförrättning som ett servitut enligt 154 a § i fastighetsbildningslagen.

Med anläggande och underhåll av andra samnyttjoområden än sådana som anvisats för vägförbindelse avses uppförande, underhåll och användning av för nyttjande av områdena behövliga byggnader, konstruktioner och anordningar samt täckande av kostnaderna för dessa. På skyldigheten för ägarna till de fastigheter som fått rätt till samnyttjoområdet att delta i anläggandet och underhållet av samnyttjoområdet tillämpas vad som i lagen om enskilda vägar föreskrivs om väghållningsskyldighet.

Vid en fastighetsförrättning där någon annan rätt än en rätt till vägförbindelse stiftas kan det bestämmas att det för anläggande och underhåll av samnyttjoområdet bildas ett strandlag, om någon av ägarna till de fastigheter som erhållits rätt till samnyttjoområdet så kräver eller om det annars är behövligt. På strandlaget, dess delägare och de avgifter som strandlaget påför, på åtgärder som anläggandet av samnyttjoområdet förutsätter, på verksamheten och på avgörandet av tvister inom strandlaget tillämpas vad som i lagen om enskilda vägar eller med stöd av den föreskrivs om vägdelägare, väglag och vägavgifter. Om något förordande om bildande av strandlag inte getts, tillämpas på ägarna till de fastigheter som fått rätt till samnyttjoområdet vad som i 5 kap. i lagen om enskilda vägar föreskrivs om sådana vägdelägare som inte bildar ett väglag.

Kommunen har trots sekretessbestämmelserna rätt att av Skatteförvaltningen på begäran få följande uppgifter som behövs för skötseln av en myndighetsuppgift som grundar sig på denna lag och för sändande av delgivningar i förvaltningsärenden enligt denna lag:

1) namn och kontaktuppgifter för ombud eller någon annan kontaktperson i fråga om ett dödsbo,

2) namn och kontaktuppgifter för fastighetsägare,

3) namn och kontaktuppgifter för fastighetsinnehavare.

Kommunen har rätt att få de uppgifter som nämns ovan avgiftsfritt.

Miljöministeriet har rätt att av kommunerna avgiftsfritt få uppgifter som kommunerna har och som behövs för den allmänna styrningen, uppföljningen och utvecklingen av samhällsutvecklingen samt handlingar som behövs för att avgöra ärenden som gäller inlösningstillstånd.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Behandlingen av ärenden som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag slutförs med tillämpning av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, om inte något annat föreskrivs nedan.

En kommun ska utarbeta ett markpolitiskt program enligt 5 § senast under den mandatperiod som följer på ikraftträdandet av denna lag. På utarbetande och godkännande av en kommuns markpolitiska program som pågår vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas bestämmelserna i denna lag.

En bindande tomtindelning som har godkänts före ikraftträdandet av denna lag gäller efter att den trätt i kraft som tomtindelning enligt denna lag. En riktgivande tomtindelning som har godkänts före ikraftträdandet av denna lag gäller med rättsverkan enligt den lag som var i kraft vid tidpunkten för godkännandet.

En bestämmelse om utarbetande av en bindande tomtindelning i en detaljplan som godkänts före ikraftträdandet av denna lag avser en tomtindelning enligt denna lag, om en bindande tomtindelning inte har godkänts före ikraftträdandet av denna lag .

På uttag av kostnaderna för utarbetande av en tomtindelning tillämpas de bestämmelser som gällde när ansökan om tomtindelning kom in.

Kommunen kan i andra fall än de som avses i 1–3 mom. på utarbetande av en enstaka tomtindelning i stället för denna lag tillämpa de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen om ändring av markanvändnings- och bygglagen (432/2023) fram till utgången av år 2028.

På ett markanvändningsavtal som kommunen före ikraftträdandet av denna lag har beslutat att godkänna tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Vid besittningstagande, övergång i kommunens ägo, styckning och ersättningar som gäller ett gatuområde som är beläget på området för en detaljplan som var i kraft vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas bestämmelserna i denna lag.

Om kommunen inte inom fem år från ikraftträdande av denna lag har ansökt om att ett sådant gatuområde enligt detaljplanen styckas ut till ett allmänt område, som kommunen har fått i sin besittning eller ägo före ikraftträdandet av denna lag, kan fastighetsregisterföraren även utan ansökan bestämma att en styckning av det allmänna området ska utföras. Om fastighetsregistret förs av Lantmäteriverket, ska verket höra kommunen innan det utfärdar ett förrättningsförordnande.

Om det i samband med en styckningsförrättning enligt 2 mom. framgår att det inte har överenskommits om ersättning för gatuområden eller ersättningsärendet inte har avgjorts i domstol eller vid en inlösningsförrättning före ikraftträdandet av denna lag, ska ersättningsärendet avgöras vid en inlösningsförrättning enligt inlösningslagen. Lantmäteriverket kan vid en styckningsförrättning som åligger verket på eget initiativ utfärda ett förrättningsförordnande för avgörande av ersättningsärendet genom en inlösningsförrättning utan en i 11 § 2 mom. i inlösningslagen avsedd ansökan.

På en bygguppmaning som getts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då uppmaningen gavs. På ett bygguppmaningsärende som är anhängigt vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då ärendet blev anhängigt.

På en inlösningsförrättning som var anhängig vid ikraftträdandet av denna lag och som gäller inlösning av ett allmänt område eller en allmän byggnads byggnadskvarter, en del av kvarteret, en tomt eller en annan byggplats, inlösning grundad på en bygguppmaning, inlösning av en byggnad eller anläggning på kommunens mark som tillhör någon annan samt en nyttjanderätt, servitutsrätt eller annan motsvarande rätt som belastar marken eller inlösning av mark som i en plan anvisats för något annat syfte än användning för privat byggverksamhet, tillämpas de bestämmelser som gällde när inlösningsförrättningen blev anhängig, dock så att ersättningsgrunderna avgörs med stöd av de bestämmelser i inlösningslagen som gäller vid den tidpunkt då ersättningen fastställs.

Ett ärende som gäller en begränsning av kommunens eller statens ersättningsskyldighet anses ha blivit anhängigt när fastighetsägaren har lämnat in en ansökan om undantagslov enligt 57 § i bygglagen eller tillstånd för miljöåtgärder enligt 53 § i den lagen.

Lantmäteriverket får utfärda ett förordnande om verkställande av inlösning enligt 11 § 1 mom. i inlösningslagen på grundval av ett inlösningstillstånd som beviljats före ikraftträdandet av denna lag.

Ett beslut om att utse ett utvecklingsområde som kommunen har fattat före vid ikraftträdandet av denna lag förblir i kraft enligt de bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då beslutet fattades.

I ett ärende om att utse ett område till utvecklingsområde som är anhängigt vid ikraftträdandet av denna lag iakttas bestämmelserna i denna lag.

I denna lag avses med

3) tomt en fastighet som bildats enligt tomtindelningen och införts som tomt i fastighetsregistret,

På en registerenhet kan ett område med bestämda gränser eller en helhet med bestämd utsträckning och bestämt läge både horisontellt och vertikalt (outbrutet område ) bildas till en särskild fastighet eller överföras till en förefintlig fastighet genom styckning. En tomt enligt tomtindelningen bildas genom styckning eller någon annan fastighetsbildningsförrättning. Vid bildandet av en tomt är det genom beslut av förrättningsmännen möjligt att i ringa grad avvika från tomtindelningen. Närmare bestämmelser om grunderna för avvikande från tomtindelningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Styckning får sökas av ägaren till ett outbrutet område eller en moderfastighet eller av en delägare som har lagfart på det outbrutna området eller fastigheten samt av innehavaren av en särskild rättighet som hänför sig till en tomt enligt tomtindelningen, om på tomten med stöd av rättigheten får uppföras byggnader som tillhör innehavaren av rättigheten.

En förutsättning för styckning av ett allmänt område är att kommunen har lagfart på det område som styckas eller att området kommer eller har kommit i kommunens ägo med stöd av 45, 46, 47 eller 55 § i lagen om samhällsutveckling ( / ) eller att området före ikraftträdandet av lagen om samhällsutveckling har kommit i kommunens ägo med stöd av bestämmelserna i lagen om genomförande av planer (132/1999). Dessutom förutsätts det att de fastigheter av vilka det allmänna området bildas är fria från inteckningar eller att det område som styckas befrias från dem med stöd av 28 § eller 29 § 3 mom. i denna lag.

Om det område som ska styckas till ett allmänt område består av ett område som i detaljplanen anvisats som gatuområde, befrias området från ansvar för de inteckningar som fastställts för moderfastigheter och fastigheter som är belägna på området, när gatuområdet bildas till allmänt område.

Samstyckning kan förrättas också när styckningsfastigheten befrias från ansvar för inteckningar antingen helt eller så att den belastas av bara sådana inteckningar som avses i 1 mom. 5 punkten. En tomt enligt tomtindelningen kan styckas även när innehavarna av de panträtter och särskilda rättigheter som gäller olika delar av tomten har avtalat om den företrädesordning enligt vilken inteckningar och andra inskrivna rättigheter ska belasta tomten.

När ett område som i detaljplanen har anvisats som gatuområde genom styckning bildas till allmänt område, upphör panträtt, rätt som gäller enskilda vägar enligt 3 § i lagen om enskilda vägar, servitutsrätt som stiftats för vägförbindelse, arrenderätt, sytning, skogsavverkningsrätt och rätt till marktäkt samt andra jämförbara rätter som hänför sig till området att gälla.

Det kan bestämmas att en arrenderätt till ett allmänt område som i detaljplanen har anvisats som gatuområde ska förbli i kraft, om det inte försvårar användningen av området som gata. Andra särskilda rättigheter eller servitut som gäller området än de som avses i 1 mom. förblir i kraft, om de inte upphävs vid förrättningen.

Ett gatuområde som bildats till allmänt område får trots att vägrätten eller den servitutsrätt som stiftats för vägförbindelsen har upphört att gälla användas för trafik tills kommunen har fattat ett gatuhållningsbeslut enligt lagen om samhällsbyggande ( / ).

Inom området för en tomtindelning får styckning inte förrättas så att det vid förrättningen uppkommer en ny fastighetsgräns som avviker från gränsen för ett byggnadskvarter eller för en tomt enligt tomtindelningen. Om det i ett outbrutet område på ett detaljplaneområde ingår dels ett område som omfattas av en tomtindelning dels ett område som inte omfattas, ska områdena bildas till separata fastigheter, om inte kommunen av särskilda skäl ger sitt samtycke till en avvikelse från detta.

Om det outbrutna området är beläget i ett sådant område i detaljplanen för vilket en tomtindelning inte har utarbetats och köparen har förlorat sin rätt att häva köpet med stöd av 2 kap. 34 § 3 mom. i jordabalken, får det outbrutna området bildas genom styckning till fastighet trots bestämmelserna i 1–3 mom.

Vad som i 32 § föreskrivs om styckning gäller också klyvning. Inom området för en tomtindelning får en tomt delas genom klyvning, om fastigheterna kan bildas i enlighet med tomtindelningen.

Har inte ägaren till en del av en tomt enligt tomtindelningen anhängiggjort ett yrkande om inlösning av någon annan del av tomten inom ett år från ikraftträdandet av den detaljplan i vilken tomtindelningen har bestämts eller från ikraftträdandet av en separat tomtindelning, har kommunen rätt att lösa in de delar som hör till tomten. Om ägaren till en tomtdel likväl har anhängiggjort sitt inlösningsyrkande före kommunen eller inom 60 dagar från att kommunens yrkande delgavs ägaren, har kommunen inlösningsrätt endast om ägarens eller någon annan tomtdelsägares yrkande inte leder till att tomten tillfaller en enda ägare.

Om ägaren till en del av en tomt enligt tomtindelningen, på grund av att tomtindelningen inte passar in i de rådande äganderättsförhållandena, inte kan använda sin mark på ett sätt som medför skälig nytta, är kommunen skyldig att lösa in tomtdelen sedan ett år förflutit från ikraftträdandet av den detaljplan i vilken bestäms om tomtindelningen eller från ikraftträdandet av en separat tomtindelning, om inte någon annan ägare av en tomtdel har utnyttjat sin inlösningsrätt enligt 62 §.

Kommunen befrias från sin inlösningsskyldighet, om tomtindelningen har ändrats i enlighet med rådande äganderättsförhållanden och avgörandet i ärendet som gäller inlösningsskyldigheten ännu inte vunnit laga kraft.

Områdena fördelas mellan ägarna så att varje delägare i första hand får sådana områden som denne äger och att delningen gör det lättare att utarbeta tomtindelning eller att bilda tomter eller byggplatser som passar in i planen. Om ett område har en tomtindelning, får området inte utan särskilda skäl delas så att gränsen för ett område som tilldelas en delägare avviker från tomtindelningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en köpare före ikraftträdandet av denna lag har skaffat ett outbrutet område som är beläget utanför ett område med bindande tomtindelning i en detaljplan enligt lagen om genomförande av planer (132/1999) och köparen med stöd av 2 kap. 34 § 3 mom. i jordabalken (540/1995) har förlorat sin rätt att häva köpet, tillämpas på bildandet av det outbrutna området till fastighet de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Av de fastigheter som avses i 1 mom. kan tomter, allmänna områden och inlösningsenheter vara i sin helhet avgränsade både horisontellt och vertikalt (tredimensionella fastigheter ). Tredimensionella fastigheter införs i registret, om de finns inom ett detaljplaneområde och om inte något annat följer av innehållet i detaljplanen. För att en tredimensionell tomt ska kunna införas i registret krävs det dessutom att den ingår i en tomtindelning.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Med byggplats för bostadsbyggnad enligt detaljplanen avses

1) en sådan tomt eller annan byggplats enligt detaljplanen som antecknats i fastighetsregistret,

2) en byggplats enligt detaljplanen som har anvisats genom en tomtindelning eller riktgivande gränser för byggplatsen enligt detaljplanen eller genom en bindande eller riktgivande tomtindelning som har godkänts före ikraftträdandet av lagen om samhällsutveckling ( / ), och

3) ett kvarter som antecknats i detaljplanen och där det inte finns byggplatser som anvisats i enlighet med 2 punkten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Har en sådan ändring av en detaljplan som kan inverka på inlösningsrätt eller inlösningsskyldighet enligt 1 mom. godkänts, eller har ett ärende som gäller inlösen av område väckts med stöd av lagen om samhällsutveckling ( / ), får vid en landsvägsförrättning inte beslutas om inlösen förrän avgörandet av detaljplaneändringen vunnit laga kraft eller ärendet angående inlösen av området inte längre är anhängigt med stöd av lagen om samhällsutveckling. Vid behov kan ärendet avskiljas för behandling vid separat förrättning.

Om inte något annat följer av 88 § 1 mom. i denna lag övergår ett vägområde som väghållaren äger och som hör till en landsväg som upphört från väghållaren kostnadsfritt till den fastighet som ligger närmast invid. Inom ett detaljplaneområde eller ett område för vilket kommunen beslutat utarbeta en detaljplan övergår det upphörda vägområdet i kommunens ägo. Bestämmelser om överföring av ett vägområde till kommunen när en detaljplan träder i kraft finns i 47 § i lagen om samhällsutveckling.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en sådan ändring av en detaljplan som kan inverka på inlösningsrätt eller inlösningsskyldighet enligt 1 mom. har väckts eller om ett ärende som gäller inlösen av området har väckts med stöd av lagen om samhällsutveckling ( / ), får det vid en järnvägsförrättning inte beslutas om inlösen förrän avgörandet av detaljplaneändringen har vunnit laga kraft eller ärendet angående inlösen av området inte längre är anhängigt med stöd av lagen om samhällsutveckling. Vid behov kan ärendet avskiljas för behandling vid separat förrättning.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Kommunens byggnadstillsynsmyndighet ska med tanke på det allmänna intresset övervaka iakttagandet av planläggningen samt för sin del se till att vad som föreskrivs om byggande i lagen om områdesanvändning ( / ), lagen om samhällsutveckling ( / ) eller lagen om samhällsbyggande ( / ) eller föreskrivs eller bestäms med stöd av dem iakttas i samband med byggandet. Dessutom ska kommunens byggnadstillsynsmyndighet med tanke på det allmänna intresset övervaka byggandet enligt denna lag samt för sin del se till att det som föreskrivs i denna lag eller föreskrivs eller bestäms med stöd av den iakttas i samband med byggandet. Byggnadstillsynsmyndigheten ska sörja för behandlingen av tillstånd för byggande och andra åtgärder samt för sin del övervaka underhållet och skötseln av den byggda miljön och byggnaderna enligt vad som föreskrivs om saken. Kommunens byggnadstillsynsmyndighet ska också sköta den allmänna styrning och rådgivning i fråga om byggandet som behövs i kommunen.

Efter det att tiden för sökande av ändring har gått ut kan bygglov, trots 49 § 3 mom. i lagen om områdesanvändning, 41 § 1 och 2 mom. i lagen om samhällsutveckling och 44 § 1 mom. 7 punkten i denna lag, beviljas på grundval av en detaljplan som är godkänd men som inte har vunnit laga kraft. I bygglovet ska det då anges att byggandet inte får inledas innan detaljplanen har trätt i kraft. Tillståndet anses ha förfallit om detaljplanen inte träder i kraft.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På en ansökan om bygglov som är anhängig vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Genom denna lag upphävs lagen om genomförande av planer (132/1999).

Denna lag träder i kraft den 20 .

De förordningar som har utfärdats med stöd av den lag som har upphävts genom denna lag förblir i kraft tills något annat föreskrivs om dem.

Genom denna lag upphävs lagen om överlåtande av område för genomförande av stadsplan (369/1958).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om inlösnings- och ersättningsskyldighet till följd av inskränkningar och begränsningar enligt denna paragraf finns i 54 § i lagen om samhällsutveckling och i 54 § i bygglagen.

En generalplan kan också utarbetas och godkännas så att den på hela eller en del av det område som generalplanen omfattar inte har sådana rättsverkningar som avses i denna lag.

I en stranddetaljplan kan områden anvisas för planområdets interna behov (samnyttjoområde ). Uppgiften att anlägga och underhålla samnyttjoområden ska skötas av de fastigheter för vilka samnyttjoområdena har anvisats i planen. Närmare bestämmelser om anläggande av samnyttjoområden finns i 65 § i lagen om samhällsutveckling.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Kommuner och landskapsförbund ska utan dröjsmål lämna följande i lagen om områdesanvändning ( / ), lagen om samhällsutveckling ( / ) och bygglagen avsedda uppgifter till datasystemet för den byggda miljön i ett nationellt interoperabelt och maskinläsbart format:

Denna lag träder i kraft den 20 .

Trots 1 mom. 1 punkten har kommunen förköpsrätt på ett sådant utvecklingsområde som avses i 27 § lagen om samhällsutveckling ( / ), när beslut i saken har fattats med stöd av 28 och 30 § i den lagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

När tillståndsärenden eller andra ärenden enligt denna lag avgörs och i övrigt när åtgärder vidtas enligt denna lag ska, utöver bestämmelserna i denna lag och annan lagstiftning, vad som föreskrivs i följande lagar tillämpas: naturvårdslagen (9/2023), miljöskyddslagen (527/2014), ödemarkslagen (62/1991), lagen om samhällsutveckling ( / ), lagen om samhällsbyggande ( / ), bygglagen (751/2023), vattenlagen (587/2011), renskötsellagen (848/1990), strålsäkerhetslagen (859/2018), kärnenergilagen (990/1987), lagen om fornminnen (295/1963), terrängtrafiklagen (1710/1995), dammsäkerhetslagen (494/2009), förvaltningslagen (434/2003), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), sametingslagen, samiska språklagen (1086/2003), språklagen (423/2003), lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp (172/2012), lagen om tillståndsplikt för vissa fastighetsförvärv (470/2019), lagen om statens förköpsrätt inom vissa områden (469/2019) och lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter för säkerställande av den nationella säkerheten (468/2019).

Denna lag träder i kraft den 20 .

När en kommun med stöd av 49 § i lagen om samhällsutveckling ( / ) inlöser fast egendom eller en ständig särskild rättighet för samhällsbyggande ska områdets värdestegring till följd av planeringen av markanvändningen beaktas vid bestämmandet av ersättningen.

Om inlösen sker med stöd av lagen om samhällsutveckling, kan av det inlösta området på inlösarens begäran bildas en annan fastighet än en inlösningsenhet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om fastighetsingenjörens uppgifter finns i fastighetsbildningslagen (554/1995) och fastighetsregisterlagen (392/1985).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Skyldigheten att redogöra för sina bindningar gäller kommunstyrelsens ledamöter, ledamöter i organ som sköter uppgifter som avses i lagen om områdesanvändning ( / ), lagen om samhällsutveckling ( / ) eller bygglagen (751/2023), ordföranden och vice ordförande i fullmäktige och nämnder, kommundirektören, borgmästaren och biträdande borgmästare samt föredragande i kommunstyrelsen och nämnder. Redogörelsen ska lämnas inom två månader från det att personen har blivit vald till sitt uppdrag. Personen ska även utan dröjsmål anmäla förändringar i bindningarna.

En kommun sköter inte en uppgift i ett konkurrensläge på marknaden åtminstone när

6) kommunen köper, säljer eller arrenderar ut fastigheter och denna verksamhet gäller skötseln av kommunens uppgifter enligt lagen om områdesanvändning, lagen om samhällsutveckling, lagen om samhällsbyggande ( / ) eller bygglagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .