Studiematerialtillägg för mindre bemedlade studerande
Lag om ändring av lagen om studiestöd och till vissa lagar som har samband med den
Ett nytt månatligt studiematerialtillägg införs för studerande på andra stadiet från låginkomstfamiljer. Dessutom förlängs stödtiden för gymnasiestudier med en månad per läsår.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 4.10.2018
- Senaste händelse
- 5.12.2018
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 13
- Stadfäst
- 19.12.2018
- Författning
- 1169/2018
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Inom studiestödet skapas ett nytt månatligt studiematerialtillägg på 46,80 euro för studerande under 20 år inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning vars föräldrar har låga inkomster. Dessutom förenhetligas gymnasieutbildningens sedvanliga stödtid per läsår med yrkesutbildningens genom att den förlängs från 9 månader till 10 månader, föräldrarnas inkomstgränser höjs med cirka 5 procent och studiematerialtillägget föreskrivs som en prioriterad inkomst som inte minskar bostadsbidraget, utkomststödet eller militärunderstödet.
Vad det betyder
Studiematerialtillägget förbättrar möjligheterna för uppskattningsvis 33 000 mindre bemedlade studerande på andra stadiet att täcka kostnader för läroböcker och redskap med upp till 468 euro per läsår. Förlängningen av stödtiden för gymnasium ger en extra månad med studiestöd till cirka 15 000 gymnasiestuderande. Lagarna träder i huvudsak i kraft den 1 augusti 2019 och ändringen av föräldrarnas inkomstbegrepp den 1 januari 2019.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
13 anföranden · 7 talare · 1 debatt
Debattens huvudpunkter
Riksdagen behandlade propositionen om att införa ett studiematerialtillägg för mindre bemedlade studerande på andra stadiet samt att förlänga stödtiden för gymnasiestuderande. Propositionens grundlinje fick stöd över regerings- och oppositionsgränserna, men stödets tillräcklighet och riktningssätt väckte debatt. Oppositionen lyfte fram målet om ett helt avgiftsfritt andra stadium och en förlängd läroplikt, vilket regeringspartierna ansåg vara för dyrt.
- Borde utbildningen och läromaterialen på andra stadiet vara helt avgiftsfria för alla?
- Borde stödet betalas ut månadsvis eller i större poster genast i början av studierna eller terminerna?
- Borde studiematerialtillägget ha utvidgats även till självständigt boende 18–19-åringar?
Gruppen ansåg att det riktade tillägget är en ansvarsfull och bra åtgärd inom ramen för den offentliga ekonomin, men efterlyste lösningar på hur kostnaderna anhopas i början av studierna.
”Tämä esitys on erittäin hyvä ja kannatettava, kiitos siitä ministeri Terholle. Oppimateriaalilisä on monelle erittäin tärkeä, tervetullut lisä.”
— Timo Heinonen - CenternFör
Gruppen berömde propositionen som en betydande jämlikhetsgärning och en öppning i rätt ordningsföljd mot smidigare studier på andra stadiet.
”Minusta tässä lähdetään nyt aivan oikeassa järjestyksessä liikkeelle niistä henkilöistä, jotka tarvitsevat tukea eniten”
— Tuomo Puumala - Blå framtidFör
Gruppen ansåg att propositionen är ett utmärkt och effektivt sätt att rikta hjälp till dem som behöver den mest, utan en tungrodd och dyr avgiftsfrihet för hela andra stadiet.
”Esityksen tavoitteena on parantaa pienituloisista perheistä tulevien lukiokoulutuksen ja ammatillisen koulutuksen nuorimpien opiskelijoiden taloudellisia edellytyksiä opiskeluun.”
— Sampo Terho - De GrönaFör med reservationer
Gruppen stödde propositionen som ett bra första steg, men ansåg att engångsinvesteringarna i början av studierna kräver en bättre periodisering och höll avgiftsfrihet för hela andra stadiet som det slutliga målet.
”sinällään esitys oppimateriaalilisästä on äärimmäisen hyvä, ja siitä ehdottomasti kuuluu kiitos ministerille ja ministeriölle”
— Jani Toivola - VänsterförbundetFör med reservationer
Gruppen ansåg att målet är bra och stödet ett steg framåt, men kritiserade att stödet betalas månadsvis, dess avgränsningar och att andra stadiet inte gjordes helt avgiftsfritt för alla.
”Vasemmistoliitto pitää tavoitetta opiskelijoiden taloudellisen tilanteen helpottamisesta oikeana, ja pidämme oppimateriaalilisää sinällään positiivisena asiana ja eteenpäin menemisenä”
— Hanna Sarkkinen Gruppen berömde från oppositionen propositionen och ansåg att ett riktat stöd är en bättre lösning än en dyr universell avgiftsfrihet.
”Tässä on kyllä sellainen hallituksen esitys, jota jo silloin kehysriihen jälkeen kehuin, ja sanoin, että ehdottomasti tästä voi oppositiosta käsin antaa tunnustusta.”
— Sari Essayah
Sammandraget är AI-genererat utifrån 13 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 4.10.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 17.10.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 20.11.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 22.11.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 27.11.2018Toinen käsittely · Täysistunto
- 4.12.2018Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag4
- 1Laki opintotukilain muuttamisestaHyväksytty · 1169/2018 · 19.12.2018
- 2Laki yleisestä asumistuesta annetun lain 15 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1170/2018 · 19.12.2018
- 3Laki sotilasavustuslain 11 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1171/2018 · 19.12.2018
- 4Laki toimeentulotuesta annetun lain 11 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1172/2018 · 19.12.2018
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av lagen om studiestöd
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 7 § 9 mom., 7 c § 1 och 2 mom., 10 och 11 §, 15 § 2—4 mom., 15 d § 1 mom., 19 § 2 mom., 22 § och 25 b § 1 mom., sådana de lyder, 7 § 9 mom. i lag 539/2017, 7 c § 1 och 2 mom. och 11 § i lag 960/2017, 10 § i lag 792/2007, 15 § 2—4 mom. i lag 4/2017, 15 d § 1 mom. i lag 1243/2013, 19 § 2 mom. i lag 4/2017, 22 § i lagarna 1427/2001 och 706/2008 och 25 § b 1 mom. i lag 706/2008, och fogas till lagen en ny 11 a §, i stället för den 11 a § som upphävts genom lag 4/2017, som följer:
7 §Tidsbegränsningar
I en annan läroanstalt än en högskola har den studerande rätt till studiestöd för den regelrätta studietiden. Studiestöd kan beviljas för högst 12 månader efter den regelrätta studietiden. Med den regelrätta studietiden avses inom grundläggande yrkesutbildning högst fyra år och i andra studier den föreskrivna studietiden eller tiden för genomförande av studierna utan förlängning eller tiden för genomförande av studierna enligt läroplanen eller undervisningsprogrammet, om tiden inte är angiven i lagstiftningen.
7 c §Antalet stödmånader per läsår
Studiestöd beviljas i Finland
1) för en högskoleexamen för nio månader per läsår,
2) för handledande utbildning för yrkesutbildning och för yrkesinriktad grundexamen samt för gymnasieutbildning och för utbildning som förbereder för den för tio månader per läsår.
Studiestöd kan på ansökan beviljas för en kortare tid än vad som föreskrivs i 1 mom. Studiestöd kan på ansökan beviljas även för en längre tid än vad som föreskrivs i 1 mom., om den studerande visar att han eller hon bedriver studier under läsåret en längre tid än det. Inom gymnasieutbildningen kan studiestöd beviljas för juni och juli endast om den studerande vid läroanstalten avlägger sådana studier som ingår i lärokursen.
10 §Beviljandet av studiepenning
Studiepenning beviljas en studerande som enligt 1 kap. kan beviljas studiestöd enligt denna lag.
Studiepenning beviljas dock med undantag för läromaterialstillägg inte studerande, för vars underhåll betalas barnbidrag enligt lagen om barnbidrag (796/1992) eller motsvarande förmån från utlandet.
11 §Studiepenningens belopp
Studiepenningen per månad är
1) för en studerande som bor hos sin förälder 38,66 euro, när den studerande är yngre än 20 år, och 81,39 euro, när den studerande har fyllt 20 år,
2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 101,74 euro, när den studerande är yngre än 18 år, och 250,28 euro, när den studerande är gift eller har fyllt 18 år.
3) för en studerande som enligt 12 § har rätt till studiepenningens försörjarförhöjning 325,28 euro.
Om föräldrarnas sammanlagda skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster är högst 21 800 euro per år, höjs den i 1 mom. föreskrivna studiepenningen enligt följande:
1) en studiepenning på 38,66 euro med högst 59,01 euro,
2) en studiepenning på 81,39 euro med högst 101,74 euro,
3) en studiepenning på 101,74 euro med högst 101,74 euro.
Höjningen enligt 2 mom. minskas med 10 procentenhet för varje helt belopp av 2 180 euro som överskrider inkomstgränsen. Ingen höjning betalas om det sammanlagda beloppet av de inkomster som avses i 2 mom. överstiger 41 100 euro.
Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som ägs av föräldern och den finns i samma fastighet som förälderns stadigvarande bostad, är den studerande berättigad till studiepenning till samma belopp som en studerande som bor hos sin förälder.
Rätten till åldersrelaterad högre studiepenning uppkommer vid ingången av den månad då stödtagaren uppnår den föreskrivna åldern.
I studiepenningen enligt 1 mom. 3 punkten ingår en försörjarförhöjning, vars belopp är 75 euro per månad.
Den förhöjda studiepenningen enligt 2 mom. 1 och 3 punkten kan höjas med ett läromaterialstillägg, vars belopp är 46,80 euro per månad.
11 a §Rätt till läromaterialstillägg
Den studerande har rätt till läromaterialstillägg när
1) den studerande avlägger studier enligt 4 § 3 mom. 1, 2 eller 5 punkten eller deltar i utbildning enligt 4 a § och
2) föräldrarnas sammanlagda skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster är högst 41 000 euro och
3) den studerande får förhöjd studiepenning enligt 11 § 2 mom. 1 eller 3 punkten eller är yngre än 17 år.
15 §Statsborgen för studielån
Statsborgen beviljas även studerande
1) som har fyllt 18 år och som på basis av föräldrarnas inkomster inte har rätt till studiepenning,
2) som bor någon annanstans än hos sin förälder, för vars underhåll betalas barnbidrag och vars föräldrars sammanlagda skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster understiger 64 400 euro per år, eller
3) som enligt 20 § inte beviljas studiepenning.
Högskolestuderande som får studiepenning beviljas statsborgen för studielån utan särskild ansökan. Den som får vuxenutbildningsstöd kan beviljas statsborgen också för andra studier än sådana som avses i 4 §.
Statsborgen beviljas inte studerande som bor hos sin förälder och för vars underhåll betalas barnbidrag. Statsborgen beviljas inte heller studerande
1) som avtjänar frihetsstraff, eller
2) vars studielån drivs in av Folkpensionsanstalten på grundval av borgensansvar, om inte Folkpensionsanstalten av särskilda skäl beslutar annat.
15 § dStudielånskompensation vid fördröjda studier
En studielåntagare har rätt till studielånskompensation även om den tid som använts för att avlägga examen är längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om låntagaren under den tid som avses i paragrafens 1 mom.
1) har fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor,
2) har fått sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av sjukdom, pension eller ersättning på grund av full arbetsoförmåga eller sjukpension enligt folkpensionslagen, eller
3) har fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen, för vård av barn.
19 §Beaktande av föräldrarnas inkomster
En studerande ha rätt till studiepenning enligt 11 § 1 mom. och bostadstillägg enligt 14 §, om föräldrarnas sammanlagda skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster är högst 43 000 euro i året. Studiepenningen och bostadstillägget minskas med fem procentenheter för varje helt belopp av 1 070 euro som överskrider inkomstgränsen.
22 §Skattepliktiga inkomster
Med en studerandes skattepliktiga inkomst avses när denna lag tillämpas det som i inkomstskattelagen (1535/1992) förskrivs om skattepliktig kapitalinkomst och skattepliktig förvärvsinkomst. Sådana inkomster som en studerande haft utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses i inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig.
Med föräldrarnas skattepliktiga inkomst avses när denna lag tillämpas det som i inkomstskattelagen förskrivs om skattepliktig kapitalinkomst och skattepliktig förvärvsinkomst. Föräldrarnas inkomster beaktas på basis av uppgifterna i den senast verkställda statsbeskattningen från ingången av året närmast efter det år då beskattningen slutfördes. Sådana inkomster som föräldrarna haft utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig. Den sökande ska lämna en utredning över de inkomster föräldrarna har fått utomlands för det år i fråga om vilket inkomsterna utifrån beskattningsuppgifterna i övrigt beaktas vid beviljande eller justering av studiestöd. Om föräldrarnas ekonomiska situation väsentligt har förändrats efter skatteåret, kan förändringarna enligt 25 b § när stöd beviljas.
25 b §Justering av studiestödet vid förändringar i föräldrarnas inkomster
Den ekonomiska situationen för den studerandes föräldrar anses ha förändrats väsentligt om föräldrarnas inkomster efter den senast verkställda beskattningen har förändrats med minst 20 procent. När studiestöd på ansökan har beviljats eller justerats under vårterminen på basis av de förändrade inkomster som avses ovan, kan stödet betalas på basis av dem till utgången av samma år. När studiestöd på ansökan beviljats eller justerats under höstterminen på basis av de inkomster som avses ovan, kan stödet utbetalas på basis av dem till utgången av det följande kalenderåret.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 11 § 2 och 3 mom., 19 § 2 mom., 22 § och 25 b § 1 mom. träder dock i kraft redan från och med den 1 januari 2019.
2.Lag om ändring av 15 § i lagen om allmänt bostadsbidrag
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) 15 § 7 punkten, sådan den lyder i lag 962/2017, som följer:
15 §Prioriterade inkomster
När bostadsbidraget beräknas ska som inkomster inte beaktas
7) studiestöd och inte heller studiepenningens försörjarförhöjning eller läromaterialstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994), med undantag för studiepenning,
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
3.Lag om ändring av 11 § i lagen om militärunderstöd
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om militärunderstöd (781/1993) 11 § 7 punkten, sådan den lyder i lag 963/2017, som följer:
11 §Inkomster som ska beaktas
När understöd beviljas beaktas de faktiska inkomster som står till den sökandes och dennes i 4 § avsedda familjemedlemmars förfogande under tjänstgöringstiden. När understöd beviljas med stöd av 10 a § beaktas inte dessa familjemedlemmars inkomster. Som inkomster beaktas inte
7) studiepenningens försörjarförhöjning eller läromaterialstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994),
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
4.Lag om ändring av 11 § i lagen om utkomststöd
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomststöd (1412/1997) 11 §:n 2 mom. 7 punkten, sådan den lyder i lag 1107/2016, och fogas till 11 § 2 mom., sådant det lyder i lagarna 49/2005, 1218/2005, 583/2007, 904/2014, 217/2016 och 1107/2016, en ny 8 punkt som följer:
11 §Inkomster som ska beaktas
Som inkomster beaktas dock inte
7) sådant ekonomiskt stöd som avses i 35 § och 36 § 1 mom. 2 punkten i barnskyddslagen (417/2007) och sådant ekonomiskt stöd för tryggande av boende och försörjning i eftervården som avses i 76 a § i den lagen,
8) det studiematerialstillägg som betalas till studiepenningen enligt 11 § 7 mom. i lagen om studiestöd (65/1994).
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.