Statsborgen och amorteringsuppskov för gårdsbruk
Regeringens proposition med förslag till lag om statsborgen för gårdsbruksenheter under åren 2016 och 2017 och till lagar om ändring av 25 § i lagen om strukturstöd till jordbruket och av lagen om införande av en lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar
Gårdsbruksenheter i svårigheter ges möjlighet till statsborgen för likviditetslån som beviljas av banker under åren 2016 och 2017. Samtidigt förlängs maximitiden för amorteringsuppskov på gårdsbrukens tidigare lån.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 6.10.2016
- Senaste händelse
- 7.11.2016
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 19
- Stadfäst
- 11.11.2016
- Författning
- 922/2016
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Det stiftas en ny tillfällig statsborgen för likviditetslån som banker beviljar gårdsbruksenheter, vilken täcker högst 70 procent av lånets kapital och finansieras ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Dessutom utökas det maximala antalet amorterings- och räntefria år för jordbrukets strukturstödslån och statliga lån med tre år till sammanlagt åtta år.
Vad det betyder
Ändringen gäller jordbruksföretagare med tillfälliga betalningssvårigheter, vilka uppskattas vara 2 000–3 000 till antalet och till största delen utgörs av mjölk- och svingårdar. Det statsborgade lånets belopp kan vara 30 000–110 000 euro med en lånetid på högst sju år, och fullmakten att bevilja statsborgen beräknas uppgå till 160 miljoner euro. Lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
19 anföranden · 12 talare · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
Riksdagen behandlade förslaget om statsborgen och amorteringsuppskov för lån för att lindra jordbrukets allvarliga lönsamhetskris. Samtliga riksdagsgrupper stödde förslaget enhälligt och ansåg att det var nödvändig nödhjälp för gårdsbruk som kämpar med betalningssvårigheter. I debatten betonades dessutom behovet av att finna mer långsiktiga lösningar för att förbättra jordbrukets producentpriser.
Samlingspartiet ansåg att statsborgen var en viktig åtgärd för att krisdrabbade gårdar ska klara sig igenom kostnadskrisen och nedgången i producentpriserna.
”Arvoisa puhemies! Haluan kiittää siitä, että saan olla tällä puhujalistalla ensimmäisenä, sillä suomalainen ruoka on minulle sydämen asia.”
— Timo Heinonen Sannfinländarna understödde förslaget som en viktig hjälp för jordbrukare som gjort investeringar och ansåg det vara mycket bra att borgen även utsträcktes till pälsdjursproducenter.
”Lain tarkoituksena on helpottaa maatalouden toimintaympäristön muutoksista aiheutuneita tilapäisiä taloudellisia vaikeuksia maatiloilla, joten laki on tässäkin mielessä erittäin tärkeä.”
— Kari Kulmala - CenternFör
Centern stödde förslaget kraftigt och ansåg att statsborgen och amorteringsfria år förebygger gårdskonkurser under en exceptionell marknadskris.
”Siksi on erittäin tärkeää, että tartuimme nyt toimeen ja toteutimme niitä hallitusohjelman linjauksia, joilla tästä kriisistä päästään yli.”
— Anne Kalmari Vänsterförbundet stödde förslaget enhälligt, men påminde om behovet av att följa bankernas räntemarginaler i samband med statsborgen samt att trygga den framtida jordbruksfinansieringen.
”Se osoittaa sitä, että valiokunta pitää erityisen tärkeänä, että tämä eduskuntaan tuodaan ja niin, että hallituksen esitystä tältä osin on voitu johdonmukaisesti viedä eteenpäin.”
— Jari Myllykoski - SFPFör
SFP understödde förslaget som en behövlig hjälp för jordbrukarna och önskade ett snabbt genomförande av lagen samt att Åland beaktas i motsvarande åtgärder.
”Tämä kriisipaketti on hyvä asia.”
— Thomas Blomqvist Kristdemokraterna ansåg att krispaketet var en nödvändig och brådskande åtgärd för att svara mot gårdarnas tillspetsade ekonomiska nöd.
”On tärkeätä, että sekä näitä maksuvapaita vuosia saadaan lisää että myöskin sitten valtiontakauksen määrä lisääntyy.”
— Sari Essayah
Sammandraget är AI-genererat utifrån 19 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin maa- ja metsätalousvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 180/2016 vp sisältyvien 1.—3. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyt, hallituksen esitykseen HE 180/2016 vp sisältyvät 1.-3. lakiehdotuksen. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 6.10.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Maa- ja metsätalousministeriö
- 11.10.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 21.10.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · maa- ja metsätalousvaliokunta
- 25.10.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 28.10.2016Toinen käsittely · Täysistunto
- 1.11.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag3
- 1Laki maatiloille vuosina 2016 ja 2017 myönnettävistä valtiontakauksistaHyväksytty · 922/2016 · 11.11.2016
- 2Laki maatalouden rakennetuista annetun lain 25 §:n muuttamisestaHyväksytty · 923/2016 · 11.11.2016
- 3Laki maaseutuelinkeinojen rahoituslain muuttamisesta annetun lain voimaanpanosta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 924/2016 · 11.11.2016
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om statsborgen för gårdsbruksenheter under åren 2016 och 2017
I enlighet med riksdagens besluts föreskrivs:
1 §Lagens syfte
Syftet med denna lag är att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar genom att bevilja statsborgen till sådana lantbruksföretagare som har förutsättningar för kontinuerligt lönsam verksamhet, men som tillfälligt har råkat i ekonomiska svårigheter på grund av förändringar i verksamhetsmiljön.
2 §Förhållande till Europeiska unionens lagstiftning
Vid beviljande av statsborgen enligt denna lag tillämpas kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (EUT L 352/9, 24.12.2013), nedan de minimis-förordningen för jordbrukssektorn , om inte något annat följer av Europeiska kommissionens beslut om godkännande av statligt stöd. När statsborgen baserar sig på ett program som har godkänts av kommissionen, förutsätter beviljandet av borgen att åtgärden uppfyller villkoren i programmet och i kommissionens beslut om godkännande av programmet.
3 §Bevillningsfullmakt och maximibelopp för statsborgen samt realisering av borgensansvar
Statsborgen kan beviljas inom ramen för det maximala belopp som har fastställts för ändamålet i fråga i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. Summan av den återstående statsborgen som beviljas med stöd av denna lag får aldrig uppgå till mer än 160 miljoner euro. Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om anvisning av bevillningsfullmakt till närings-, trafik- och miljöcentralerna.
Landsbygdsverket svarar för statens intressebevakning i fråga om borgensansvaret och regressrätten. De borgensförbindelser som realiseras ska betalas av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel. Ersättningar som kommit in på grund av regressrätten ska redovisas till gårdsbrukets utvecklingsfond.
Utöver vad som i denna lag föreskrivs tillämpas på statsborgen vad som föreskrivs i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999).
4 §Kredit som statsborgen kan beviljas för
Statsborgen kan beviljas för kredit som kreditgivaren beviljar till en lantbruksföretagare för att förbättra likviditeten i den produktionsverksamhet som företagaren bedriver inom jordbruket.
Borgen kan beviljas för kredit som beviljas av kreditinstitut som avses i 52 § i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007, nedan lagen om strukturstöd ). Den kredit som borgen ska beviljas för kan beviljas av kreditgivaren efter det att beslutet om godkännande av statsborgen har fattats.
Beloppet av den kredit som borgen beviljas för får uppgå till högst 30 procent av det mervärdesskattefria medeltalet av det sammanräknade beloppet av försäljningsinkomsterna från jordbruksprodukter och jordbruksstödet under de två år som föregår året för borgensansökan, men vara högst 110 000 euro och minst 30 000 euro. Maximibeloppet av den kredit som borgen beviljas för får dock grunda sig på företagets kalkylerade omsättning, om lantbruksföretagaren har genomfört en produktiv investering som ökar lantbruksföretagarens belopp av försäljningsinkomster från jordbruksprodukter eller beloppet av jordbruksstöd, men som ännu inte har inverkat på omsättningen under de två år som föregår året för borgensansökan.
Lånetiden för den kredit som borgen beviljas för får vara högst sju år, varav kreditgivaren kan bevilja uppskov med amorteringarna för sammanlagt högst två år, om det behövs på grund av borgenstagarens tillfälliga ekonomiska svårigheter.
På överföring av kredit och på ändring av villkoren för detta tillämpas vad som föreskrivs i 27 § i lagen om strukturstöd.
5 §Statsborgenstagaren
Statsborgen kan beviljas fysiska personer och privaträttsliga sammanslutningar som bedriver jordbruk som sin näring på en gårdsbruksenhet. Med jordbruk och gårdsbruksenhet avses vad som anges i 4 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om strukturstöd.
Borgen kan beviljas företag som hör till kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag (SMF-kategorin) som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.
Bestämmelser om vilka förutsättningar den som beviljas borgen med stöd av de minimis-förordningen för jordbrukssektorn ska uppfylla finns i artikel 4.6 led a i den förordningen. Annan borgen än borgen som beviljas enligt de minimis-förordningen för jordbrukssektorn får inte beviljas sådana företag i ekonomiska svårigheter som avses i punkt 35.15 i Europeiska kommissionens meddelande om Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014—2020 (2014/C 204/01).
Statsborgen beviljas inte den som i enlighet med ett beslut av kommissionen återkrävs på olagligt stöd eller stöd som är oförenligt med den inre marknaden.
6 §Krav på lönsam verksamhet
Ett villkor för statsborgen är att produktionsverksamheten inom jordbruket hos den som får statsborgen har förutsättningar att vara kontinuerligt lönsam.
7 §Ansökan om och beviljande av statsborgen
Ansökan om statsborgen görs med en blankett som fastställts för ändamålet. Till ansökan ska fogas de handlingar, utredningar och planer som är nödvändiga för bedömningen av förutsättningarna för beviljande av statsborgen.
Ansökan om statsborgen får göras inom den ansökningstid som har utsatts av Landsbygdsverket. Ansökan ska lämnas in till den närings-, trafik- och miljöcentral som är behörig enligt 30 § 1 mom. i lagen om strukturstöd.
Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om beviljandet av borgen. En förutsättning för beviljande av borgen är att kreditgivaren har godkänt det lånebelopp och de lånevillkor som anges i ansökan om borgen. Beslut om beviljande av borgen kan fattas under år 2016 eller 2017 efter det meddelande från Landsbygdsverket som avses i 8 § 2 mom.
Borgensförbindelsen är inte bindande för staten, om krediten inte har lyfts inom ett år från beviljandet av statsborgen. Statsborgen börjar gälla när det lån som statsborgen beviljats för eller lånets första rat har lyfts.
Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas vid ansökan om stöd, de bilagor som avses i 1 mom., det sätt på vilket planerna och utredningarna ska presenteras och de förfaranden som ska iakttas vid ansökan.
8 §Beloppet av statsborgen och av det stöd som ingår i den
Statsborgen för en kredit får under lånetiden uppgå till högst 70 procent av det utestående kreditbeloppet och till högst 77 000 euro för varje lantbruksföretagare.
Om den statsborgen som räknats ut med grund i de stödberättigande borgensansökningarna sammanlagt uppgår till ett belopp som överskrider maximibeloppet av den tillgängliga bevillningsfullmakten för statsborgen enligt denna lag, kan den procentuella andel som avses i 1 mom. minskas. Om den procentuella andel som avses i 1 mom. minskas, meddelar Landsbygdsverket den procentuella andelen när den ansökningstid som avses i 7 § 2 mom. har löpt ut.
Beloppet av stöd som ingår i statsborgen enligt ett program som har godkänts av Europeiska kommissionen får inte överskrida 15 000 euro per lantbruksföretagare. Beloppet av ett stöd som beviljas per lantbruksföretagare enligt de minimis-förordningen för jordbrukssektorn får inte under någon period på tre skatteår överskrida 15 000 euro.
Beloppet av stöd som ingår i borgen räknas ut enligt en av Europeiska kommissionen godkänd beräkningsmetod som ska tillämpas på statsborgen enligt denna lag. Innan ansökningstiden börjar meddelar jord- och skogsbruksministeriet vilken andel av statsborgensbeloppet som ska betraktas som stöd som ingår i statsborgen.
9 §Avgifter för statsborgen och ersättning till kreditgivare
På de avgifter som tas ut hos statsborgenstagaren och på den ersättning som betalas till kreditgivaren tillämpas vad som föreskrivs i 55 § i lagen om strukturstöd och med stöd av den.
10 §Inspektionsrätt och inspektioner
På jord- och skogsbruksministeriets, Landsbygdsverkets och närings-, trafik- och miljöcentralens inspektionsrätt och på de inspektioner som förrättas av dem tillämpas 44 och 45 § i lagen om strukturstöd.
11 §Uppföljning samt bevaring av uppgifter
På uppföljningen av den kredit som statsborgen gäller tillämpas 41 § i lagen om strukturstöd. På bevaringen av uppgifter som gäller borgen tillämpas 43 § i lagen om strukturstöd.
Bestämmelser om bevaring av handlingar som gäller stöd som beviljats enligt de minimis-förordningen för jordbrukssektorn finns i artikel 6.4 i den förordningen.
12 §Upplysnings- och biståndsskyldighet
På statsborgenstagarens upplysnings- och biståndsskyldighet tillämpas 22 och 40 § i lagen om strukturstöd. På kreditgivarens upplysnings- och biståndsskyldighet tillämpas 54 § i lagen om strukturstöd.
13 §Rätt att få upplysningar samt utlämnande av information
På jord- och skogsbruksministeriets, Landsbygdsverkets och närings-, trafik- och miljöcentralens rätt att få och lämna ut upplysningar som gäller statsborgen som beviljats med stöd av denna lag tillämpas 61 § i lagen om strukturstöd.
14 §Ändringssökande
Ändring i beslut som meddelats av närings-, trafik- och miljöcentralen enligt denna lag får sökas genom besvär hos Tavastehus förvaltningsdomstol på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
Besvärsskriften får ges in också till den myndighet som fattat beslutet. Myndigheten ska utan dröjsmål sända besvärsskriften samt handlingarna i ärendet och sitt utlåtande över besvären till förvaltningsdomstolen.
Ändring i ett beslut av förvaltningsdomstolen får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
15 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av 25 § i lagen om strukturstöd till jordbruket
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) 25 § 4 mom. som följer:
25 §Amortering och betalning av ränta på räntestödslån
Kreditgivaren kan bevilja uppskov med amorteringar om det behövs på grund av stödmottagarens tillfälliga ekonomiska svårigheter. Uppskov kan beviljas för högst ett år i sänder och sammanlagt för högst åtta år. Till följd av uppskov kan lånetiden förlängas inom den i 17 § 1 mom. nämnda maximitiden eller de återstående amorteringarna höjas.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Denna lag tillämpas även på lån som före dess ikraftträdande har beviljats med stöd av den lag som ändras.
3.Lag om ändring av lagen om införande av en lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar
I enlighet med riksdagens beslut fogas till lagen om införande av en lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (1480/2007) en ny 1 a § som följer:
1 a §Betalningslättnader för lån
För de räntestödslån och statliga lån som beviljats med stöd av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar kan kreditgivaren bevilja uppskov med betalningar av amorteringar samt räntefrihet för de statliga lånen inom den maximala lånetiden på 30 år (betalningslättnad ), om det behövs på grund av stödmottagarens tillfälliga ekonomiska svårigheter. På förfarandet vid beviljande av betalningslättnader tillämpas 25 § 4 mom. i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007). Betalningslättnaden får inte påverka beloppet av stöd som anknyter till lånet.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.