Reform av socialvårdstjänsterna

I denna lag avses med

7) verksamhetsenhet en funktionell helhet som har en offentlig eller privat serviceproducent som huvudman och som tillhandahåller socialvård i serviceproducentens lokaler eller i klientens hem.

Med en klient som behöver särskilt stöd avses en person vars tillgång till socialvård och hälso- och sjukvårdstjänster och anlitande av tjänster kan äventyras i avsaknad av särskilt stöd på grund av en begränsning i den psykiska, kognitiva eller sociala funktionsförmågan, missbruk av berusningsmedel eller annat beroendebeteende, klientens skyddsbehov eller av något annat motsvarande skäl.

Med en klient som behöver särskilt stöd avses även ett barn vars uppväxtförhållanden äventyrar eller inte tryggar barnets hälsa eller utveckling eller som genom sitt beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling.

En klient anses dock inte vara i behov av särskilt stöd, om stödbehovet hänför sig till hög ålder på det sätt som avses i 3 § 2 punkten i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), nedan äldreomsorgslagen .

En bedömning av en klients eventuella behov av särskilt stöd görs, om möjligt, när klientrelationen inleds eller senast i samband med en i 36 § avsedd bedömning av stödbehovet. En klients behov av särskilt stöd ska även regelbundet bedömas under klientrelationen.

Vid ordnande, tillhandahållande och utvecklande av socialvård ska när det gäller klienter som behöver särskilt stöd särskild uppmärksamhet under hela den tid klientrelationen pågår ägnas åt följande:

1) rådgivning och handledning för klienten,

2) bedömning och tillgodoseende av klientens intresse,

3) särskilda önskemål och behov hos klienten,

4) uppföljning och främjande av klientens välfärd.

Bestämmelser om rätten till en klientplan för en klient som behöver särskilt stöd finns i 39 § och bestämmelser om rätten till egen kontaktperson för en klient som behöver särskilt stöd finns i 42 §.

När en klient är i behov av särskilt stöd, ska välfärdsområdet vid tillhandahållandet av socialvård säkerställa att personliga möten med klienten ordnas så ofta som tillgodoseendet av klientens individuella stödbehov och tillhandahållandet av socialvård kräver.

För välfärdsområdets invånare ska ordnas rådgivning och handledning inom socialvården. Välfärdsområdet ska säkerställa att det vid utförandet av uppgiften finns tillgång till tillräckligt kunnande hos de yrkesutbildade personer inom socialvården som avses i 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015). Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt rådgivning och handledning av barn och unga.

Med främjande av välfärd avses planmässigt arbete som genomförs med hjälp av sakkunskap på socialvårdens område och med socialvårdens medel i samarbete med andra aktörer och vars syfte är att främja människors fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga och sociala delaktighet, förebygga och minska sådana faktorer som hotar välfärden samt förbättra barns och ungas uppväxtförhållanden.

Socialvårdens åtgärder på befolkningsnivå som främjar välfärden utförs i synnerhet med hjälp av samhällsinriktat socialt arbete och uppsökande arbete samt som en del av det strukturella sociala arbetet. Åtgärderna ska riktas till välfärdsområdets hela befolkning och till dess olika bostadsområden och befolkningsgrupper på basis av de behov som framkommer inom området.

Arbetet för att främja välfärden på individnivå genomförs genom rådgivning och handledning, socialt arbete och social handledning samt som en del av socialservicen. Välfärdsområdet ska erbjuda åtgärder som främjar välfärd, hälsa och funktionsförmåga i synnerhet för de personer vars levnadsförhållanden eller livssituation är förenade med särskilda faktorer som hotar välfärden.

Bestämmelser om välfärdsområdets organiseringsansvar i anslutning till främjandet av välfärden och om samordningen av åtgärderna med andra aktörer i området finns i 7 och 10 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). Bestämmelser om välfärdsområdets och kommunens uppgifter när förebyggande rusmedelsarbete ordnas finns i lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015) och bestämmelser om främjande av psykisk hälsa i 25 § i denna lag.

Socialvård ska ordnas

7) för att stödja en balanserad utveckling och välfärd hos barn samt för att skydda barn,

Välfärdsområdet ska ordna socialvården för sina invånare, om inte något annat föreskrivs om personkretsen för ordnande av socialvård i denna eller någon annan lag.

Om en person regelbundet eller långvarigare vistas utanför hemkommunen på grund av arbete, studier eller motsvarande orsaker och personens hemkommun förblir densamma enligt 3 § 1 punkten i lagen om hemkommun (201/1994), kan personen söka socialvård hos det välfärdsområde inom vilket denne vistas. Det välfärdsområde inom vilket personens hemkommun finns är dock inte skyldigt att ordna socialvård för en person som vistas utomlands, om inte något annat föreskrivs i lag.

Dessutom har alla som vistas i ett välfärdsområde rätt att i brådskande fall få socialvård som baserar sig på personens individuella behov, så att dennes rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras.

Ett barn och dess familj har rätt att utan dröjsmål få socialvård som är nödvändig med tanke på barnets hälsa eller utveckling. Socialvården ska ordnas i tillräcklig omfattning under de tider på dygnet då den behövs.

Socialvården ska stödja föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran i fostran av och omsorgen om barnet.

Välfärdsområdet ska ordna socialt arbete och social handledning med det innehåll och i den omfattning som föreskrivs i denna eller i någon annan lag. Som socialservice som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar ska dessutom följande ordnas med det innehåll och i den omfattning som föreskrivs i denna eller i någon annan lag:

3) stöd för funktionsförmågan och delaktigheten,

4) stöd för barnfamiljer,

18) särskild service inom mentalvårdsarbete,

Som socialservice och andra uppgifter som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar ska det även sörjas för funktionshinderservice, specialomsorger om utvecklingsstörda, beviljande av kompletterande och förebyggande utkomststöd, beviljande av social kredit samt ordnande av stöd för närståendevård, familjevård, omsorg om barn och unga samt barnskydd enligt vad som dessutom föreskrivs särskilt om dessa serviceformer i

Som socialservice och andra uppgifter som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar, till den del de inte omfattas av kommunens ansvar, ska det även sörjas för främjande av invandrares integration, mottagandet av personer som anvisats till en kommunplats och hjälpinsatser för offer för människohandel enligt vad som dessutom föreskrivs särskilt om dessa serviceformer i lagen om främjande av integration (681/2023) och i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

De stödbehov som avses i 11 § tillgodoses i första hand genom socialt arbete och social handledning enligt 15 §.

Socialservice ordnas om det stöd som ges i form av socialt arbete eller social handledning inte i sig är lämpligt eller tillräckligt för att tillgodose klientens behov av stöd. Vid bedömningen av behovet av socialservice beaktas dessutom möjligheten att tillgodose klientens stödbehov på andra sätt.

Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte på socialservice som ordnas utan individuell bedömning av stödbehovet.

Socialt arbete och social handledning är planmässigt individ- och familjeinriktat klientarbete som eftersträvar förändring eller upprätthållande av funktionsförmågan, vilket på det sätt som personens individuella behov och situation förutsätter omfattar

1) bedömning av stödbehovet,

2) utarbetande av en klientplan och annat planmässigt arbete,

3) beredning av beslutsfattande samt beslutsfattande,

4) anmälnings-, styrnings-, tillsyns- och utredningsuppgifter som föreskrivs i lag,

5) handledning, rådgivning och psykosocialt stöd för klienten, och

6) multiprofessionellt samarbete.

Socialt arbete fokuserar på övergripande och omfattande förändringsarbete, samordning av det stöd som klienten eller familjen får som helhet samt på lösande av krävande sociala problemsituationer.

I den sociala handledningen betonas det funktionella arbetet i klientens eller familjens livsmiljöer för att stärka livskompetensen och funktionsförmågan i vardagen samt handledning, rådgivning och stöd i anslutning till ansökan om och användningen av service.

Till den del socialt arbete och social handledning inbegriper utövning av offentlig makt ska uppgiften skötas i tjänsteförhållande och endast av en sådan legitimerad yrkesutbildad person som avses i 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården.

Med stöd för funktionsförmåga och delaktighet avses intensifierat och målinriktat stöd i syfte att förbättra eller upprätthålla arbets- och funktionsförmåga, främja delaktighet och förebygga marginalisering.

Servicen är avsedd för de personer vars behov av stöd på grund av utmaningar i fråga om sysselsättning eller delaktighet i första hand inte kan tillgodoses med hjälp av arbetskraftsmyndighetens tjänster, rehabiliteringstjänster eller integrationstjänster.

Stöd ges enligt klientens individuella behov. Servicen ska omfatta arbetsverksamhet, träning, gruppverksamhet eller annat sådant stöd på individ- eller gruppnivå som klienten behöver och genom vilka klientens funktionsförmåga och delaktighet stöds. Stödet samordnas med andra tjänster som personen behöver så att helheten främjar personens möjligheter att delta i annan service, arbetslivet eller samhällsverksamhet.

Den som deltar i arbetsverksamhet ska inte ha uppnått den ålder för ålderspension som avses i 10 § 1 mom. i folkpensionslagen (568/2007). Den som deltar i arbetsverksamhet står inte i ett anställningsförhållande enligt 1 kap. 1 § arbetsavtalslagen (55/2001) till ett välfärdsområde eller till någon annan serviceproducent. Arbetsverksamhet får inte ersätta arbete som utförs i tjänsteförhållande eller anställningsförhållande eller arbete eller tjänster som i övrigt skaffas mot vederlag. Arbetsverksamhet får inte föranleda att anställda hos ett välfärdsområde eller hos någon annan serviceproducent sägs upp eller permitteras eller att deras arbetsförhållanden eller förmåner försämras.

På arbetsverksamhet tillämpas arbetarskyddslagen (738/2002). Ett välfärdsområde ska försäkra den som deltar i arbetsverksamhet med en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). På den som deltar i arbetsverksamheten tillämpas i det fallet vad som i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om arbetstagare, och på välfärdsområdet tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om arbetsgivare. Med avvikelse från 71–78 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar används som årsarbetsinkomst det i 79 § i den lagen avsedda minimibeloppet av årsarbetsinkomst. Med avvikelse från 58 och 59 § i den lagen är dagpenningen 1/360 av årsarbetsinkomsten.

Med stöd för barnfamiljer avses sådan service som tillhandahålls barnet och dess familj eller en annan person som svarar för barnets vård och vars syfte är att garantera barnets välfärd, balanserade utveckling och trygga uppväxtförhållanden.

Med den service som avser stöd för barnfamiljer stöds

1) barnets positiva uppväxt, utveckling och välfärd,

2) föräldraskap,

3) samspelet mellan familjemedlemmarna,

4) familjens resurser, välfärd, funktionsförmåga och färdigheter att hantera vardagen.

Servicen ska tillhandahållas så att den till sitt innehåll, sin varaktighet, sin omfattning och sitt genomförandesätt motsvarar barnets och familjens individuella stödbehov. Vid behov ska sektorsövergripande samarbete främjas och bedrivas. Servicen ska tillhandahållas så att den utgör en fungerande helhet med annan social- och hälsovård samt med det förebyggande arbetet i välfärdsområdet och i kommunerna. Bestämmelser om den service som socialvården och hälso- och sjukvården gemensamt tillhandahåller finns i 2 a § i denna lag och i 8 a § i hälso- och sjukvårdslagen.

Bestämmelser om välfärdsområdets skyldighet att publicera information om socialservice samt om det sätt på vilket informationen ska publiceras finns i 33 § 4 mom.

I familjegrupphemmets verksamhet ska man se till att

2) minst sju anställda är sysselsatta med vård-, omsorgs- och fostransuppgifter, dock om det finns flera serviceenheter i samma byggnad, ska varje enhet ha minst sex anställda som är sysselsatta med vård-, omsorgs- och fostransuppgifter; om det i ett familjegrupphem som består av en enda bostadsenhet annat än tillfälligt har placerats färre än 7 barn, ska familjegruphemmet ha minst 6,5 anställda som är sysselsatta med vård- och fostransuppgifter,

Alkohol- och drogarbete och beroendearbete inom socialvården avser socialt arbete, social handledning, socialservice och annan individ- och gemenskapsinriktad verksamhet som välfärdsområdet tillhandahåller och som syftar till att minska och avlägsna med berusningsmedel och beroendebeteende förknippade faktorer som äventyrar välfärd och säkerhet, svara mot stödbehov till följd av missbruk av berusningsmedel eller annat beroendebeteende och stödja drogfrihet och frigörelse från beroendebeteende.

Alkohol- och drogarbete och beroendearbete inom socialvården omfattar utöver rådgivning och handledning det sociala arbete, den sociala handledning och den socialservice som avses i 14 § antingen i form av allmänt stöd inom socialvården eller i form av stöd som är inriktat särskilt på stödbehov som beror på missbruk av berusningsmedel eller annat beroendebeteende.

Gravida har rätt att omedelbart få tillräcklig socialvård som stöder drogfrihet.

Stöd ska ges utgående från det i 11 § avsedda stödbehovet hos personen, personens familj eller andra närstående. Bestämmelser om ett barns rätt att få nödvändig socialvård finns i 13 §.

För att svara mot stödbehov till följd av missbruk av berusningsmedel eller annat beroendebeteende ska välfärdsområdet ordna särskilt inriktat stöd i form av sådant socialt arbete och sådan social handledning som avses i 15 § samt särskild service inom alkohol- och drogarbete och beroendearbete. Som särskild service inom alkohol- och drogarbete och beroendearbete ska ordnas åtminstone annat i 17 § avsett stöd för funktionsförmågan och delaktigheten än arbetsverksamhet samt i 21 och 21 a–21 c § avsedd boendeservice. Som särskild service inom alkohol- och drogarbete och beroendearbete ska vid behov ordnas stöd för funktionsförmågan och delaktigheten i form av öppenvårdstjänster eller service på institution.

Särskilt stöd inom alkohol- och drogarbete och beroendearbete kompletterar annan sådan socialservice samt sådant socialt arbete och sådan social handledning som stödjer drogfrihet eller behövs på grund av missbruk av berusningsmedel och som avses i 14 §. Särskilt stöd inom alkohol- och drogarbete och beroendearbete ska samordnas med missbrukar- och beroendevården enligt 2 a §.

Med mentalvårdsarbete inom socialvården avses välfärdsområdets sociala arbete, sociala handledning, socialservice och annan individ- och gemenskapsinriktad verksamhet som syftar till att stärka de faktorer som skyddar individens och gemenskapens psykiska hälsa, minska och avlägsna faktorer som äventyrar den psykiska hälsan och svara mot stödbehov till följd av försämrad psykisk funktionsförmåga.

Mentalvårdsarbete inom socialvården omfattar utöver rådgivning och handledning sådant socialt arbete och sådan social handledning som avses i 14 § samt sådan socialservice som avses i den paragrafen antingen i form av allmän socialservice eller som service som riktar sig särskilt till stödbehov till följd av försämrad psykisk funktionsförmåga. Mentalvårdsarbetet omfattar dessutom behövligt psykosocialt stöd som hänför sig till faktorer som dels skyddar, dels äventyrar den psykiska hälsan för individen eller familjen och samordnande av psykosocialt stöd för individen och gemenskapen.

Vid tillhandahållande och utveckling av socialt arbete, social handledning och socialservice ska hänsyn tas till familjens och andra närståendes stödbehov enligt 11 §. Bestämmelser om ett barns rätt att få nödvändig socialvård finns i 13 §.

För barn och unga under 23 år ska det ordnas psykosocialt stöd på det sätt som välfärdsområdet bestämmer och där strukturerade och tidsbegränsade psykosociala arbetsmetoder som grundar sig på psykologisk interaktion används. Metodiskt psykosocialt stöd ordnas som en del av det sociala arbetet, den sociala handledningen eller socialservicen. I fråga om ibruktagande och användning av metoderna ska det avtalas så att social- och hälsovårdens verksamhet bildar en ändamålsenlig helhet.

Bestämmelser om tillgång till psykosocial vård inom primärvården för barn och unga under 23 år finns i 53 § 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen.

Med särskild service inom socialvårdens mentalvårdsarbete avses service som riktar sig särskilt till stödbehov till följd av försämrad psykisk funktionsförmåga. Som sådan ska ordnas åtminstone i 21 och 21 a–21 c § avsedd boendeservice och i samband med den handledning, rådgivning och psykosocialt stöd samt i 17 § avsett stöd för funktionsförmågan och delaktigheten i samband med boendeservicen.

Särskild service inom socialvårdens mentalvårdsarbete kompletterar annan sådan socialservice samt sådant socialt arbete och sådan social handledning som behövs för att stödja individens psykiska hälsa och som avses i 14 §.

Semesterservice ska tillhandahållas och stöd för semesterarrangemang ges med hänsyn till familjeförhållanden, långvarig sjukdom, skada eller något annat motsvarande skäl. Referensgruppsverksamhet samt en stödperson eller stödfamilj kan ordnas för ett barn som behöver särskilt stöd eller för barnets familj eller nödvändigt ekonomiskt stöd beviljas för att trygga barnets hälsa, utveckling eller välfärd. Alla klienters välfärd kan också främjas genom annan service än den som avses i 3 kap.

Välfärdsområdet ska ordna de familjerättsliga uppgifter som behövs inom välfärdsområdet i enlighet med vad som föreskrivs om uppgifterna i denna eller någon annan lag. Familjerättsliga uppgifter är

1) åtgärder som hör till medling i familjefrågor,

2) åtgärder som hör till medling vid verkställighet av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt,

3) sakkunniguppgifter som hör till medling i domstol i mål som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt,

4) adoptionsrådgivning och

5) andra familjerättsliga uppgifter som är nödvändiga för att trygga barnets intresse.

Om inte något annat föreskrivs i någon annan lag, är följande familjerättsliga uppgifter sådana som kräver behörighet enligt 27 a §:

1) åtgärder i anslutning till fastställande och avgörande av avtal och beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt samt underhåll och 2) uppgifter i anslutning till utredande och fastställande av föräldraskap.

Den som sköter en uppgift som avses i 2 mom. ska säkerställa att barnets bästa enligt 5 § tillgodoses i förhandlingar om familjerättsliga avtal och i avgöranden som gäller sådana avtal. Den som sköter uppgiften kan fastställa ett familjerättsligt avtal som gäller barnet endast om barnatillsyningsmannen utifrån barnets individuella situation bedömer att avtalet är förenligt med barnets bästa. Den som sköter uppgiften ska för de parter som förhandlar om barnets angelägenheter erbjuda handledning i att avtala om barnets angelägenheter, information om de juridiska alternativen för avtal samt vid behov stöd vid utarbetandet av avtal.

Planeringen och tillhandahållandet av socialvård ska tillses i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag eller annars. Socialvårdens innehåll och kvalitet ska uppfylla kraven enligt lagstiftningen.

Välfärdsområdet ska tillhandahålla socialt arbete och social handledning och den allmänna sociala servicen så att de lämpar sig för alla klienter. Vid behov ska den som behöver hjälp och stöd hänvisas till särskild service. När socialvården tillhandahålls ska utgångspunkten vara att den kan uppsökas på eget initiativ i ett tillräckligt tidigt skede.

Socialvård ska om möjligt ordnas i anslutning till de olika förvaltningsområdenas basservice, om arrangemanget främjar samordningen av servicen och ordnandet av socialvård av god kvalitet.

Information om tillgängligt stöd inom socialvården, hur det kan sökas och förutsättningarna för beviljande av det ska publiceras på ett lättillgängligt och lättförståeligt sätt.

Ett ärende som gäller socialvård anhängiggörs och en klientrelation inleds när en klient eller dennes lagliga företrädare tar kontakt eller gör en ansökan, när en anmälan görs eller när en anställd hos välfärdsområdets socialvård på annat sätt i sitt arbete har fått kännedom om en person som eventuellt är i behov av socialvård.

En klientrelation i socialvården upphör när klienten inte längre är i behov av socialvård. Anteckning om inledandet och upphörandet av klientrelationen ska göras i en klienthandling inom socialvården.

Om en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), en socialkurator eller den som är anställd hos socialvården, undervisningsväsendet, idrottsväsendet, ungdomsväsendet, småbarnspedagogiken, räddningsväsendet, Nödcentralsverket, Tullen, polisen, Brottspåföljdsmyndigheten, arbetskraftsmyndigheten, Folkpensionsanstalten, utsökningsmyndigheten, en förläggning enligt 3 § 4 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel, Migrationsverket eller den myndighet som ansvarar för integrationstjänsterna i sitt arbete har fått kännedom om en person vars behov av socialvård är uppenbart, ska denna styra personen till att uppsöka socialvård eller med personens samtycke trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan om personen till den myndighet i välfärdsområdet som svarar för socialvården, så att personens stödbehov kan bedömas på det sätt som avses i 36 §.

Om den berörda personens samtycke inte kan fås och personen är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet eller om ett barns bästa nödvändigt kräver det, ska anmälan till socialvården trots sekretessbestämmelserna göras utan dröjsmål.

Även någon annan än en person som avses i 1 mom. kan göra en anmälan trots sekretessbestämmelser som gäller honom eller henne.

I samband med anmälan får det lämnas ut sådana uppgifter som gäller personen och som är nödvändiga för bedömning av behovet av socialvård.

Om anmälan gäller en äldre person, ska dessutom 25 § i äldreomsorgslagen iakttas.

Utöver de personer som avses i 35 § 1 mom. är de som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag hos någon av följande aktörer, eller som utför motsvarande uppgifter i ett uppdragsförhållande eller som självständig yrkesutövare skyldiga att utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till socialvården, om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver en utredning av eventuella behov av stöd eller barnskydd:

1) en producent av socialservice, småbarnspedagogik eller hälso- och sjukvårdstjänster,

2) en undervisnings- eller utbildningsanordnare,

3) en församling eller något annat religionssamfund,

4) en enhet som ordnar morgon- eller eftermiddagsverksamhet för skolelever,

5) Gränsbevakningsväsendet.

Trots bestämmelserna i 35 § och 35 a § 1 mom. gäller tystnadsplikten i samband med bikt eller annan själavård enligt vad som särskilt föreskrivs eller bestäms.

Om det finns grundad anledning att misstänka att ett ofött barn omedelbart efter sin födelse kommer att behöva socialvårdens stöd ska de personer som avses i 35 § 1 mom. och 35 a § 1 mom. trots sekretessbestämmelserna före barnets födelse göra en föregripande barnskyddsanmälan.

Även någon annan än en person som avses i 1 mom. kan göra en barnskyddsanmälan och en föregripande barnskyddsanmälan trots eventuella sekretessbestämmelser som gäller denne.

De personer som avses i 35 § 1 mom. och 35 a § 1 mom. är skyldiga att trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till polisen, när de på grund av omständigheter som de har fått kännedom om i sin uppgift har skäl att misstänka att ett barn utsatts för

1) en gärning som är straffbar som sexualbrott enligt 20 kap. i strafflagen (39/1889), eller

2) en gärning som är straffbar som brott mot liv och hälsa enligt 21 kap. i strafflagen och vars föreskrivna maximistraff är fängelse i minst två år.

Trots bestämmelserna i 35 § och 35 a § 1 mom. gäller tystnadsplikten i samband med bikt eller annan själavård enligt vad som särskilt föreskrivs eller bestäms.

Välfärdsområdet ska ordna sin verksamhet så att en person utan dröjsmål kan få kontakt med en verksamhetsenhet inom socialvården för att få den rådgivning och handledning som avses i 6 § eller för att anhängiggöra ett ärende som gäller socialvård.

Personen och dennes lagliga företrädare har rätt till ett personligt samtal med en för ärendet lämplig yrkesutbildad person inom socialvården enligt 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården senast den sjunde vardagen efter det att socialvårdsärendet blev anhängigt, om personen inte har en gällande klientrelation inom socialvården. Tidsfristen gäller inte sådana familjerättsliga uppgifter som avses i 29 c §. Också socialvårdsklienter har rätt till ett personligt samtal, om anhängiggörandet gäller en betydande förändring i klientens livssituation eller stödbehov. Ett personligt samtal behöver emellertid inte ordnas om det är uppenbart onödigt.

Vid bedömningen av stödbehovet utreds det huruvida klienten har behov av stöd eller annan hjälp inom socialvården och identifieras metoder för att tillgodose eventuella stödbehov. Därtill bedöms det huruvida det är fråga om en i 5 a § avsedd klient som behöver särskilt stöd. Klientens behov av brådskande stöd ska bedömas omedelbart.

Stödbehovet bedöms tillsammans med klienten, om inte det är uppenbart onödigt, och vid behov tillsammans med klientens lagliga företrädare, en anhörig, en närstående eller andra aktörer. Bedömningen genomförs i det personliga samtal som avses i 35 c § 2 mom. och vid behov i det efterföljande arbetet inom socialt arbete eller social handledning. Vid bedömningen ska klientens intresse beaktas på det sätt som avses i 4 och 5 §. Klienten ska informeras om sina rättigheter och skyldigheter enligt den allmänna lagstiftningen och speciallagstiftningen samt om alternativ för tillhandahållande av stöd inom socialvården.

För bedömningen av och slutsatserna i fråga om stödbehovet svarar en sådan legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården som är i ett tjänsteförhållande och som avses i 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, om inte något annat föreskrivs i lag. En socialarbetare ska svara för bedömningen av ett barns stödbehov, eller så ska stöd av en socialarbetare vara tillgängligt för bedömningen.

Vid bedömningen av äldre personers stödbehov ska dessutom äldreomsorgslagen följas. Vid bedömningen av stödbehovet hos personer med funktionsnedsättning ska dessutom bestämmelserna i lagen om funktionshinderservice följas. Vid bedömningen av barns stödbehov ska dessutom barnskyddslagen följas.

När stödbehovet är av tillfällig karaktär ska tillräckligt stöd ges i rätt tid för att förebygga ett långvarigare stödbehov.

När stödbehovet är fortlöpande eller återkommande, ska stödet ordnas så att målet är att klienten klarar sig själv och att stödbehovet upphör efter den tid som tillsammans med klienten ställts som mål.

För personer vars stödbehov är bestående eller långvarigt ska stödet om möjligt ordnas så att socialvårdens kontinuitet tryggas, om det inte ligger i klientens intresse att ändra stödet eller servicen. Om stödbehovet endast delvis är bestående eller långvarigt, ska stödet i övrigt ordnas i enlighet med vad som föreskrivs i 1 och 2 mom.

Välfärdsområdet ska regelbundet bedöma hur målen för klientens socialvård har uppnåtts och om det stöd som klienten får motsvarar klientens behov. Bedömningen ska i den utsträckning det är möjligt göras i samarbete med klienten.

Klientplanen ska basera sig på klientens stödbehov och i den ska fastställas de mål som eftersträvas med stödet inom socialvården samt metoderna för att tillgodose stödbehoven.

En klientplan ska utarbetas, om klientens situation, behov av stöd eller stöd som beviljats klienten kräver det för planeringen, tillhandahållandet eller uppföljningen av klientens socialvård. En klientplan ska utarbetas tillsammans med klienten, om det inte finns något uppenbart hinder för det. Vid behov ska klientens lagliga företrädare, anhöriga, närstående och andra aktörer delta i utarbetandet av klientplanen. Klientplanen ska ses över vid behov.

En klientplan ska utarbetas för en klient som behöver särskilt stöd. Klientplanen för ett barn som behöver särskilt stöd ska ses över vid behov, dock minst en gång om året.

För klienten utarbetas en klientplan som omfattar hela socialvården, om det är motiverat och möjligt med tanke på tillhandahållandet av klientens socialvård och klienten ger sitt samtycke till det. Planens innehåll ska samordnas med service och stöd som tillhandahålls av andra förvaltningsområden och som personen behöver. Med klientens samtycke kan det också utarbetas en gemensam plan som gäller service och stöd inom socialvården och andra förvaltningsområden. Ovannämnda gemensamma planer ska innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta och genomföra planen.

Bestämmelser om de uppgifter som ska antecknas i klientplanen och om antecknande av klientuppgifter i samarbete med social- och hälsovården eller andra aktörer finns i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023), nedan kunduppgiftslagen .

Om socialvårdens åtgärder inte räcker till för att möta en klients behov, ska den egna kontaktpersonen eller den yrkesutbildade person inom socialvården som träffar klienten med klientens samtycke göra en anmälan om saken till den myndighet som i första hand ansvarar för att vidta de åtgärder som krävs. Anmälan får innehålla sådana uppgifter som är nödvändiga för att möta klientens behov.

Den myndighet som tar emot den anmälan som avses i 1 mom. ska med klientens samtycke utan ogrundat dröjsmål meddela den anmälande myndigheten vilka åtgärder myndigheten har vidtagit med anledning av anmälan. En anmälan behöver emellertid inte göras om det är uppenbart onödigt.

Bestämmelser om utlämnande av uppgifter utan klientens samtycke finns i kunduppgiftslagen. I förvaltningslagen föreskrivs om hänvisning av en klient till den behöriga myndigheten.

För att bedöma stödbehovet, fatta beslut och tillhandahålla socialvård ska den myndighet inom socialvården som ansvarar för åtgärden se till att tillräcklig sakkunskap och kompetens med hänsyn till en persons individuella behov finns att tillgå. Om bedömningen av personens stödbehov och uppfyllandet av dem kräver service eller stödåtgärder av socialvården eller övriga myndigheter, ska dessa på begäran av den arbetstagare som ansvarar för åtgärden delta i bedömningen av personens stödbehov och i utarbetandet av en klientplan.

Socialvården tillhandahålls i samarbete med olika aktörer så att socialvården och vid behov de övriga förvaltningssektorernas service bildar en helhet som tillgodoser klientens intresse. Arbetstagaren ska enligt behov kontakta olika samarbetspartner och sakkunniga samt personens anhöriga och andra närstående.

Den egna kontaktpersonen har till uppgift att ansvara för planeringen av klientens socialvård som helhet och för uppföljningen av dess tillhandahållande. Den egna kontaktpersonen ska främja att målen för klientens socialvård uppnås, främja klientens delaktighet, se till att klientens intresse enligt 4 och 5 § tillgodoses och i enlighet med 38 § 4 mom. bedöma det stöd som klienten får som helhet.

En egen kontaktperson ska utses för socialvårdsklienten för den tid klientrelationen varar, om det behövs för att tillgodose klientens stödbehov. För en klient som behöver särskilt stöd ska det utses en egen kontaktperson för den tid som klientrelationen varar.

Den egna kontaktpersonen ska vara en sådan yrkesutbildad person som avses i 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, och uppgiften ska skötas i tjänsteförhållande. Den egna kontaktpersonen kan också vara en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är i tjänsteförhållande och som avses i 2 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, om det är motiverat med hänsyn till klientens socialvård som helhet. Den egna kontaktpersonen för ett barn som behöver särskilt stöd eller den arbetstagare som utför klientarbete tillsammans med kontaktpersonen ska vara en sådan socialarbetare som avses i 7 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården.

Med kartläggning av närståendenätverket avses att det utreds hur anhöriga eller andra närstående personer till klienten deltar i att stödja klienten. Kartläggningen av närståendenätverket görs i samband med att stödbehovet bedöms eller vid behov vid en annan tidpunkt under klientrelationen. Kartläggningen kan göras utan klientens samtycke endast om

1) klienten är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa och säkerhet och uppgifterna är nödvändiga för att bedöma stödbehovet, eller

Klienten har rätt att få ett skriftligt beslut om ordnandet av socialservicen.

Ett skriftligt beslut behöver dock inte ges i fråga om den dagcenterservice som avses i 24 b §. Därtill har klienten rätt att endast på begäran få ett skriftligt beslut om ordnandet av elevhälsans kuratorstjänster enligt 27 c §.

Klienten har rätt att på begäran få ett skriftligt beslut om ordnandet av sådant stöd som ges i form av socialt arbete och social handledning enligt 15 §.

Ett skriftligt beslut som fattas med anledning av en begäran ska meddelas utan obefogat dröjsmål, dock senast inom sju dagar från det att begäran har framställts.

Ärenden som gäller brådskande åtgärder ska handläggas och klienten ska utan dröjsmål få det stöd inom socialvården som denne behöver så att klientens rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras. I andra än brådskande ärenden ska socialvård ordnas utan ogrundat dröjsmål.

Det psykosociala stöd som avses i 25 § 6 mom. ska inledas inom en månad från det att behovet av metoden har konstaterats. Tiden kan vara längre än detta om utredningen av ärendet av något särskilt skäl kräver en längre handläggningstid eller om inledandet fördröjs av något annat särskilt skäl som hänger samman med klientens behov.

Ett skriftligt beslut om ordnande av socialvård ska verkställas senast inom 3 månader från det att ärendet blivit anhängigt. Tiden kan vara längre än detta om utredningen av ärendet av något särskilt skäl kräver en längre handläggningstid eller om verkställigheten fördröjs av något annat särskilt skäl som hänger samman med klientens behov.

Huvudsakligen administrativa ledningsuppgifter inom socialvården eller social- och hälsovården får skötas av en socialarbetare eller en person som har en för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen samt dessutom tillräcklig ledarförmåga. Den tjänsteinnehavare som ansvarar för socialvården ska alltid vara en sådan socialarbetare som avses i 7 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården.

Välfärdsområdet ska ha en tjänsteinnehavare som ansvarar för socialvården och som leder socialvårdens innehållsmässiga helhet samt styr och övervakar att den är lagenlig, av hög kvalitet och effektiv.

Den tjänsteinnehavare som ansvarar för socialvården ansvarar för beredskapen när det gäller tjänsteinnehavarens uppgifter enligt denna paragraf samt för beredskapen för störningssituationer och undantagsförhållanden enligt beredskapslagen (1552/2011).

Den tjänsteinnehavare som ansvarar för socialvården ansvarar för den innehållsmässiga samordningen av socialvården som helhet samt främjar integrationen av social- och hälsovården i välfärdsområdet. Dessutom ska den tjänsteinnehavare som ansvarar för socialvården i fråga om sina uppgifter främja samarbetet mellan välfärdsområdena samt mellan välfärdsområdet och andra aktörer.

En verksamhetsenhet inom socialvården ska ha en personal vars antal, utbildning och uppgiftsstruktur motsvarar antalet klienter vid verksamhetsenheten och deras stödbehov.

En socialarbetare ansvarar för klientsituationer eller klientrelationer som förutsätter krävande yrkesmässig eller etisk bedömning, ledning av krävande sektorsövergripande samarbete och samordning av klienters omfattande stödhelheter eller tillämpning av ett särskilt forskningsbaserat och erfarenhetsbaserat kunskapsunderlag.

En socialarbetare ansvarar också för klientsituationer och klientrelationer som förutsätter särskilt yrkeskunnande på grund av klientens behov av skydd eller på grund av kvaliteten på eller omfattningen av den service som klienten behöver.

Bestämmelser om socialarbetares särskilda uppgifter finns dessutom i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården och i speciallagar inom socialvården.

Bestämmelser om organiseringsansvaret för socialvården finns i lagen om välfärdsområden (611/2021), lagen om ordnande av social- och hälsovård och i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021). Bestämmelser om socialvårdens finansiering finns i lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021).

Bestämmelser om klientavgifter finns i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 14 § 1 mom. 3 punkten och 17 § träder dock i kraft först den 1 januari 2027.

Beslut som har fattats före ikraftträdandet av denna lag förblir i kraft under den giltighetstid som antecknats i beslutet, dock högst fram till den 30 juni 2028, och på dem tillämpas de bestämmelser som gällde när besluten fattades.

På besvär som anförs över beslut som har meddelats före ikraftträdandet av denna lag och på behandlingen av ett sådant besvärsärende vid en högre besvärsmyndighet tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Ett beslut som gäller registrering av socialservice och som fattats med stöd av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag förblir i kraft. En privat serviceproducent får fortsätta sådant socialt arbete och sådan social handledning som avses i den lag som ändras genom denna lag i form av socialt arbete och social handledning enligt 15 § i denna lag, sådan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som avses i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001), sådan verksamhet som främjar sysselsättningen av och arbetsverksamheten för personer med funktionsnedsättning och som avses i socialvårdslagen (710/1982) samt sådan social rehabilitering som avses i den lag som ändras genom denna lag i form av stöd för funktionsförmågan och delaktigheten enligt 17 § i denna lag samt familjearbete, rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor, intensifierat familjearbete och familjerehabilitering i hemmet eller i grupp i form av stöd för barnfamiljer enligt 18 § i denna lag, med iakttagande av denna lag och lagen om tillsynen över social- och hälsovården. Tillstånds- och tillsynsverket ska på tjänstens vägnar avgiftsfritt ändra registreringen av sådan service som nämns ovan och som gjorts före ikraftträdandet av denna lag till en registrering som gäller i denna lag avsedd service inom tre år från ikraftträdandet av denna lag. Om det sker väsentliga ändringar i en verksamhet i fråga om vilken det har fattats ett beslut som gäller registrering med stöd av de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande, ska Tillstånds- och tillsynsverket i samband med behandlingen av ändringen på tjänstens vägnar ändra registreringen till en registrering som gäller service enligt denna lag.

I denna lag avses med

3) kundhandling en handling som har upprättats eller tagits emot eller som innehåller uppgifter för bedömning av en kunds behov av socialvård eller hälso- och sjukvårdstjänster, för ordnande eller tillhandahållande av behövliga tjänster eller stöd eller för expediering av läkemedel,

11) tjänstetillhandahållare myndigheter, offentligrättsliga samfund, enskilda näringsidkare, samfund eller stiftelser som ordnar eller tillhandahåller socialvård eller hälso- och sjukvårdstjänster samt arbetsgivare som ordnar företagshälsovårdstjänster på det sätt som avses i 7 § 1 mom. 2 punkten i lagen om företagshälsovård (1383/2001),

Yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och andra personer som deltar i tillhandahållandet av tjänsterna ska i kundhandlingarna anteckna behövliga och tillräckliga uppgifter med tanke på att säkerställa ordnandet, planeringen, genomförandet, uppföljningen och övervakningen av socialvårdstjänsterna för en klient och vården av en patient.

Till klienthandlingarna inom socialvården hör anteckningar som yrkesutbildade personer och andra personer som deltar i ordnandet och tillhandahållandet av socialvård har gjort om ordnandet och tillhandahållandet av socialvården samt andra handlingar som gäller klienten och som hänför sig till ordnandet och tillhandahållandet av socialvården och handlingar som kommit till socialvården någon annanstans ifrån.

I klienthandlingar inom socialvården ska följande uppgifter antecknas:

3) uppgift om den arbetstagare som ansvarar för socialvården och servicen till klienten,

I klienthandlingar inom socialvården som gäller inledandet av ett ärende antecknas

2) en eventuell motivering för behovet av stöd eller service,

I klientplanen antecknas i den omfattning som klientens situation kräver

1) klientens, de närståendes och andra aktörers syn på klientens situation och behov av stöd,

2) målen för klientrelationen inom socialvården och en bedömning av hur målen har uppnåtts,

3) tjänster och andra metoder för att tillgodose stödbehoven,

4) klientens eventuella behov av särskilt stöd och information om hur klientens behov av särskilt stöd beaktas som en del av tillhandahållandet av socialvården.

I klientrapporten antecknas sådana händelser i anslutning till klienten eller klientrelationen som är väsentliga när det gäller ordnandet och tillhandahållandet av socialvård samt rättsskyddet och där klientens ärende har behandlats, tidpunkten för det stöd eller den service som klienten har fått samt vem som har deltagit i behandlingen av ärendet.

Om socialvård eller hälso- och sjukvårdstjänster tillhandahålls gemensamt av socialvårdspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal på ett verksamhetsställe för social- och hälsovård kan det för kunden göras en gemensam bedömning av stödbehovet, en gemensam kundplan och gemensamma anteckningar i kundrapporten för tjänsten i fråga samt utarbetas andra behövliga gemensamma kundhandlingar. De gemensamma kundhandlingarna ska i behövlig omfattning föras in i klientregistret inom socialvården och i patientregistret. Kundrapporten förs in i klientregistret inom socialvården. Anteckningarna i journalhandlingarna förs in i patientregistret.

Om social- och hälsovårdspersonal i samarbete tillhandahåller socialvård och social- och hälsovårdstjänster, kan det för kunden göras upp en gemensam bedömning av stödbehovet, en gemensam kundplan och andra behövliga gemensamma kundhandlingar. De gemensamma kundhandlingarna ska i behövlig omfattning föras in i klientregistret inom socialvården och i patientregistret.

En tjänstetillhandahållare eller en person som utför tjänstetillhandahållarens uppgifter får oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifter enligt socialvårdslagen (1301/2014) eller hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Välfärdsområdet kan ta ut en i 1 mom. avsedd avgift för nedan nämnda service enligt 14 § i socialvårdslagen (1301/2014) under följande förutsättningar:

Avgiftsfria är följande former av socialservice:

1) stöd för funktionsförmågan och delaktigheten med undantag för transporter och måltider enligt 14 § 1 mom. 3 punkten i socialvårdslagen, stöd för barnfamiljer enligt 4 punkten i det momentet, dagcenterservice som särskild service inom alkohol- och drogarbete enligt 16 punkten i det momentet, övervakning av umgänge mellan barn och förälder enligt 20 punkten i det momentet samt stöttat umgänge och övervakade byten enligt 27 § i den lagen,

Ett välfärdsområde får ta ut en månadsavgift av klienten för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg, långvarig familjevård och långvarig sluten vård. Avgiften för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och avgiften för långvarig sluten vård får utgöra högst 87,5 procent av klientens månadsinkomster, från vilka avdrag enligt 10 c och 10 d § har gjorts. Avgiften för långvarig familjevård får utgöra högst 85 procent av klientens månadsinkomster, från vilka avdrag enligt 10 c och 10 d § har gjorts.

Om klienten omedelbart innan den service som avses i 1 mom. har inletts har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller samboförhållande och klientens inkomster är större än makens eller sambons inkomster, bestäms avgiften på basis av makarnas eller sambornas sammanräknade månadsinkomster. Avgiften för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig sluten vård får då vara högst 43,75 procent och avgiften för långvarig familjevård högst 42,5 procent av makarnas eller sambornas sammanräknade månadsinkomster, från vilka avdrag enligt 1 mom. har gjorts. Om emellertid båda makarna eller samborna omfattas av långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg, långvarig familjevård eller långvarig sluten vård, bestäms avgiften dock i enlighet med 1 mom.

Betalningsprocenttalen är följande:

Betalningsprocenttal enligt familjens storlek Servicetimmar per månad 1 2 3 4 5 6 personer eller mer 4 timmar eller mindre 9,00 8,00 7,00 7,00 7,00 7,00 5 11,00 9,75 8,50 8,50 8,50 8,50 6 13,00 11,50 10,00 10,00 10,00 10,00 7 15,00 13,25 11,50 11,50 11,50 11,50 8 17,00 15,00 13,00 13,00 13,00 13,00 9 18,00 15,75 13,50 13,50 13,50 13,00 10 19,00 16,50 14,00 14,00 14,00 13,00 11 20,00 17,25 14,50 14,50 14,50 13,00 12 21,00 18,00 15,00 15,00 15,00 13,00 13 22,00 18,75 15,50 15,50 15,00 13,00 14 23,00 19,50 16,00 16,00 15,00 13,00 15 24,00 20,25 16,50 16,50 15,00 13,00 16 25,00 21,00 17,00 17,00 15,00 13,00 17 25,50 21,50 17,50 17,00 15,00 13,00 18 26,00 22,00 18,00 17,00 15,00 13,00 19 26,50 22,50 18,50 17,00 15,00 13,00 20 27,00 23,00 19,00 17,00 15,00 13,00 21 27,50 23,50 19,50 17,00 15,00 13,00 22 28,00 24,00 20,00 17,00 15,00 13,00 23 28,50 24,50 20,00 17,00 15,00 13,00 24 29,00 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 25 29,50 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 26 30,00 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 27 30,50 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 28 31,00 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 29 31,50 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 30 32,00 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 31 32,50 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 32 33,00 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 33 33,50 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 34 34,00 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 35 34,50 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 36 35,00 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 37 35,50 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00 38 eller mer 36,00 25,00 20,00 17,00 15,00 13,00

Välfärdsområdet får hos klienten ta ut en skälig avgift för sådana stödtjänster enligt 19 § 2 mom. i socialvårdslagen som ingår i beslutet om service för klienten och verksamhet som främjar socialt umgänge enligt 21 b § 1 mom. i den lagen samt motsvarande tjänster som stöder boendet och som ordnas på grundval av 14 § 2 mom. i socialvårdslagen.

I fråga om avgifter som bestäms enligt betalningsförmågan fattar välfärdsområdet ett beslut som gäller tills vidare. Avgiften ska emellertid justeras på ansökan av klienten eller klientens företrädare eller på initiativ av välfärdsområdet, om

5) beslutet om service för klienten ändras så att det påverkar storleken på klientavgiften,

Denna lag träder i kraft den 20 .

När det gäller det stöd för barnfamiljer som avses i 14 § 1 mom. 4 punkten i socialvårdslagen träder dock bestämmelsen i 4 § 1 punkten i kraft först den 1 juli 2027.

På socialt arbete som avses 14 § 1 mom. 1 punkten i socialvårdslagen, social handledning i 2 punkten i det momentet, familjearbete i 4 punkten i det momentet, rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor i 19 punkten i det momentet samt psykosocialt stöd som ordnas som service inom mentalvårdsarbete och som avses i 25 a § 2 mom. tillämpas de bestämmelser i 4 § 1 punkten som gällde vid lagens ikraftträdande.

Genom denna lag upphävs lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Den upphävda lagen med undantag av dess 27 § tillämpas dock till och med den 30 juni 2027. Efter att lagen trätt i kraft utarbetas dock inga nya aktiveringsplaner, aktiveringsplanerna revideras inte, nya perioder av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte inleds inte och de pågående perioderna förlängs inte.

De beslut om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som gällde vid ikraftträdandet av lagen förblir i kraft den tid som anges i beslutet, dock längst till och med den 30 juni 2027.

Om klientens aktiveringsplan vid ikraftträdandet av lagen har omfattat arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, upphör aktiveringsplanen att gälla när giltighetstiden för beslutet om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte löper ut. Före denna tidpunkt ska välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten i samarbete bedöma klientens stöd- och servicebehov i enlighet med 36 § i socialvårdslagen (1301/2014) och 33 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023), arbetskraftsmyndigheten ska för klienten utarbeta en sysselsättningsplan enligt 37 § i den lagen och välfärdsområdet ska för klienten utarbeta en klientplan enligt 39 § i socialvårdslagen, om förutsättningarna enligt den paragrafen uppfylls.

Om det vid ikraftträdandet av lagen inte har ingått arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i klientens aktiveringsplan, ska arbetskraftsmyndigheten när den granskar aktiveringsplanen efter ikraftträdandet utarbeta en sysselsättningsplan för klienten enligt 37 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, varvid aktiveringsplanen upphör att gälla. Om det i aktiveringsplanen har ingått annan socialservice än arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, ska välfärdsområdet samtidigt utarbeta en klientplan enligt 39 § i socialvårdslagen för klienten, om förutsättningarna enligt den paragrafen uppfylls.

Om klientens sektorsövergripande sysselsättningsplan vid ikraftträdandet av lagen har omfattat arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, ska välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten före utgången av giltighetstiden för beslutet om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte se över den sektorsövergripande sysselsättningsplanen i enlighet med 6 § i lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (381/2023).

Statsrådets förordning om statlig ersättning för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (1393/2014) gäller till och med den 30 juni 2028. Välfärdsområdet ska ansöka om ersättning för ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte senast den 31 december 2027.

I denna lag avses med

10 a) plan som ersätter sysselsättningsplanen en integrationsplan som avses i lagen om främjande av integration (681/2023) och en sektorsövergripande sysselsättningsplan som avses i lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (381/2023),

15) sysselsättningsfrämjande service jobbsökarträning, karriärträning, arbetskraftsutbildning och arbetssökandes frivilliga med arbetslöshetsförmån stödda studier enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice, prövning enligt 54 § 1 mom. 1 och 2 punkten i den lagen, arbetskraftsutbildning enligt lagen om yrkesutbildning och frivilliga studier enligt 28–31 § i lagen om främjande av integration,

En arbetssökande har under sju dagar efter en underlåtelse eller ett annat förfarande inte rätt till arbetslöshetsförmån, om han eller hon som arbetslös eller i lönesubventionerat arbete eller som mottagare av arbetslöshetsförmån enligt 3 kap. 3 § 3 mom. utan sådan orsak som avses i 11–14 § eller en med dessa jämställbar giltig orsak

7) vägrar delta i eller genom sitt eget förfarande är orsak till att för honom eller henne inte kan ordnas någon av följande serviceformer:b) arbetskraftsutbildning enligt lagen om yrkesutbildning, eller c) frivilliga studier enligt 28–30 § eller 31 § 1 mom. i lagen om främjande av integration,

9 a) vägrar delta i sådan i sysselsättningsplanen eller en ersättande plan överenskommen och med stöd av 108 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice ordnad verksamhet som förbättrar de allmänna förutsättningarna för jobbsökning och sysselsättning eller genom sitt eget förfarande är orsak till att för personen inte kan ordnas sådan service,

10) avbryter eller av eget förvållande blir tvungen att avbryta i 9 eller 9 a-punkten avsedd service,

Rätten till arbetslöshetsförmån återställs efter ett förfarande som har lett till föreläggande av skyldighet att vara i arbete när den arbetssökande i sammanlagt minst sex kalenderveckor har

3) bedrivit frivilliga heltidsstudier enligt 2 kap. 10 § 2 mom.,

4) varit sysselsatt på heltid i företagsverksamhet eller eget arbete, eller

5) deltagit i verksamhet som ordnats med stöd av 108 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

Vid tillämpningen av 1 mom. 1 punkten kan arbetet med avvikelse från 5 kap. 4 § 1 mom. beaktas enligt när det har utförts, men det utförda arbetet och lönen för det beaktas dock bara en gång. Vid tillämpningen av 1 mom. 5 punkten beaktas de kalenderveckor under vilka den arbetssökande minst en gång faktiskt har deltagit i verksamhet som ordnats med stöd av 108 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

Under tiden för jobbsökarträning, karriärträning och prövning har en arbetssökande inte rätt till arbetslöshetsförmån för de dagar då denne inte deltar i servicen, om inte frånvaron beror på

Folkpensionsanstalten, arbetskraftsmyndigheten, Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, arbetslöshetskassorna och besvärsinstanser enligt denna lag har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som behandlas eller annars för att verkställa uppdrag enligt denna lag eller en för Finland bindande överenskommelse om social trygghet eller annan internationell rättsakt som gäller social trygghet

3) av arbetsgivare, uppdragsgivare eller någon annan som låter utföra arbete, arbetslöshetskassor, arbetsplatskassor och utbildningsproducenter enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice och andra läroanstalter samt av aktörer som ordnar sådan verksamhet som avses i 108 § i den lagen,

Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 2 a kap. 9 § 1 mom. 9 a-punkten och 10 punkten, 10 a § 1 mom. 3–5 punkten och 3 mom. samt 13 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten träder dock i kraft först den 1 april 2027.

På betalning av arbetslöshetsförmån och kostnadsersättning för tiden för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag till och med den 30 juni 2027.

På en arbetssökandes förfarande som avses i 2 a kap. och som hänför sig till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller till fullgörandet av den jobbsökningsskyldighet eller någon annan skyldighet som ingår i aktiveringsplanen och som har skett senast den 30 juni 2027 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Vid tillämpningen av 2 kap. 16 § och 2 a kap. 10 a § i den lag som ändras genom denna lag beaktas arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte också efter ikraftträdandet av denna lag.

Denna lag tillämpas utöver det som avses i 2 § också på

3) arbete som sammanhänger med rehabilitering,

Denna lag träder i kraft den 20 .

I den offentliga arbetskraftsservicen ingår även sakkunnigbedömningar som gäller enskilda kunders serviceprocess, försöksverksamhet enligt denna lag, arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och stöd, subventioner och ersättningar till arbetsgivare och enskilda kunder samt sysselsättningspolitiskt stöd.

I denna lag avses med

8) plan som ersätter sysselsättningsplanen en integrationsplan enligt lagen om främjande av integration (681/2023) eller en sektorsövergripande sysselsättningsplan enligt lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (381/2023),

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf tillämpas inte på en arbetssökande för vilken det har upprättats en sektorsövergripande sysselsättningsplan och på vilken tillämpas lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen, om det i den arbetssökandes plan har avtalats om en i 2 a kap. 9 § 1 mom. 7 eller 9 punkten avsedd service, dock inte om ett kompletterande samtal om jobbsökning.

Arbetskraftsmyndigheten kan för verksamhet som ordnas för arbetslösa arbetssökande som varit arbetslösa länge bevilja sysselsättningspolitiskt stöd som förbättrar de allmänna förutsättningarna för jobbsökning och sysselsättning. Den verksamhet som stöds ska vara regelbunden, målinriktad och verkningsfull. Arbetskraftsmyndigheten kan dessutom ställa andra villkor som behövs för att målet med den verksamhet som ordnas ska uppnås.

Arbetskraftsmyndigheten ska offentligt meddela att stödet kan sökas.

Stöd kan beviljas registrerade föreningar och stiftelser. Stödmottagarens verksamhet ska innan stödet söks ha pågått minst ett år som registrerad förening eller stiftelse.

Stöd kan inte beviljas om

1) den som ansöker om stöd, eller dennes i 47 kap. 8 § 1 mom. 2 punkten i strafflagen avsedda företrädare, genom en lagakraftvunnen dom har dömts till straff för ett brott som avses i 6 a § i det kapitlet under det år då stödet beviljas eller de två föregående åren,

2) den som ansöker om stöd, eller dennes i 47 kap. 8 § 1 mom. 2 punkten i strafflagen avsedda företrädare, genom en lagakraftvunnen dom har dömts till straff för ett brott som avses i 186 § i utlänningslagen under det år då stödet beviljas eller de två föregående åren, eller

3) den som ansöker om stöd genom ett lagakraftvunnet beslut har påförts en påföljdsavgift som avses i 11 a kap. 3 § i arbetsavtalslagen under det år då stödet beviljas eller de två föregående åren.

Stöd kan beviljas för kostnader som behövs för ordnande av verksamhet som avses i 108 § 1 mom. Av lönekostnaderna kan godkännas lönekostnader som är skäliga och nödvändiga med tanke på den verksamhet som ordnas och anknytande lagstadgade kostnader.

Stöd beviljas inte och får inte användas för

1) ekonomisk verksamhet,

2) anordnande av arbetsverksamhet

3) offentlig arbetskraftsservice,

4) andra än i 3 punkten avsedda sådana tjänster som kommunen enligt lag är skyldig att ordna,

5) verksamhet för vilken det finns överlappande finansiering,

6) investeringar eller anskaffningsutgifter för lösa anläggningstillgångar,

7) utvecklingsverksamhet.

Stödbeloppet uppgår till högst 100 procent av de kostnader som täcks med stödet.

När beslut fattas om stödnivån och stödbeloppet ska åtminstone beaktas innehållet i den verksamhet som stöds samt antalet personer som hör till verksamhetens målgrupp och deras behov av individuell vägledning och individuellt stöd. Arbetskraftsmyndigheten kan också beakta andra omständigheter som behövs med tanke på uppfyllandet av de förutsättningar för stöd som avses i 108 § 1 mom.

Stöd kan beviljas för högst tre år i sänder.

Uppgifter om kunder och om producenter av arbetskraftsservice får användas

2) för skötsel av de uppgifter som i lagen om främjande av integration, lagen om utkomstskydd för arbetslösa, lagen om allmänt stöd och lagen om yrkesutbildning föreskrivs för arbetskraftsmyndigheter eller för Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret samt för skötsel av sådana uppgifter avseende tjänster för internationell rekrytering och av sådan rådgivning avseende arbetskraftsservice och utkomstskydd för arbetslösa som föreskrivs för Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret i lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret (531/2025),

En arbetskraftsmyndighet har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för att verkställa arbetskraftsservice av andra arbetskraftsmyndigheter, andra kommunala myndigheter, statliga myndigheter, välfärdsområden, Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassor, Pensionsskyddscentralen, Sysselsättningsfonden, serviceproducenter inom arbetskraftsservice, andra producenter av sådan service till stöd för sysselsättning som arbetskraftsmyndigheten ordnar och som överenskommits i en sysselsättningsplan eller en ersättande plan samt av aktörer som ger sådan arbetsprövning som avses i 54 § eller ordnar verksamhet som får sådant sysselsättningspolitiskt stöd som avses i 108 §.

Producenter av arbetskraftsservice, producenter av sådan service till stöd för sysselsättning som en arbetskraftsmyndighet ordnar och som överenskommits i en sysselsättningsplan eller en ersättande plan och aktörer som ordnar verksamhet som får i 108 § avsett sysselsättningspolitiskt stöd har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt av arbetskraftsmyndigheter och av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret få de uppgifter om enskilda kunder som är nödvändiga för att producera och ge service. Uppgifter om en kunds hälsotillstånd får lämnas ut till en serviceproducent och en aktör som ordnar verksamhet som får sysselsättningspolitiskt stöd endast om kunden skriftligt och specifikt samtycker till detta.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Följande bestämmelser i 10 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa tillämpas på betalning av allmänt stöd under tiden för sysselsättningsfrämjande service:

4) 5 § i det kapitlet om särskilda bestämmelser om arbetskraftsutbildning.

Folkpensionsanstalten, arbetskraftsmyndigheten, Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och de besvärsinstanser som avses i denna lag har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som behandlas eller annars för att verkställa uppdrag enligt denna lag eller en för Finland bindande överenskommelse om social trygghet eller annan internationell rättsakt som gäller social trygghet

3) av arbetsgivare, uppdragsgivare eller någon annan som låter utföra arbete, arbetslöshetskassor, arbetsplatskassor och utbildningsproducenter enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice och andra läroanstalter samt av aktörer som ordnar sådan verksamhet som avses i 108 § i den lagen,

Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 45 § 1 mom. 3 punkten träder dock i kraft först den 1 april 2027.

Inkomstregisterenheten förmedlar och lämnar ut sådana uppgifter ur inkomstregistret som en uppgiftsanvändare trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, med stöd av någon annan lag har rätt att få av prestationsbetalaren eller av andra uppgiftsanvändare, som följer:

9) till de försäkringsanstalter som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för sådant avgörande av ett försäkrings- eller ersättningsärende eller sådant uppfyllande av tillsynsplikten som föreskrivs i den lagen eller för försäkrings- och ersättningshandläggning, när det gäller en försäkring som har tecknats i enlighet med bestämmelserna i lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (460/2015), familjevårdslagen (263/2015), lagen om stöd för närståendevård (937/2005), lagen om skadestånd för olycksfall åt personer, som intagits i särskilda straff-, underhålls- och vårdanstalter (894/1946), kommunallagen (410/2015), socialvårdslagen (1301/2014) eller lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), samt för verkställigheten av uppdrag och för uppfyllande av tillsynsplikten enligt de ovannämnda lagarna och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs i socialvårdslagen (710/1982) 27 d och 27 d §, sådana de lyder, 27 d § i lag 68/2002 och 27 e § i lagarna 68/2002 och 1648/2015.

Denna lag träder i kraft den 20 .

De bestämmelser i 27 d § som gällde vid ikraftträdandet tillämpas så länge som avtal som upprättats med stöd av paragrafen är i kraft.

De beslut om arbetsverksamhet för handikappade som fattats med stöd av den upphävda 27 e § före ikraftträdandet av denna lag förblir i kraft under den giltighetstid som antecknats i beslutet, dock längst till och med den 30 juni 2028, och på dem tillämpas de bestämmelser som gällde när besluten fattades.

Till specialomsorgerna hör

3) arbetsverksamhet enligt 17 § i socialvårdslagen, dagverksamhet enligt 25 § i lagen om funktionshinderservice samt arbetsverksamhet enligt 27 § i lagen om funktionshinderservice i anslutning till krävande multiprofessionellt stöd enligt 16 § i den lagen.

Begränsningsåtgärder enligt 42 f–42 h och 42 k § får utöver det som föreskrivs i 1 mom. också användas i följande fall inom specialomsorgerna:

1) arbetsverksamhet enligt 17 § i socialvårdslagen, när den ordnas på en verksamhetsenhet inom socialvården som har tillräckligt många yrkesutbildade personer inom socialvården eller hälso- och sjukvården,

2) dagverksamhet enligt 25 § i lagen om funktionshinderservice, när den ordnas på en verksamhetsenhet inom socialvården som har tillräckligt många yrkesutbildade personer inom socialvården eller hälso- och sjukvården, eller

3) arbetsverksamhet enligt 27 § i lagen om funktionshinderservice, när den ordnas på en verksamhetsenhet inom socialvården som har tillräckligt många yrkesutbildade personer inom socialvården eller hälso- och sjukvården.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Med stöd av denna lag ordnas service för sådana personer med funktionsnedsättning vars nödvändiga behov av hjälp och stöd som beror på en begränsning i funktionsförmågan avviker från det behov av hjälp och stöd som vanligen hänför sig till det aktuella livsskedet. I denna lag avses med livsskeden tidsperioder som hör till människans allmänna levnadslopp och som är förenade med för dem typiska utvecklingsfaser och uppgifter. Livsskeden enligt denna lag är barndomen, ungdomen, vuxenlivet och ålderdomen. När rätten att få funktionshinderservice bedöms i olika livsskeden ska bestämmelsen i 1 § om lagens syfte beaktas. Vid bedömningen ska också beaktas servicens kontinuitet vid övergången från ett livsskede till ett annat. Bedömningen av rätten att få funktionshinderservice i olika livsskeden ska göras individuellt som en del av den bedömning av stödbehovet som avses i 4 § i denna lag och i 36 § i socialvårdslagen.

I 36 och 39 § i socialvårdslagen finns det bestämmelser om bedömning av stödbehovet och om utarbetandet av en klientplan i samarbete med klienten. Utöver vad som föreskrivs i de bestämmelserna, ska servicen tillhandahållas och följas upp i samarbete med personen med funktionsnedsättning så att personen har möjlighet att delta i klientprocessens alla faser. Delaktigheten för personer med funktionsnedsättning ska stödjas på det sätt som personens funktionsförmåga, ålder, utvecklingsfas och livssituation förutsätter. Personen ska vid behov få stöd i att få information och för att bilda sig en egen åsikt och uttrycka den.

Bestämmelser om bedömning av stödbehovet och utarbetande av en klientplan finns i 36 och 39 § i socialvårdslagen. För bedömningen av stödbehovet och utarbetandet av en klientplan för en person med funktionsnedsättning svarar dock alltid en i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) avsedd yrkesutbildad person som är anställd i tjänsteförhållande.

Vid bedömningen av stödbehovet ska det på det sätt som förutsätts i 2 § 4 mom. individuellt bedömas om det är fråga om ett behov av hjälp och stöd som vanligen hänför sig till det aktuella livsskede som personen med funktionsnedsättning befinner sig i eller om det är fråga om ett behov som avviker från detta. Den individuella bedömningen av personens stödbehov ska innefatta en bedömning av om personens behov kan tillgodoses genom service enligt en lag som nämns i 2 § 3 mom.

Bestämmelser om fattande av beslut som gäller servicen och om verkställigheten av besluten finns i 44 a § i socialvårdslagen. En yrkesutbildad person inom socialvården som är anställd i tjänsteförhållande ska dock alltid fatta beslut om service för personer med funktionsnedsättning. Beslut om service för en person med funktionsnedsättning enligt denna lag ska fattas så att beslutet är i kraft tills vidare, om inte personens eget intresse, individuella situation eller servicens karaktär kräver att beslutet är i kraft för viss tid. Bestämmelser om tryggandet av socialvårdens kontinuitet finns dessutom i 38 § 3 mom. i socialvårdslagen.

En person med funktionsnedsättning har rätt att delta i dagverksamhet, om personen är yngre än den ålder för ålderspension som anges i 10 § 1 mom. i folkpensionslagen (568/2007) och behöver dagligt stöd för delaktigheten och inte kan delta i arbetsverksamhet som ordnas med stöd av 17 § i socialvårdslagen, eller om sådana verksamheter inte motsvarar personens individuella behov. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan kan en person med funktionsnedsättning som förvärvsarbetar eller deltar i arbetsverksamhet eller i verksamhet i sysselsättningssyfte delvis också delta i dagverksamhet, om det främjar personens delaktighet eller möjligheter till sysselsättning.

En person med utvecklingsstörning som avses i 1 § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1997) har rätt att delta i arbetsverksamhet, om arbetsverksamhet som ordnas med stöd av 17 § i socialvårdslagen inte motsvarar personens individuella behov.

En person med utvecklingsstörning som deltar i arbetsverksamhet har rätt till avgiftsfria resor till arbetsverksamheten, om personen har särskilda svårigheter att röra sig och inte utan oskäligt stora svårigheter självständigt kan använda den offentliga kollektivtrafiken. På arbetsverksamhet tillämpas dessutom 17 § 6 mom. i socialvårdslagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

När kompletteringsbeloppet beräknas beaktas inte som årsinkomst följande till den efterlevande maken utgående betalningar:

18) förmån eller ersättning som betalas för arbetsverksamhet enligt 17 § i socialvårdslagen (1301/2014) eller någon annan motsvarande verksamhet,

Denna lag träder i kraft den 20 .

När bostadsbidraget beräknas skall som årsinkomst inte beaktas sökandens och sökandens makes, makas eller sambos

9) förmån eller ersättning som betalas för arbetsverksamhet enligt 17 § i socialvårdslagen (1301/2014) eller någon annan motsvarande verksamhet,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Hygienpass krävs dock inte av den som arbetar i livsmedelslokaler enbart

3) i egenskap av klient enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), inom dagverksamhet enligt lagen om funktionshinderservice (675/2023) eller inom arbetsverksamhet enligt 17 § i socialvårdslagen (1301/2014).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Trots vad som föreskrivs i 1–7 mom. kan sänkningen av grunddelen endast göras om den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och om sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig. Sänkningen av grunddelen grundar sig på individuell prövning. Bestämmelser om skyldigheten för en anställd hos Folkpensionsanstalten att göra en anmälan till socialvården finns i 35 § i socialvårdslagen (1301/2014).

Som inkomster beaktas dock inte

7) sådant ekonomiskt stöd som avses i 35 § och 36 § 1 mom. 2 punkten i barnskyddslagen (417/2007), sådant ekonomiskt stöd för tryggande av boende och försörjning i eftervården som avses i 76 a § i den lagen eller sådant ekonomiskt stöd som avses i 28 § socialvårdslagen,

Folkpensionsanstalten och välfärdsområdet ska samarbeta i klientens ärende för att uppnå målen i denna lag inom sina respektive verksamhetsområden. Vad som i 41 § i socialvårdslagen föreskrivs om sektorsövergripande samarbete för socialvårdsklienter och i 35 § i den lagen om anmälan till socialvården, tillämpas också på Folkpensionsanstalten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För tryggande av befolkningens social- och hälsovård under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 4–6 punkten kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att välfärdsområdet och välfärdssammanslutningen kan avstå från

2) bedömning av stödbehovet i enlighet med 36 § i socialvårdslagen,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Välfärdsområdet ska på grundval av en bedömning av stödbehovet i enlighet med 36 § i socialvårdslagen fatta beslut om ordnande av barnets boende i familjegrupphem, familjevård eller på något annat ändamålsenligt sätt med beaktande av barnets individuella situation och bästa.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För genomförandet av vården och rehabiliteringen ska det i förekommande fall upprättas en vård- och serviceplan i enlighet med 4 a § i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992).

Om bedömningen av stödbehovet enligt socialvårdslagen, fattandet av beslut eller tillhandahållandet av socialvård kräver hälso- och sjukvårdstjänster, ska en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är anställd hos det välfärdsområde som ansvarar för hälso- och sjukvården på begäran av den arbetstagare som ansvarar för socialvårdsåtgärden delta i bedömningen av personens stödbehov och i utarbetandet av en klientplan.

I samband med den bedömning som krävs för brådskande vård ska en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedöma om patientens behov av socialvård är uppenbart. Bestämmelser om skyldigheten för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården att styra en person till att uppsöka socialvård samt om skyldigheten att göra en anmälan om personens behov av socialvård till den myndighet som ansvarar för socialvården i välfärdsområdet finns i 35 § i socialvårdslagen.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska även i samband med en bedömning av behovet av den icke-brådskande vård som avses i detta kapitel bedöma om patienten har ett uppenbart behov av socialvård. Bestämmelser om skyldigheten för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården att styra en person till att uppsöka socialvård samt om skyldigheten att göra en anmälan om personens behov av socialvård till den myndighet som ansvarar för socialvården i välfärdsområdet finns i 35 § i socialvårdslagen och bestämmelser om bedömning av stödbehovet finns i 36 § i socialvårdslagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Utredningen ska inledas snarast möjligt och slutföras utan ogrundat dröjsmål efter det att

1) den äldre personen har sökt sådan bedömning av det stödbehov som avses i 36 § i socialvårdslagen,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Personer som söker internationellt skydd, får tillfälligt skydd eller är offer för människohandel och som inte har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland har rätt till socialt arbete och social handledning enligt 15 § i socialvårdslagen (1301/2014), om en sådan yrkesutbildad person inom socialvården som avses i 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) har bedömt det vara nödvändigt för dessa personer att få socialt arbete och social handledning under den tid som de har rätt till mottagningstjänster eller är upptagna i hjälpsystemet. Vid socialt arbete och social handledning iakttas bestämmelserna om socialarbetares särskilda uppgifter i 49 c § i socialvårdslagen.

Om det stöd som ges i form av socialt arbete och social handledning inte räcker till för att tillgodose klientens behov av nödvändigt stöd eller om det inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt, har klienten rätt att få socialservice enligt 14 § i socialvårdslagen, om en yrkesutbildad person inom socialvården har bedömt det vara nödvändigt för personen att få socialservice under den tid som denne har rätt till mottagningstjänster eller är upptagen i hjälpsystemet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

En part, hans ombud eller hans biträde har inte den i 1 mom. avsedda rätten

7) när det är fråga om en sekretessbelagd adress-, telefon- och annan motsvarande kontaktinformation som hänför sig till något annat vittne än ett sådant som avses i 6 a-punkten eller till en målsägande, till en part eller till någon som har gjort polisanmälan, en anmälan som avses i 35 a § i socialvårdslagen (1301/2014) eller någon annan därmed jämförbar anmälan som förutsätter myndighetsåtgärder, om utlämnandet av uppgifter skulle äventyra säkerheten, intressena eller rättigheterna för vittnet, målsäganden eller parten eller för den som gjort anmälan,

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om att göra barnskyddsanmälan och föregripande barnskyddsanmälan finns i 35 a § i socialvårdslagen (1301/2014). Bestämmelser om anmälan till socialvården för bedömning av stödbehovet finns i 35 § i socialvårdslagen. Om den som är anmälningspliktig enligt nämnda bestämmelser har kontaktat den myndighet som ansvarar för socialvården, behöver det inte på basis av samma uppgifter göras en anmälan till det uppsökande ungdomsarbetet.

Denna lag träder i kraft den 20 .