HE 187/2025 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 11.12.2025

Utvidgning och smidigare åtalsuppgörelse

Lagstiftning om utvidgat tillämpningsområde för åtalsuppgörelse

Åtalsuppgörelse utvidgas till att omfatta grovt narkotikabrott, grovt rån och grov människohandel. Den som misstänks för brott kan få ett lindrigare straff genom att erkänna sin gärning, vilket påskyndar och underlättar rättsprocessen.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
11.12.2025
Senaste händelse
13.5.2026
Omröstningar
0
Anföranden
9
Stadfäst
16.6.2026
Författning
540/2026

Vad som föreslås

Till tillämpningsområdet för åtalsuppgörelse och erkännandeförfarande fogas grovt narkotikabrott, grovt rån och grov människohandel. Dessutom ska man i fortsättningen också kunna förhandla om samfundsbot, näringsförbud samt vinning av brott till den del yrkandet överskrider målsägandens skadeståndsyrkande. Myndigheterna åläggs en skyldighet att bedöma förutsättningarna för förhandling, åtalsuppgörelse möjliggörs ännu i ändringsinstansen och tidsfristen för erkännanderättegång förlängs från 30 dagar till 60 dagar.

Vad det betyder

Reformen sparar arbetstid för förundersökningsmyndigheterna, åklagarna och domstolarna samt påskyndar handläggningen av ärenden. Konsekvenserna berör parterna i straffprocessen, särskilt svarande som misstänks för ekonomiska brott och narkotikabrott samt företag inom vars verksamhet brott har begåtts. Lagarna avses träda i kraft den 1 juni 2026.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

9 anföranden · 6 talare · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I plenum behandlades utvidgningen av tillämpningsområdet för åtalsuppgörelse till nya grova brottsrubriceringar i syfte att påskynda och göra rättsprocesserna smidigare. Debatten var helt enhällig, och propositionen ansågs effektivisera myndigheternas resursanvändning och förbättra rättsskyddet. Propositionen fick stöd utan några invändningar.

  • Reformen förkortar domstolsprocessernas längd, stärker rättsskyddet och frigör resurser hos polisen och åklagarna för att bekämpa krävande och organiserad brottslighet.

    Esitys yksinkertaistaa oikeusjärjestelmää, tehostaa rikosprosessia ja vahvistaa yhteiskunnan kykyä torjua vakavaa rikollisuutta.
    Juha Hänninen
  • Propositionen gör rättsprocesser som dragit ut på tiden smidigare och snabbare samt frigör myndighetsresurser för att utreda allvarliga brott utan att försvaga någons rättsskydd.

    Tämän esityksen tarkoituksena on lisätä syyteneuvottelujen käyttöä. Esitys liittyy hallitusohjelman tavoitteeseen nopeuttaa ja sujuvoittaa oikeusprosesseja.
    Leena Meri

Sammandraget är AI-genererat utifrån 9 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin lakivaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 187/2025 vp sisältyvien 1.—4. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyt, hallituksen esitykseen HE 187/2025 vp sisältyvät 1.—4. lakiehdotuksen. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 11.12.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
  2. 10.2.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 23.4.2026Valiokunnan mietintö tai lausunto · lakivaliokunta
  4. 28.4.2026Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 5.5.2026Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 12.5.2026Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag4

  • 1Laki oikeudenkäynnistä rikosasioissa annetun lain 1 ja 5 b luvun muuttamisestaHyväksytty · 540/2026 · 16.6.2026
  • 2Laki esitutkintalain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 541/2026 · 16.6.2026
  • 3Laki rikoslain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 542/2026 · 16.6.2026
  • 4Laki liiketoimintakiellosta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 543/2026 · 16.6.2026

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av 1 och 5 b kap. i lagen om rättegång i brottmål

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) 1 kap. 10 § och 10 a § 1 mom. samt 5 b kap. 2 § 1 mom., sådana de lyder, 1 kap. 10 § i lagarna 670/2014, 68/2021 och 926/2024 samt 1 kap. 10 a § 1 mom. och 5 b kap. 2 § 1 mom. i lag 670/2014, och fogas till 1 kap. 8 b §, sådan den lyder i lag 670/2014, ett nytt 2 mom. och till 5 b kap. 4 §, sådan den lyder i lag 670/2014, ett nytt 3 mom. som följer:

1 kap. – Om åtalsrätt och åtalsprövning

8 b §

Åklagaren får i ett domsförslag som avses i 10 § förbinda sig att avstå från att yrka på förverkande av den ekonomiska vinningen av brottet, om vinningen motsvarar den skada som orsakats målsäganden. Då får åklagaren avstå från att yrka på förverkande av vinningen till den del som målsäganden inte yrkar på skadestånd eller återbäring av obehörig vinst.

10 §

Åklagaren ska överväga huruvida det finns förutsättningar för ett domsförslag. Åklagaren får under förundersökningen och åtalsprövningen och medan ett brottmål är anhängigt vid domstolen vidta åtgärder för att lägga fram ett domsförslag och för att det ska behandlas i en erkännanderättegång enligt 5 b kap., om

1) det misstänkta brottet är ett brott som avses i 25 kap. 3 a §, 31 kap. 2 § eller 50 kap. 2 § i strafflagen (39/1889) eller det strängaste straff som föreskrivs för det misstänkta brottet är fängelse i högst sex år, dock inte om det misstänkta brottet är ett brott som avses i 20 kap. 1, 3–5, 9, 14, 16 eller 18 § eller i 21 kap. 5, 6 a, 6 c eller 7–15 § i strafflagen, och

2) åklagaren finner att behandlingen av målet i en erkännanderättegång enligt 5 b kap. är befogad med beaktande av sakens natur och de yrkanden som framställs, de kostnader som behandlingen av målet uppenbart medför och den tid som går åt för behandlingen av målet samt eventuella frågor om medverkan till brott i fråga om det misstänkta brottet eller ett brott med direkt anknytning till det.

Ett domsförslag får läggas fram när

1) den som är misstänkt för brottet i fråga eller svaranden i brottmålet erkänner det misstänkta brottet och samtycker till att saken behandlas i en rättegång som avses i 5 b kap.,

2) åklagaren och den misstänkte eller svaranden i brottmålet är ense om det brott som tillräknas,

3) målsäganden vid förundersökningen har meddelat att denne inte har några anspråk i målet eller att denne samtycker till att målet behandlas i en rättegång som avses i 5 b kap.

I domsförslaget förbinder sig åklagaren att yrka på straff i enlighet med en lindrigare straffskala enligt 6 kap. 8 a § i strafflagen. Åklagaren får förbinda sig att i enlighet med 8 § 2 mom. i detta kapitel avstå från att väcka åtal för ett eller flera misstänkta brott. Åklagaren får i ett domsförslag också i enlighet med 7 § i lagen om näringsförbud (1059/1985) ingå en förbindelse som gäller näringsförbud.

Åklagaren får i ett domsförslag förbinda sig att i enlighet med 9 kap. 5 § 2 mom. i strafflagen yrka på sänkt samfundsbot.

Åklagaren får i ett domsförslag förbinda sig att i enlighet med 8 b § 2 mom. avstå från att yrka på förverkande av den ekonomiska vinningen av brottet.

Domsförslaget ska avfattas skriftligt och dateras och parterna ska underteckna det. På domsförslaget tillämpas vad som i 5 kap. 3 § föreskrivs om stämningsansökan. Utöver detta ska följande uppgifter anges i domsförslaget:

1) de uppgifter som avses i 2 mom. samt åklagarens förbindelse att yrka på straff i enlighet med den lindrigare straffskalan,

2) eventuella förbindelser som gäller näringsförbud, samfundsbot eller ekonomisk vinning av brott,

3) åklagarens ståndpunkt i fråga om arten av och storleken på det straff som ska dömas ut,

4) vad åklagaren utan domsförslaget hade yrkat på i målet i fråga om arten av och storleken på straffet, i fråga om längden av och innehållet i näringsförbudet och i fråga om arten av förverkandepåföljd för den ekonomiska vinningen av brottet.

I ett brottmål där Europeiska åklagarmyndigheten utövar behörighet förutsätts det för framläggande av ett domsförslag att en permanent avdelning vid Europeiska åklagarmyndigheten har samtyckt till förfarandet. Målet ska på det sätt som föreskrivs i artikel 40 i rådets förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten föras till den permanenta avdelningen för avgörande innan åklagaren fattar beslut om att lägga fram ett domsförslag.

10 a §

När åklagaren finner att ett domsförslag om det misstänkta brottet kan läggas fram, ska denne överlägga med den misstänkte eller svaranden i brottmålet om att lägga fram ett domsförslag. Åklagaren ska vid behov utreda om målsäganden samtycker till att målet behandlas i en erkännanderättegång enligt 5 b kap. Om brottet har begåtts i en juridisk persons verksamhet på det sätt som avses i 9 kap. 1 § i strafflagen, kan åklagaren överlägga med den juridiska personen om ett domsförslag som gäller samfundsbot.

5 b kap. – Erkännanderättegång

2 §

En erkännanderättegång ska hållas inom 60 dagar från det att målet blivit anhängigt. Om erkännanderättegången inställs, ska en ny erkännanderättegång hållas inom 60 dagar från den dag då rättegången skulle hållas. Om bristfälligheter eller oklarheter i domsförslaget eller någon annan viktig orsak kräver det, får tidsfristen förlängas.

4 §

I domen ska utöver det utdömda straffet uppges hurdant straff i fråga om art och storlek som domstolen skulle ha dömt ut utan domsförslaget. Om det i målet döms ut ett näringsförbud eller en förverkandepåföljd för ekonomisk vinning av brott, ska domstolen i domen uppge hurdant näringsförbud eller hurdan förverkandepåföljd för ekonomisk vinning av brott domstolen skulle ha dömt ut utan domsförslaget. I domen ska det också antecknas de i 1 kap. 10 § 6 mom. 2–4 punkten avsedda uppgifter som åklagaren angett.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av förundersökningslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i förundersökningslagen (805/2011) 3 kap. 10 a § 5 mom. samt 4 kap. 16 § 1 mom. 7 punkten och 18 § 10 punkten, sådana de lyder, 3 kap. 10 a § 5 mom. i lag 924/2024 samt 4 kap. 16 § 1 mom. 7 punkten och 18 § 10 punkten i lag 453/2023, och fogas till 3 kap. 3 § ett nytt 4 mom., till 4 kap. 16 § 1 mom., sådant det lyder i lag 453/2023, en ny 8 punkt, till 4 kap. 18 §, sådan den lyder i lagarna 10/2016 och 453/2023, en ny 11 punkt och till 5 kap. 1 §, sådan den lyder i lagarna 988/2016, 67/2021 och 453/2023, ett nytt 3 mom. som följer:

3 kap. – Allmänna bestämmelser om hur förundersökning ska genomföras

3 §När förundersökning ska göras

Förundersökningsmyndigheten ska bedöma möjligheten till en sådan överläggning om ett domsförslag som avses i 1 kap. 10 a § i lagen om rättegång i brottmål och i enlighet med 5 kap. i denna lag delta i förundersökningssamarbete i syfte att inleda överläggningen.

10 a §Begränsning av förundersökningen på grund av erkännande

En förundersökning får inte lämnas ogjord eller läggas ned och en i 2 mom. avsedd förbindelse får inte ingås med stöd av denna paragraf till den del som

1) det föreskrivs ett strängare straff än fängelse i sex år för det misstänkta brottet, förutom om det misstänkta brottet är ett brott som avses i 25 kap. 3 a §, 31 kap. 2 § eller 50 kap. 2 § i strafflagen,

2) det misstänkta brottet är ett brott som avses i 20 kap. 1, 3–5, 9, 14, 16 eller 18 § eller i 21 kap. 5, 6 a, 6 c eller 7–15 § i strafflagen, eller

3) ett viktigt allmänt eller enskilt intresse kräver att det görs en förundersökning.

4 kap. – Förundersökningsprinciperna och rättigheterna för dem som deltar i förundersökning

16 §Underrättelse om den misstänktes rättigheter

När en person underrättas om att han eller hon är misstänkt för brott ska personen utan dröjsmål och senast innan han eller hon hörs underrättas om

7) möjligheten till medling under de förutsättningar som anges i lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005),

8) möjligheten till en sådan överläggning om ett domsförslag som avses i 1 kap. 10 a § i lagen om rättegång i brottmål och till sådan begränsning av förundersökningen på grund av erkännande som avses i 3 kap. 10 a § i denna lag.

18 §Underrättelse om målsägandens rättigheter

Förundersökningsmyndigheten ska utan ogrundat dröjsmål, i den omfattning det är behövligt i synnerhet med beaktande av omständigheter som hänför sig till målsägandens person och brottets natur, underrätta en målsägande om

10) möjligheten till medling under de förutsättningar som anges i lagen om medling vid brott och i vissa tvister,

11) möjligheten att det i ärendet kan ordnas en sådan överläggning om ett domsförslag som avses i 1 kap. 10 a § i lagen om rättegång i brottmål.

5 kap. – Förundersökningssamarbete mellan förundersökningsmyndigheter och åklagare

1 §Underrättelse till åklagaren

Förundersökningsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta åklagaren om brottmål där en sådan överläggning om ett domsförslag som avses i 1 kap. 10 a § i lagen om rättegång i brottmål enligt förundersökningsmyndighetens bedömning skulle kunna tillämpas.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

3.Lag om ändring av strafflagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 6 kap. 8 a § 3 mom., sådant det lyder i lag 673/2014, ändras 9 kap. 7 § 2 mom. samt 10 kap. 2 § 6 mom. och 9 § 3 mom., sådana de lyder, 9 kap. 7 § 2 mom. i lag 61/2003, 10 kap. 2 § 6 mom. i lag 356/2016 och 10 kap. 9 § 3 mom. i lag 985/2016, samt fogas till 9 kap. 5 §, sådan den lyder i lag 971/2001, ett nytt 2 mom. som följer:

9 kap. – Om straffansvar för juridiska personer

5 §Samfundsbot

Om samfundsboten är föremål för ett sådant domsförslag som avses i 1 kap. 10 § i lagen om rättegång i brottmål, får åklagaren yrka på högst två tredjedelar av det belopp av samfundsboten som åklagaren hade yrkat på utan domsförslaget. På motsvarande sätt får domstolen döma en juridisk person till samfundsbot till ett belopp på högst två tredjedelar av det belopp av samfundsboten som domstolen hade dömt ut utan domsförslaget.

7 §Avstående från straffyrkande

Åklagaren kan även avstå från att yrka straff, om gärningsmannen i det fall som avses i 4 § 2 mom. 3 punkten redan har dömts till straff eller det kan förväntas att gärningsmannen döms till straff enligt ett sådant domsförslag som avses i 1 kap. 10 § i lagen om rättegång i brottmål och den juridiska personen på grund av dömande till straff inte döms till samfundsbot.

10 kap. – Om förverkandepåföljder

2 §Förverkande av vinning

Vinning döms inte förverkad till den del den har återburits eller dömts eller döms att betalas till den kränkta i form av skadestånd eller återbäring av obehörig vinst. Om yrkande på skadestånd eller återbäring av obehörig vinst inte har framställts eller om ett sådant yrkande ännu inte har avgjorts när ett avgörande meddelas med anledning av yrkandet på förverkande, ska förverkandepåföljden dömas ut. Om förverkandet av vinning är föremål för ett sådant domsförslag som avses i 1 kap. 10 § i lagen om rättegång i brottmål, behöver inte vinningen dömas förverkad, dock endast om vinningen och den skada som orsakats målsäganden motsvarar varandra och till den del som målsäganden inte yrkar på skadestånd eller återbäring av obehörig vinst.

9 §Behandling av mål om förverkandepåföljd

Förverkandepåföljd döms ut på yrkande av åklagaren. I 1 kap. 8 b § i lagen om rättegång i brottmål föreskrivs det om de grunder på vilka åklagaren kan avstå från att yrka på förverkande och i 1 kap. 10 § i den lagen om domsförslag som gäller ekonomisk vinning av brott. Även en målsägande kan yrka på förverkande när målsäganden ensam utför åtal enligt 7 kap. i lagen om rättegång i brottmål. Bestämmelser om framställande av yrkande i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot utfärdas separat.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om ändring av lagen om näringsförbud

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om näringsförbud (1059/1985) 4 § 3 mom., sådant det lyder i lag 749/2017, och fogas till 5 §, sådan den lyder i lag 1220/1997, ett nytt 2 mom. och till lagen en ny 7 §, i stället för den 7 § som upphävts genom lag 1220/1997, som följer:

4 §Förbudets innehåll

Domstolen kan av särskilda skäl bestämma att ett förbud inte gäller visst drivande av rörelse eller drivande av en rörelse av visst slag eller viss omfattning eller uppdrag eller verksamhet i ett visst samfund eller en viss stiftelse eller förvärv av bestämmanderätt i ett samfund enligt 1 mom. 6 punkten. Ett domsförslag som avses i 7 § ska också betraktas som ett särskilt skäl.

5 §Förbudets varaktighet

Ett näringsförbud som meddelas med anledning av ett sådant domsförslag som avses i 7 § kan dock vara minst ett år.

7 §Domsförslag som gäller näringsförbud

Åklagaren får i ett sådant domsförslag som avses i 1 kap. 10 § i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) förbinda sig att avvika från

1) innehållet i ett näringsförbud enligt 4 § i denna lag så att förbudet inte gäller visst drivande av rörelse eller drivande av en rörelse av visst slag eller viss omfattning eller uppdrag eller verksamhet i ett visst samfund eller en viss stiftelse eller förvärv av bestämmanderätt i ett samfund enligt 1 mom. 6 punkten i den paragrafen,

2) näringsförbudets varaktighet enligt 5 § i denna lag, dock så att ett förbud på minst ett år ska yrkas.

Åklagaren får i ett domsförslag av särskilda skäl förbinda sig att avstå från att yrka på näringsförbud. Åklagaren får dock inte ingå en sådan förbindelse, om personen vid drivandet av rörelse har gjort sig skyldig till de gärningar som avses i 3 § 3 mom. 1–4 punkten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om rättegång i brottmål, förundersökningslagen, strafflagen och lagen om näringsförbud ändras. Syftet med propositionen är att utvidga tillämpningsområdet för åtalsuppgörelse. Enligt propositionen ska till de brott som omfattas av tillämpningsområdet för åtalsuppgörelse och erkännandeförfarande fogas grovt narkotikabrott, grovt rån och grov människohandel. I fråga om påföljder ska man också kunna överlägga om samfundsbot och näringsförbud samt om vinning av brott i en situation där åklagarens yrkande på den ekonomiska vinningen av ett brott överstiger målsägandens skadeståndsyrkande. I fråga om förfarandet för åtalsuppgörelse föreslås det dessutom att myndigheten åläggs en tydligare skyldighet att bedöma förutsättningarna för åtalsuppgörelse i enskilda fall, att det till underrättelsen om den misstänktes och målsägandens rättigheter fogas ett omnämnande av åtalsuppgörelse, att det ska vara möjligt att inleda åtalsuppgörelse i besvärsinstansen, att ståndpunkterna om påföljderna görs mer informativa och att tidsfristen för ordnande av erkännanderättegångar förlängs från 30 dagar till 60 dagar. Propositionen hänför sig till målet i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering att göra rättsprocesserna smidigare genom att förnya tvistemåls-, straff- och ansökningsprocesserna. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 juni 2026.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.