Koncentrering av ostridiga fordringsmål
Lag om ändring av rättegångsbalken
Handläggningen av ostridiga fordringsmål och vräkningsärenden koncentreras till nio tingsrätter runt om i landet. Samtidigt förpliktas företag och professionella indrivare att sköta sina ansökningar elektroniskt.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 19.12.2017
- Senaste händelse
- 9.5.2018
- Omröstningar
- 1
- Anföranden
- 28
- Stadfäst
- 13.6.2018
- Författning
- 439/2018
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Handläggningen av summariska, det vill säga ostridiga tvistemål koncentreras till nio tingsrätter (Åland, Helsingfors, Östra Nyland, Kymmenedalen, Lappland, Uleåborg, Birkaland, Österbotten och Egentliga Finland). Företag, näringsidkare, inkassobyråer och jurister ska lämna in stämningsansökningar via ett elektroniskt system vid äventyr av att ansökan annars genast avvisas utan prövning, och delgivning av stämning per telefon möjliggörs i alla summariska mål.
Vad det betyder
Ändringen påskyndar handläggningen och ger rättsväsendet en uppskattad årlig besparing på 800 000 euro, vilket motsvarar cirka 20 årsverken. Företags och hyresvärdars indrivningspraxis övergår obligatoriskt till nätet, medan privatpersoner fortfarande kan använda pappersansökningar. De rättegångsavgifter som gäldenärerna ska betala minskar, eftersom den elektroniska behandlingsavgiften (65 euro) är lägre än avgiften för pappersansökningar (86 euro). Lagen avses träda i kraft i början av 2019.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Den enda omröstningen gällde en detalj i lagen.
10 kap. 17 a §, betänkandet / Kymäläinen
Ja vann med rösterna 98–67.
Regeringen ja, oppositionen nej. 34 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 13.6.2018.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
28 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
Riksdagen behandlade koncentreringen av handläggningen av ostridiga fordringsmål till nio tingsrätter och en ökad användning av e-tjänster. Regeringspartierna och en del av oppositionen stödde reformen för att förenhetliga rättsskyddet och effektivisera processerna. En del av oppositionen motsatte sig koncentreringen som en alltför brådskande åtgärd som sker samtidigt med andra förändringar i domstolsnätverket.
- Borde de ostridiga ärendena ha flyttats direkt till utsökningsmyndigheten i stället för till tingsrätterna?
- Medför reformens tidtabell och överlappningen med andra reformer inom rättsväsendet risker för verksamheten och informationssystemen?
- Hur påverkar koncentreringen statliga arbetsplatser i landskapen och den regionala livskraften?
Koncentreringen påskyndar och förenhetligar handläggningen av fordringsmål, sparar pengar och gör det möjligt för tingsrätterna att fokusera på mer krävande mål.
”Tämä esitys on pitkään odotettu ja erinomainen. Se on tosiasia, että keskittäminen tällaisissa summaarisissa asioissa on kaiken a ja o.”
— Kari Tolvanen - CenternFör
Förslaget gör handläggningen smidigare, minskar byråkratin och tryggar borgenärernas rättsskydd genom ett snabbt genomförande.
”Mutta niin tai näin, nyt ollaan päädytty tähän, ja tämä on kuitenkin nykytilaan selvä parannus ja hyvä esitys, ja tälle kyllä tässä tilanteessa täysi tuki.”
— Markus Lohi - SannfinländarnaFör med reservationer
Digitalisering och besparingar är välkomna, men att koncentreringen sker samtidigt som domstolsnätsreformen och att sparkalkylerna är bristfälliga kritiseras.
”Perussuomalaiset katsovat tässä, että kun käräjäoikeusverkkouudistus on vasta tulossa ja toteutumassa, niin olisi ollut kyllä perusteltua, että tässä ei enää tällaista uutta summaaristen asioiden keskittämistä olisi sitten tehty sen kanssa tällä tavalla päällekkäin.”
— Ville Tavio - SDPEmot
Reformen anses vara alltför forcerad och dåligt beredd, vilket på grund av överlappande domstolsreformer medför betydande risker för verksamheten och informationssystemen.
”Hallituksen esityksen tavoitteita summaaristen asioiden käsittelyn tehostamisesta pidämme kannatettavina, mutta mielestämme hallituksen esityksessä on perusteetta kiirehditty ja sen vuoksi valmistelu on jäänyt osin puutteelliseksi.”
— Suna Kymäläinen - De GrönaEmot
En koncentrering till nio tingsrätter är inte motiverad parallellt med den pågående nedskärningen av tingsrättsnätet.
”Mutta summa summarum: se, että summaariset asiat keskitetään yhdeksään käräjäoikeuteen, ei ole tällä aikataululla ja näillä perusteilla riittävän perusteltua, että tähän tulisi nyt siirtyä.”
— Johanna Karimäki - VänsterförbundetEmot
Förslaget befaras leda till att statliga arbetsplatser försvinner från landskapen och försvaga regionernas livskraft samt företagens närservice.
”Vetovoima, mikä alueella on näitten valtion työpaikkojen takia, heikkenee, ja se myös vähentää yritysten mahdollisuuksia saada palveluita läheltä ja heikentää myös yritysten halua tulla noihin maakuntiin perustamaan uusia yrityksiä ja viemään työpaikkoja eteenpäin ja pitämään Suomi asuttuna.”
— Matti Semi - SFPFör
Reformen är godtagbar vad gäller beaktandet av de språkliga rättigheterna och Ålands ställning, även om det finns öppna frågor kring utvecklingen av domstolspraktiken.
”Tämä ehdotus turvaa jatkossakin palvelujen saatavuuden ruotsin kielellä summaarisissa asioissa, ja se on erittäin olennaista.”
— Mats Löfström Koncentreringen påskyndar handläggningen och samlar kompetensen, även om ostridiga mål hade kunnat flyttas ännu mer renodlat direkt till utsökningen.
”On erinomaista, että nyt näiden riidattomien velkomusasioiden, näiden summaaristen asioiden, käsittelyä keskitetään. Tällä tavalla osaaminen keskittyy, käsittely nopeutuu ja siitä saadaan monenlaisia hyötyjä.”
— Antero Laukkanen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 28 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin lakivaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 190/2017 vp sisältyvän lakiehdotuksen. Lakiehdotuksen toinen käsittely päättyi. Eduskunta hyväksyi mietintöön sisältyvän lausumaehdotuksen. Asian käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 19.12.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
- 13.2.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 18.4.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · lakivaliokunta
- 26.4.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 2.5.2018Toinen käsittely · Täysistunto
- 7.5.2018Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki oikeudenkäymiskaaren muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 439/2018 · 13.6.2018
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av rättegångsbalken
I enlighet med riksdagens beslut ändras i rättegångsbalken 5 kap. 1 § 2 mom. och 3 §, 10 kap. 19 § 3 mom. och 21 § 2 mom., 11 kap. 3 § 1 mom. och 3 b §, sådana de lyder, 5 kap. 1 § 2 mom. i lag 1052/1991 och 3 § i lag 595/1993, 10 kap. 19 § 3 mom. och 21 § 2 mom. i lag 135/2009, 11 kap. 3 § 1 mom. i lag 440/2011 och 3 b § i lag 362/2010, samt fogas till 5 kap. en ny 3 a §, till 10 kap. en ny 17 a § och till 10 kap. 20 §, sådan den lyder i lag 135/2009, ett nytt 2 mom. som följer:
5 kap. – Om väckande av talan och förberedelse i tvistemål
1 §
Målet blir anhängigt och förberedelsen inleds då stämningsansökan har kommit till kansliet. Om stämningsansökan har kommit in efter tjänstetid, anses den ha kommit in följande vardag.
3 §
Om målet gäller
1) en fordran på ett visst belopp,
2) återställande av besittning eller ett rubbat förhållande, eller
3) vräkning
och käranden meddelar att han anser att saken inte är tvistig (
summariskt tvistemål
), behöver som grund för yrkandet endast de omständigheter nämnas som yrkandet omedelbart grundar sig på. Då behöver inte heller sådana bevis uppges som avses i 2 § 1 mom. 3 punkten. I stämningsansökan ska dock exakt individualiseras det avtal, den förbindelse eller något annat skriftligt bevis som käranden önskar åberopa.
3 a §
En juridisk person, en näringsidkare, en fysisk person som yrkesmässigt bedriver indrivningsverksamhet samt ett rättegångsombud och ett rättegångsbiträde ska lämna in stämningsansökan i ett summariskt tvistemål till tingsrätten i elektronisk form via ett informationssystem eller e-tjänsten. En stämningsansökan som har lämnats in på något annat sätt ska avvisas.
En stämningsansökan ska dock inte avvisas med stöd av 1 mom., om ansökan på grund av yrkandet eller grunderna för yrkandet inte kan utformas på det sätt som informationssystemet eller e-tjänsten förutsätter.
10 kap. – Om forum i tvistemål
17 a §
Birkalands tingsrätt, Egentliga Finlands tingsrätt, Helsingfors tingsrätt, Kymmenedalens tingsrätt, Lapplands tingsrätt, Uleåborgs tingsrätt, Ålands tingsrätt, Österbottens tingsrätt och Östra Nylands tingsrätt är behöriga att pröva summariska tvistemål. Bestämmelser om tingsrätternas domkretsar i dessa mål utfärdas genom förordning av statsrådet.
19 §
Avtal om behörig domstol får inte ingås i ärenden som avses i 11—17 §. Om ett ärende behandlas och avgörs som ett i 17 a § avsett summariskt tvistemål, ska ett avtal om behörig domstol inte beaktas.
20 §
Om den tingsrätt som är behörig enligt 17 a § inte bifaller käromålet genom en tredskodom eller genom dom efter medgivande och denna tingsrätt inte på någon annan grund är behörig att pröva målet, ska målet på det sätt som föreskrivs i 22 § överföras för behandling till den tingsrätt som är behörig. Om parterna uttryckligen samtycker till det, kan tingsrätten avstå från att överföra ärendet.
21 §
Om ett ärende som avses i 11—17 eller 17 a § har inletts vid någon annan tingsrätt än en sådan som anges i lagen, ska tingsrätten självmant avvisa ärendet, om inte den överför det till en annan tingsrätt med stöd av 22 §.
11 kap. – Om delgivning i rättegång
3 §
När domstolen eller en åklagare har hand om delgivningen verkställs den genom att handlingen sänds till parten
1) med posten mot mottagningsbevis,
2) som brev, om det kan antas att mottagaren får del av handlingen och inom utsatt tid återsänder delgivningskvittot, eller
3) som ett elektroniskt meddelande på det sätt som föreskrivs i 18 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).
3 b §
När domstolen har hand om delgivningen kan den verkställas också så att innehållet i den handling som ska delges berättas för mottagaren per telefon (telefondelgivning ). En stämning kan dock inte delges per telefon i andra än i 5 kap. 3 § avsedda mål.
Telefondelgivning kan verkställas, om den är lämplig med hänsyn till handlingens omfattning och art och om mottagaren tveklöst per telefon får del av handlingen och förstår innebörden av delgivningen.
Per telefon ska mottagaren delges uppgifter om det mål som handlingen gäller, yrkandet eller skyldigheten och dess huvudsakliga grund, fristen och vitet samt övriga motsvarande behövliga omständigheter. En handling som delgetts per telefon ska utan dröjsmål sändas som brev eller elektroniskt meddelande till den adress som mottagaren uppgett, om detta inte av särskilda skäl är uppenbart obehövligt. Telefondelgivningen verkställs av stämningsmannen eller en tjänsteman vid domstolen i fråga. Över delgivningen ska det utfärdas ett intyg med iakttagande av 17 § 1 mom. i tillämpliga delar och en kopia av intyget ska utan dröjsmål sändas till mottagaren som brev eller elektroniskt meddelande till den adress som mottagaren uppgett. Det exemplar av delgivningsintyget som sänds till mottagaren får undertecknas maskinellt på det sätt som föreskrivs i 20 § 1 mom. i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På ärenden som inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Lagens 11 kap. 3 och 3 b § tillämpas dock även på ärenden som är anhängiga vid domstol vid ikraftträdandet av denna lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.