Civiltjänstens koppling till övergripande säkerhet

Bestämmelser om fullgörande av civiltjänst finns dessutom i internationella avtal som är förpliktande för Finland.

I denna lag avses med

1) civiltjänstgörare en person som har godkänts att fullgöra civiltjänst,

2) civiltjänstgöringsplats en myndighet eller sammanslutning som Civiltjänstcentralen har godkänt som civiltjänstgöringsplats.

I civiltjänsten ingår

1) grundtjänstgöring som består av en utbildningsperiod som ordnas av Civiltjänstcentralen och en arbetstjänstperiod som fullgörs på en civiltjänstgöringsplats,

2) kompletterande tjänstgöring som är avsedd för dem som efter tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor har godkänts att fullgöra civiltjänst,

3) repetitionstjänstgöring,

4) tjänstgöring i reserven inom civiltjänsten vid storolyckor och under andra motsvarande undantagsförhållanden, samt

5) tjänstgöring i reserven och den ersättande reserven inom civiltjänsten under militära undantagsförhållanden.

Syftet med utbildningsperioden är att stärka den övergripande säkerheten i samhället och samhällets motståndskraft, att ge civiltjänstgörare information om och kapacitet till beredskap för störningssituationer under normala förhållanden och för undantagsförhållanden samt att ge färdigheter att fullgöra arbetstjänstperioden.

Arbetstjänstperioden fullgörs i samhällsnyttiga uppgifter av civil karaktär som stöder den övergripande säkerheten i samhället samt förberedelser, beredskap och kontinuitetshantering.

Grundtjänstgöringens längd är sammanlagt 347 dagar.

Grundtjänstgöringen inleds med en utbildningsperiod som räcker minst fem och högst åtta veckor.

Undantag från längden på utbildningsperioden och tidpunkten för den kan göras under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten i beredskapslagen (1552/2011).

En civiltjänstgörare fullgör grundtjänstgöring eller hör till reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten.

Skyldigheten att delta i grundtjänstgöring upphör vid utgången av det år då civiltjänstgöraren fyller 30 år.

Till reserven inom civiltjänsten hör en person som har fullgjort grundtjänstgöring samt en person som efter tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor har godkänts att fullgöra civiltjänst. En person hör till reserven inom civiltjänsten till utgången av det år då personen fyller 65 år.

Till den ersättande reserven inom civiltjänsten hör en civiltjänstgörare som

1) ännu inte har fullgjort grundtjänstgöringen,

2) inte längre hör till reserven inom civiltjänsten, till utgången av det år då personen fyller 65 år, eller

3) är befriad från tjänstgöring under fredstid.

Arbets- och näringsministeriet styr och utvecklar civiltjänsten.

Civiltjänstcentralen är en myndighet som hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Civiltjänstcentralen finns i anslutning till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret.

Civiltjänstcentralens uppgift är att

1) förordna civiltjänstgörare till tjänstgöring,

2) utbilda civiltjänstgörare,

3) övervaka civiltjänstgörare,

4) utfärda civiltjänstgöringsintyg enligt 8 § i passlagen (671/2006) till civiltjänstgörare innan civiltjänsten inleds,

5) sköta ersättningarna för kostnader för inkvartering av civiltjänstgörare,

6) vara förberedd för verkställighet av civiltjänsten under undantagsförhållanden och därmed ansluten planering, förberedelser och övning i samarbete med olika förvaltningsområden och myndigheter, samt

7) handha annan än i 1‒6 punkten avsedd praktisk verkställighet av civiltjänsten.

Civiltjänstgöringsplatsen kan vara Civiltjänstcentralen eller med centralens godkännande

1) en statlig myndighet eller ett statligt affärsverk, en självständig statlig offentligrättslig inrättning eller en offentligrättslig förening,

2) ett välfärdsområde, en välfärdssammanslutning, HUS-sammanslutningen eller Helsingfors stad,

3) en kommun, en samkommun eller ett kommunalt affärsverk,

4) ett i 1 § i universitetslagen (558/2009) nämnt universitet,

5) en yrkeshögskola som har ett i 7 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsett tillstånd,

6) en i 22 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017) avsedd utbildningsanordnare,

7) Räddningsinstitutet,

8) ett i 2 § i religionsfrihetslagen (453/2003) avsett religionssamfund eller dess församling,

9) en privaträttslig sammanslutning, förening eller stiftelse som bedriver allmännyttig verksamhet.

Civiltjänstcentralen beslutar på ansökan om godkännande av en sökande som civiltjänstgöringsplats. Ansökan ska innehålla behövliga uppgifter om sökandens förutsättningar att klara av de ekonomiska och administrativa förpliktelser som förutsätts av en civiltjänstgöringsplats. I ansökan och beslutet om godkännande av ansökan ska också ingå uppgift om den person som enligt 45 § ska ansvara för tillsynen över civiltjänstgörarna.

Innan Civiltjänstcentralen avgör en sådan ansökan om rätt att bli civiltjänstgöringsplats som har gjorts av ett i 8 § 2 mom. 8 punkten avsett religionssamfund eller dess församling eller en i 8 § 2 mom. 9 punkten avsedd sammanslutning, förening eller stiftelse ska Civiltjänstcentralen vid behov begära huvudstabens utlåtande om ansökan.

Om en civiltjänstgöringsplats i väsentlig mån åsidosätter sina förpliktelser enligt 8 § 1 mom. kan Civiltjänstcentralen, efter att ha hört civiltjänstgöringsplatsen, återkalla rätten att vara civiltjänstgöringsplats. Beslutet utgör inte något hinder för en ny ansökan om rätt att bli civiltjänstgöringsplats.

Statsrådet, statliga förvaltningsmyndigheter, statliga självständiga offentligrättsliga inrättningar, övriga statliga myndigheter och statliga affärsverk samt välfärdsområden och välfärdssammanslutningar, kommuner, samkommuner och kommuners övriga sammanslutningar ska i beredskapsplaneringen beakta anlitandet av civiltjänstgörare.

Ansökan om civiltjänst ska lämnas till uppbådsnämnden vid uppbådet, till kommendören för truppförbandet, om den värnpliktige är i tjänst, och i övriga fall till Civiltjänstcentralen eller Försvarsmaktens regionalbyrå. Ansökan ska göras på en av arbets- och näringsministeriet fastställd blankett på vilken ska ges en försäkran om att det finns i 1 § avsedda skäl som grundar sig på övertygelse. Ansökan ska undertecknas.

En värnpliktig som stadigvarande bor utomlands kan också lämna ansökan om civiltjänst till en finsk ambassad, en annan finsk diplomatisk beskickning eller ett finskt konsulat. När ansökan tas emot ska den kontaktinformation som avses i 17 § 1 mom. kontrolleras varefter ansökan utan dröjsmål ska tillställas Försvarsmaktens regionalbyrå.

En ansökan om civiltjänst ska behandlas utan dröjsmål. Uppbådsnämnden eller Försvarsmaktens regionalbyrå ska godkänna ansökan, om den uppfyller kraven enligt 12 §. Kommendören för truppförbandet och Civiltjänstcentralen ska sända inkomna ansökningar till Försvarsmaktens regionalbyrå för godkännande. Uppbådsnämnden och Försvarsmaktens regionalbyrå ska utan dröjsmål underrätta Civiltjänstcentralen om att en ansökan om civiltjänst har godkänts.

Efter det att ansökan har godkänts är sökanden civiltjänstgörare och befriad från tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

Bestämmelser om behandlingen av ansökningar om civiltjänst under en i 32 § 3 mom. i värnpliktslagen avsedd repetitionsövning för höjning av beredskapen, under extra tjänstgöring enligt 83 § i den lagen och under partiell eller allmän mobilisering av Försvarsmakten enligt 86 § i den lagen finns i 18 § i denna lag.

Civiltjänstcentralen förordnar en civiltjänstgörare att inleda grundtjänstgöring under det år som ansökan om civiltjänst har godkänts eller under de två därpå följande kalenderåren, om inte civiltjänstgöraren beviljas uppskov.

Ett förordnande att inleda tjänstgöring ska skickas till civiltjänstgöraren senast två månader innan tjänstgöringen inleds. Förordnandet kan också delges med en kortare tidsfrist från ingången av det kalenderår under vilket civiltjänstgöraren fyller 29 år och även i övrigt när civiltjänstgöraren samtycker till det. Statsrådet kan under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten i beredskapslagen besluta att Civiltjänstcentralen kan bestämma att tjänstgöringen inleds omedelbart.

I fråga om personer som vistas utomlands kan förordnandet om inledande av civiltjänst sändas till vederbörande finska ambassad, finska diplomatiska beskickning av annat slag eller finska konsulat för att lämnas till civiltjänstgöraren.

Den som på grund av laga hinder inte har infunnit sig för civiltjänst inom utsatt tid ska inleda sin tjänstgöring så snart hindret har upphört, om inte Civiltjänstcentralen har bestämt att personen ska inträda i civiltjänst vid någon annan tidpunkt.

Civiltjänstcentralen bestämmer den civiltjänstgöringsplats där civiltjänstgöraren ska fullgöra sin arbetstjänst. Innan förordnandet om arbetstjänst utfärdas ska civiltjänstgöraren och civiltjänstgöringsplatsen höras. Civiltjänstgöraren kan endast med sitt uttryckliga samtycke förordnas till arbetstjänst på en civiltjänstgöringsplats enligt 8 § 2 mom. 8 eller 9 punkten.

Civiltjänstgörarens övertygelse och modersmål ska beaktas när civiltjänstgöringsplatsen bestäms. Finskspråkiga och svenskspråkiga civiltjänstgörare har rätt att fullgöra civiltjänsten på sitt modersmål.

Civiltjänstgöraren kan inte fullgöra arbetstjänstperioden i en uppgift som civiltjänstgöraren står i ett ordinarie arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till eller i motsvarande uppgifter i samma organisation. Civiltjänstgöraren får inte för civiltjänstgöringsplatsens räkning mot ersättning utföra arbete som faller utanför ramen för de arbetsuppgifter som hör till civiltjänsten. Civiltjänstgöringsplatsen får inte under tjänstgöringstiden betala civiltjänstgöraren lön, arvode eller annan ersättning för civiltjänstuppgifterna eller arbetsuppgifterna.

Civiltjänstcentralen beslutar på ansökan av civiltjänstgöraren eller civiltjänstgöringsplatsen om en förflyttning av civiltjänstgöraren till en annan civiltjänstgöringsplats under tjänstgöringen. Av ansökan om förflyttning ska framgå orsaken till förflyttningen.

För att trygga att tjänstgöringen fullgörs på ett behörigt sätt kan Civiltjänstcentralen också på eget initiativ besluta om byte av civiltjänstgöringsplats.

Innan beslut om förflyttning fattas ska Civiltjänstcentralen höra civiltjänstgöraren, dennes nuvarande civiltjänstgöringsplats och den nya civiltjänstgöringsplatsen. Undantag från skyldigheten att höra en part kan dock göras, om behovet av förflyttning är brådskande och baserar sig på i 2 mom. avsett tryggande av att tjänstgöringen fullgörs på behörigt sätt.

Civiltjänstcentralen kan under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten i beredskapslagen bestämma om byte av civiltjänstgöringsplatsen till en ny civiltjänstgöringsplats utan att höra civiltjänstgöraren och dennes nuvarande civiltjänstgöringsplats, om behovet av förflyttning är brådskande och baserar sig på ett betydande allmänt intresse.

Civiltjänstcentralen kan, om ett betydande allmänt intresse kräver det, på begäran av en annan myndighet förordna en civiltjänstgörare som fullgör tjänstgöring att bistå den andra myndigheten i en uppgift av civil karaktär. Förordnandet kan ges för högst 14 dagar. Förordnandet kan ges utan att höra civiltjänstgöraren och civiltjänstgöringsplatsen.

I en uppgift som bistår andra myndigheter är Civiltjänstcentralen civiltjänstgörarens civiltjänstgöringsplats.

Civiltjänstgöraren ska se till att dennes boningsort, adress och övrig kontaktinformation samt omständigheter som inverkar på tjänstedugligheten är kända för Civiltjänstcentralen.

Civiltjänstgöraren ska på begäran av Civiltjänstcentralen lämna de uppgifter som avses i 1 mom. samt besvara en skriftlig förfrågan från Civiltjänstcentralen inom 14 dagar från den dag då civiltjänstgöraren fick del av förfrågan.

Om en ansökan om civiltjänst som gjorts av en person som hör till Försvarsmaktens reserv eller ersättande reserv inte har godkänts i enlighet med 13 § 1 mom. innan republikens president har utfärdat ett i 32 § 4 mom. i värnpliktslagen avsett beslut om en i 48 § 4 punkten i den lagen avsedd repetitionsövning för höjning av den militära beredskapen, ska ansökan omedelbart sändas för avgörande till den nämnd för prövning av värnpliktigas övertygelse som avses i 19 § i denna lag.

I anslutning till arbets- och näringsministeriet finns en eller flera nämnder för prövning av övertygelse

1) när beslut om i 32 § 3 mom. i värnpliktslagen avsedd repetitionsövning för höjning av beredskapen gäller,

2) när beslut om extra tjänstgöring som avses i 83 i värnpliktslagen gäller, eller

3) under mobilisering av Försvarsmakten.

Statsrådet tillsätter nämnden omedelbart efter att republikens president har utfärdat ett i 32 § 3 mom. i värnpliktslagen avsett beslut om repetitionsövning för höjning av beredskapen, ett i 83 § i värnpliktslagen avsett beslut om extra tjänstgöring eller beslut om partiell eller allmän mobilisering av Försvarsmakten. Beslutet om tillsättande fattas tills vidare. Beslutet om tillsättande förfaller efter att beslutet om extra tjänstgöring har upphört att gälla eller efter att mobiliseringen upphört.

Nämnden har en ordförande, en juristledamot som är vice ordförande, en militär ledamot som har minst majorsgrad och som är insatt i värnpliktsärenden och totalförsvaret, en ledamot som är insatt i civiltjänstärenden, en läkarledamot med specialutbildning i psykiatri, en ledamot som avlagt högre högskoleexamen och som är insatt i frågor som rör religiös övertygelse, en ledamot som avlagt högre högskoleexamen och som är insatt i frågor som rör etisk övertygelse samt en lagfaren sekreterare som föredragande. Med undantag för ordföranden ska personliga suppleanter utses för ledamöterna.

En ansökan om civiltjänst ska behandlas utan dröjsmål. Nämnden ska godkänna en ansökan om civiltjänst, om sökanden visar att dennes övertygelse är bestående och verklig och att övertygelsen hindrar tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Medan ansökan behandlas flyttas sökanden till vapenfria uppgifter vid Försvarsmakten.

Nämndens beslut ska omedelbart delges sökanden bevisligen, och delges Försvarsmaktens regionalbyrå och Civiltjänstcentralen. Försvarsmakten har rätt att till tjänstgöring under mobilisering förordna personer som ansökt om civiltjänst, om personens prövade övertygelse inte hindrar en placering i Försvarsmaktens tjänst. Beslutet kan verkställas trots att sökanden lämnar in en ny ansökan om civiltjänst.

Endast en tjänsteduglig civiltjänstgörare kan förordnas till civiltjänst. Beslut om tjänsteduglighet och om ändring i den fattas av Civiltjänstcentralen.

För att fastställa civiltjänstgörarens hälsotillstånd kan Civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen under tjänstgöringen förordna civiltjänstgöraren till kontroll eller undersökning som utförs av anvisad läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, om detta är nödvändigt för bedömningen av civiltjänstgörarens förutsättningar att sköta sina tjänsteuppgifter eller för fastställandet av dennes tjänsteduglighet. Civiltjänstcentralen kan ge civiltjänstgöraren ett motsvarande förordnande redan innan civiltjänstgöraren förordnas i tjänst eller tjänstgöringen inleds.

Civiltjänstcentralen ska kontrollera civiltjänstgörarens hälsotillstånd och tjänsteduglighet inom tre veckor från det att grundtjänstgöringen inletts. Civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen ska dessutom vid behov kontrollera civiltjänstgörarens hälsotillstånd under grundtjänstgöringen och när den avslutas.

Civiltjänstcentralen ska kontrollera civiltjänstgörarens hälsotillstånd endast vid behov när denne fullgör

1) kompletterande tjänstgöring,

2) repetitionstjänstgöring,

3) tjänstgöring i reserven inom civiltjänsten vid storolyckor och under andra motsvarande undantagsförhållanden, eller

4) tjänstgöring i reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten under militära undantagsförhållanden.

Vid en undersökning enligt 24 § kan med samtycke av civiltjänstgöraren utredas också i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (373/2008) avsedd användning av narkotika.

Vid tillfällig avsaknad av tjänsteduglighet ska civiltjänstgöraren för viss tid befrias från tjänstgöring. I detta fall förordnar Civiltjänstcentralen civiltjänstgöraren till en hälsokontroll som utförs senare. Befrielse för viss tid kan beviljas en eller flera gånger för högst tre år i sänder.

En civiltjänstgörare som åberopar medborgarskap i en annan stat eller ett internationellt avtal är skyldig att tillställa Civiltjänstcentralen en utredning om sina medborgarskap och fullgörande av civiltjänsteplikten i en annan stat.

Ansökan om uppskov ska göras skriftligen till Civiltjänstcentralen. I ansökan ska finnas en utredning om grunderna för uppskovet och anges den tid för vilken uppskov söks.

Den som är riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller ledamot av Europaparlamentet ska på sin skriftliga anmälan beviljas uppskov, om det är nödvändigt för skötseln av uppdraget i fråga. Civiltjänsten ska dock inledas senast under det år då civiltjänstgöraren fyller 29 år. Anmälan ska lämnas in till Civiltjänstcentralen och till den ska bifogas en utredning om uppdraget.

Civiltjänstgöraren ska ansöka skriftligt om avbrytande av uppskov hos Civiltjänstcentralen.

Civiltjänstcentralen kan bedöma tjänstedugligheten hos en civiltjänstgörare, som av hälsoskäl för viss tid befriats från tjänstgöring, redan innan tidsfristen går ut, om civiltjänstgöraren begär att befrielsen avbryts och tillställer Civiltjänstcentralen ett läkarintyg för bedömning av tjänstedugligheten.

Statsrådet kan under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten i beredskapslagen besluta att Civiltjänstcentralen kan avbryta av den beviljat uppskov, om avbrytandet behövs för att svara på civiltjänstgöringsplatsernas behov.

Civiltjänsten ska ordnas så att tjänsteuppgifterna inte strider mot civiltjänstgörarens övertygelse. Om civiltjänstgöraren meddelar att civiltjänstgöringsplatsen eller tjänsteuppgifterna strider mot civiltjänstgörarens övertygelse, kan Civiltjänstcentralen förordna civiltjänstgöraren till en annan civiltjänstgöringsplats eller civiltjänstgöringsplatsen förordna civiltjänstgöraren till andra uppgifter.

Civiltjänstgöraren ska utföra de tjänsteuppgifter som anvisats denne med stöd av denna lag på den arbetsplats som civiltjänstgöringsplatsen anvisat samt följa de direktiv som Civiltjänstcentralen och civiltjänstgöringsplatsen gett som arbetsledning med stöd av denna lag.

En civiltjänstgörare får inte röja en handlings sekretessbelagda innehåll eller en uppgift som vore sekretessbelagd om den ingick i en handling och som civiltjänstgöraren har fått kännedom om i sina tjänsteuppgifter, och inte heller någon annan omständighet som civiltjänstgöraren har fått kännedom om i tjänsteuppgifter och för vilken tystnadsplikt föreskrivs genom lag. En uppgift som omfattas av tystnadsplikt får inte heller röjas efter det att civiltjänsten har upphört.

Civiltjänstgöraren ska iaktta den arbetstid som civiltjänstgöringsplatsen bestämmer. Den ordinarie arbetstiden är minst 36 och högst 40 timmar per vecka. Den ordinarie arbetstiden tillämpas inte under utbildningsperioden.

Civiltjänstcentralen kan på ansökan av civiltjänstgöringsplatsen och med civiltjänstgörarens samtycke förordna civiltjänstgöraren utomlands på en kommenderingsresa som varar högst två månader, om det finns särskilda skäl som hänför sig till en arbets- eller utbildningsuppgift. Ansökan ska göras skriftligt till Civiltjänstcentralen och civiltjänstgörarens skriftliga samtycke samt en utredning om civiltjänstgörarens arbetsuppgifter, tjänstgöringsförhållanden och säkerhet i samband med tjänstgöringen ska ingå i ansökan.

Före hemförlovning av en orsak som avses i 2 mom. ska Civiltjänstcentralen höra civiltjänstgöraren och civiltjänstgöringsplatsen.

Civiltjänstgöringsplatsen eller Civiltjänstcentralen ska ge civiltjänstgöraren ett beslut om hemförlovning av vilket framgår den fullgjorda tjänstgöringstiden och orsaken till hemförlovningen.

På civiltjänstgöringsplatsen ska finnas en ansvarig person som ansvarar för övervakningen av civiltjänstgörarna. Civiltjänstgöringsplatsen är skyldig att omedelbart underrätta Civiltjänstcentralen om byte av ansvarig person och om den nya ansvariga personens kontaktinformation.

Civiltjänstgöraren har under tjänstgöringstiden rätt till fri inkvartering, kost, specialbeklädnad och specialutrustning som tjänsteuppgifterna förutsätter och hälsovård samt till dagpenning och fria tjänstgöringsresor och permissionsresor.

Civiltjänstcentralen svarar för kostnaderna för civiltjänstgörarens avgiftsfria resor. Civiltjänstgöringsplatsen svarar för övriga kostnader för uppehälle och förmåner som tillkommer en civiltjänstgörare som fullgör arbetstjänstperioden.

Civiltjänstcentralen svarar för det uppehälle och de förmåner som avses i 1 mom. och som tillkommer en civiltjänstgörare som fullgör

1) utbildningsperioden,

2) arbetstjänstperioden vid Civiltjänstcentralen utan tjänstgöringsplats,

3) i 16 a § avsedda uppgifter som bistår myndigheterna,

4) kompletterande tjänstgöring,

5) repetitionstjänstgöring,

6) arbetstjänstperioden under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten i beredskapslagen,

7) i 64 § avsedd tjänstgöring i reserven inom civiltjänsten vid storolyckor och under andra motsvarande undantagsförhållanden, eller

8) i 65 § avsedd tjänstgöring i reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten under militära undantagsförhållanden.

Civiltjänstgöringsplatsen ska skriftligen anvisa civiltjänstgöraren inkvartering när arbetstjänstperioden inleds.

Staten ersätter på ansökan civiltjänstgöringsplatsen för de kostnader som inkvarteringen av civiltjänstgöraren medfört högst med beloppet av de faktiskt uppkomna boendekostnaderna. Boendekostnader som ersätts är hyra, annat vederlag eller en därmed jämförbar annan fast månatlig utgift för boende som grundar sig på ett avtal, dock inte finansieringsvederlag eller kapitalamorteringar på civiltjänstgörarens bostadslån.

Civiltjänstgöringsplatsen ska ansöka om inkvarteringsersättningar hos Civiltjänstcentralen senast vid utgången av det kalenderår till vilket inkvarteringskostnaderna hänför sig. Civiltjänstgöringsplatsen ska lämna en tillförlitlig redovisning av de inkvarteringskostnader som den har betalat.

Bestämmelser om inkvarteringsersättningens maximibelopp utfärdas genom förordning av statsrådet.

Civiltjänstgöringsplatsen betalar civiltjänstgöraren en dagpenning som till sitt belopp motsvarar den dagpenning som betalas till dem som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Om civiltjänstgöringsplatsen inte ordnar bespisning ska den betala civiltjänstgöraren kostpenning.

Dagpenning och kostpenning betalas inte för de dagar som inte inräknas i tjänstgöringstiden. Kostpenning betalas inte heller för de tjänstgöringsdagar under vilka civiltjänstgöraren är på permission eller på veckoledighet utanför den inkvartering som civiltjänstgöringsplatsen anvisat.

Bestämmelser om kostpenningens belopp utfärdas genom förordning av statsrådet.

Rätt till en lön utöver den dagpenning som anges i 48 § har en civiltjänstgörare som fullgör

1) kompletterande tjänstgöring,

2) repetitionstjänstgöring,

3) i 64 § avsedd tjänstgöring i reserven inom civiltjänsten vid storolyckor och under andra motsvarande undantagsförhållanden, eller

4) i 65 § avsedd tjänstgöring i reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten under militära undantagsförhållanden.

Den lön som avses i 1 mom. motsvarar till sitt belopp den reservistlön för manskapet som betalas för tjänstgöringstiden till värnpliktiga som är inkallade till reservens repetitionsövningar.

Vad som i 48 § 3 mom. föreskrivs om förlust av dagpenning gäller på motsvarande sätt även lön som avses i 1 mom. i denna paragraf.

Civiltjänstgöraren har rätt att resa på Civiltjänstcentralens bekostnad eller till ersättning för resekostnaderna om de beror på

1) ankomst från hemkommunen, boningsorten eller en tillfällig boningsort till a) utbildningsperioden, b) arbetstjänstperioden, c) kompletterande tjänstgöring, eller d) repetitionstjänstgöring,

2) förflyttning a) mellan två civiltjänstgöringsplatser, eller b) till en i 16 a § avsedd uppgift som bistår myndigheterna,

3) ankomst till a) i 64 § avsedd tjänstgöring i reserven inom civiltjänsten vid storolyckor och under andra motsvarande undantagsförhållanden, eller b) i 65 § avsedd tjänstgöring i reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten under militära undantagsförhållanden, eller

4) hemförlovning från tjänstgöring.

Civiltjänstgöraren får även ersättning av statens medel för tre resor inom Finland som civiltjänstgöraren gör för att genomgå en arbetsintervju som gäller civiltjänsten, om intervjun äger rum utanför civiltjänstgörarens hemkommun, boningsort eller tillfälliga boningsort. En förutsättning för att ersättningen ska betalas är att civiltjänstgöraren visar upp ett intyg från civiltjänstgöringsplatsen om intervjubesöket.

Civiltjänstgöraren har rätt att vid behov av Civiltjänstcentralen få rådgivning i frågor som gäller social trygghet och har anknytning till tjänstgöringen.

Civiltjänstcentralen ska underrätta den som fullgör tjänstgöring om det som föreskrivs i 5 § i den lag som nämns i 1 mom. innan tjänstgöringen avslutas eller avbryts.

En civiltjänstgörare som har fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor och vars ansökan om civiltjänst har godkänts efter fullgörandet av tjänstgöringen, är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring (den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring ).

Skyldigheten att delta i kompletterande tjänstgöring upphör vid utgången av det år då den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring fyller 65 år.

Den kompletterande tjänstgöringens längd är högst 40 dagar.

Civiltjänstcentralen beslutar om tidpunkten för den kompletterande tjänstgöringen, tjänstgöringsstället, tjänstgöringsuppgifterna och tjänstgöringens längd. Civiltjänstcentralen ordnar kompletterande tjänstgöring i form av utbildning eller praktiska övningar. Det kan dessutom bestämmas att kompletterande tjänstgöring ska fullgöras i uppgifter som bistår myndigheterna.

Civiltjänstcentralen förordnar den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring att inleda sin tjänstgöring under det år som ansökan om civiltjänst godkänts eller under de två därpå följande kalenderåren. Om verkställigheten kräver det kan ett förordnande delges senare, dock senast innan skyldigheten att delta i kompletterande tjänstgöring upphör.

Ett förordnande till kompletterande tjänstgöring ska skickas till den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring senast två månader innan tjänstgöringen inleds. Förordnandet kan när den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring samtycker till det också delges med en kortare tidsfrist. Statsrådet kan under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten i beredskapslagen besluta att Civiltjänstcentralen kan bestämma att tjänstgöringen inleds omedelbart.

Närmare bestämmelser om tidpunkten för den kompletterande tjänstgöringen, tjänstgöringsstället, tjänstgöringsuppgifterna och tjänstgöringens längd kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Civiltjänstcentralen kan återkalla ett förordnande till kompletterande tjänstgöring, om

1) den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring innan tjänstgöringen inleds har blivit skadad eller insjuknat så att denne inte kan fullgöra den kompletterande tjänstgöring som planerats,

2) det har kommit fram omständigheter som visar att den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring kan äventyra sin egen eller andras säkerhet vid tjänstgöringen,

3) den som förordnats till kompletterande tjänstgöring är stadigvarande bosatt utomlands och Civiltjänstcentralen inte hade kännedom om detta när förordnandet gavs,

4) återkallandet behövs för att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom, eller

5) återkallandet förutsätts av andra än i 1‒4 punkten avsedda särskilt vägande skäl.

Civiltjänstcentralen kan på ansökan ändra tidpunkten för perioden av kompletterande tjänstgöring för den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring

1) om ändringen av tidpunkten är synnerligen nödvändig på grund av sökandens familjeförhållanden eller ekonomiska förhållanden eller utövande av yrke eller näring,

2) om sökandens inledande av eller framsteg i studierna skulle bli kännbart lidande om tidpunkten inte ändras,

3) om deltagandet i den kompletterande tjänstgöringen skulle orsaka sökandens arbetsgivare särskilt allvarlig olägenhet eller skada i verksamheten, eller

4) på grund av sökandens andra än i 1‒3 punkten avsedda särskilda personliga orsaker.

Den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring ska ges ett nytt förordnande till kompletterande tjänstgöring omedelbart efter det att grunden för ändringen av tidpunkten upphört.

Ändring av tidpunkten ska sökas skriftligen hos Civiltjänstcentralen. Till ansökan ska fogas en utredning om grunderna för ändringen. Den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring ska dock iaktta förordnandet tills Civiltjänstcentralen avgör ansökan och återkallar sitt förordnande.

Den som är riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller ledamot av Europaparlamentet befrias från kompletterande tjänstgöring på grundval av anmälan som denne har gjort till Civiltjänstcentralen, om befrielsen är nödvändig med tanke på skötseln av uppdraget i fråga. Anmälan ska göras skriftligen till Civiltjänstcentralen och till anmälan ska fogas en redogörelse för uppdraget.

På kompletterande tjänstgöring tillämpas dock inte 14 § 1 och 2 mom., 31–33 § och 41 §.

Civiltjänstcentralen kan förordna en civiltjänstgörare som hör till reserven inom civiltjänsten till repetitionstjänstgöring, vars syfte är att upprätthålla det kunnande och den insatsberedskap som behövs vid störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. Civiltjänstcentralen beslutar om tidpunkten för repetitionstjänstgöringen, tjänstgöringsstället och tjänstgöringens längd. Civiltjänstcentralen kan ordna repetitionstjänstgöring i form av utbildning eller praktiska övningar.

Civiltjänstcentralen kan förordna en civiltjänstgörare som hör till reserven inom civiltjänsten till repetitionstjänstgöring för högst 40 dagar. Ett förordnande till repetitionstjänstgöring ska skickas till civiltjänstgöraren senast tre månader innan tjänstgöringen inleds. Förordnandet kan när civiltjänstgöraren samtycker till det också delges med en kortare tidsfrist.

Civiltjänstcentralen kan återkalla ett förordnande till repetitionstjänstgöring, om

1) civiltjänstgöraren innan tjänstgöringen inleds har blivit skadad eller insjuknat så att denne inte kan fullgöra den repetitionstjänstgöring som planerats,

2) det har kommit fram omständigheter som visar att civiltjänstgöraren kan äventyra sin egen eller andras säkerhet vid tjänstgöringen,

3) den som förordnats till repetitionstjänstgöring är stadigvarande bosatt utomlands och Civiltjänstcentralen inte hade kännedom om detta när förordnandet gavs,

4) återkallandet behövs för att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom, eller

5) återkallandet förutsätts av andra än i 1‒4 punkten avsedda särskilt vägande skäl.

Civiltjänstcentralen kan på ansökan bevilja befrielse från repetitionstjänstgöring för en civiltjänstgörare

1) för vilken befrielsen är synnerligen nödvändig på grund av familjeförhållanden eller ekonomiska förhållanden eller utövande av yrke eller näring,

2) för vilken inledandet av eller framstegen i studierna skulle bli kännbart lidande om befrielse inte ges,

3) vars deltagande i repetitionstjänstgöringen skulle orsaka dennes arbetsgivare särskilt allvarlig olägenhet eller skada i verksamheten, eller

4) på grund av andra än i 1‒3 punkten avsedda särskilda personliga orsaker.

Befrielse ska sökas skriftligen hos Civiltjänstcentralen. Till ansökan ska fogas en utredning om grunderna för befrielsen. Civiltjänstgöraren ska dock iaktta förordnandet tills Civiltjänstcentralen avgör ansökan och återkallar sitt förordnande.

Den som är riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller ledamot av Europaparlamentet befrias från repetitionstjänstgöring på grundval av anmälan som denne har gjort till Civiltjänstcentralen, om befrielsen är nödvändig med tanke på skötseln av uppdraget i fråga. Anmälan ska göras skriftligen till Civiltjänstcentralen och till anmälan ska fogas en redogörelse för uppdraget.

Civiltjänstcentralen kan bevilja en person som fullgör repetitionstjänstgöring endast föräldraledighet enligt 40 § 1 mom. och permission av vägande personliga skäl enligt 40 § 2 mom. En civiltjänstgörare har under repetitionstjänstgöring inte rätt till duglighetspermission eller permission av personliga skäl enligt 40 § 1 mom.

Om inte något annat föreskrivs i 63 a–63 d §, tillämpas på repetitionstjänstgöring vad som föreskrivs om civiltjänstgörare och fullgörande av tjänstgöring.

På repetitionstjänstgöring tillämpas dock inte 14 § 1 och 2 mom., 31–33 § och 41 §.

Republikens president kan på framställning av statsrådet under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 4–6 punkten i beredskapslagen besluta att Civiltjänstcentralen på begäran av andra myndigheter för högst 14 dagar kan förordna dem som hör till reserven inom civiltjänsten till sådana uppgifter enligt den utbildning de fått under civiltjänsten som bistår myndigheterna och som gäller första hjälp, oljebekämpning, första omsorg och befolkningsskydd samt andra motsvarande uppgifter av civil karaktär. De inkallade kan förordnas att träda i tjänst genast.

Civiltjänstcentralen kan på ansökan befria en civiltjänstgörare från tjänstgöring som avses i 1 mom., om befrielsen är synnerligen nödvändig på grund av dennes familjeförhållanden eller ekonomiska förhållanden eller på grund av utövande av yrke eller näring. Civiltjänstgöraren ska dock iaktta förordnandet tills Civiltjänstcentralen avgör ansökan och återkallar sitt förordnande.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses i 1 mom. och om förfarandena vid förordnandet till uppgifterna kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Republikens president kan på framställning av statsrådet under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten i beredskapslagen besluta att Civiltjänstcentralen kan förordna civiltjänstgörare som hör till reserven inom civiltjänsten till tjänstgöring. Republikens president kan på framställning av statsrådet av särskilda skäl dessutom besluta att Civiltjänstcentralen kan förordna också de civiltjänstgörare som hör till den ersättande reserven inom civiltjänsten till tjänstgöring, de som fyllt 50 år dock endast med riksdagens samtycke. Republikens president beslutar på framställning av statsrådet om maximiantalet personer som ska förordnas till tjänstgöring. Republikens presidents beslut fattas för viss tid, för högst sex månader.

De som hör till reserven och den ersättande reserven inom civiltjänsten förordnas till tjänstgöring under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten i beredskapslagen på förordnande av Civiltjänstcentralen eller vid behov genom kungörelse av arbets- och näringsministeriet. De inkallade kan förordnas att träda i tjänst genast.

En civiltjänstgörare som av hälsoskäl befriats från fullgörandet av värnplikt under fredstid kan under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten i beredskapslagen förordnas till en sådan hälsokontroll som avses i 24 § samt förordnas till tjänstgöring, om civiltjänstgöraren konstateras vara tjänsteduglig.

Den som hör till reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten kan förordnas att fullgöra tjänstgöring som avses i 65 § som utbildning antingen vid Civiltjänstcentralen eller på någon annan plats som centralen bestämmer eller som arbetstjänst på tjänstgöringsplatser som avses i 8 § 2 mom.

Civiltjänstcentralen förordnar på begäran av tjänstgöringsplatserna till arbetstjänst som avses i 1 mom. det antal personer som hör till reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten som bedömts vara nödvändigt på basis av de prioriteringar som arbets- och näringsministeriet och Civiltjänstcentralen fastställt. Av förordnandet till tjänstgöring ska framgå tjänstgöringens längd.

Närmare bestämmelser om vilka branscher de förordnanden till tjänstgöring som ges dem som hör till reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten ska gälla kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett förordnande till tjänstgöring får inte ges den som

1) har reserverats för arbetsgivarens behov i enlighet med 67 § 1 mom.,

2) inom ramen för det reserveringssystem som gäller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården under undantagsförhållanden har reserverats för uppgifter inom hälso- och sjukvården,

3) i enlighet med beredskapslagen har förordnats att fullgöra allmän arbetsplikt, arbetsplikt inom hälso- och sjukvården eller befolkningsskyddsplikt,

4) på förhand har reserverats för befolkningsskyddsuppgifter,

5) för den tid som arbetet varar inte kan avlägsna sig från sitt hem på grund av skötseln av ett barn eller en annan person som kräver fortlöpande omsorg, om vården inte kan ordnas på annat sätt,

6) har befriats från tjänstgöring på det sätt som avses i 67 § 2 mom., eller

7) är i tjänst hos Försvarsmakten.

Civiltjänstcentralen får ge en person som hör till reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten ett förordnande till tjänstgöring endast för sådant arbete som denne skäligen förmår utföra med beaktande av ålder, hälsotillstånd, familjeförhållanden, utbildning, tidigare arbetserfarenhet samt arten av det arbete som förordnandet gäller. Om en person som hör till reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten åberopar att denne av hälsoskäl inte kan utföra det arbete som nämns i tjänstgöringsförordnandet, ska personen lägga fram tillförlitlig utredning om sitt hälsotillstånd inom en av Civiltjänstcentralen utsatt skälig tid.

För vårdnadshavaren till ett barn under sju år eller ett kroniskt eller långvarigt sjukt barn får ett förordnande till tjänstgöring utanför det pendlingsområde som avses i 10 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) ges endast om tryggandet av samhällets vitala funktioner med beaktande av personens särskilda utbildning eller andra därmed jämförbara orsaker nödvändigt kräver det.

På tjänstgöring i reserven och den ersättande reserven inom civiltjänsten under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten i beredskapslagen tillämpas bestämmelserna i 23–26, 35–39, 42 och 43 § samt 44 § 1 mom. 4 punkten och 44 § 2 mom. om ordnande av tjänstgöringen.

Civiltjänstcentralen kan på ansökan av den myndighet, inrättning, sammanslutning eller andra arbetsgivare som saken gäller avstå från att till tjänstgöring under de undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten i beredskapslagen förordna personer som är anställda i offentligrättsliga anställningsförhållanden eller därmed jämförbara uppgifter, utövare av vissa yrken samt andra personer vilkas inkallande i tjänst kunde äventyra Försvarsmaktens utrustning eller underhåll, den allmänna ekonomin eller andra för samhället betydande allmänna intressen.

I fråga om reserven och den ersättande reserven inom civiltjänsten inkallas inte heller en civiltjänstgörare som sköter ett uppdrag enligt 31 § 3 mom. till tjänstgöring under de undantagsförhållande som avses i 3 § 1, 2 och 4–6 punkten i beredskapslagen.

Civiltjänstcentralen kan återkalla sitt beslut om godkännande, om en väsentlig förändring i förutsättningarna för befrielsen har inträffat. Civiltjänstgöraren ska iaktta förordnandet tills Civiltjänstcentralen avgör ansökan som avses i 1 mom. och återkallar sitt förordnande.

Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet enligt 1 mom. kan utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

En civiltjänstgörare som försummar sina skyldigheter i samband med fullgörandet av de tjänsteuppgifter som avses i 38 § eller annars handlar i strid med sina tjänsteplikter kan påföras disciplinstraff som avses i 70 §. Den i 45 § avsedda ansvariga personen på civiltjänstgöringsplatsen ska, efter att ha fått kännedom om en tjänstgöringsförseelse, göra en skriftlig anmälan om tjänstgöringsförseelsen till Civiltjänstcentralen, om inte saken på grund av att den är obetydlig kan lämnas därhän eller åtgärdas genom en muntlig anmärkning.

Civiltjänstcentralen ska upprätta ett protokoll över undersökningen. Vid undersökningen ska civiltjänstgöraren höras muntligt. Civiltjänstcentralen ska bevisligen tillställa civiltjänstgöraren ett förordnande till hörandetillfället. Före hörandet ska civiltjänstgöraren underrättas om i vilket ärende och i vilken egenskap civiltjänstgöraren ska höras. Hörandet sker vid en tidpunkt som Civiltjänstcentralen bestämmer, antingen på civiltjänstgöringsplatsen eller vid Civiltjänstcentralen. Förhörsberättelsen ska ges till civiltjänstgöraren för genomläsning och granskning, och civiltjänstgörarens anmärkningar ska antecknas i den.

En civiltjänstgörare som upprepade gånger underlåter att besvara en sådan förfrågan från Civiltjänstcentralen som avses i 17 § 2 mom. ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot upplysningsplikten dömas till böter.

En civiltjänstgörare som efter att ha fått ett förordnande till repetitionstjänstgöring uteblir från tjänstgöring, slutar tjänstgöra eller vägrar fullgöra tjänstgöring, ska för brott mot skyldigheten att fullgöra repetitionstjänstgöring dömas till böter.

En civiltjänstgörare som efter att ha fått ett förordnande till tjänstgöring i reserven inom civiltjänsten vid storolyckor och under andra motsvarande undantagsförhållanden uteblir från tjänstgöring, slutar tjänstgöra eller vägrar fullgöra tjänstgöring, ska för brott mot skyldigheten att tjänstgöra i reserven inom civiltjänsten dömas till böter.

Om det utdömda fängelsestraffet för ett civiltjänstgöringsbrott är kortare än hälften av den återstående tjänstgöringstiden, förordnar Civiltjänstcentralen den dömde att fortsätta sin civiltjänstgöring efter fängelsestraffet i enlighet med den återstående tjänstgöringstiden. Den tjänstgöringstid som återstår efter fängelsestraffet räknas så att en dag i straffanstalt motsvarar två dagar i civiltjänst.

En civiltjänstgörare som efter att ha fått ett förordnande till tjänstgöring under Försvarsmaktens extra tjänstgöring eller mobilisering låter bli att infinna sig till tjänstgöring, slutar tjänstgöra eller vägrar fullgöra tjänstgöring, ska för vägran att fullgöra civiltjänst under extra tjänstgöring eller under mobilisering dömas till fängelse i högst två år.

Polisanmälan för de brott som avses i 72–77 § görs av Civiltjänstcentralen på grundval av den anmälan om tjänstgöringsförseelse som civiltjänstgöringsplatsen lämnat in. Polisanmälan ska göras hos polisen på gärningsorten, men om gärningsorten inte är känd, kan anmälan göras hos polisen antingen på civiltjänstgörarens hemort eller den ort där Civiltjänstcentralen är belägen. I polisanmälan ska uppges den tid som civiltjänstgöraren har tjänstgjort och den återstående tjänstgöringstiden samt övriga omständigheter som inverkar på undersökningen av saken.

Polisen får inte göra förundersökning och åklagaren får inte utföra åtalsprövning eller väcka åtal för brott som avses i 72–77 § om Civiltjänstcentralen inte har gjort polisanmälan om brottet.

Om domstolen har förkastat ett åtal mot en civiltjänstgörare för vägran att fullgöra civiltjänst enligt 74 §, förordnas personen inte längre att fullgöra sin civiltjänsteplikt under fredstid. Om åtalet har förkastats till följd av preskription av åtalsrätten, kan civiltjänstgöraren på nytt förordnas till civiltjänst.

Vid förordnande till tjänstgöring på nytt beaktas den tid under vilken civiltjänstgöraren på grund av undersökningarna i fråga om vägran att fullgöra civiltjänst eller civiltjänstgöringsbrott har varit berövad sin frihet. Tjänstgöringstiden räknas så att en dags frihetsberövande motsvarar två dagar i civiltjänst.

Prövotiden för en villkorligt frigiven civiltjänstgörare som dömts för ett brott som avses i 74 eller 75 § är den återstående tjänstgöringstiden. Den återstående tjänstgöringstiden bestäms av Civiltjänstcentralen sedan den av fängelsemyndigheten fått uppgifter om det avtjänade straffet. Civiltjänstgöraren ska inte ställas under övervakning, om det inte finns särskilda skäl.

Straffanstalten ska underrätta Civiltjänstcentralen om frigivningen av en person som avses i 1 och 2 mom.

Åtal för brott som avses i 72–77 § kan prövas vid tingsrätten på civiltjänstgörarens hemort eller på den ort där Civiltjänstcentralen är belägen.

Domstolen ska underrätta Civiltjänstcentralen om sitt beslut i ett ärende som gäller ett brott som avses i 72–77 § eller i förekommande fall om att ärendet har lämnats därhän. Åklagaren ska lämna motsvarande underrättelse, om denne fattar beslut om att inte väcka åtal i ett ärende som gäller nämnda brott.

Civiltjänstcentralen fastställer för de olika användargrupperna omfattningen av de användarrättigheter till civiltjänstregistret som arbetsuppgifterna kräver. Civiltjänstcentralen beviljar Civiltjänstcentralens personal och de i 45 § avsedda ansvariga personerna på civiltjänstgöringsplatserna användarrättigheter. Övriga personer som sköter ärenden som gäller civiltjänstgörare på civiltjänstgöringsplatserna beviljas begränsade användarrättigheter till civiltjänstregistret av de ansvariga personerna inom ramen för Civiltjänstcentralens tillstånd.

De legitimerade yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som bedömer civiltjänstgörarens tjänsteduglighet enligt 23 § eller utför hälsokontroll med stöd av 24 § är personuppgiftsbiträden enligt dataskyddsförordningen i fråga om de uppgifter som antecknas i civiltjänstregistret.

I civiltjänstregistret får antecknas för skötseln av de åligganden som avses i 87 § följande uppgifter om civiltjänstgöraren:

1) namn och namnhistoria från det att personen har godkänts att fullgöra civiltjänst,

2) personbeteckning och fotografi,

3) kön,

4) modersmål och kommunikationsspråk,

5) medborgarskap,

6) civilstånd,

7) utbildning,

8) yrke,

9) körkortsuppgifter,

10) hemkommun, adressuppgifter och annan kontaktinformation,

11) uppgifter om omyndighet och intressebevakare,

12) uppgifter om tjänsteduglighet,

13) uppgifter om tjänstgöringsplats och tjänstgöringstid,

14) uppgifter om fullgörandet av tjänsteuppgifter och den utbildning som erhållits under tjänstgöringen,

15) uppgifter om avbrytande av tjänstgöringen och om hemförlovning,

16) uppgifter om bestämmande, användning och kontroll av reserättigheter,

17) namn på och kontaktinformation till en nära anhörig,

18) uppgifter om påförda disciplinstraff och ålagda påföljder, och

19) andra än i 1‒18 punkten avsedda uppgifter om personens kunnande och lämplighet som påverkar placeringen och tjänstgöringen.

I civiltjänstregistret kan dessutom införas

1) uppgifter om övertygelse och religionssamfund, om detta har betydelse för ordnande av tjänstgöringen eller bestämmande av civiltjänstgöringsplatsen,

2) i fråga om vägran att fullgöra civiltjänst, civiltjänstgöringsbrott, brott mot upplysningsplikten och brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring uppgifter om polisanmälan, straffpåföljd och verkställighet av fängelsestraff samt uppgift om fängelsestraff som dömts ut för annat brott, om det är av betydelse med tanke på civiltjänstgörarens tjänstgöring eller placering,

3) i syfte att kunna nå civiltjänstgörarna och förordna dem i tjänst, uppgift om huruvida en civiltjänstgörare förvaras i straffanstalt eller har intagits på sjukhus eller på någon annan social- eller hälsovårdsinrättning,

4) diagnosuppgifter, läkarutlåtanden och andra uppgifter om hälsotillstånd som har betydelse för bestämmande och kontroll av tjänstedugligheten samt för placering i arbetstjänst och bedömning av lämpligheten för placering i en uppgift under undantagsförhållanden,

5) uppgifter om förordnande till civiltjänst,

6) uppgifter som gäller sökande av ändring enligt denna lag

De uppgifter om civiltjänstgörare som avses i 90 § 1 mom. avförs ur civiltjänstregistret vid utgången av det år då civiltjänstgöraren fyller 65 år.

De uppgifter om civiltjänstgörare som avses i 90 § 2 mom. avförs ur civiltjänstregistret fem år efter det att civiltjänstgöraren har hemförlovats efter fullgjord tjänstgöring. Om en uppgift har fåtts och antecknats i registret efter fullgjord tjänstgöring medan civiltjänstgöraren ingår i reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten avförs uppgiften fem år efter det att uppgiften antecknats, dock senast vid utgången av det år då civiltjänstgöraren fyller 65 år.

Bestämmelser om arkivväsendets uppgifter och om handlingar som ska arkiveras finns i arkivlagen (831/1994).

Civiltjänstcentralen har rätt att trots sekretessbestämmelserna för civiltjänstregistret få de uppgifter som behövs för utförandet av dess i lag föreskrivna uppgifter enligt följande:

1) i 13 § 1 mom. 1–3, 5, 11, 14, 19, 20 och 22 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) avsedda uppgifter för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten i denna lag, övervakningen av civiltjänstgörare enligt 7 § 2 mom. 3 punkten i denna lag och handhavandet av annan praktisk verkställighet av civiltjänsten enligt 7 § 2 mom. 7 punkten i denna lag,

2) av militära myndigheter, för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten, uppgifter som påverkar tjänstgöringstiden, uppgifter om tjänsteduglighet och uppgifter om hälsotillstånd, om uppgifterna har betydelse vid behandlingen av ett ärende som gäller civiltjänstgörarens tjänsteduglighet,

3) av den producent av hälso- och sjukvårdstjänster och legitimerade yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som har undersökt en civiltjänstgörares tjänsteduglighet de uppgifter om hälsotillstånd som är nödvändiga för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten och som är av betydelse när tjänstedugligheten bedöms,

4) av hälsovårdscentraler, sjukhus eller andra som tillhandahåller mentalvårdstjänster, för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten och handhavandet av annan praktisk verkställighet av civiltjänsten enligt 7 § 2 mom. 7 punkten, sådana nödvändiga uppgifter om i mentalvårdslagen (1116/1990), socialvårdslagen (1301/2014) eller hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) avsedda mentalvårdstjänster som givits en civiltjänstgörare och som är av betydelse med tanke på tjänstedugligheten eller ordnandet av tjänstgöringen,

5) av Migrationsverket, för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten, uppgifter om en persons medborgarskap för klarläggande av om personen är skyldig att fullgöra tjänstgöring i Finland,

6) av polisen, Åklagarmyndigheten och Brottspåföljdsmyndigheten, för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten, övervakningen av civiltjänstgörare enligt 7 § 2 mom. 3 punkten och handhavandet av annan praktisk verkställighet av civiltjänsten enligt 7 § 2 mom. 7 punkten, uppgifter om polisanmälan, åtalsprövning, brottspåföljd och verkställighet av fängelsestraff i fråga om vägran att fullgöra civiltjänst, civiltjänstgöringsbrott, brott mot upplysningsplikten eller brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring,

7) ur justitieförvaltningens informationssystem, för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten med tanke på bedömningen av en civiltjänstgörares tjänsteduglighet och lämplighet för placering i en uppgift, uppgifter om brottmål som har avgjorts i domstol och där fängelsestraff har dömts ut; bestämmelser om erhållande av uppgifter ur straffregistret finns dock i straffregisterlagen (770/1993),

8) av Brottspåföljdsmyndigheten, för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten, uppgifter om civiltjänstgörare som förvaras i straffanstalt och om tidpunkten för deras frigivning,

9) av social- eller hälsovårdsanstalterna och motsvarande inrättningar, för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten, uppgift om civiltjänstgörare som inte fritt får avlägsna sig från anstalten samt uppgift om frigivningstidpunkten för en person som förordnats till civiltjänst,

10) av Folkpensionsanstalten, för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten med tanke på utredningen av tjänstedugligheten och lämpligheten för placering i en uppgift, uppgift om civiltjänstgörare som beviljats sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007) eller handikappbidrag enligt lagen om handikappförmåner (570/2007),

11) av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, som under undantagsförhållanden för registret över arbetspliktiga, för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten med tanke på utredningen av lämpligheten för placering i uppgifter under undantagsförhållanden, uppgift om civiltjänstgörare som i enlighet med beredskapslagen fått ett arbetsförordnande som arbetspliktig, och

12) av Utbildningsstyrelsen via tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter, för förordnandet till civiltjänst enligt 7 § 2 mom. 1 punkten, uppgift om en civiltjänstgörares erhållna studieplats, mottagande av studieplatsen och studierätt för avgörande av dennes ansökan om uppskov, samt uppgift om de examina som avlagts av en person som hör till reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten, för förordnande till i 65 § avsedd tjänstgöring i reserven eller den ersättande reserven inom civiltjänsten under militära undantagsförhållanden.

Civiltjänstgöringsplatsen har rätt att få följande uppgifter:

1) av Civiltjänstcentralen före valet av en enskild civiltjänstgörare nödvändiga uppgifter om civiltjänstgörarens utbildning och arbetserfarenhet för bedömning av lämpligheten i arbetet,

2) oberoende av sekretessbestämmelserna, av den legitimerade yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som undersökt en civiltjänstgörares tjänsteduglighet, sådana nödvändiga uppgifter om hälsotillståndet i fråga om en civiltjänstgörare som är i dess tjänst, som är av betydelse för tjänstedugligheten.

Civiltjänstcentralen har rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse i enlighet med vad som överenskoms med den personuppgiftsansvarige i fråga.

På sökande av ändring i ett beslut av uppbådsnämnden eller Försvarsmaktens regionalbyrå beträffande en ansökan som avses i 12 § tillämpas bestämmelserna i 12 kap. i värnpliktslagen om sökande av ändring i ett beslut som uppbådsnämnden eller regionalbyrån har fattat i ett värnpliktsärende.

I fråga om ett beslut som Civiltjänstcentralen fattat om tjänsteduglighet, förordnande till civiltjänst, förordnande till kompletterande tjänstgöring, uppskov, en förmån, bestämmande av civiltjänstgöringsplats, befrielse från tjänstgöring, befrielse från kompletterande tjänstgöring, godkännande eller återkallande av en ansökan om tjänstgöringsplats eller övergång till tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor får omprövning begäras hos Civiltjänstcentralen. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Begäran om omprövning av ett beslut om förordnande till civiltjänst, förordnande till kompletterande tjänstgöring, uppskov, bestämmande av civiltjänstgöringsplats, befrielse från tjänstgöring eller befrielse från kompletterande tjänstgöring hindrar inte att beslutet verkställs.

Ett beslut i vilket omprövning enligt 1 mom. får begäras får inte överklagas direkt genom besvär. I ett beslut av Civiltjänstcentralen i ett omprövningsärende samt i andra med stöd av denna lag meddelade beslut av Civiltjänstcentralen får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Besvär över ett beslut som Civiltjänstcentralen fattat om byte av civiltjänstgöringsplats ska anföras inom 14 dagar från delgivningen av beslutet. Besvär hindrar inte att beslutet verkställs, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Besvär över ett beslut om hemförlovning hindrar inte verkställigheten av beslutet, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Ett disciplinstraff kan verkställas omedelbart efter det att Civiltjänstcentralen meddelat sitt beslut, om verkställighet av disciplinstraffet inte annars är möjlig under civiltjänstgörarens återstående tjänstgöringstid.

En civiltjänstgörare som inte har fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor och som vill övergå till att fullgöra sådan tjänstgöring ska göra en ansökan om övergång hos Civiltjänstcentralen.

Civiltjänstcentralen ska godkänna ansökan utan dröjsmål, om

1) det av ansökan framgår att i 1 § avsedda skäl som grundar sig på övertygelse inte längre hindrar civiltjänstgöraren att fullgöra tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor,

2) ansökan har gjorts antingen innan utbildningsperioden inleddes eller inom sju dagar från det att utbildningsperioden har inletts, och

3) civiltjänstgöraren inte tidigare på grundval av en motsvarande ansökan har godkänts för tjänstgöring enligt de lagarna.

Ansökan kan inte godkännas efter det att mer än sju dagar har förflutit från det att utbildningsperioden har inletts och inte heller efter utgången av det år då civiltjänstgöraren har fyllt 28 år.

Om en ansökan som avses i 1 mom. har lämnats in efter det att civiltjänstgöraren redan har förordnats till civiltjänst, ska civiltjänstgöraren dock iaktta förordnandet tills Civiltjänstcentralen avgör ansökan och återkallar sitt förordnande.

Civiltjänstcentralen ska utan dröjsmål underrätta Försvarsmaktens regionalbyrå om godkännandet av en ansökan.

Den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring kan en gång återgå till att fullgöra tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor. Den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring och som vill återgå till att fullgöra tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor ska göra en ansökan om återgång hos Civiltjänstcentralen.

Civiltjänstcentralen ska godkänna ansökan utan dröjsmål, om det av ansökan framgår att i 1 § avsedda skäl som grundar sig på övertygelse inte längre utgör ett hinder för att fullgöra tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

Om en ansökan som avses i 1 mom. har lämnats in efter det att den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring redan har förordnats till kompletterande tjänstgöringsutbildning, ska den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring dock iaktta förordnandet tills Civiltjänstcentralen avgör ansökan och återkallar sitt förordnande.

Civiltjänstcentralen ska utan dröjsmål underrätta Försvarsmaktens regionalbyrå om godkännandet av en ansökan.

Den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring kan en gång återgå till att fullgöra tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor. Den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring och som vill återgå till att fullgöra tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor ska göra en ansökan om återgång hos Civiltjänstcentralen.

Civiltjänstcentralen ska godkänna ansökan utan dröjsmål, om det av ansökan framgår att i 1 § avsedda skäl som grundar sig på övertygelse inte längre utgör ett hinder för att fullgöra tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

Om en ansökan som avses i 1 mom. har lämnats in efter det att den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring redan har förordnats till kompletterande tjänstgöringsutbildning, ska den som är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring dock iaktta förordnandet tills Civiltjänstcentralen avgör ansökan och återkallar sitt förordnande.

Civiltjänstcentralen ska utan dröjsmål underrätta Försvarsmaktens regionalbyrå om godkännandet av en ansökan.

Arbets- och näringsministeriet, Civiltjänstcentralen och Försvarsmakten ska ge de uppbådspliktiga tillräcklig information om möjligheten att ansöka om civiltjänst och om innehållet i civiltjänsten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagens 93 § 1 mom. 12 punkt tillämpas dock först från och med den 1 maj 2027.

Bestämmelser om skyldigheten för kommendören för ett truppförband och Civiltjänstcentralen att ge den som fullgör tjänstgöring behövliga uppgifter om innehållet i denna paragraf finns i 107 § i värnpliktslagen och i 55 § i civiltjänstlagen. Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att få uppgift om tidpunkten då tjänstgöringen avslutas eller avslutades finns i 30 § 2 mom. i lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten (332/2019) och i 94 § i civiltjänstlagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Militärunderstödet betalas från ingången av den månad under vilken det har sökts, dock tidigast från dagen för inträdet i tjänst, eller, om rätten till understöd har uppkommit senare, från denna tidpunkt, till utgången av den kalendermånad under vilken den värnpliktige hemförlovats eller den värnpliktiges tjänstgöring avbrutits för en sammanhängande tid om minst 14 dygn utan att avbrottet räknas med i tjänstgöringstiden. Till en värnpliktig som är inkallad till reservens repetitionsövningar, frivilliga övningar vid Försvarsmakten, kompletterande tjänstgöring eller repetitionstjänstgöring och den värnpliktiges anhöriga betalas understöd för hela tjänstgöringstiden.

Militärunderstödet betalas månatligen i förskott in på ett av sökanden angivet konto inom Europeiska unionen. Betalningsdag är den första eller andra bankdagen i varje månad. Till den som är inkallad till reservens repetitionsövningar, frivilliga övningar vid Försvarsmakten, kompletterande tjänstgöring eller repetitionstjänstgöring eller den inkallades anhöriga betalas understödet i efterskott antingen månatligen eller som en engångsbetalning.

Denna lag träder i kraft den 20 .