Smidigare vidareutbildning för sjukskötare
Lagar om ändring av yrkeshögskolelagen och lagen om studiestöd
Sjukskötare kan i fortsättningen kvalificera sig till förvårdare, barnmorskor och hälsovårdare genom en separat tilläggsutbildning utan att avlägga en andra hel yrkeshögskoleexamen. Man kan fortfarande också utbilda sig direkt till förvårdare och hälsovårdare genom en sammanhållen utbildning i samband med sjukskötarstudierna.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 8.1.2026
- Senaste händelse
- 22.5.2026
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 18
- Stadfäst
- 29.5.2026
- Författning
- 467/2026
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Utbildningarna till förvårdare, barnmorska och hälsovårdare blir separata utbildningar som kompletterar yrkeshögskoleexamen (längd 1–1,5 år), och när de genomförts fogas examensbenämningen till sjukskötarexamen. Utbildningen till förvårdare och hälsovårdare kan fortfarande också avläggas som en sammanhållen fyraårig utbildning, men barnmorskeutbildningen förutsätter i fortsättningen alltid sjukskötarexamen. Samtidigt ändras lagen om studiestöd så att de nya utbildningarna berättigar till studiestöd och studielånskompensation, och bestämmelserna om yrkesinriktad lärarutbildning preciseras i yrkeshögskolelagen.
Vad det betyder
Reformen gör vidareutbildningsvägarna smidigare för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och minskar avläggandet av överlappande examina, vilket frigör nybörjarplatser vid högskolorna för förstagångssökande. Utbildningarna är avgiftsfria för de studerande, de kan också genomföras på deltid vid sidan av arbetet, och de berättigar till studielånskompensation om de genomförs inom målsatt tid. Ändringen påverkar anställda och studerande inom social- och hälsovården, yrkeshögskolorna samt FPA. Lagarna träder i kraft den 1 augusti 2028.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 19.5.2026Riksdagen godkände lagen med rösterna 91–77.
Regeringen ja, oppositionen nej. 31 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). En ledamot som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 29.5.2026.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
18 anföranden · 14 talare · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades reformen av sjukskötares vidareutbildning till en separat tilläggsutbildning utan att en andra hel examen behöver avläggas. Regeringspartierna och en del av oppositionen stödde propositionen eftersom den avskaffar överlappande studier och frigör nybörjarplatser för förstagångssökande. En del av oppositionen krävde däremot att propositionen förkastas, eftersom barnmorskeutbildningen inte lyftes till nivån för högre yrkeshögskoleexamen.
- Borde barnmorskeutbildningen regleras som en högre yrkeshögskoleexamen?
- Är studietiden på ett och ett halvt år för barnmorskeutbildningen realistisk i förhållande till hur krävande studierna är?
Samlingspartiet välkomnade propositionen och ansåg att den stärker säkerheten, eftersom den gör att yrkeskunniga snabbare blir utexaminerade för att lindra bristen på arbetskraft inom social- och hälsovården samt förhindrar överlappande examina.
”Kun koulutuspolut lyhenevät ja selkeytyvät, osaajia valmistuu enemmän ja nopeammin.”
— Juha Hänninen Sannfinländarna stödde propositionen eftersom den förebygger överlappande studier och riktar studieplatserna bättre, förutsatt att barnmorskeutbildningen inte förlängs oskäligt.
”On esimerkiksi järkevää, että sairaanhoitajaksi jo valmistunut voi täydentää osaamistaan ja opiskella kätilöksi ilman, että tarvitsee suorittaa kokonaan toista ammattikorkeakoulututkintoa.”
— Pia Sillanpää - SDPEmot
SDP motsatte sig propositionen och förordade att den förkastas, eftersom barnmorskeutbildningen inte genomfördes som en högre yrkeshögskoleexamen som motsvarar branschens krav och studieplanen ansågs vara orealistisk.
”Edustaja Lohikoski erittäin ansiokkaasti kävi kätilökoulutuksen tilannetta lävitse ja hyvin perusteellisesti sitä avasi, joten kannatan edustaja Lohikosken tekemää hylkäysesitystä ja lausumaehdotuksia.”
— Lauri Lyly - CenternFör med reservationer
Centern ansåg att det var ett bra mål att göra utbildningsvägarna smidigare, men betonade att de studerandes intressen, legitimeringen av yrkesrättigheterna och yrkeshögskolornas finansiering måste tryggas.
”Tämä selkeyttäisi ja sujuvoittaisi esityksen mukaan tutkinnon jo suorittaneiden koulutuspolkuja.”
— Vesa Kallio - De GrönaFör med reservationer
De Gröna stödde slopandet av överlappande examina, men ansåg det vara problematiskt att barnmorskeutbildningen inte höjdes till en högre högskoleexamen i enlighet med den svenska modellen för att trygga branschens attraktionskraft.
”Kätilöliitto on painottanut, että kätilökoulutuksen pituus ja laajuus ilman ylemmän tutkinnon statusta heikentävät kätilön ammatin ja koulutuksen vetovoimaa.”
— Inka Hopsu - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet krävde att lagförslaget förkastas, eftersom modellen på ett och ett halvt år enligt experter är otillräcklig med beaktande av hur krävande barnmorskearbetet är och utbildningen borde utvecklas till en högre YH-examen.
”Näin ollen teen ehdotuksen, että lakiehdotukset hylätään ja että hyväksytään kaksi vastalauseen mukaista lausumaa.”
— Pia Lohikoski
Sammandraget är AI-genererat utifrån 18 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan, jolle sosiaali- ja terveysvaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 197/2025 vp sisältyvien 1. ja 2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 8.1.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 17.2.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 28.4.2026Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 7.5.2026Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 20.5.2026Toinen käsittely · Täysistunto
- 21.5.2026Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki ammattikorkeakoululain muuttamisestaHyväksytty · 467/2026 · 29.5.2026
- 2Laki opintotukilain muuttamisestaHyväksytty · 468/2026 · 29.5.2026
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av yrkeshögskolelagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i yrkeshögskolelagen (932/2014) 8 § 2 mom., 10 § 1 och 2 mom., 11 § 2 mom., 12 § 1 mom., 12 a § 1 mom., 13 § 1 mom., rubriken för 13 a §, 13 a § 1 mom., 28 § 1 och 2 mom., 30 § 3 mom. och 37 § 2 mom., av dem 10 § 1 mom. och 28 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag 1368/2018, 12 § 1 mom. sådant det lyder i lag 415/2016, 12 a § 1 mom., 13 § 1 mom., rubriken för 13 a § samt 13 a § 1 mom. sådana de lyder i lag 659/2024, 30 § 3 mom. sådant det lyder i lag 325/2015 och 37 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1173/2014, och fogas till lagen en ny 11 b §, till 14 §, sådan den lyder i lagarna 325/2015 och 1368/2018, ett nytt 4 mom. samt till 25 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1173/2014, 537/2017 och 1368/2018, ett nytt 6 mom. som följer:
8 §Utbildningsuppgift
I tillståndet bestäms om rätten att i yrkeshögskolan ordna behövlig lärarutbildning för lärare och blivande lärare i yrkeshögskolor och inom yrkesinriktad utbildning (yrkespedagogisk lärarutbildning ). I tillståndet kan bestämmas att yrkeshögskolan ska erbjuda utbildning till förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare.
10 §Undervisningen vid yrkeshögskolorna
En yrkeshögskola ger inom ramen för sitt tillstånd undervisning som leder till högskoleexamen, utbildning till förstavårdare, utbildning till barnmorska och utbildning till hälsovårdare samt yrkespedagogisk lärarutbildning. Dessutom får yrkeshögskolan ordna specialiseringsutbildning, utbildning som innehåller delar av examina i form av fortbildning, öppen yrkeshögskoleundervisning eller i övrigt som fristående studier samt annan fortbildning. Yrkeshögskolan kan dessutom ordna yrkespedagogisk lärarutbildning som fortbildning, öppen yrkeshögskoleundervisning eller i övrigt som fristående studier. Närmare bestämmelser om studierna inom den yrkespedagogiska lärarutbildningen, om deras struktur och omfattning, om målen för kunnandet för studierna och om fullgörandet av studierna utfärdas genom förordning av statsrådet. En yrkeshögskola ska utfärda betyg över studier som slutförts vid yrkeshögskolan. Bestämmelser om betyg som utfärdas av en yrkeshögskola utfärdas genom förordning av statsrådet.
Som öppna yrkeshögskolestudier eller som andra fristående studier kan bedrivas sådana till en yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen hörande studier och sådana till en förstavårdar-, barnmorske- eller hälsovårdarutbildning hörande studier samt sådan yrkespedagogisk lärarutbildning för vilka yrkeshögskolan beviljat den studerande tidsmässigt och innehållsmässigt begränsad studierätt.
11 §Examina och grunderna för examina
Till en examen som har avlagts vid en yrkeshögskola fogas namnet på utbildningsområdet samt examensbenämningen och i fråga om yrkeshögskoleexamen vid behov förkortningen YH och i fråga om högre yrkeshögskoleexamen förkortningen högre YH. Till en yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet som har avlagts vid en yrkeshögskola och till vilken examensbenämningen sjukskötare (YH) har fogats, fogas också examensbenämningen
1) förstavårdare (YH) på basis av slutförd reglerad utbildning till förstavårdare, 2) barnmorska (YH) på basis av slutförd reglerad utbildning till barnmorska, 3) hälsovårdare (YH) på basis av slutförd reglerad utbildning till hälsovårdare.
11 b §Utbildning till förstavårdare, utbildning till barnmorska och utbildning till hälsovårdare
Vid yrkeshögskolorna kan genomföras sådan utbildning till förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare som ger färdigheter att arbeta i eller sköta uppgifter inom yrket i fråga. En förutsättning för att en studerande ska kunna genomföra en sådan utbildning är en avlagd yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, till vilken examensbenämningen sjukskötare (YH) har fogats, den tidigare examen som sjukskötare på institutnivå eller en sjukskötarutbildning som genomförts utomlands. Utbildningarna kan genomföras efter slutförd sjukskötarutbildning. Utbildningen till förstavårdare och utbildningen till hälsovårdare kan också vardera genomföras i form av en enhetlig utbildning tillsammans med sjukskötarutbildningen. Närmare bestämmelser om studiernas omfattning, om målen för kunnandet för studierna och om genomförande av studierna utfärdas genom förordning av statsrådet.
12 §Undervisningens avgiftsfrihet samt avgifter för annan verksamhet
Den undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen, utbildningarna till förstavårdare, barnmorska och hälsovårdare och den yrkespedagogiska lärarutbildningen samt urvalsproven i anslutning till antagningen av studerande är avgiftsfria för de studerande. En yrkeshögskola kan dock ordna sådan undervisning som leder till gemensam eller dubbel examen och för vilken en utländsk högskola tar ut en avgift för sin andel av undervisningen.
12 a §Ansökningsavgift
Utbildningsstyrelsen tar ut en terminsvis ansökningsavgift av dem som ansöker om att studera för en examen eller studera en utbildning till förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare eller en yrkespedagogisk lärarutbildning. Att avgiften har betalats är en förutsättning för att ansökan ska behandlas.
13 §Uppdragsutbildning
En yrkeshögskola kan ordna undervisning som leder till högskoleexamen för en grupp av studerande så att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finskt eller utländskt offentligt samfund eller en finsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning (uppdragsutbildning ). Utbildning till förstavårdare, utbildning till barnmorska och utbildning till hälsovårdare samt yrkespedagogisk lärarutbildning kan också ordnas som uppdragsutbildning.
13 a §Avgifter som tas ut för utbildning på främmande språk
Av studerande som antagits till en utbildning som ges på något annat språk än finska eller svenska och som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen och av studerande som antagits till en utbildning till förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare eller till en yrkespedagogisk lärarutbildning som ges på något annat språk än finska eller svenska ska yrkeshögskolan ta ut en avgift per läsår som åtminstone täcker kostnaderna för ordnandet av utbildningen. Yrkeshögskolans årliga avgiftsintäkter ska täcka kostnaderna för att ordna utbildning för studerande som är skyldiga att betala läsårsavgift, inklusive kostnaderna för stipendier och andra understöd som betalats till studerande. Stipendier och understöd som betalas genom donationer eller bidrag från källor utanför yrkeshögskolan för att stödja studerande som är skyldiga att betala studieavgift beaktas inte i kostnaderna för anordnande av utbildningen. Yrkeshögskolan beslutar om hur beräkningen av kostnaderna för anordnande av utbildning, uttagandet av avgifter samt utbetalningen av stipendier och andra understöd arrangeras.
14 §Undervisningsplaner och målsatta tider för studierna
Studier inom utbildning till förstavårdare och utbildning till barnmorska ska till sin längd motsvara heltidsstudier på ett och ett halvt läsår. Studier inom hälsovårdarutbildning ska till sin längd motsvara heltidsstudier på ett läsår. Om utbildning till förstavårdare eller hälsovårdare genomförs som en enhetlig utbildning tillsammans med utbildning som leder till sjukskötarexamen (YH), ska studiernas sammanlagda längd motsvara heltidsstudier på fyra läsår.
25 §Behörighet för yrkeshögskolestudier
Till utbildning till förstavårdare, utbildning till barnmorska och utbildning tillhälsovårdare kan antas den som har avlagt en yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, till vilken examensbenämningen sjukskötare (YH) har fogats, eller den som har avlagt en examen som sjukskötare på institutnivå. Till utbildning till förstavårdare, utbildning till barnmorska och utbildning till hälsovårdare kan dessutom antas den som har avlagt en motsvarande utländsk examen och som har rätt att i Finland självständigt utöva sjukskötaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Till förstavårdar- eller hälsovårdarutbildning som genomförs som en enhetlig utbildning tillsammans med sjukskötarutbildning kan antas den som har avlagt eller fullgjort sådan utbildning som anges i 1 mom.
28 §Antagning av studerande
De studerande antas av yrkeshögskolan. De studerande antas för att avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen eller för att genomföra specialiseringsutbildning, förstavårdar-, barnmorske- eller hälsovårdarutbildning eller yrkespedagogisk lärarutbildning.
Yrkeshögskolan antar överflyttande studerande. Med överflyttande studerande avses studerande som har antagits till studier som leder till högskoleexamen och studerande som har antagits till en förstavårdar-, barnmorske- eller hälsovårdarutbildning, vilkas studierätt överförs från en högskola till en annan eller inom en högskola från en utbildning till en annan på så sätt att den examensbenämning som fogas till målexamen ändras. Överflyttande studerande inom yrkeshögskolan kan antas separat från övriga överflyttande studerande.
30 §Studierätt
Yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier får slutföras inom en tid som är ett år längre än den målsatta tiden. Lärarutbildningsstudier som är avsedda att genomföras på deltid ska slutföras på tre år. Utbildning till förstavårdare, utbildning till barnmorska och utbildning till hälsovårdare får slutföras inom en tid som är ett år längre än den målsatta tiden. Sådan utbildning till förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare som är avsedd att genomföras på deltid ska slutföras på tre år.
37 §Bedömning av studieprestationer och tillgodoräknande av studier
En studerande får vid avläggande av examen eller vid genomförande av specialiseringsutbildning, yrkespedagogisk lärarutbildning eller utbildning till förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare, enligt vad yrkeshögskolan beslutar, räkna sig till godo studier som den studerande har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen, specialiseringsutbildningen, den yrkespedagogiska lärarutbildningen eller utbildningen till förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare med andra studier på samma nivå. En studerande får på motsvarande sätt räkna sig till godo studier samt ersätta studier också genom kunskaper som visats på något annat sätt.
§
Denna lag träder i kraft den 20 och tillämpas på studerande som inleder sina studier den dagen eller senare.
En studerande som före ikraftträdandet av denna lag har inlett en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, till vilken examensbenämningen förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare fogas, kan avlägga denna examen, eller övergå till att genomföra en sådan utbildning som avses i 11 b § i denna lag om den studerande enligt 25 § har behörighet att söka till utbildningen. Den studerande övergår dock till att genomföra den nämnda utbildningen, om den studerande inte har avlagt examen senast den 31 juli 2037. Om den studerande inte har i 25 § avsedd behörighet att söka till utbildningen, övergår denne till att avlägga också yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, till vilken examensbenämningen sjukskötare fogas. Yrkeshögskolan beslutar om arrangemangen i samband med övergången. Den studerande kan vid övergången räkna sig till godo de studieprestationer som ingått i den utbildning som leder till examen. På de studerande som fortsätter att avlägga examen tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
2.Lag om ändring av lagen om studiestöd
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 7 § 8 mom., sådant det lyder i lag 52/2011, och fogas till lagen en ny 15 i § som följer:
7 §Tidsbegränsningar
Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högskoleexamina av olika omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet får det också föreskrivas om det maximala antalet studiestödsmånader för sådana studier som avses i 4 § 2 mom. 4 punkten.
15 i §Studielånskompensation vid utbildning till förstavårdare, barnmorska eller hälsovårdare
Vad som i 15 b–15 h § föreskrivs om studielånskompensation gäller också de studielåntagare som inom föreskriven tid har avlagt en yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, till vilken examensbenämningen sjukskötare (YH) har fogats, och därtill slutfört en sådan utbildning som avses i 11 b § i yrkeshögskolelagen.
Berättigade till studielånskompensation är, med avvikelse från vad som föreskrivs i 15 b § 3 mom. och utöver de studielåntagare som anges i 1 mom. i denna paragraf, också sådana studielåntagare som har avlagt en yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet till vilken har fogats examensbenämningen sjukskötare (YH), och som efter detta har slutfört en sådan utbildning som avses i 11 b § i yrkeshögskolelagen inom den tid för avläggande som berättigar till studielånskompensation.
Närmare bestämmelser om den tid för att avlägga studier som berättigar till studielåntagarens studielånskompensation när studielåntagaren avlägger en sådan yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet till vilken examensbenämningen sjukskötare (YH) fogas och därtill genomför en sådan utbildning som avses i 11 b § i yrkeshögskolelagen utfärdas genom förordning av statsrådet.
Om en studielåntagare har avlagt en yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovården till vilken har fogats examensbenämningen sjukskötare (YH), och efter detta har slutfört en sådan förstavårdar-, barnmorske- eller hälsovårdarutbildning som avses i 11 b § i yrkeshögskolelagen, tillämpas 15 e § 2 mom. på ansökan om studielånskompensation. Folkpensionsanstalten prövar rätten till studielånskompensation i fråga om ovan nämnda utbildningar på studielåntagarens ansökan. Ansökan ska inlämnas till Folkpensionsanstalten inom två år från det att ovan nämnda utbildning har slutförts.
För en studielåntagare som efter att ha avlagt en yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet till vilken har fogats examensbenämningen sjukskötare (YH) har slutfört en sådan utbildning som avses i 11 b § i yrkeshögskolelagen utgör studielånskompensationen, trots vad som föreskrivs i 15 f § 1 mom., högst 40 procent av den del av ett till kompensation berättigat studielån som löpt från utgången av den termin som föregick den första dagen av studierna till ingången av den termin som börjat efter dagen för slutförande av den av utbildning som berättigar till kompensation, dock inte de kapitaliserade räntorna på lånet. Om en utbildning som avses i 11 b § i yrkeshögskolelagen inleds under samma termin som en tidigare examen som berättigar till studielånskompensation har avlagts, ska studielånet på basis av utbildningen beaktas, när beslut fattas om rätten till studielånskompensation, från och med början av den termin som följer på inledandet av den utbildningen. Studielånskompensationens belopp beräknas på högst det lånebelopp som motsvarar studielånebeloppet enligt den tid som motsvarar den målsatta tiden för avläggande av utbildningarna i fråga eller dessa utbildningars omfattning. När studielånskompensationens belopp beräknas, beaktas studielån på högst 400 euro per stödmånad. Studielån beaktas för nio månader per läsår. Till den del som den målsatta tiden för avläggande av utbildningarna eller utbildningarnas omfattning inte är hela år, beaktas studielånet för fem månader per halvt läsår när kompensationens maximibelopp beräknas.
Närmare bestämmelser om studielånskompensation vid fördröjda studier när studielåntagaren efter sjukskötarexamen har slutfört sådan utbildning som avses i 11 b § yrkeshögskolelagen får utfärdas genom förordning av statsrådet.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Denna lag tillämpas på studerande som har tagit emot en studieplats för en i 11 b § i yrkeshögskolelagen avsedd utbildning som inleds den 1 augusti 2028 eller därefter. Lagen tillämpas också på studerande som har tagit emot en studieplats för en sådan utbildning som avses i 11 b § i yrkeshögskolelagen och som inleds före den 1 augusti 2028, om den studerande för första gången har anmält sig som närvarande till utbildning som börjar den 1 augusti 2028 eller därefter. På studerande som har tagit emot en studieplats vid en högskola och för första gången anmält sig som närvarande före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser om studielånskompensation som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.