HE 200/2016 vpGodkändÖverlämnad 13.10.2016

Anslutning till Parisavtalet

Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av Parisavtalet och om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

Finland förbinder sig till det internationella Parisavtalet om klimatet, som syftar till att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen klart under två grader. Avtalet förpliktar parterna att fastställa och skärpa sina utsläppsminskningsmål med fem års mellanrum.

Status: Godkänd
Överlämnad: 13.10.2016
Senaste händelse: 26.10.2016
Omröstningar: 0
Anföranden: 127
Stadfäst: 11.11.2016
Författning: 926/2016
Källa: eduskunta.fi ↗

Vad som föreslås

Finland godkänner och sätter i kraft de bestämmelser i Parisavtalet under FN:s ramkonvention om klimatförändring som hör till området för lagstiftningen genom en blankettlag. Avtalet skapar en global ram för klimatåtgärder efter år 2020 och ersätter Kyotoprotokollets förpliktelser.

Vad det betyder

Avtalet styr Finlands och hela EU:s långsiktiga energi- och klimatpolitik från och med år 2021. EU:s gemensamma mål är att minska utsläppen med minst 40 procent till år 2030, vilket medför nya förpliktelser och styrmedel i synnerhet för energiproduktionen, industrin, trafiken och jordbruket samt förpliktar utvecklade länder att delta i klimatfinansieringen till utvecklingsländerna.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

127 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen behandlade Finlands anslutning till det internationella Parisavtalet. Samtliga riksdagsgrupper stödde i bred enighet en ratificering av avtalet och såg det som ett historiskt framsteg. Debatt och oenighet uppstod främst om nationella åtgärder, särskilt om användningen av skogarna, kolsänkorna och behovet av att skärpa utsläppsminskningarna.

Hur borde skogsavverkningarna och kolsänkorna beaktas i klimatåtgärderna?
Är EU:s och Finlands nuvarande utsläppsminskningsmål tillräckligt ambitiösa?

SamlingspartietFör
Samlingspartiet stödde starkt ratificeringen av avtalet och såg det som ett historiskt steg samt en betydande möjlighet för den finländska miljötekniksektorn.
”Kuten täällä on hyvin todettu, tämä on todella ainutlaatuisen hieno ja historiallinen sopimus, ja on hienoa, että Suomikin hyvässä aikataulussa on tässä mukana.”
— Pertti Salolainen
SannfinländarnaFör med reservationer
Sannfinländarna stödde avtalet på grund av dess breda internationella täckning, men lyfte fram oro över rimligheten i Finlands utsläppsminskningar och skogsbrukets verksamhetsförutsättningar.
”Oleellista Pariisin ilmastosopimuksessa on se, että se on mahdollisimman kattava, ja siihen itse kukin meistä voi olla tyytyväinen.”
— Simon Elo
CenternFör
Centern understödde avtalet och betonade vikten av ett globalt engagemang samt de ekonomiska möjligheter som ren teknologi och ett hållbart skogsbruk erbjuder Finland.
”Pariisin sopimus oli käännekohta kansainvälisissä ilmastoneuvotteluissa, koska käytännössä kaikki kynnelle kykenevät maat sen hyväksyivät.”
— Kimmo Tiilikainen
SDPFör
SDP ansåg att avtalet var ett nödvändigt och historiskt framsteg och efterlyste snabba praktiska åtgärder samt en mer ambitiös energi- och klimatstrategi.
”Pariisissa viime joulukuussa saavutettua ilmastosopimusta voidaan pitää historiallisena ja tähän asti merkittävimpänä edistysaskeleena ilmastonmuutoksen torjumisessa.”
— Sanna Marin
De GrönaFör
De Gröna understödde ett snabbt godkännande av avtalet och krävde allt stramare klimatåtgärder av Finland och EU samt ett snabbt frångående av fossila bränslen.
”Ympäristövaliokunta tukee yksimielisesti Pariisin sopimuksen ratifiointia ja on erittäin tyytyväinen sen nopeaan voimaantuloon.”
— Satu Hassi
VänsterförbundetFör
Vänsterförbundet stödde avtalet och såg det som en nödvändig global skyldighet, men betonade att målen förutsätter en omställning av hela ekonomin och livsstilen.
”Sopimus on historiallinen, ja on hienoa olla hyväksymässä sitä Suomen puolesta eduskunnassa.”
— Hanna Sarkkinen
SFPFör
SFP ansåg att avtalet hör till århundradets viktigaste dokument och framhöll Finlands möjligheter att dra nytta av export av förnybar energi och energiteknik.
”För en gångs skull har en stor majoritet av världens länder kunnat förena sig inför det hot som den globala klimatuppvärmningen medför.”
— Anders Adlercreutz
KristdemokraternaFör
Kristdemokraterna understödde avtalet och framhöll vikten av ett heltäckande internationellt engagemang för att förhindra koldioxidläckage från industrin.
”Pariisin sopimus näyttää siinä mielessä mallia, että kansainvälisessä ilmastopolitiikassa pitää tavoitteena aina olla mahdollisimman kattava sopimus”
— Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 127 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin ympäristövaliokuntaan, jolle liikenne- ja viestintävaliokunnan, maa- ja metsätalousvaliokunnan ja talousvaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu ei jatkunut. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 200/2016 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esityksessä HE 200/2016 vp tarkoitetun sopimuksen siltä osin kuin se kuuluu Suomen toimivaltaan. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 200/2016 vp sisältyvän lakiehdotuksen. Sopimuksen ainoa ja lakiehdotuksen toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

13.10.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Ympäristöministeriö
18.10.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
20.10.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · ympäristövaliokunta
21.10.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
25.10.2016Ainoa käsittely · Täysistunto
25.10.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

1Laki Pariisin sopimuksen lainsäädännön alaan kuuluvien määräysten voimaansaattamisestaHyväksytty · 926/2016 · 11.11.2016
Pariisin sopimusHyväksytty · 1093/2016

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Parisavtalet

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

De bestämmelserna som hör till området för lagstiftningen i det i Paris den 12 december 2015 ingångna Parisavtalet gäller som lag sådana Finland har förbundit sig till dem.

2 §

Om sättande i kraft av de övriga bestämmelserna i avtalet och om ikraftträdande av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)

I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna Parisavtalet som ingicks i Paris i december 2015. Avtalet lyder under Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring. Parisavtalet syftar till att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen betydligt under två grader Celsius, och att fullfölja ansträngningar att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå, öka anpassningsförmågan och främja klimatmässig motståndskraft samt göra finansflöden förenliga med en riktning mot låga utsläpp av växthusgaser. Genom avtalet förbinder sig parterna till att vidta ökade åtgärder för att minska utsläpp, anpassa sig till klimatförändringen och främja genomförandet av mål som uppställs i avtalet. Parterna förbinder sig till att uppnå de utsläppsminskningsmål som de själva har uppställt samt utarbeta nödvändiga politiska åtgärder för att uppnå dessa mål. Utsläppsminskningsmålen uppgörs och delges med fem års mellanrum, då nya mål ska vara mer avancerade jämfört med de tidigare uppställda målen. Likaså granskas tillräckligheten av utsläppsminskningar i relation till avtalets långsiktiga mål vart femte år. Parisavtalet är avsett att gälla tillsvidare. Parisavtalet gäller tiden efter 2020, då Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod redan har upphört. Europeiska unionens och dess medlemsstaters första utsläppsminskningsmål som de tillsammans har uppställt för 2021–2030 verkställs genom unionens lagstiftning om klimat- och energiramen. Kommissionen har för detta ändamål gett lagstiftningsförslag om reformen av utsläppshandelssystemet, om medlemsstaternas utsläppsminskningar inom områden som inte omfattas av utsläppshandeln dvs. den så kallade bördefördelningssektorn samt om integrering av sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s klimat- och energiram för 2030. I propositionen ingår ett lagförslag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Parisavtalet. För att Parisavtalet ska träda i kraft på internationell nivå, förutsätts att minst 55 parter har förbundit sig till avtalet. De ska tillsammans stå för 55 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Tröskeln för att avtalet ska träda i kraft uppfylldes den 5 oktober 2016 och Parisavtalet träder i kraft den 4 november 2016. Lagen som ingår i propositionen är avsedd att träda i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom statsrådets förordning samtidigt som avtalet träder i kraft i Finland.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.