HE 200/2018 vpGodkändÖverlämnad 18.10.2018

Förbud mot energiutvinning ur kol

Lagar om förbjudande av energiutvinning ur kol och om ändring av 1 kap. 2 § i lagen om rättegång i marknadsdomstolen

Användningen av kol i el- och värmeproduktionen ska förbjudas i Finland från och med maj 2029. Förbudet gäller dock inte exceptionella situationer som rör försörjningsberedskapen eller elens effektreservsanläggningar.

Status
Godkänd
Överlämnad
18.10.2018
Senaste händelse
19.3.2019
Omröstningar
4
Anföranden
104
Stadfäst
29.3.2019
Författning
416/2019

Vad som föreslås

En lag om förbjudande av energiutvinning ur kol stiftas, genom vilken förbränning av stenkol, brunkol och andra kolprodukter i produktionen av el eller värme förbjuds från och med den 1 maj 2029. Vid överträdelse av förbudet påförs en påföljdsavgift, och Energimyndigheten utövar tillsyn över att lagen följs.

Vad det betyder

Ändringen tvingar energiproducenter och fjärrvärmebolag att ersätta sin kolkapacitet med andra energiformer, främst biomassa och andra kolsnåla lösningar. Förtida investerings- och avvecklingskostnader uppstår mest i Helsingfors och Vasa, vilket kan avspegla sig måttligt i fjärrvärmepriserna. Dessutom ökar efterfrågan på och importen av trädbränslen, samtidigt som statens skatteintäkter från fossila bränslen minskar med uppskattningsvis 58–75 miljoner euro om året.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 26.2.2019

Riksdagen godkände lagen med rösterna 17014.

170
Jaa · godkändes
14
Ei

Bara Sannfinländarna emot. 15 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDRNBlåSamlSannfTLTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 29.3.2019.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

104 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades förbudet mot energiutvinning ur stenkol fram till 2029, förbudets konsekvenser för försörjningsberedskapen och boendekostnaderna samt de energikällor som ska ersätta stenkol. En stor majoritet av riksdagsgrupperna gav lagen ett starkt stöd, och en del av oppositionen hade velat frångå även torv samtidigt eller tidigarelägga tidtabellen. Propositionen var dock omstridd, eftersom Sannfinländarna motsatte sig förbudslagen och krävde att den skulle förkastas.

  • Äventyrar stenkolsförbudet försörjningsberedskapen och höjer det boendekostnaderna?
  • Borde man frångå energiutvinning ur torv i samma tidtabell?
  • Vad ska stenkol ersättas med och räcker den inhemska biomassan till för värmeproduktionen?
  • SamlingspartietFör med reservationer

    Samlingspartiet ansåg att målet att frångå fossila bränslen var bra, men uttryckte oro för investeringsskyddet, de stigande energikostnaderna och hur förnuftigt det är med lagstiftade förbud i stället för marknadsmässiga åtgärder.

    Itse pidän tätä hallituksen esitystä hyvänä. Siinä on selvä tavoite, että me vähennämme fossiilisia polttoaineita, mutta erityisen hyvää siinä on se, että tämä on kuitenkin ehdollista.
    Markku Eestilä
  • Centern ansåg att propositionen var en historisk och nödvändig klimatgärning som förverkligar det sedan länge diskuterade slopandet av stenkol. Samtidigt betonades vikten av att sörja för försörjningsberedskapen samt den inhemska vedens och torvens roll under övergångsskedet.

    Kivihiilen käyttö loppuu Suomessa 1.5.2029, mikäli eduskunta tämän esityksen siunaa.
    Kimmo Tiilikainen
  • Blå framtidFör med reservationer

    Enligt Blå framtid är ett slopande av stenkol ett steg i rätt riktning för att minska utsläppen, men det råder tvivel kring huruvida den ersättande biomassan räcker till och om de ekonomiska kostnaderna för förtida anläggningsstängningar.

    Vaihtaminen energialähteestä toiseen ei yksistään riitä, vaan on aina huomioitava energiatehokkuus ja tuotannon hyötysuhde.
    Lea Mäkipää
  • Sannfinländarna motsatte sig propositionen och krävde att den skulle förkastas, eftersom förbudet ansågs äventyra energins försörjningsberedskap, höja boendekostnaderna och försvaga industrins konkurrenskraft.

    Näihin perusteluihin viitaten esitänkin, että tämä kyseinen hallituksen esitys hylätään.
    Olli Immonen
  • SDPFör

    SDP gav sitt fulla stöd till att förbjuda stenkol och ansåg att det är en viktig del i bekämpningen av klimatförändringen. Gruppen betonade en övergång till verkligt utsläppsfria lösningar samt förbättrad energieffektivitet.

    Tämä hallituksen esitys on hyvä ja kannatettava.
    Riitta Myller
  • De Gröna stödde starkt förbudet mot stenkol, men ansåg att åtgärden bara är en dellösning och krävde en motsvarande utfasningstidtabell även för torv samt annullering av utsläppsrätter.

    Mitä tulee kivihiilen vähentämiseen, siinä haluamme antaa kaiken tukemme ja sparrauksemme hallitukselle.
    Heli Järvinen
  • Vänsterförbundet stödde lagen och ansåg att den var en betydande klimatåtgärd, men höll det möjligt att till och med tidigarelägga förbudet till 2025 och krävde att torv ska frångås.

    Tärkeä päätös ja historiallinen päätös. Tätä pitää tukea, että Suomessa luovutaan hiilen käytöstä.
    Paavo Arhinmäki
  • SFPFör

    SFP understödde stenkolsförbudet och ansåg att det var en logisk och nödvändig klimatåtgärd som samtidigt främjar finländska cleantech-företags export- och tillväxtmöjligheter.

    Tämän esityksen logiikkahan on varsin selvä, ja esitys on kaikin puolin kannatettava.
    Anders Adlercreutz

Sammandraget är AI-genererat utifrån 104 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin talousvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja ympäristövaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 200/2018 vp sisältyvien 1.-2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 18.10.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
  2. 24.10.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 7.2.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · talousvaliokunta
  4. 12.2.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 27.2.2019Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 19.3.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki hiilen energiakäytön kieltämisestäHyväksytty · 416/2019 · 29.3.2019
  • 2Laki oikeudenkäynnistä markkinaoikeudessa annetun lain 1 luvun 2 §:n muuttamisestaHyväksytty · 417/2019 · 29.3.2019

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om förbjudande av energiutvinning ur kol

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §Lagens tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på kraftverk och värmeverk som producerar el eller värme med fasta, gasformiga eller flytande bränslen, och på koldioxidutsläpp som verksamheten i fråga ger upphov till tillämpas lagen om utsläppshandel (311/2011).

2 §Förhållande till annan lagstiftning

Denna lag tillämpas inte när myndigheter utövar befogenheter under undantagsförhållanden med stöd av 2 kap. i beredskapslagen (1552/2011).

Denna lag tillämpas inte heller på kraftverk som har godkänts i det effektreservsystem som avses i lagen om en effektreserv som säkerställer balansen mellan elproduktion och elförbrukning (117/2011).

Bestämmelser om utsläppsrapportering finns i kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

3 §Definitioner

I denna lag avses med

1) stenkol bituminöst kol, vars effektiva värmevärde är minst 24 megajoule per kilogram,

2) antracit den geologiskt sett äldsta och längst utvecklade formen av stenkol, som har en låg halt avdunstande ämnen och ett effektivt värmevärde på cirka 33 megajoule,

3) brunkol den geologiskt sett yngsta formen av kol, som är mindre förkolnat än stenkol men innehåller mer väte och syre och andra avdunstande komponenter, och vars effektiva värmevärde är lägre än 24 megajoule per kilogram,

4) kolbriketter bitar av bestämd storlek, som tillverkas av stenkol genom tillsättning av bindeämnen,

5) koks ett bränsle som tillverkas genom torrdestillation av stenkol,

6) halvkoks en mellanprodukt som uppstår vid tillverkning av koks, där största delen av de avdunstande ämnena har avlägsnats genom torrdestillation men den förkoksade stenkolen inte har omvandlats till fast styckeform,

7) kol stenkol, antracit, brunkol. kolbriketter, koks och halvkoks,

8) verksamhetsutövare en fysisk eller juridisk person som utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över verksamheten i ett kraftverk eller värmeverk.

4 §Myndigheter och deras uppgifter

Arbets- och näringsministeriet svarar för den allmänna styrningen, uppföljningen och utvecklingen av verksamhet som avses i denna lag.

Energimyndigheten har tillsyn över att denna lag följs och fullgör övriga uppgifter enligt denna lag.

5 §Förbud mot energiutvinning ur kol

Från den 1 maj 2029 är det förbjudet att använda kol som bränsle vid produktion av el eller värme.

6 §Tryggande av produktionen av el eller värme vid allvarliga störningar

Om statsrådet konstaterar att det i landet råder en i 1 § i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) avsedd allvarlig störning som kan jämföras med undantagsförhållanden och som äventyrar produktionen av el eller värme, får det genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om rätt att avvika från förbudet mot energiutvinning ur kol (ibruktagningsförordning ). En ibruktagningsförordning får utfärdas för viss tid, dock högst tre månader.

Om en i 1 mom. avsedd allvarlig störning fortsätter får det genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om en förlängning av rätten att avvika från förbudet mot energiutvinning ur kol (förlängningsförordning ). En förlängningsförordning får utfärdas för viss tid, dock högst tre månader åt gången.

När en i 1 mom. avsedd allvarlig störning är över ska en gällande ibruktagnings- eller förlängningsförordning upphävas.

7 §Tryggande av leveranssäkerheten för värme

Värmeproducenter kan hos Energimyndigheten ansöka om tillstånd att avvika från förbudet mot energiutvinning ur kol för att trygga leveranssäkerheten för värme. Ansökan ska innehålla en behövlig utredning för bedömning och avgörande av ärendet.

Energimyndigheten kan bevilja tillståndet om det finns risk för att leveranssäkerheten i värmeproduktionen äventyras på grund av onormala och oförutsedda förhållanden som inte kunnat påverkas av värmeproducenten och vilkas följder värmeproducenten inte har kunnat undvika trots iakttagande av aktsamhet och trots korrigerande åtgärder som värmeproducenten utan dröjsmål har vidtagit.

Tillståndet ska förenas med ett villkor om den maximala mängden kol som får användas som bränsle trots förbudet mot energiutvinning ur kol. Den tillåtna mängden under ett kalenderår kan motsvara högst 10 procent av värmeproducentens genomsnittliga årliga bränsleanvändning beräknat utifrån de fem senaste kalenderåren. Tillståndet ska dessutom förenas med andra behövliga villkor om andra omständigheter som är nödvändiga med avseende på allmänt eller enskilt intresse och som har samband med uppfyllandet av förutsättningarna för tillståndet.

Närmare bestämmelser om ansökans innehåll och om utredningar som behövs för tillståndsprövningen och som ska fogas till ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

8 §Provanvändning för tryggande av leveranssäkerheten för värme

För att säkerställa att maskiner och anläggningar fungerar i situationer som avses i 7 § får kol användas som bränsle i ett värmeverk högst 100 timmar per kalenderår.

9 §Rätt att få information

Energimyndigheten har rätt att för tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag få utsläppsrapporter och andra behövliga uppgifter av verksamhetsutövaren.

Energimyndigheten har också rätt att trots sekretessbestämmelserna från andra myndigheter och övriga aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter få sådana för tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag nödvändiga uppgifter om omständigheter som gäller verksamhetsutövaren vilka är av väsentlig betydelse för bedömningen av verksamhetsutövarens användning av bränslen i produktionen av el eller värme.

10 §Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet

Energimyndigheten får trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som erhållits i samband med skötseln av uppgifter som avses i denna lag till

1) åklagaren och polisen för förhindrande och utredning av brott,

2) Skatteförvaltningen för verkställande av beskattning och skattekontroll,

3) arbets- och näringsministeriet för beredning och verkställande av de energi- och klimatpolitiska målen eller för vidareförmedling till ett behörigt organ inom Europeiska unionen eller något annat organ inom unionen, om detta förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning eller enligt någon annan förpliktelse som har samband med Finlands medlemskap i Europeiska unionen.

11 §Myndighetens inspektionsrätt

Energimyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler och områden i verksamhetsutövarens besittning, om detta är behövligt med tanke på den tillsyn som avses i denna lag, samt att utföra inspektioner i dessa och vidta andra tillsynsåtgärder som krävs. Vid inspektioner ska 39 § i förvaltningslagen (434/2003) följas. Vid en inspektion får även företrädare för andra myndigheter vara närvarande. Tillsynsåtgärderna får dock inte omfatta inspektioner eller andra tillsynsåtgärder i utrymmen som används för boende av permanent natur.

Verksamhetsutövaren ska bistå Energimyndigheten vid utförandet av inspektionen. Verksamhetsutövaren ska på begäran lämna den tjänsteman som utför inspektionen alla de dokument och registreringar i sina datasystem, och ge tillträde till anordningar och anläggningar, som kan vara relevanta för tillsynen över efterlevnaden av denna lag. Den tjänsteman som utför inspektionen har rätt att avgiftsfritt få kopior av de handlingar som granskas och utskrifter av registreringar i datasystem.

12 §Åtgärder vid förseelser eller försummelser

Energimyndigheten kan

1) förbjuda den som bryter mot denna lag eller en med stöd av den utfärdad bestämmelse eller föreskrift att fortsätta med eller upprepa ett förfarande som bryter mot bestämmelserna eller föreskrifterna, och

2) ålägga den som bryter mot denna lag eller en med stöd av den utfärdad bestämmelse eller föreskrift att fullgöra sin skyldighet.

Beslut som Energimyndigheten har fattat med stöd av 1 mom. ska iakttas även om det överklagas, såvida inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat.

Energimyndigheten får förena ett förbud eller föreläggande som den utfärdat med stöd av denna lag med vite, hot om tvångsutförande eller hot om avbrytande. Bestämmelser om vite och om hot om tvångsutförande och avbrytande finns i viteslagen (1113/1990).

13 §Påföljdsavgift

Om en verksamhetsutövare använder kol som bränsle i strid med denna lag, ska Energimyndigheten påföra verksamhetsutövaren en påföljdsavgift. Påföljdsavgiften påförs verksamhetsutövaren utifrån den mängd kol som denna använt i strid med denna lag. Påföljdsavgiften är 30 euro per gigajoule. Påföljdsavgiften ska påföras inom tre år från det att Energimyndigheten har fått kännedom om att kol har använts som bränsle på ett sätt som strider mot denna lag.

Påföljdsavgiften påförs oberoende av en sådan tillståndsansökan som avses i 7 §. Om Energimyndigheten beviljar tillstånd att avvika från förbudet mot energiutvinning ur kol för att trygga leveranssäkerheten för värme kan Energimyndigheten samtidigt bestämma att en del av den påföljdsavgift som följer av 1 mom. inte ska påföras, om det med tanke på omständigheterna är oskäligt att påföra full påföljdsavgift.

14 §Ändringssökande

Ändring i beslut som har fattats av Energimyndigheten med stöd av denna lag får sökas genom besvär hos marknadsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Bestämmelser om behandlingen av mål och ärenden i marknadsdomstolen finns i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013). Ändring i marknadsdomstolens beslut får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.

Marknadsdomstolens beslut ska trots besvär iakttas, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Energimyndigheten har rätt att genom besvär söka ändring i ett sådant beslut av marknadsdomstolen genom vilket marknadsdomstolen har upphävt eller ändrat myndighetens beslut.

15 §Avgifter

Bestämmelser om de allmänna grunderna för när Energimyndighetens prestationer enligt denna lag är avgiftsbelagda och om de allmänna grunderna för storleken av de avgifter som tas ut för prestationerna samt om övriga grunder för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

16 §Indrivning av påföljdsavgifter och andra avgifter

Påföljdsavgifter enligt denna lag samt andra avgifter och kostnader är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivning av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

17 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av 1 kap. 2 § i lagen om rättegång i marknadsdomstolen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) 1 kap. 2 §:n 2 mom. 3 punkten och fogas till 1 kap. 2 § 2 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 1495/2016, en ny 4 punkt som följer:

1 kap. – Allmänna bestämmelser

2 §Konkurrens- och tillsynsärenden

Marknadsdomstolen handlägger som konkurrens- och tillsynsärenden också följande ärenden som hör till dess behörighet:

3) besvär över Energimyndighetens beslut enligt 21 § 3 mom. i lagen om en effektreserv som säkerställer balansen mellan elproduktion och elförbrukning (117/2011),

4) besvär över Energimyndighetens beslut enligt lagen om förbjudande av energiutvinning ur kol ( /20 ).

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Det föreslås att en lag om förbjudande av energiutvinning ur kol ska stiftas. Enligt förslaget ska användning av kol som bränsle vid el- eller värmeproduktion förbjudas fr.o.m. den 1 maj 2029. Det ska dock kunna göras undantag från förbudet för att säkerställa försörjningsberedskapen och leveranssäkerheten i fråga om produktionen av el och värme. För användning av kol som strider mot förbudet ska påföljdsavgift påföras. Vidare föreslås det att det till lagen om rättegång i marknadsdomstolen ska fogas en hänvisning till lagen om förbjudande av energiutvinning ur kol. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.