HE 206/2016 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 20.10.2016

Lättare reglering för utbildning och studerandevård

Lagar om ändring av 29 § i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, 28 § och 35 a § i lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev- och studerandevård samt 24 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Skolornas och läroanstalternas administrativa skyldigheter och planeringskrav lindras för att spara kostnader för kommunerna. I fortsättningen ska bland annat rektorer på andra stadiet kunna besluta om tidsbunden avstängning av studerande, och behörighetsvillkoren för skolkuratorer luckras upp.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
20.10.2016
Senaste händelse
23.12.2016
Omröstningar
2
Anföranden
11
Stadfäst
29.12.2016
Författning
1498/2016

Vad som föreslås

Planerings- och inspektionsskyldigheterna inom elev- och studerandevården lindras, och överlappande reglering slopas. I gymnasiet och yrkesutbildningen ska rektorn i fortsättningen kunna besluta om tidsbunden avstängning från läroanstalten eller elevhemmet. Behörighetsvillkoren för kuratorer utvidgas till att även omfatta andra lämpliga högskoleexamina kompletterade med ämnesstudier i socialt arbete, och lärokursen samt statsfinansieringen för vuxengymnasiestuderande under 18 år förenhetligas med övriga studerande vid vuxengymnasier.

Vad det betyder

Ändringarna beräknas ge den offentliga sektorn årliga besparingar på 2,3 miljoner euro, varav kommunernas andel är cirka 1,56 miljoner euro och statens 0,74 miljoner euro. Kommunernas administrativa börda minskar, rekryteringen av kuratorer underlättas och läroanstalternas disciplinära förfaranden blir snabbare. Lagarna träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2017, ändringen av vuxengymnasiets lärokurs den 1 augusti 2017 och finansieringsändringen gällande den den 1 januari 2018.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 21.12.2016

Riksdagen godkände lagen med rösterna 10656.

106
Jaa · godkändes
56
Ei

KD röstade med regeringen. 37 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 29.12.2016.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

11 anföranden · 10 talare · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades avvecklingen av reglering och planeringsskyldigheter inom utbildningen och studerandevården i syfte att spara kostnader för kommunerna. Särskilt stor oenighet väckte uppluckringen av skolkuratorernas behörighetsvillkor samt rektorernas planerade befogenhet att besluta om tidsbunden avstängning av studerande. Regeringspartiet försvarade flexiblare regler för att lindra bristen på personal, medan oppositionen befarade att ändringarna skulle försämra nivån på studerandevården och elevernas rättsskydd.

  • Bör skolkuratorernas behörighetsvillkor luckras upp för att lindra personalbristen, eller äventyrar det elevvårdens yrkeskunnande?
  • Försvagar rätten för rektorer på andra stadiet att tidsbundet stänga av en studerande de studerandes rättsskydd?
  • Centern stödde propositionen och ansåg att en uppluckring av behörighetsvillkoren är ett nödvändigt sätt att trygga tillgången på kuratorer och möjliggöra mångprofessionell kompetens.

    Ja tähän viitaten ja kokemuspohjaan perustuen näitä pätevyysvaatimuksia muutetaan, jotta saataisiin riittävä määrä näitä auttavia ihmisiä nuorten lähelle.
    Marisanna Jarva
  • SDPFör med reservationer

    SDP stödde lagpaketet delvis men motsatte sig försämringen av kuratorernas behörighetsvillkor och utvidgningen av rektorernas disciplinära makt till den grundläggande utbildningen.

    Oppilaiden perusoikeuksiin kuuluu kuitenkin saada laillistetun sosiaalialan ammattihenkilön palveluja ja tietoa sosiaalipalveluista oppilaitoksissa.
    Merja Mäkisalo-Ropponen
  • De Gröna motsatte sig sänkta behörighetskrav för kuratorer samt den avstängningsbefogenhet som ges till rektorer, vilken försvagar den studerandes rättsskydd.

    Kuraattorien suositeltu oppilasmäärä tulisikin muuttaa samaksi kuin psykologien ja seurata sitä, että nämä toteutuvat.
    Krista Mikkonen
  • VänsterförbundetFör med reservationer

    Vänsterförbundet ansåg att avveckling av byråkrati i sig är bra, men bedömde att uppluckrade krav på kuratorer och ökade befogenheter för rektorer att stänga av studerande hotar de studerandes välbefinnande och rättsskydd.

    Siksi kaikkia muutoksia on harkittava tarkasti, jotta normien purku ei johda opiskelijahuollon tason laskuun tai opiskelijoiden oikeusturvan vaarantumiseen.
    Li Andersson
  • KristdemokraternaFör med reservationer

    Kristdemokraterna ansåg att det är viktigt att hålla elevvården nära skolan och uttryckte oro över den ojämlikhet som utbildningsnedskärningarna skapar.

    Tietysti siellä taustalla ovat nämä hallituksen yksikköhintoihin liittyvät säästötoimenpiteet.
    Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 11 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 20.10.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
  2. 26.10.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 8.12.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
  4. 13.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 21.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 22.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag5

  • 1Laki perusopetuslain 29 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1498/2016 · 29.12.2016
  • 2Laki lukiolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1499/2016 · 29.12.2016
  • 3Laki ammatillisesta peruskoulutuksesta annetun lain 28 ja 35 a §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1500/2016 · 29.12.2016
  • 4Laki oppilas- ja opiskelijahuoltolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1501/2016 · 29.12.2016
  • 5Laki opetus- ja kulttuuritoimen rahoituksesta annetun lain 24 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1502/2016 · 29.12.2016

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av 29 § i lagen om grundläggande utbildning

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) 29 § 3 mom., sådant det lyder i lag 1267/2013, som följer:

29 §Rätt till en trygg studiemiljö

I samband med att läroplanen utarbetas ska utbildningsanordnaren utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och fostrande samtal och de tillhörande förfaringssätten och ge anvisningar för hur planen ska användas. Utbildningsstyrelsen ska i grunderna för läroplanen ta in bestämmelser om hur planen ska utarbetas.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av gymnasielagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i gymnasielagen (629/1998) 7 § 2 mom., 21 § 3 mom. och 26 a § 5 mom., sådana de lyder, 7 § 2 mom. i lag 454/2001 samt 21 § 3 mom. och 26 a § 5 mom. i lag 1268/2013, som följer:

7 §Undervisningens omfattning och innehåll

I gymnasiets lärokurs ingår, enligt vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 10 §, modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematisk-naturvetenskapliga studier, humanistisk-samhällsvetenskapliga studier, religion eller livsåskådningskunskap, gymnastik och andra konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap. I de studier som nämns i detta moment kan enligt vad som föreskrivs med stöd av 10 § ingå lärokurser av olika omfattning. För en studerande som avlägger gymnasieutbildningen enligt den lärokurs som föreskrivs för vuxna är konst- och färdighetsämnena samt hälsokunskapen frivilliga. Utbildningsanordnaren kan enligt en särskild utbildningsuppgift som bestämts med stöd av 4 § avvika från bestämmelserna i detta moment.

21 §Rätt till en trygg studiemiljö

I samband med att läroplanen utarbetas ska utbildningsanordnaren utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och de tillhörande förfaringssätten och ge anvisningar för hur planen ska användas. Utbildningsstyrelsen ska i grunderna för läroplanen ta in bestämmelser om hur planen ska utarbetas.

26 a §Förfarandet i disciplinärenden och verkställighet av disciplinära straff

Beslut om avstängning från läroanstalten, uppsägning från elevhemmet, avstängning från studierna samt tilldelande av en skriftlig varning fattas av det behöriga kollegiala organet hos utbildningsanordnaren eller, i enlighet med utbildningsanordnarens beslut, av rektorn.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Det 7 § 2 mom. som gällde när denna lag träder ikraft tillämpas på studerande som inlett gymnasieutbildning innan denna lag träder i kraft.

3.Lag om ändring av 28 och 35 a § i lagen om grundläggande yrkesutbildning

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) 28 § 3 mom. och 35 a § 1 mom., sådana de lyder, 28 § 3 mom. i lag 787/2014 och 35 a § 1 mom. i lag 951/2011, som följer:

28 §Rätt till en trygg studiemiljö

Utbildningsanordnaren ska utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och för de tillhörande förfaringssätten. Utbildningsstyrelsen ska meddela föreskrifter om hur planen ska utarbetas.

35 a §Förfarandet i ärenden som gäller indragning och återställande av studierätten samt i disciplinärenden

Beslut om skriftlig varning till en studerande fattas av rektorn. Beslut om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid, uppsägning från elevhemmet samt om avhållande från studier fattas av ett av utbildningsanordnaren tillsatt kollegialt organ. Beslut om avstängning för viss tid och uppsägning från elevhemmet kan fattas också av rektorn. I organet ska ingå representanter för åtminstone utbildningsanordnaren, elevvården, lärarna, arbetslivet och de studerande. Utbildningsanordnaren utser organets ordförande och övriga medlemmar för högst tre år i sänder. I ett ärende som gäller indragning och återställande av studierätten utser utbildningsanordnaren dessutom en representant för det ställe där den studerande får inlärning i arbetet. Till ordförande för organet ska utses någon annan medlem än den som företräder de studerande. Den medlem som företräder de studerande ska ha fyllt 15 år. Den medlem som företräder de studerande har rätt att närvara och yttra sig på organets möten. Organets röstberättigade medlemmar handlar under tjänsteansvar. Närmare beslut om organets sätt att arbeta och fatta beslut fattas av utbildningsanordnaren. Två eller flera utbildningsanordnare kan också ha ett gemensamt organ.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om ändring av lagen om elev- och studerandevård

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) 8 § 2 mom. samt ändras 7 § 2 mom., 10 § och 12 §, 13 § 1 mom. och 14 § 2 mom., som följer:

7 §Elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster

Som kurator kan verka en person som åtminstone avlagt en sådan högskoleexamen som avses i 8 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015), eller en person som avlagt en annan högskoleexamen som lämpar sig för uppgiften och som omfattar eller utöver vilken personen avlagt ämnesstudier i socialt arbete. Varje läroanstalt ska ha tillgång till tjänster som tillhandahålls av elevhälsans ansvariga kurator, som är en sådan yrkesutbildad person som avses i 7 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, och tillgång till en psykologs tjänster.

10 §Social- och hälsovårdstjänster för att stödja undervisningen och utbildningen i specialläroanstalter

Trots vad som föreskrivs i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) får en i 7 och 8 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd utbildningsanordnare som har till uppgift att ordna utbildning för barn med de svåraste funktionsnedsättningarna och en i 20 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning avsedd utbildningsanordnare ordna hälso- och sjukvårdstjänster för sina studerande för att stödja undervisningen och utbildningen. Utbildningsanordnaren ska lämna regionförvaltningsverket en anmälan som innehåller de uppgifter som avses i 4 § i lagen om privat hälso- och sjukvård. För verksamheten svarar en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som utsetts av utbildningsanordnaren och som ska vara godkänd av den tillsynsmyndighet som avses i den nämnda 4 §.

Utöver vad som föreskrivs i denna paragraf har de studerande vid de läroanstalter som avses i 1 mom. rätt till elevhälsa enligt denna lag.

12 §Elevhälsan i välfärdsplanen för barn och unga

I den välfärdsplan för barn och unga som avses i 12 § i barnskyddslagen (417/2007) ska det tas in uppgifter om hur elevhälsoverksamheten genomförs i de läroanstalter som är belägna i kommunen.

13 §Elevhälsoplan

Utbildningsanordnaren svarar för att det för varje läroanstalt utarbetas en elevhälsoplan för hur elevhälsoverksamheten ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Planen ska utarbetas i samverkan med läroanstaltens personal, de studerande och deras vårdnadshavare. Elevhälsoplanen kan också vara gemensam för två eller flera läroanstalter.

14 §Elevhälsogrupper

En sektorsövergripande elevhälsogrupp för läroanstalten eller någon annan sektorsövergripande grupp vid läroanstalten som lämpar sig för uppgiften svarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av elevhälsan vid läroanstalten. Läroanstaltens elevhälsogrupp leds av en representant som utsetts av utbildningsanordnaren.

§

Denna lag träder i kraft 20 .

5.Lag om ändring av 24 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 24 § 1, 7 och 9 mom., av dem 24 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1410/2014, som följer:

24 §Priserna per enhet för gymnasier

Priserna per enhet för studerande vid gymnasier beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildning under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas viktas de studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller utbildning som förbereder för gymnasieutbildning med koefficienten 0,65, med undantag av studerande som får utbildning vid en internatskola.

Om en studerande studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller i utbildning för vuxna som förbereder för gymnasieutbildning är priset per enhet 65 procent av det per studerande bestämda priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga. Detta gäller dock inte studerande som får utbildning vid en internatskola. Undervisnings- och kulturministeriet kan på grundval av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av något annat särskilt skäl höja ett sådant pris per enhet som avses i detta moment.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de grunder enligt vilka läroämnen som slutförs i enlighet med 20 § 4 mom. i gymnasielagen omvandlas till studerandeantal och beaktas i antalet sådana studerande som avses i 1 och 5 mom. i denna paragraf och som studerar i gymnasieutbildning för vuxna.

§

Denna lag träder i kraft 20 .

År 2018 och 2019 används vid beräknandet av det pris per enhet för gymnasier som avses i 24 § 1 mom. i lagen studerandeantal som uppskattats av undervisnings- och kulturministeriet som studerandeantal för gymnasieutbildning för vuxna och utbildning för vuxna som förbereder för gymnasieutbildning.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Denna proposition innehåller förslag till ändringar av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev- och studerandevård samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Propositionen anknyter till statsminister Juha Sipiläs regeringsprograms riktlinje om att gallra bland kommunernas lagstadgade uppgifter och de skyldigheter som styr fullgörandet av dem. Syftet med propositionen är att på ett ändamålsenligt sätt omorganisera vissa förfaranden och förpliktelser som gäller skolor och läroanstalter och som hänför sig till upprätthållandet av arbetsron samt till lagen om elev- och studerandevård. Enligt förslaget kan utbildningsanordnaren besluta att även en rektor kan fatta beslut om avstängning från läroanstalten eller uppsägning från elevhemmet för viss tid i fråga om gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Enligt förslaget ska bestämmelser om planen för att skydda eleverna och de studerande mot mobbning och trakasseri framöver finnas endast i lagen om elev- och studerandevård. Vidare föreslås det att lagen om elev- och studerandevård förenklas genom att reglering som överlappar social- och hälsovårdslagstiftningen stryks. Kommunerna och utbildningsanordnarna ska ges mer omfattande prövningsrätt än för närvarande när det gäller att utarbeta planer för verksamheten och inrätta olika grupper. Dessutom ska det behörighetsvillkor som föreskrivs för en kurator ges en mer allmän utformning så att även en person med en lämplig högskoleexamen, som innefattar eller utöver vilken personen även avlagt ämnesstudier i socialt arbete, är behörig för uppgiften som kurator. Det föreslås att lärokursen för de som studerar enligt lärokursen för gymnasiet för vuxna förenhetligas i gymnasieutbildningen genom att slopa skyldigheten att ordna konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap i gymnasiet för dem som studerar enligt lärokursen för vuxna och som inlett gymnasiestudierna när de var under 18 år. I samband med detta föreslås att bestämmelsen om priset per enhet för gymnasier i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras så att priset per enhet är det samma för dem som studerar enligt lärokursen för vuxna och oberoende av den studerandes ålder. Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för år 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. Bestämmelserna om att förenhetliga lärokursen för dem som studerar enligt gymnasiets lärokurs för vuxna träder enligt förslaget i kraft den 1 augusti 2017 och ändringen av finansieringslagen i anknytning till detta den 1 januari 2018.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.