Grundläggande bankkonto för företag och föreningar
Lag om ändring av kreditinstitutslagen och till lagar som har samband med den
Småföretag och föreningar får en lagstadgad rätt till grundläggande banktjänster, såsom betalkonto och betalkort. Samtidigt åläggs bankerna en tidsfrist för att svara på kunders kontakter om grundläggande banktjänster.
- Status
- Under behandling
- Överlämnad
- 1.10.2026
- Senaste händelse
- 7.10.2026
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 9
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I nuläget har endast konsumenter en lagstadgad rätt till grundläggande banktjänster, och bankerna kan fritt utan särskilda skäl neka ett kundförhållande. I propositionen skapas ett grundläggande betalkonto för företag och sammanslutningar, som depositionsbankerna ska erbjuda icke-diskriminerande och till skäliga priser till aktörer som uppfyller vissa villkor. Dessutom åläggs bankerna en skyldighet att svara på kontakter som gäller grundläggande banktjänster senast inom fem bankdagar samt att dokumentera avslag på kontoansökningar för Finansinspektionen.
Vad det betyder
Reformen underlättar bankärenden och startandet av verksamhet för uppskattningsvis hundratusentals mikroföretag och småföretag, registrerade föreningar, stiftelser samt väglag och andra samfällda förmåner. Bankerna kan inte längre stänga eller neka dessa aktörer ett konto på lätta grunder, utan grunderna för vägran och uppsägning avgränsas noggrant i lag. Dessutom stöder regleringen tillgången till och tillgängligheten hos banktjänster för personer med funktionsnedsättning och andra specialgrupper, och lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2027.
Så röstade riksdagen
Behandlingen pågår: riksdagen har ännu inte röstat om propositionen i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
9 anföranden · 4 talare · 1 debatt
Debattens huvudpunkter
Under debatten rådde bred enighet om vikten av att lagstifta om grundläggande banktjänster för småföretag och föreningar. Propositionen ansågs allmänt vara mycket nödvändig, men ökad reglering och byråkrati för bankerna, prissättningen på tjänsterna samt försämringen av kontant- och kontorstjänsterna väckte oro.
- Kommer den nya regleringen och rapporteringsskyldigheten att höja bankernas serviceavgifter?
- Hur tryggas personlig kundservice och tillgången till kontanter i hela landet?
Ett bankkonto är en grundläggande förutsättning för ekonomisk verksamhet, och möjligheten att ha flera konton stärker samtidigt företagens och samhällets krisberedskap.
”Tänä päivänä pankkitili ei ole ylellisyys vaan perusedellytys yrityksen perustamiselle, palkan maksamiselle, laskujen hoitamiselle ja arjen asioiden järjestämiselle.”
— Juha Hänninen Propositionen förbättrar små aktörers ställning genom att ge dem rätt till nödvändiga grundläggande banktjänster till ett rimligt pris utan att pruta på bekämpningen av penningtvätt.
”Käytännössä nykyään kuluttajia koskevat oikeudet peruspankkipalveluiden saantiin laajennettaisiin koskemaan myös edellä mainittuja yritys- ja yhteisötoimijoita.”
— Sakari Puisto - SDPFör med reservationer
En lagstadgad rätt till banktjänster är en reform i rätt riktning, men små föreningars dyra serviceavgifter och minskningen av kontanttjänster väcker oro.
”Ne ovat olleet saavutettavuuden kannalta ongelmallisia juttuja, ja toivottavasti tästä lakiesityksestä tulee niihin sitten apua.”
— Lauri Lyly - CenternFör med reservationer
Propositionens mål att utvidga banktjänsterna är mycket understött, men den ökande regelbördan samt att bankkontorsnätet och kontanterna försvinner väcker oro.
”Nähdäkseni tämä esitys on pohjaltaan erittäin hyvä.”
— Hilkka Kemppi
Sammandraget är AI-genererat utifrån 9 anföranden 8.10.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin talousvaliokuntaan.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 1.10.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 7.10.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
Beslut per lagförslag3
- 1Laki luottolaitostoiminnasta annetun lain muuttamisesta
- 2Laki Finanssivalvonnasta annetun lain 38 §:n muuttamisesta
- 3Laki maksupalvelulain 35 ja 37 §:n muuttamisesta
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av kreditinstitutslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i kreditinstitutslagen (610/2014) 15 kap. 1, 6, 6 a–6 c § och 19 a § samt 18 kap. 6 § 1 mom. av dem 15 kap. 6 § sådan den lyder i lagarna 1054/2016 och 448/2017, 15 kap. 6 a–6 c och 19 a § sådana de lyder i lag 1054/2016 samt 18 kap. 6 § 1 mom. sådant det lyder i lag 183/2023, och fogas till 15 kap. nya 6 e–6 h § som följer:
15 kap. – Förfaranden vid kundtransaktioner
1 §God banksed
Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag ska kreditinstitut iaktta god banksed.
Kreditinstitut ska vid sina kundtransaktioner handla ansvarsfullt och öppet. Kreditinstitut ska i sin verksamhet beakta kundernas och de olika kundgruppernas ställning och intressen samt karaktären av de tjänster som tillhandahålls.
Kreditinstitut ska svara på kundkontakter utan obefogat dröjsmål.
6 §Konsumenters rätt till grundläggande banktjänster
Vad som i denna paragraf samt i 6 a och 6 b § föreskrivs tillämpas på kunder som är konsumenter. Kunder anses vara konsumenter när det är fråga om fysiska personer som huvudsakligen handlar för ändamål som faller utanför deras näringsverksamhet.
En inlåningsbank ska på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt tillhandahålla betalkonton, betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för den som är lagligen bosatt i en EES-stat. En inlåningsbank som tillhandahåller betaltjänster ska tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner i euro, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster för konsumenter som är lagligen bosatta i en EES-stat, med iakttagande av denna paragraf samt 6 a och 6 b §.
När inlåningsbanken tillhandahåller ett betalkonto med grundläggande funktioner, tillhörande betaltjänster och elektroniska identifieringstjänster ska den bemöta alla kunder på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Bestämmelser om likabehandling och förbud mot diskriminering finns i diskrimineringslagen (1325/2014).
En inlåningsbank ska utan obefogat dröjsmål och senast inom tio bankdagar efter det att den har tagit emot ansökan godkänna eller avslå en kunds ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner. Kunden ska ges tillfälle att komplettera sin ansökan, om de uppgifter som lämnats är bristfälliga. Inlåningsbanken ska informera kunden om att uppgifter saknas och om hur uppgifterna ska lämnas. Inlåningsbanken får vägra att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och att tillhandahålla betaltjänster i anslutning till kontot endast av skäl som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, nedan penningtvättsförordningen , lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) eller i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967).
Kunden ska utan dröjsmål, skriftligen och avgiftsfritt underrättas om den exakta orsaken till vägran. Kunden ska dock inte underrättas, om det skulle strida mot den nationella säkerheten, den allmänna ordningen eller mot syften med lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Inlåningsbanken ska ge kunden tillräcklig utredning om förfarandet för överklagande av avslagsbeslutet och om rätten att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter.
En inlåningsbank ska ge kunderna avgiftsfri tillgång till lättillgänglig information i ett hinderslöst och tillgängligt format samt ge tillräcklig utredning om betalkonton med grundläggande funktioner och tillhörande betaltjänster, om elektroniska identifieringstjänster samt om avgifter och nyttjandevillkor.
En inlåningsbank ska ge allmänheten tillräcklig information i ett hinderslöst och tillgängligt format om att öppna betalkonton med grundläggande funktioner, om egenskaperna hos och villkoren för sådana betalkonton och tillhörande betaltjänster, om de uppgifter som behövs för att ansöka om sådana betalkonton, om elektroniska identifieringstjänster samt om de förfaranden som möjliggör anlitande av alternativa tvistlösningsförfaranden.
6 a §Egenskaper hos och avgifter för betalkonton med grundläggande funktioner för konsumenter
Följande tjänster ska vara knutna till sådana betalkonton med grundläggande funktioner som en inlåningsbank tillhandahåller sina kunder:
1) öppnande, användande och avslutande av betalkontot,
2) insättning av medel,
3) uttag av kontanter inom en EES-stats område,
4) utförande av betalningstransaktioner som direktdebitering, med debetkort, genom överföringar, vid terminaler, på kreditinstitutets verksamhetsställen och via kreditinstitutets onlinetjänster.
Som betalkonton med grundläggande funktioner betraktas konton till vilka tjänster enligt 1 mom. är knutna.
En inlåningsbank ska tillhandahålla tjänster som avses i 1 mom. i lika stor utsträckning som den redan tillhandahåller sådana tjänster för sina kunder som har någon annan typ av betalkonto än ett betalkonto med grundläggande funktioner. Inlåningsbanken får inte begränsa antalet transaktioner i fråga om tjänster eller elektroniska identifieringstjänster som avses i 1 mom. Om en inlåningsbank tillhandahåller övriga konsumenter tjänster för stark elektronisk autentisering ska den tillhandahålla sådana tjänster också för kunder som har betalkonton med grundläggande funktioner.
De avgifter som tas ut hos kunderna ska vara skäliga. Vid bedömningen av avgifternas skälighet ska åtminstone beaktas den nationella inkomstnivån, de genomsnittliga avgifterna för betalkontotjänster, den jämlika och icke-diskriminerande behandlingen av kunderna, inlåningsbankens faktiska kostnader för tjänsterna samt de grundläggande banktjänsternas karaktär av nödvändiga nyttigheter. Inlåningsbanken ska dokumentera grunderna för sin prissättning.
6 b §Ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner för konsumenter samt uppsägning och hävning av ramavtal
På ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner tillämpas betaltjänstlagen (290/2010), om inte något annat följer av denna paragraf.
En inlåningsbank får säga upp ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om
1) det inte har förekommit några transaktioner på kundens betalkonto under 24 månader i följd,
2) kunden inte längre är lagligen bosatt i en EES-stat, eller
3) kunden inte har gett ett i 97 § i lagen om skyldighet för rapporteringsskyldiga finansiella institut att lämna upplysningar i fråga om beskattning (1042/2025) avsett intygande inom den tidsfrist som anges i den paragrafen och det uppenbara syftet med detta är att missbruka rätten att använda ett betalkonto med grundläggande funktioner.
Grunden för uppsägningen ska delges kunden skriftligen och avgiftsfritt senast två månader innan uppsägningen träder i kraft, om inte detta skulle strida mot den nationella säkerheten eller allmänna ordningen.
En inlåningsbank får häva ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner endast om
1) kunden avsiktligt har använt betalkontot i olagligt syfte, eller
2) kunden har lämnat felaktiga uppgifter eller försummat att lämna uppgifter och om korrekta uppgifter skulle ha lett till att ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner skulle ha avslagits.
Inlåningsbanken ska informera kunden om utformningen av och innehållet i det intygande som avses i 2 mom. 3 punkten och om hur det ska ges. Dessutom ska inlåningsbanken i sitt meddelande om uppsägning eller hävning informera kunden om förfarandet för överklagande av uppsägningen eller hävningen och om kundens rätt att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter.
6 c §Rapportering om betalkonton med grundläggande funktioner och om betalkonton
En inlåningsbank ska underrätta Finansinspektionen om huruvida den tillhandahåller sådana betalkonton med grundläggande funktioner som avses i 6 och 6 a § samt om antalet öppnade betalkonton med grundläggande funktioner och om antalet avslag på ansökningar som avser sådana konton.
Inlåningsbanken ska dokumentera alla beslut om vägran att öppna ett betalkonto som avses i 8 § 5 punkten i betaltjänstlagen och om avslutande av ett betalkonto samt motiveringen till besluten. Dessutom ska inlåningsbanken föra statistik över antalet öppnade och avslutade betalkonton och de därmed anslutna grunderna. Statistik ska föras över både kunder som är privatpersoner och kunder som är juridiska personer enligt företagsform.
Inlåningsbanken ska på begäran kunna lämna Finansinspektionen den dokumentation som avses i 2 mom. och därmed ansluten statistik.
6 e §Skyldighet att svara på kundkontakter som gäller grundläggande banktjänster
En inlåningsbank ska svara på kundkontakter som gäller ärenden enligt 6, 6 a, 6 f och 6 g § utan obefogat dröjsmål med beaktande av kundkontaktens karaktär och senast inom fem bankdagar efter det att kundkontakten har tagits emot.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på kundklagomål som avses i 86 a § i betaltjänstlagen.
Om inlåningsbanken anser att en kundkontakt som gäller ett betalkonto med grundläggande funktioner är ett i betaltjänstlagen avsett kundklagomål på vilket förfarandet enligt 2 mom. i den paragrafen tillämpas, ska inlåningsbanken informera kunden om detta senast inom fem bankdagar efter det att kundkontakten har tagits emot.
6 f §Rätt till betalkonton med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar
Vad som i denna paragraf och i 6 g och 6 h § föreskrivs tillämpas inte på i 6 § 1 mom. avsedda kunder som är konsumenter. Rätt till betalkonton med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar har
1) sådana företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars årsomsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro, som har sitt säte eller en filial i Finland, som de facto bedriver affärsverksamhet i Finland och dära) minst en av dem som är verksamma i företagets beslutande organ är bosatt i Finland, b) minst en sådan faktisk ägare i företaget som äger minst 25 procent av företaget är bosatt i Finland, om företaget inte har ett separat beslutande organ, eller c) minst en av dem som sköter företagets ledningsuppgifter är bosatt i Finland, om företaget inte har ett separat beslutande organ eller en ägare som äger mer än 25 procent av företaget,
2) fysiska personer som i huvudsak handlar för ändamål som faller innanför deras näringsverksamhet och som de facto bedriver affärsverksamhet i Finland,
3) föreningar som är införda i det i 47 § i föreningslagen (503/1989) avsedda föreningsregistret och vars årliga inkomster är högst två miljoner euro och där minst en person med namnteckningsrätt är bosatt i Finland,
4) stiftelser som är registrerade på det sätt som avses i stiftelselagen (487/2015) och vars eget kapital är högst 1,3 miljoner euro och där minst en av stiftelsens styrelseledamöter är bosatt eller har sin hemvist i Finland,
5) samfällda förmåner som avses i 5 § i inkomstskattelagen (1535/1992) och andra motsvarande juridiska personer som bedriver verksamhet i Finland.
En inlåningsbank ska på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt för alla kunder som avses i 1 mom. 1–5 punkten tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner i euro för företag och sammanslutningar och tillhörande tjänster enligt 6 g § 1 mom., med iakttagande av denna paragraf samt 6 g och 6 h §.
En inlåningsbank ska utan obefogat dröjsmål och senast inom tio bankdagar efter det att den har tagit emot ansökan godkänna eller avslå en kunds ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner. Kunden ska ges tillfälle att komplettera sin ansökan, om de uppgifter som lämnats är bristfälliga. Inlåningsbanken ska informera kunden om att uppgifter saknas och om hur uppgifterna ska lämnas. Inlåningsbanken får vägra att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och att tillhandahålla betaltjänster i anslutning till kontot endast av skäl som anges i penningtvättsförordningen, lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ( / ) eller i lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen.
Kunden ska utan dröjsmål, skriftligen och avgiftsfritt underrättas om den exakta orsaken till vägran. Kunden ska dock inte underrättas, om det skulle strida mot den nationella säkerheten, den allmänna ordningen eller mot syften med lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Inlåningsbanken ska ge kunden tillräcklig utredning om förfarandet för överklagande av avslagsbeslutet, om rätten att kontakta den behöriga myndigheten och om det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter.
En inlåningsbank ska ge kunderna avgiftsfri tillgång till lättillgänglig information i ett hinderslöst och tillgängligt format och ge tillräcklig utredning om betalkonton med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar och tillhörande betaltjänster samt om avgifter och nyttjandevillkor.
En inlåningsbank ska ge allmänheten tillräcklig information i ett hinderslöst och tillgängligt format om möjligheten att öppna betalkonton med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar, om egenskaperna hos och villkoren för sådana betalkonton och tillhörande betaltjänster, om de uppgifter som behövs för att ansöka om sådana betalkonton samt om de förfaranden som möjliggör anlitande av alternativa tvistlösningsförfaranden.
Vid bedömningen av om de gränsvärden som avses i 1 mom. 1 punkten uppfylls ska beaktas de sammanlagda uppgifterna om antalet arbetstagare, omsättningen och balansräkningen hos de företag som hör till samma koncern som kunden.
6 g §Egenskaper hos och avgifter för betalkonton med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar
Följande tjänster ska vara knutna till sådana betalkonton med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar som en inlåningsbank tillhandahåller sina kunder:
1) öppnande, användande och avslutande av betalkontot,
2) insättning av medel,
3) uttag av kontanter inom en EES-stats område,
4) utförande av betalningstransaktioner som direktdebitering, med debetkort, genom överföringar, vid terminaler, på kreditinstitutets verksamhetsställen och via kreditinstitutets onlinetjänster,
5) nätbankstjänster som gör det möjligt att hämta och sända material samt att överföra betalningsrörelsematerial.
Som betalkonton med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar betraktas konton till vilka tjänster enligt 1 mom. är knutna.
En inlåningsbank ska tillhandahålla de tjänster som avses i 1 mom. i lika stor utsträckning som den redan tillhandahåller sådana tjänster för sina andra kunder som avses i 6 f § 1 mom. 1–5 punkten. Inlåningsbanken får inte begränsa antalet transaktioner i fråga om tjänster som avses i 1 mom. eller begränsa tillhandahållandet av tjänster till endast vissa kundgrupper.
De avgifter som tas ut hos kunderna ska vara skäliga. Vid bedömningen av avgifternas skälighet ska åtminstone beaktas kundens ställning, inlåningsbankens faktiska kostnader för tjänsterna samt de grundläggande banktjänsternas karaktär av nödvändiga nyttigheter. Inlåningsbanken ska dokumentera grunderna för sin prissättning.
En kund har rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar i en inlåningsbank i Finland och i de inlåningsbanker i Finland som hör till samma koncern eller samma sammanslutning av inlåningsbanker som den.
6 h §Ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar samt uppsägning och hävning av ramavtal
På ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar tillämpas betaltjänstlagen (290/2010), om inte något annat följer av denna paragraf.
En inlåningsbank får säga upp ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar endast om
1) det inte har förekommit några transaktioner på kundens betalkonto under 24 månader i följd,
2) kunden eller kundens verksamhet, den ansvariga personen eller ägaren inte längre har sådana kopplingar till Finland som avses i 6 f § 1 mom.,
3) kundens verksamhet överskrider de gränsvärden som avses i 6 f § 1 mom., eller
4) kunden inte har gett ett i 97 § i lagen om skyldighet för rapporteringsskyldiga finansiella institut att lämna upplysningar i fråga om beskattning avsett intygande inom den tidsfrist som anges i den paragrafen och det uppenbara syftet med detta är att missbruka rätten att använda ett betalkonto med grundläggande funktioner.
Grunden för uppsägningen ska delges kunden skriftligen och avgiftsfritt senast två månader innan uppsägningen träder i kraft, om inte detta skulle strida mot den nationella säkerheten eller allmänna ordningen.
En inlåningsbank får häva ett ramavtal om ett betalkonto med grundläggande funktioner för företag och sammanslutningar endast om
1) kunden avsiktligt har använt betalkontot i olagligt syfte,
2) kunden har lämnat felaktiga uppgifter eller försummat att lämna uppgifter och om korrekta uppgifter hade lett till att ansökan om ett betalkonto med grundläggande funktioner skulle ha avslagits, eller
3) kunden allvarligt eller upprepade gånger har brutit mot sina skyldigheter enligt ramavtalet om betalkontot med grundläggande funktioner.
Inlåningsbanken ska informera kunden om utformningen av och innehållet i det intygande som avses i 2 mom. 4 punkten och om hur det ska ges. Dessutom ska inlåningsbanken i sitt meddelande om uppsägning eller hävning informera kunden om förfarandet för överklagande av uppsägningen eller hävningen och om kundens rätt att kontakta den behöriga myndigheten och det alternativa organet för tvistlösning samt tillhandahålla relevanta kontaktuppgifter.
19 a §Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om betalkonton med grundläggande funktioner enligt 6, 6 a, 6 f och 6 g § samt om kontonas egenskaper och de tjänster som tillhandahålls, om rapportering om betalkonton med grundläggande funktioner och rapportering om betalkonton enligt 6 c § samt om jämförelsewebbplatsens information och egenskaper enligt 6 d § 2 och 3 mom.
18 kap. – Särskilda bestämmelser om utländska kreditinstitut
6 §Marknadsföring och avtalsvillkor samt andra förfaranden
På utländska kreditinstituts filialer och på utländska kreditinstitut som inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster tillhandahåller i 5 kap. 1 § avsedda tjänster i Finland ska, om inte något annat följer av lag, tillämpas 1 kap. 9 §, 15 kap. 1–3, 5, 6, 6 a–6 h, 7–11, 11 a, 11 b, 12 och 12 a § samt 15 a kap. 1–7 §. På ovan avsedda kreditinstitut som tillhandahåller tjänster inom ramen för friheten att tillhandahålla tjänster, tillämpas dock inte punkt 1 led a, d, och g–i i bilaga III till direktivet om bostadskrediter.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av 38 § i lagen om Finansinspektionen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Finansinspektionen (878/2008) 38 § 1 mom. 8 punkten, sådan den lyder i lag 379/2021, som följer:
38 §Ordningsavgift
Finansinspektionen ska ålägga den att betala ordningsavgift som uppsåtligen eller av oaktsamhet
8) försummar eller bryter mot skyldigheten att tillhandahålla betalkonton med grundläggande funktioner enligt 15 kap. 6 eller 6 f §, skyldigheter i fråga om egenskaper hos betalkonton med grundläggande funktioner eller tillhandahållande av tjänster enligt 15 kap. 6 a eller 6 g § eller sådana skyldigheter vid uppsägning eller hävning av betalkonton med grundläggande funktioner som avses i 15 kap. 6 b eller 6 h § i kreditinstitutslagen,
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
3.Lag om ändring av 35 och 37 § i betaltjänstlagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i betaltjänstlagen (290/2010) 35 § 3 mom. och 37 § 4 mom., sådana de lyder i lag 1057/2016, som följer:
35 §Tjänsteleverantörers rätt att säga upp ramavtal
När ett ramavtal sägs upp ska det dessutom beaktas vad som föreskrivs i 15 kap. 6, 6 b, 6 f och 6 h § i kreditinstitutslagen (610/2014) om kunders rätt till grundläggande banktjänster och om uppsägning av ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner.
37 §Hävning av ramavtal
När ett ramavtal hävs ska det dessutom beaktas vad som föreskrivs i 15 kap. 6, 6 b, 6 f och 6 h § i kreditinstitutslagen om kunders rätt till grundläggande banktjänster och om hävning av ramavtal om betalkonton med grundläggande funktioner.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 8.10.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.