Stramare ränteavdragsbegränsningar och utvidgat infrastrukturundantag

Icke avdragsgilla nettoränteutgifter som uppkommit i ett i 1 § 2 mom. avsett samfunds enligt inkomstskattelagen beskattningsbara verksamhet skatteåret 2019 får dras av i näringsverksamhetens förvärvskälla på samma sätt som icke avdragsgilla nettoränteutgifter som uppkommit i näringsverksamhetens förvärvskälla. En skattskyldig på vilken bestämmelserna i denna paragraf inte tillämpas med stöd av 18 b § 1 mom. 3 punkten, får trots 8 mom. dra av icke avdragsgilla nettoränteutgifter som uppkommit under tidigare skatteår i deras helhet under skatteåren 2020–2022.

Bestämmelserna i 18 a § tillämpas inte

1) på samfund, öppna bolag eller kommanditbolag som är fristående företag,

2) på finansiella företag,

3) på ränteutgifter som uppkommer för lån som används för att finansiera långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt som avses i 4 mom. 1 punkten eller infrastruktursamfund som avses i 4 mom. 2 punkten, förutsatt att den projektansvariga, lånekostnader, tillgångar och inkomster finns i Europeiska unionen,

4) om den skattskyldige på det sätt som avses i 5 mom. lägger fram en utredning om att relationen mellan den skattskyldiges egna kapital och balansomslutningen enligt det revisorsgranskade och fastställda bokslutet är större eller lika stort som motsvarande tal i fråga om den revisorsgranskade och fastställda koncernbalansräkningen vid skatteårets slut.

Vid tillämpningen av 1 mom. 3 punkten betraktas

1) som ett långfristigt infrastrukturprojekt nybyggnad, ombyggnad eller anskaffning av bostäder för vilket det har erhållits lån eller räntestöd med stöd av någon av följande lagar:

a) lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001),

b) aravalagen (1189/1993),

c) en av de lagar som anges i 2 § 1 mom. 1 punkten i aravabegränsningslagen (1190/1993),

d) lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980),

e) lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993),

f) lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016).]

2) som ett offentligt infrastruktursamfunda) ett bolag och affärsverk som direkt eller indirekt ägs helt och hållet av staten, en kommun, en samkommun, ett landskap, ett välfärdsområde eller en välfärdsammanslutning, ensam eller tillsammans, och som grundats för innehav och förvaltning av en eller flera vägar, järnvägar, spårvägar, farleder, byggnader eller permanenta konstruktioner eller lösöre med direkt anknytning till dem eller till deras användning, och som överlåter rätten att använda sin egendom till sin ägare eller dennes anknutna enhet för att användas för att sköta dennes offentliga service, och vars inkomster till väsentlig del består av inkomster av sådan överlåtelse av användningsrätt som avses i denna underpunkt eller av vederlag från ägaren, b) en samkommun och en välfärdssammanslutning när de äger eller förvaltar egendom som avses i underpunkt a. En i 1 mom. 4 punkten avsedd balansräkning ska upprättas i en medlemsstat i Europeiska unionen, i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Finland har ett gällande avtal för att undvika dubbelbeskattning. Med balansräkning avses en balansräkning enligt de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen. Om en balansräkning i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna inte har upprättats, används en balansräkning i enlighet med bokföringslagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och, om sådan saknas, en balansräkning i enlighet med motsvarande bestämmelser. Om koncernbalansräkningen har upprättats helt eller delvis enligt andra bestämmelser än den skattskyldiges balansräkning, kan en jämförelse göras endast om den skattskyldige lägger fram den fastställda koncernbalansräkningen i den form den skulle ha haft, om den hade upprättats enligt samma bestämmelser som den skattskyldiges balansräkning eller om den skattskyldige lägger fram sin balansräkning i den form den skulle ha haft, om den hade upprättats enligt samma bestämmelser som koncernbalansräkningen. När jämförelsen görs betraktas en skuld i koncernbalansräkningen som eget kapital till den del den har upptagits hos en aktör när aktören eller en aktör som är i intressegemenskap med den förstnämnda aktören på det sätt som avses i 2 mom. 3–5 punkten eller dessa tillsammans direkt eller indirekt har minst tio procent av kapitalet eller rösträtten i den skattskyldige eller en aktör som är i intressegemenskap med denne på det sätt som avses i den nämnda lagbestämmelsen eller rätt att motta minst tio procent av den vinst de avkastar.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2022. Bestämmelserna i 18 a § 10 mom. och 18 b § 1 mom. 3 punkten och 4 mom. tillämpas dock första gången vid beskattningen för 2020.