Digitala fartygsdagböcker och tillbudsrapportering

Dagböcker som avses i denna lag är skeppsdagbok, maskindagbok, kombinerad skepps- och maskindagbok, körjournal, dagbok för fiskefartyg och radiodagbok. Straffbestämmelserna i 20 kap. tillämpas inte på körjournal och radiodagbok. Bestämmelser om dagböcker som anknyter till förhindrande av miljöförstöring och som ska föras på fartyg finns i miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009).

Skeppsdagbok och maskindagbok ska föras på fartyg i internationell fart med en bruttodräktighet på minst 500. Om bruttodräktigheten för fartyg i internationell fart understiger 500, kan det i stället för separat skeppsdagbok och maskindagbok föras en kombinerad skepps- och maskindagbok. För fartyg i internationell fart med en bruttodräktighet som understiger 100 kan det i stället för ovan nämnda dagböcker föras körjournal.

På fartyg i inrikes fart med en bruttodräktighet på minst 300, eller som transporterar minst 100 passagerare, ska det föras en kombinerad skepps- och maskindagbok eller separat skeppsdagbok och maskindagbok. Om resan mellan hamnarna varar högst 20 minuter, kan det på fartyget i stället för ovan nämnda dagböcker föras körjournal. På fartyg i inrikes fart med en bruttodräktighet på minst 150 men under 300 ska åtminstone körjournal föras.

På fiskefartyg vars längd är minst 24 meter ska det föras en kombinerad skepps- och maskindagbok eller separat skeppsdagbok och maskindagbok. På fiskefartyg vars längd är minst 15 meter men under 24 meter ska det föras dagbok för fiskefartyg.

På fartyg som enligt internationella överenskommelser eller Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter ska utrustas med radioutrustning ska det föras radiodagbok.

Dagbok förs med ett av Trafiksäkerhetsverket godkänt elektroniskt system eller manuellt. En elektronisk dagbok kan kombineras med en radiodagbok, lastdagbok, oljedagbok, avfallsdagbok eller annan motsvarande dagbok som förs på fartyget.

Vid hantering av uppgifter som ska föras in i dagboken ska tillgängligheten till och användbarheten för uppgifterna säkerställas. Uppgifterna ska bevaras enhetliga och oförändrade under hela deras bevaringstid. Bevaringen av elektroniska dagböcker ska säkerställas på ett betryggande sätt som förhindrar att uppgifter som förts in i dagboken försvinner eller förstörs till följd av elavbrott eller något annat tekniskt fel.

Redaren ansvarar för att dagböckerna bevaras. De anteckningar som har gjorts i en dagbok ska bevaras i minst tre år från den senaste anteckningen. Bilagor till dagböcker ska bevaras i minst tre år räknat från datumet i bilagan. Om en rättegång har inletts inom nämnda tid till följd av en händelse som har antecknats i dagboken, ska dagboken bevaras tills avgörandet i ärendet har vunnit laga kraft.

Tillverkaren av ett system för elektroniska dagböcker ska ansöka om godkännande för systemet hos Trafiksäkerhetsverket. Trafiksäkerhetsverket kan utfärda närmare föreskrifter om dagböckers form och bevarande av uppgifter samt om förutsättningarna för godkännande av system för elektroniska dagböcker i enlighet med de tekniska krav som fastställts i internationella konventioner.

Fartygets befälhavare ska sörja för att dagbok som avses i 1 § förs på fartyget. Dagbok förs av den besättningsmedlem som ansvarar för vakthållningen. Dagbok ska föras på fartygets arbetsspråk eller på engelska.

Anteckningarna i dagboken ska göras i kronologisk ordning för varje vakt. Den som för dagbok ska bekräfta sina anteckningar i dagboken genom sitt godkännande. Fartygets befälhavare ska också godkänna dagboksanteckningarna, med undantag för anteckningarna i maskindagboken som ska godkännas av fartygets maskinchef.

Anteckningar i dagboken eller bilagor till dagboken får inte raderas eller göras otydliga. Den som för dagbok ska korrigera sina felaktiga anteckningar med en ny anteckning vid den aktuella punkten i dagboken eller i dess bilaga eller genom att vid sidan av en felaktig bilaga tillfoga en korrekt bilaga. Av en korrigering i dagboken eller dess bilaga ska det framgå tidpunkt och innehåll för korrigeringen och vem som utfört den.

Trafiksäkerhetsverket kan utfärda närmare föreskrifter om förande av dagbok samt om de anteckningar som ska göras i dagboken och om godkännande av dem.

I en skeppsdagbok ska det föras in uppgifter om vad som sker på fartyget under resan och i hamnen. I dagboken ska det dessutom föras in uppgifter som kan vara till nytta för redaren, lastägaren, försäkringsgivaren eller någon annan vars rättigheter kan påverkas av händelser under resan.

I en maskindagbok ska det föras in uppgifter om maskineriets drift och bränslemängden på fartyget.

I en kombinerad skepps- och maskindagbok, körjournal samt dagbok för fiskefartyg ska det, i den omfattning som krävs för respektive dagbok, föras in motsvarande uppgifter som enligt 1 och 2 mom. ska föras in i en skeppsdagbok och maskindagbok.

I en radiodagbok ska det föras in uppgifter om all nödtrafik, iltrafik och varningstrafik samt om andra händelser som har anknytning till radiotrafiken.

Till den del som det i de uppgifter som ska föras in i en dagbok ingår personuppgifter tillämpas personuppgiftslagen (523/1999).

Trafiksäkerhetsverket kan meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska föras in i dagböcker och om bilagor till dagböcker.

Känsliga personuppgifter som ingår i en dagbok får lämnas ut endast med den berörda personens samtycke eller om uppgifterna behövs för att uppgöra, framställa, försvara eller avgöra rättsliga anspråk.

Bestämmelser om undantag från skyldigheten att avge sjöförklaring i vissa fall finns i 11 § 2 mom. och 14 § 2 mom.

Fartygets befälhavare ska, i sådana fall som avses i 6 §, utan dröjsmål för sjöförklaring avge skriftlig rapport om händelsen till Trafiksäkerhetsverket eller, om fartyget är utomlands, till närmaste i 7 § 3 mom. avsedda finska beskickning i utlandet.

Skriftlig rapport som gäller sammanstötning med ett annat fartyg får inte delges motparten förrän sjöförklaring med anledning av händelsen tas upp till behandling av rätten eller någon annan behörig myndighet.

En finsk beskickning i utlandet som har tagit emot en rapport som avses i denna paragraf ska, så snart behovet av rapporten upphört, utan dröjsmål skicka den till Trafiksäkerhetsverket.

Trafiksäkerhetsverket kan utfärda närmare föreskrifter om den skriftliga rapport som avses i denna paragraf och om dess innehåll.

Fartygets befälhavare eller redare ska utan dröjsmål till Trafiksäkerhetsverket rapportera olyckor och tillbud som denne får kännedom om att ha inträffat på finska fartyg i samband med fartygets drift.

Bestämmelser om sekretess för uppgifter som avses i 1 mom. finns i 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Dessutom kan Trafiksäkerhetsverket sekretessbelägga omständigheter som gäller i 1 mom. avsedda uppgifter, om utlämnande av uppgifterna äventyrar tillgången till uppgifter i framtiden.

Bestämmelser om rapportering av olyckor och tillbud till Olycksutredningscentralen finns i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011).

Trafiksäkerhetsverket kan utfärda närmare föreskrifter om avgivande av den rapport som avses i 1 mom. och om dess innehåll.

En myndighet får inte vidta rättsliga åtgärder på grund av oöverlagda eller oavsiktliga överträdelser som myndigheten får kännedom om bara på grund av att de har rapporterats med stöd av 15 §, om det inte är fråga om en sådan försummelse av skyldigheter som kan betraktas som grov oaktsamhet eller ett förfarande som är straffbart enligt strafflagen (39/1889).

Ett rederi, en skeppsredare, fartygets befälhavare eller annan aktör som avses i denna lag får inte på ett diskriminerande sätt bemöta arbetstagare i sin tjänst eller andra personer som lämnar rapporter om eventuella tillbud som de fått kännedom om.

Internationella sjöfartsorganisationen har rätt att utvärdera och inspektera hur Finland iakttar och genomför de internationella förpliktelser inom sjöfarten som grundar sig på konventioner som gäller sjöfart och på Internationella sjöfartsorganisationens resolutioner. För den här uppgiften har Internationella sjöfartsorganisationen rätt att utföra inspektioner på alla platser inom statens jurisdiktion.

Kommunikationsministeriet ansvarar för samarbetet mellan Finlands regering och Internationella sjöfartsorganisationen samt för den allmänna organiseringen av ovan nämnda inspektionsbesök i Finland.

Europeiska kommissionen och Europeiska sjösäkerhetsbyrån har rätt att göra inspektionsbesök i enlighet med den verksamhetspolitik som fastställs av Europeiska sjösäkerhetsbyråns styrelse samt att utvärdera de finländska myndigheternas verksamhet för att iaktta och genomföra Europeiska unionens lagstiftning om frågor som gäller sjösäkerhet, den marina miljön och sjöfartsskydd.

Kommunikationsministeriet ansvarar för den allmänna organiseringen i Finland av inspektionsbesök som görs av Europeiska sjösäkerhetsbyrån.

Olycksutredningscentralen ansvarar för den allmänna organiseringen i Finland av inspektionsbesök som gäller säkerhetsutredningar.

Trafiksäkerhetsverket är den behöriga nationella myndighet som avses i Internationella sjöfartsorganisationens konventioner och resolutioner, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I denna lag och i de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den avses med:

9) klassificeringssällskapsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed, med senare ändringar,

Denna lag träder i kraft den 20 .

I skeppsdagboken antecknas fartygskommissionens sammanträden och de ärenden som har behandlats vid sammanträdena. Protokollet över fartygskommissionens sammanträde i original bevaras som en särskild bilaga till skeppsdagboken, med iakttagande av vad som i 18 kap. 2 § 3 mom. i sjölagen (674/1994) föreskrivs om bevarande av bilagor till skeppsdagboken.

Denna lag träder i kraft den 20 .

De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i de ändringar i bilagan till 1966 års internationella lastlinjekonvention (FördrS 52/1968), bilagan till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention (FördrS 31/1982) och bilagan till 1972 års konvention om de internationella reglerna till förhindrande av sammanstötning till sjöss som antogs i London den 4 december 2013, i de ändringar i bilagan till 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981) och i bilagan till 1988 års protokoll till 1966 års internationella lastlinjekonvention (FördrS 12/2000) som antogs i London den 22 maj 2014 samt i de ändringar i bilagorna I, II, III, IV, V och VI till 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (51/1983) som antogs den 4 april 2014 gäller som lag sådana som Finland har förbundit sig till dem.

Om sättande i kraft av de övriga bestämmelserna i avtalen och om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet.