Slopad förvärvskälleindelning för samfund
Lagar om ändring av lagen om beskattning av näringsverksamhet, inkomstskattelagen och vissa andra lagar
I inkomstbeskattningen av aktiebolag och andra samfund slopas den separata förvärvskällan för annan verksamhet, och i fortsättningen räknas nästan alla inkomster som inkomst av näringsverksamhet. Detta gör det möjligt att dra av förluster från olika verksamheter från företagets övriga vinster.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 29.11.2018
- Senaste händelse
- 18.2.2019
- Omröstningar
- 2
- Anföranden
- 32
- Stadfäst
- 15.3.2019
- Författning
- 308/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Samfundens beskattningsbara inkomst räknas i fortsättningen enligt lagen om beskattning av näringsverksamhet, med undantag för förvärvskällan för jordbruk som förblir separat. I förvärvskällan för näringsverksamhet skapas ett nytt tillgångsslag för övriga tillgångar bland annat för passiva investeringar, koncernbidragets tillämpningsområde utvidgas till fler bolag och rätten till bostadshusreservering tryggas för fastighetsbolag. Förvärvskälleindelningen förblir oförändrad bland annat för bostadsaktiebolag, allmännyttiga samfund och offentliga samfund.
Vad det betyder
Reformen förtydligar beskattningen för cirka 180 000 aktiebolag och andelslag samt minskar tolkningsproblemen och den administrativa bördan kring gränsdragningen mellan förvärvskällor. Ändringen bedöms årligen påverka den skatt som cirka 5 100–5 500 företag betalar och minska samfundsskatteutfallet med cirka 11 miljoner euro om året. Lagarna träder i kraft den 1 juli 2019 och tillämpas från och med skatteåret 2020.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Lausumaehdotus, mietintö / Pia Viitanen 2
Ja vann med rösterna 91–78.
Regeringen ja, oppositionen nej. 30 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 15.3.2019.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
32 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades slopandet av förvärvskälleindelningen i samfundsbeskattningen, vilket gör det möjligt att kvitta förluster från en verksamhet mot vinster från en annan. Själva lagförslaget fick brett stöd i riksdagen och var en reform som efterfrågades över partigränserna. Oenighet och en bredare skattepolitisk debatt väcktes främst av de uttalanden som oppositionen krävde om uppföljning av riskerna för skatteplanering.
- Ökar slopandet av förvärvskälleindelningen möjligheterna till skatteplanering?
- Borde reformens beteendeeffekter och effekter på skattebasen följas upp genom rapportering till riksdagen?
Samlingspartiet ansåg att den efterlängtade reformen var utmärkt och stärkte företagandet, samt avskaffade oskälig skattebehandling i situationer med förlust.
”Tämä on asia, josta on puhuttu jo vuosia. Tätä on toivottu vuosia yrittäjäkentässä.”
— Petteri Orpo - CenternFör
Centern stödde lagförslaget eftersom det rättar till missförhållandet att ett företag kan tvingas betala inkomstskatt för en förvärvskälla trots att dess totala resultat visar förlust.
”Tulolähdejaon ongelmana on se, ettei toisen tulolähteen tappiota ole saanut vähentää toisen tulolähteen voitosta.”
— Esko Kiviranta Sannfinländarna stödde lagförslaget som en nödvändig och ändamålsenlig reform och instämde i oppositionens krav på uppföljning av effekterna.
”Perussuomalaiset yhtyvät myös tämän lakiesityksen hyväksymiseen ja pitävät sitä aivan paikallaan olevana ja tarpeellisena ja tarkoituksenmukaisena.”
— Toimi Kankaanniemi - SDPFör med reservationer
SDP välkomnade lagen i princip och stödde den, men uttryckte oro för eventuell ökad skatteplanering och krävde en officiell uppföljning av effekterna.
”Tämä on tervetullut uudistus kaikkien mielestä, ja se yksinkertaistaa yritystoimintaa ja myöskin sen verotusta.”
— Timo Harakka - KristdemokraternaFör med reservationer
Kristdemokraterna stödde att lagförslaget godkänns, men ansåg att den uppföljning som föreslogs i oppositionens uttalanden behövs för att trygga skattebasen.
”myös KD:n eduskuntaryhmä kannattaa esityksen hyväksymistä muuttamattomana valiokunnan esittämien perustelujen mukaisesti.”
— Peter Östman
Sammandraget är AI-genererat utifrån 32 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 257/2018 vp sisältyvien 1.-6. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 29.11.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 5.12.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 18.1.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 23.1.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 30.1.2019Toinen käsittely · Täysistunto
- 15.2.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag6
- 1Laki elinkeinotulon verottamisesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 308/2019 · 15.3.2019
- 2Laki tuloverolain 119 ja 120 §:n muuttamisestaHyväksytty · 309/2019 · 15.3.2019
- 3Laki konserniavustuksesta verotuksessa annetun lain 2 §:n muuttamisestaHyväksytty · 310/2019 · 15.3.2019
- 4Laki varojen arvostamisesta verotuksessa annetun lain 3 §:n muuttamisestaHyväksytty · 311/2019 · 15.3.2019
- 5Laki asuintalovarauksesta verotuksessa annetun lain 1 §:n muuttamisestaHyväksytty · 312/2019 · 15.3.2019
- 6Laki kansainvälisen kaksinkertaisen verotuksen poistamisesta annetun lain 5 §:n muuttamisestaHyväksytty · 313/2019 · 15.3.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) 5 § 1 och 5 punkten, 8 § 1 mom. 1 punkten, 9 §, den finska språkdräkten i 12 §, 14 § 1 mom., 16 § 10 punkten, 17 § 2 punkten, rubriken för 3 kap. i III avdelningen, 51 § 1 mom. 3 punkten och 51 d § 1 mom., av dem 5 § 1 och 5 punkten, 14 § 1 mom. samt 17 § 2 punkten sådana de lyder i lag 1077/2008, 8 § 1 mom. 1 punkten sådan den lyder i lag 1001/1977, 16 § 10 punkten sådan den lyder i lag 1087/2014, 51 § 1 mom. 3 punkten sådan den lyder i lag 661/1989 och 51 d § 1 mom. sådant det lyder i lag 1109/1996, samt fogas till 1 §, sådan den lyder i lag 1539/1992, ett nytt 2 mom., till 2 §, sådan den lyder i lag 1539/1992, ett nytt 2 mom., till 7 § ett nytt 2 mom., till lagen nya 8 a, 12 a och 42 a §, till 51 d §, sådan den lyder i lagarna 1109/1996 och 717/2004, ett nytt 3 mom. och till 53 §, sådan den lyder i lagarna 1539/1992 och 1168/2000, ett nytt 3 mom. som följer:
1 §
Vid beräkning av resultatet av annan verksamhet än jordbruk som bedrivs av andra samfund än offentliga samfund eller andra i 21, 21 a och 21 b § i inkomstskattelagen avsedda delvis skattefria samfund, utländska dödsbon, i 22 § i inkomstskattelagen avsedda allmännyttiga samfund samt i 1 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) avsedda bostadsaktiebolag, i 28 kap. 2 § i den lagen avsedda ömsesidiga fastighetsaktiebolag samt sådana andelslag som kan jämföras med bostadsaktiebolag tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om näringsverksamhet.
2 §
Verksamhet som bedrivs av samfund som avses i 1 § 2 mom., med undantag av jordbruk, utgör näringsverksamhetens förvärvskälla.
5 §
Ovan i 4 § avsedda skattepliktiga näringsinkomster är bland andra
1) överlåtelsepris och övriga vederlag för finansierings-, omsättnings-, investerings-, anläggnings- och övriga tillgångar samt för andra i näringen använda materiella och immateriella tillgångar, med de undantag som anges i 6 § 1 mom. 1 punkten,
5) vinster på finansieringstillgångar och övriga tillgångar,
7 §
Anskaffningsutgiften för tillgångar som inte används för inkomstens förvärvande och som hör till de övriga tillgångar som avses i 12 a § är dock avdragbar på det sätt som anges i 42 a § 2 mom.
8 §
Ovan i 7 § avsedda avdragbara utgifter äro bland andra:
1) utgifter för anskaffning av finansierings-, omsättnings-, investerings- och övriga tillgångar med de undantag som anges i 8 a § och 42 a § samt i 5 § 6 punkten avsedda uppskrivningar av investeringstillgångar,
8 a §
Förlust som uppkommit vid överlåtelse av i övriga tillgångar ingående aktier i andra bolag än sådana som avses i 6 b 2 mom. 2 punkten samt bolagsandelar i öppna bolag och kommanditbolag får avdras endast från sådana skattepliktiga överlåtelsevinster av övriga tillgångar som uppkommit under skatteåret och de fem följande skatteåren.
9 §
Finansieringstillgångar är pengar, fordringar och andra finansieringsmedel.
12 a §
Övriga tillgångar är medel som hör till i 1 § 2 mom. avsedda samfunds verksamhet och som inte ska hänföras till näringsverksamhetens finansierings-, omsättnings-, investerings- eller anläggningstillgångar.
14 §
Som anskaffningsutgift för omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångar samt övriga tillgångar anses summan av de direkta utgifterna för anskaffning och framställning av tillgången. Till anskaffningsutgiften räknas dessutom de indirekta utgifter och ränteutgifter som med stöd av 4 kap. 5 § i bokföringslagen eller med stöd av de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i den nämnda lagen i bokföringen har räknats in i tillgångens anskaffningsutgift.
16 §
Såsom utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande anses inte:
10) förlust av i 53 § i inkomstskattelagen avsedda delägarlån som hör till övriga tillgångar samt på andra fordringar som getts i något annat syfte än inkomstens förvärvande.
17 §
I 7 § avsedda avdragbara förluster är i fråga om 2 och 3 punkten i detta moment med de undantag som nämns i 16 § bland annat
2) värdenedgångar på försäljningsfordringar, slutliga konstaterade värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar samt slutliga konstaterade värdenedgångar på fordringar som hör till övriga tillgångar,
3 kap. – Periodisering av inkomster och utgifter
3 kap. – Periodisering av utgifterna för anskaffning av anläggningstillgångar och övriga tillgångar
42 a §
Vid periodisering av utgifterna för anskaffning av övriga tillgångar iakttas bestämmelserna om anläggningstillgångar i 30—41 §. De skattepliktiga överlåtelsepriserna och övriga vederlag för markområden, värdepapper och andra sådana tillgångar som inte är underkastade förslitning beaktas som intäkt, eller så avskrivs den avdragbara delen, med de undantag som anges i 8 a §, under det skatteår under vilket tillgångarna har överlåtits, förstörts, skadats eller gått slutgiltigt förlorade.
Anskaffningsutgiften för tillgångar som avses i 7 § 2 mom. får med avvikelse från 1 mom. dras av under det skatteår under vilket tillgångarna har överlåtits eller gått förlorade. Avdragbart är då emellertid högst det belopp som motsvarar det skattepliktiga överlåtelsepriset eller ett annat vederlag.
51 §
En nyttighet överförs inom en näringsförvärvskälla från ett slag av tillgångar till ett annat på följande sätt:
3) från anläggningstillgångarna eller övriga tillgångar till ett belopp som motsvarar den vid beskattningen oavskrivna delen av anskaffningsutgiften, dock så att om en nyttighet som hört till övriga tillgångar inte har använts för inkomstens förvärvande, överförs nyttigheten till ett annat slag av tillgångar till den ursprungliga anskaffningsutgiften eller till ett lägre verkligt värde, och
51 d §
Vid beskattningen av ett samfund som upplöses anses ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset för finansierings-, omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångarna och övriga tillgångar utgöra överlåtelsepris. Vid beskattningen av öppna bolag och kommanditbolag som upplöses anses såsom överlåtelsepris på egendom, förmåner och rättigheter ett belopp som vid privatuttag betraktas som överlåtelsepris enligt 51 b § 3 mom.
Om aktierna i det bolag som upplöses eller bolagsandelen i det öppna bolag eller kommanditbolag som upplöses hör till övriga tillgångar, tillämpas på anskaffningsutgiften för aktierna eller bolagsandelen, till den del den överstiger utdelningen, bestämmelserna i 8 a § om avdrag för förlust av överlåtelse.
53 §
Utöver vad som föreskrivs ovan hör till näringsförvärvskällan även andra fastigheter som ägs av ett i 1 § 2 mom. avsett samfund och andra nyttigheter med undantag av fastigheter och nyttigheter som hör till jordbrukstillgångarna.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2020. Vid beskattning som verkställs före det tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
Vid beskattningen av i 1 § 2 mom. avsedda samfund avdras i 50 § i inkomstskattelagen avsedda överlåtelseförluster som inte dragits av vid ikraftträdandet av denna lag från överlåtelsevinster av övriga tillgångar. Om en överlåtelseförlust inte kan dras av från överlåtelsevinsten av övriga tillgångar, dras den av från överlåtelsevinsten av i anläggningstillgångarna ingående andra aktier än sådana som får överlåtas skattefritt eller i anläggningstillgångarna ingående fastigheter.
Överlåtelseförlust avdras under den tid som anges i 50 § 1 mom. i inkomstskattelagen efter hand som vinst inflyter av överlåtelsen.
2.Lag om ändring av inkomstskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 119 § 2 mom. och 120 § 1 mom. samt fogas till 120 § ett nytt 3 mom. som följer:
119 §Förlust som härrör av näringsverksamhet och av jordbruk
Med näringsförlust avses ett enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet uträknat förlustresultat och med jordbruksförlust ett enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk uträknat förlustresultat. Vid beräkningen av beloppet av samfunds näringsförlust beaktas dessutom donationsavdrag som avses i 57 §.
120 §Förlust som hänför sig till samfunds, näringssammanslutningars och samfällda förmåners övriga verksamhet
Annan förlust för andra än i 1 § 2 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet avsedda samfund, näringssammanslutningar och samfällda förmåner än närings- och jordbruksförlust ska dras av från inkomsten av den övriga verksamheten under de tio följande skatteåren i den mån inkomst uppkommer.
Förlust av annan verksamhet avdras i beskattningen av ett sådant samfund som omfattas av 1 § 2 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet från inkomsten i näringsverksamhetens förvärvskälla.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagens 120 § 3 mom. tillämpas på i 120 § 1 mom. avsedd förlust av annan verksamhet som inte avdragits den dag då lagen träder i kraft.
Lagen tillämpas första gången på beskattningen för skatteåret 2020.
3.Lag om ändring av 2 § i lagen om koncernbidrag vid beskattningen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om koncernbidrag vid beskattningen (825/1986) 2 § som följer:
2 §
Ett aktiebolag eller ett andelslag får ge ett annat aktiebolag eller andelslag koncernbidrag, om lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) tillämpas på beskattningen av såväl givaren som mottagaren. Med koncernbidrag avses annat bidrag än kapitalplacering som inte enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet får avdras från inkomsten.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången på beskattningen för skatteåret 2020.
4.Lag om ändring av 3 § i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) 3 § 7 mom. som följer:
3 §Värdering av bolagstillgångar
Tillgångar som hör till övriga tillgångar i näringsverksamhetens förvärvskälla samt tillgångar som hör till annan än näringsverksamhet värderas på motsvarande sätt i tillämpliga delar på det sätt som avses i denna paragraf.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången på beskattningen för skatteåret 2020.
5.Lag om ändring av 1 § i lagen om bostadshusreservering vid beskattningen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om bostadshusreservering vid beskattningen (846/1986) 1 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1096/2004, som följer:
1 §Bostadshusreservering
Ett samfund får dra av en bostadshusreservering endast från annan inkomst än inkomst av näringsverksamhet som avses i 1 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) eller inkomst av jordbruk. Ett sådant samfund vars huvudsakliga verksamhet grundar sig på ägande och besittning av en fastighet eller på hyresverksamhet som grundar sig på ägande av en fastighet får dra av en bostadshusreservering även från inkomst av näringsverksamhet som avses i 1 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, om samfundet har för nybyggnad, ombyggnad eller anskaffning av bostäder lån eller räntestöd med stöd av någon av följande lagar:
1) aravalagen (1189/1993),
2) den lag som nämns i 2 § 1 mom. 1 punkten i aravabegränsningslagen (1190/1993),
3) lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001),
4) lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980),
5) lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993).
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången på beskattningen för skatteåret 2020.
6.Lag om ändring av 5 § i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning
I enlighet med riksdagens beslut fogas t ill 5 § i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995), sådan den lyder i lag 1360/2009, ett nytt 3 mom. som följer:
5 §Oanvänd avräkning av utländsk skatt
Oanvänd avräkning av utländsk skatt som ska avräknas från skatter på inkomst i förvärvskällan för annan verksamhet vid beskattningen av ett i 1 § 2 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) avsett samfund avräknas från skatter på inkomst som hänförs till näringsförvärvskällan med iakttagande av bestämmelserna i 1 mom. om tidpunkten för avräkningen och avräkningsordningen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången på beskattningen för skatteåret 2020.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.