Revidering av kriskommunkriterier och delaktighet
Lag om ändring av kommunallagen
Kriterierna i kommunallagen för att fastställa en kriskommun revideras så att de noggrannare mäter kommunernas verkliga låneskötselförmåga och hur tillräcklig den interna finansieringen är. Dessutom ges personer med flerdubbelt boende som vistas regelbundet i kommunen bättre möjligheter att delta och påverka kommunens angelägenheter.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 5.12.2018
- Senaste händelse
- 1.2.2019
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 30
- Stadfäst
- 8.2.2019
- Författning
- 175/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Kriterierna för utvärderingsförfarandet för en kommun som befinner sig i en särskilt svår ekonomisk ställning revideras: ett negativt årsbidrag ersätts med årsbidragets förhållande till avskrivningarna (gränsvärde under 80 procent), den relativa skuldsättningen ersätts med koncernens kalkylerade låneskötselbidrag (gränsvärde under 0,8), hyresansvar börjar räknas med i lånebeloppet och gränsen för inkomstskattesatsen höjs till 2,0 procentenheter över medeltalet. Dessutom beaktas flerdubbelt boende i kommunallagens bestämmelser om delaktighet.
Vad det betyder
Ändringen påverkar utvärderingen av kommunernas ekonomi och styr kommunerna att fästa uppmärksamhet vid finansieringens tillräcklighet. De nya kriterierna riktar statens och kommunens gemensamma utvärderingsförfarande mer träffsäkert mot de ekonomiskt svagaste kommunerna, men det totala antalet kommuner som omfattas av förfarandet bedöms inte förändras nämnvärt. Kommunerna får också bättre förutsättningar att i sin verksamhet engagera personer som regelbundet vistas i kommunen på grund av arbete, studier eller fritid. Lagen avsågs träda i kraft våren 2019.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
30 anföranden · 12 talare · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades revideringen av kriskommunkriterierna samt delaktigheten för invånare med flerdubbelt boende. Själva lagförslaget rådde det enighet om bland riksdagsgrupperna, eftersom det ansågs nödvändigt att kriterierna ändras så att de beskriver hela kommunkoncernens ekonomi och den verkliga låneskötselförmågan. Debatten utvecklades dock till en hetsig diskussion om det allmänna läget i kommunekonomin och effekterna av den social- och hälsovårds- och landskapsreform som bereddes.
- Hur påverkar social- och hälsovårds- och landskapsreformen kommunernas ekonomi, fastigheter och beslutanderätt?
- Har statens åtgärder och statsandelsbeslut försvagat kommunernas ekonomi?
Samlingspartiet deltog i debatten genom att reflektera över de ekonomiska risker som hänför sig till kommunernas egendom och fastigheter i den kommande social- och hälsovårdsreformen.
”Se saattaa johtaa siihen, että se omaisuus, mikä kenties on investoimalla ja aika vastakin tehty hyvään kuntoon, saattaa pahimmassa tapauksessa jäädä ilman käyttöä.”
— Markku Eestilä - CenternFör
Centern ansåg att propositionen är ytterst viktig, eftersom en granskning på koncernnivå och beaktandet av hyresansvar ger en rättvisande bild av kommunens ekonomi och förhindrar manipulation inom koncernen.
”Tämä esitys kuntalain muuttamiseksi on tärkeä, todella tärkeä, vaikka aihepiiri on synkkä.”
— Eerikki Viljanen Sannfinländarna understödde att kriterierna uppdateras så att de motsvarar det verkliga läget, för att grunderna för utvärderingsförfarandena ska vara i ordning.
”On ihan paikallaan, että nämä muutokset kuntalakiin tehdään.”
— Toimi Kankaanniemi - SDPFör
SDP ansåg att revideringen av kriskommunkriterierna och granskningen på koncernnivå är ytterst motiverade, men kritiserade regeringens nedskärningar i statsandelarna och social- och hälsovårdsreformens följdeffekter för kommunerna.
”Mutta siis erittäin perusteltu, ja kun tiedetään, että kuntien tilanne ei ole tästä helpottamassa, niin on tietysti hyvä, että sitä seurataan monellakin eri mittarilla mutta myöskin tällä mittarilla.”
— Sirpa Paatero Kristdemokraterna ansåg att preciseringarna behövs för att identifiera risker som döljer sig i koncernbolagen, men uttryckte oro över de ekonomiska riskerna kring kommunernas fastigheter inom social- och hälsovården.
”Siinä mielessä tällaiset tarkennukset ovat varmasti kyllä paikallaan ja totta kai se, että me kunnissa pystyisimme kuntapäättäjinä yhä paremmin valvomaan myöskin sitä, mitä näissä konserniyhtiöissä tapahtuu”
— Sari Essayah
Sammandraget är AI-genererat utifrån 30 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 280/2018 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 5.12.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 13.12.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 15.1.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 22.1.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 25.1.2019Toinen käsittely · Täysistunto
- 30.1.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kuntalain muuttamisestaHyväksytty · 175/2019 · 8.2.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av kommunallagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i kommunallagen (410/2015) 22 §, 112 §, 113 § 3 mom. och 118 § som följer:
22 §Möjligheter att delta och påverka
Kommuninvånarna och de som utnyttjar kommunens tjänster har rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet. Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och sätt att delta och påverka.
Deltagande och påverkan kan främjas i synnerhet genom att
1) diskussionsmöten och invånarråd ordnas,
2) åsikterna hos invånarna och personer som utnyttjar tjänster och regelbundet eller en längre tid bor eller vistas i kommunen reds ut innan beslut fattas,
3) företrädare för dem som utnyttjar tjänsterna väljs in i kommunens organ,
4) möjligheter att delta i ekonomiplaneringen ordnas,
5) tjänsterna planeras och utvecklas tillsammans med dem som utnyttjar tjänsterna,
6) invånare, organisationer och andra sammanslutningar stöds när de tar egna initiativ till att planera och bereda ärenden.
112 §Bokföring
På kommunens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut tillämpas, utöver vad som föreskrivs i denna lag, bokföringslagen. Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen samt av 113—116 § och 120 § 1 mom. 3 och 4 punkten i denna lag.
113 §Bokslut
Bokslutet ska ge en rättvisande bild av kommunens resultat, ekonomiska ställning, finansiering och verksamhet i enlighet med väsentlighetsprincipen. De omständigheter som behövs för detta ska lämnas i noterna.
118 §Utvärderingsförfarandet i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning
Kommunen och staten ska tillsammans utreda kommunens möjligheter att garantera sina invånare de tjänster som lagstiftningen kräver och vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för tjänsterna, om åtminstone den ena av de i 2 och 3 mom. avsedda förutsättningar för utvärderingsförfarande i en kommun som har en speciellt svår ekonomisk ställning är uppfylld.
Ett utvärderingsförfarande kan inledas om kommunen inte har täckt underskottet i kommunens balansräkning inom den tidsfrist som anges i 110 § 3 mom.
Ett utvärderingsförfarande kan dessutom inledas om underskottet i kommunens senaste koncernbokslut är minst 1 000 euro per invånare och året innan minst 500 euro per invånare eller om de ekonomiska nyckeltal för ekonomi som beskriver tillräckligheten eller soliditeten i finansieringen två år i följd har uppfyllt följande gränsvärden:
1) förhållandet mellan årsbidraget och avskrivningarna i kommunens koncernresultaträkning är under 80 procent,
2) kommunens inkomstskattesats är minst 2,0 procentenheter högre än den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner,
3) beloppet av lån och hyresansvar per invånare i kommunens koncernbokslut överskrider det genomsnittliga beloppet av lån och hyresansvar i alla kommuners koncernbokslut med minst 50 procent,
4) koncernbokslutets kalkylmässiga låneskötselbidrag är under 0,8.
Gränsvärdena för de nyckeltal som avses i 3 mom. räknas ut årligen utgående från de koncernbokslutsuppgifter som Statistikcentralen tillhandahåller och den inkomstskattesats som kommunen fastställt. Det årsbidrag som avses i 3 mom. 1 punkten räknas ut utan behovsprövad höjning av statsandelen som beviljats med stöd av 30 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Dessutom räknas koncernbokslutets kalkylmässiga låneskötselbidrag som avses i 3 mom. 4 punkten ut med en formel där räntekostnaderna läggs till årsbidraget i koncernresultaträkningen och den resulterande summan divideras med summan av räntekostnaderna och de kalkylmässiga amorteringarna. De kalkylmässiga amorteringarna fås genom att lånebeloppet i koncernbalansräkningen divideras med talet åtta.
Den utredning som avses i 1 mom. görs i en utvärderingsgrupp där en av medlemmarna utses av finansministeriet och en av kommunen. Efter att ha hört kommunen utser finansministeriet till ordförande för gruppen en person som är oavhängig av kommunen och ministeriet. Gruppen lägger fram ett förslag till åtgärder som behövs för att garantera servicen till invånarna.
Fullmäktige ska behandla gruppens åtgärdsförslag och delge finansministeriet beslutet om dem för eventuella fortsatta åtgärder. Utgående från gruppens åtgärdsförslag och fullmäktiges beslut avgör finansministeriet om det i syfte att ändra kommunindelningen behövs en sådan särskild utredning som avses i kommunstrukturlagen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . De gränsvärden som anges i 118 § 3 och 4 mom. i kommunallagen tillämpas första gången 2022 utifrån nyckeltalen i boksluten för 2020 och 2021. Åren 2019—2021 tillämpas på utvärderingsförfarandet i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning vad som föreskrivs i 118 § i den kommunallag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.