Beskattning av havsvindkraft i ekonomiska zonen

Denna lag innehåller bestämmelser om fastighetsskatt , som årligen ska betalas på basis av fastighetens värde.

Fastighetsskatten tillfaller den kommun där fastigheten är belägen. Fastighetsskatten för byggnader och konstruktioner i Finlands ekonomiska zon tillfaller staten och kommunen. Med Finlands ekonomiska zon avses den ekonomiska zonen enligt lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004).

Denna lags bestämmelser om fastigheter tillämpas även

1) på sådana byggnader och konstruktioner i Finland eller Finlands ekonomiska zon som är någon annans än markägarens och som värderas enligt de grunder som anges i 15 §,

Den allmänna fastighetsskatteprocentsats för mark och den allmänna fastighetsskatteprocentsats för byggnader som kommunfullmäktige bestämt tillämpas på de fastigheter som enligt denna lag är skattepliktiga, om inte något annat följer av 12, 12 a, 12 b, 13, 13 a, 14 eller 14 a §.

På byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk i Finlands ekonomiska zon tillämpas under de förutsättningar som anges i 14 § 2 mom. en vägd genomsnittlig skatteprocentsats för vissa anläggningar, som utgör medeltalet av de skatteprocentsatser som senast fastställts i kommunerna med stöd av den paragrafen, vägt med de beskattningsvärden vid senast verkställda fastighetsbeskattning som omfattas av skatteprocentsatsen i respektive kommun.

På andra byggnader och konstruktioner i Finlands ekonomiska zon än dem som avses i 1 mom. tillämpas en vägd genomsnittlig allmän fastighetsskatteprocentsats för byggnader, som utgör medeltalet av de allmänna fastighetsskatteprocentsatser för byggnader som senast fastställts i kommunerna med stöd av 11 §, vägt med de beskattningsvärden vid senast verkställda fastighetsbeskattning som omfattas av skatteprocentsatsen i respektive kommun.

De vägda genomsnittliga skatteprocentsatserna beräknas utifrån de skatteprocentsatser som avses i 11 och 14 § och som kommunerna meddelat Skatteförvaltningen samt utifrån beskattningsvärdena vid tidpunkten för slutförande av den senast verkställda fastighetsbeskattningen. Om kommunen inte meddelar skatteprocentsatsen inom föreskriven tid, eller om den skatteprocentsats som kommunen meddelat avviker från det som föreskrivs i denna lag, tillämpas bestämmelserna i 11 § 6 mom. De vägda genomsnittliga skatteprocentsatserna avrundas nedåt till närmaste hundradel av en procentenhet.

I samband med påförande av fastighetsskatt sänder Skatteförvaltningen den skattskyldige en utredning om de fastighetsuppgifter som använts som grund vid fastighetsbeskattningen. Den skattskyldige ska granska de i utredningen antecknade uppgifterna om markens areal, byggrätt, planläggning, strandrätt, användningsändamål samt ägande- och besittningsrätt liksom de uppgifter och det användningsändamål som använts som grund för beräkningen av en byggnads återanskaffningsvärde. Den skattskyldige ska till Skatteförvaltningen anmäla eventuella fel i uppgifterna. Den skattskyldige ska dessutom anmäla fastigheter och byggnader som saknas i utredningen liksom ombyggnader och betydande reparationsåtgärder, uppgifter om i Finlands ekonomiska zon belägna byggnader och konstruktioner samt uppgifter om deras läge och om anslutning av kraftverk till stamnätet via en anslutningspunkt, uppgifter om i 31 § 1 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen avsedda stenbrott samt grus-, ler- och torvtäkter eller andra motsvarande förmåner och uppgift om att en byggnad har rivits eller tagits ur bruk. En utredning om fastighetsuppgifter kan vid behov sändas även när fastighetsskatt inte påförs den skattskyldige. Skatteförvaltningen ska ge den skattskyldige skälig tid att komplettera och rätta utredningen.

Den skattskyldige eller någon annan som är ansvarig för skatten, den som ansöker om ett förhandsavgörande samt Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, den kommun där fastigheten är belägen eller den kommun som ligger närmast en byggnad eller konstruktion i Finlands ekonomiska zon får söka ändring i beskattningen eller i ett förhandsavgörande med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande. Vid fastställande av den kommun som ligger närmast en byggnad eller konstruktion anses kommungränserna, med undantag för gränsen mot landskapet Åland, fortsätta från den yttre gränsen för Finlands territorialvatten till den yttre gränsen för Finlands ekonomiska zon utan att ändra riktning.

Bestämmelser om redovisning av fastighetsskatt till skattetagarna finns i lagen om skatteredovisning (532/1998).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2030.

De belopp som ska redovisas till varje skattetagare bygger på skattetagarnas utdelning för de respektive skatteåren, vilken bestäms på det sätt som föreskrivs i 2, 3 och 3 a kap.

Statens utdelning av fastighetsskatten för Finlands ekonomiska zon är 80 procent och kommunernas utdelning 20 procent. De kommunspecifika utdelningarna redovisas till de kommuner som har rätt till utdelning.

Kommunernas utdelning av fastighetsskatten för Finlands ekonomiska zon delas upp i tre kalkyleringsposter så att till samma kalkyleringspost läggs en andel motsvarande kommunernas utdelning av fastighetskatten för skatteåret från en sådan del av Finlands ekonomiska zon som omfattar ett geografiskt sammanhängande område. Fastighetsskatten delas upp per kalkyleringspost i kommunspecifika utdelningar i förhållande till invånarantalen i de kommuner som har rätt till utdelning.

Vid fördelningen av fastighetsskatten betraktas som kommuninvånare personer som vid utgången av året före skatteåret ska anses ha haft en i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun och bostad i kommunen. Om kommunens invånarantal överstiger 40 000 invånare beaktas dock 40 000 invånare som kommunens invånarantal vid fördelningen av fastighetsskatten. Om en kommun även har en andel av fastighetsskatten i en annan kalkyleringspost, multipliceras kommunens invånarantal vid fördelningen av fastighetsskatten med talet 0,7.

Som en kommun med rätt till utdelning betraktas

1) en kommun som gränsar till den yttre gränsen för Finlands territorialvatten och vars område ligger närmast en byggnad eller konstruktion som är belägen i den del av Finlands ekonomiska zon som ligger till grund för kalkyleringsposten, samt en kommun som tillsammans med en sådan kommun har en gemensam kommungräns som fortsätter till den yttre gränsen för Finlands territorialvatten,

2) en annan än i 1 punkten avsedd kommun som tillsammans med en kommun som avses i 1 punkten har en gemensam kommungräns på Finlands territorialvatten, dock inte en kommun vars område inte omfattar minst 50 kvadratkilometer av Finlands territorialvatten eller som gränsar till en annan del av Finlands ekonomiska zon,

3) en annan än i 1 eller 2 punkten avsedd kommun där det finns en anslutningspunkt genom vilken ett kraftverk som är beläget i den del av Finlands ekonomiska zon som ligger till grund för kalkyleringsposten har anslutits till ett stamnät som avses i 31 § 1 mom. 1 punkten i elmarknadslagen (588/2013).

Vid fastställande av de delar av Finlands ekonomiska zon som ligger till grund för kalkyleringsposterna betraktas som en del av Finlands ekonomiska zon ett geografiskt sammanhängande område som bildas av de yttre gränserna för Finlands territorialvatten och Finlands ekonomiska zon och deras skärningspunkter. Till den del som de yttre gränserna för Finlands territorialvatten och Finlands ekonomiska zon inte bildar någon skärningspunkt i Kvarken, anses ett geografiskt sammanhängande område bildas utöver av dessa yttre gränser av den nordligaste raka linje som i Kvarken följer den kortaste vägen från det inre territorialvattnets yttre gräns till det yttre territorialvattnets yttre gräns och som fortsätter från den yttre gränsen för Finlands territorialvatten till den yttre gränsen för Finlands ekonomiska zon utan att ändra riktning.

Kommungränserna för de kommuner som har rätt till utdelning bestäms enligt kommunindelningen vid utgången av året före skatteåret. Om en kommun upplöses som resultat av en sammanslagning av kommuner som avses i 3 § 2 mom. 1 eller 2 punkten i kommunstrukturlagen (1698/2009) har den nya kommunen under det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft samma rätt till den upplösta kommunens utdelning av fastighetsskatten som den upplösta kommunen skulle ha haft utan ändringen i kommunindelningen. Om den upplösta kommunens område delas mellan två eller flera kommuner på det sätt som avses i 3 § 2 mom. 3 punkten i kommunstrukturlagen, har den nya kommunen under det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft rätt till en sådan del av den upplösta kommunens utdelning av fastighetsskatten, som den del av den upplösta kommunens område och dess invånare som sammanslagits med den nya kommunen skulle ha haft om den varit en självständig kommun vid utgången av året före skatteåret.

Vid fastställande av området för den kommun som ligger närmast en byggnad eller konstruktion i Finlands ekonomiska zon anses kommungränserna, med undantag för gränsen mot landskapet Åland, fortsätta från den yttre gränsen för Finlands territorialvatten till den yttre gränsen för Finlands ekonomiska zon utan att ändra riktning.

Bestämmelser om Finlands ekonomiska zon finns i lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004). Bestämmelser om Finlands territorialvatten och de yttre gränserna för dem finns i lagen om gränserna för Finlands territorialvatten (463/1956).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas första gången på redovisningen av fastighetsskatt för skatteåret 2030.

Som värdet för byggnader, konstruktioner och vattenkraftverk anses återanskaffningsvärdet minskat med följande årliga åldersavdrag:

6) för byggnader och konstruktioner som hör till ett vind- eller solkraftverk 2,5 procent.

Som konstruktionens återanskaffningsvärde anses 75 procent av byggnadskostnaderna för motsvarande konstruktion. För en sådan konstruktion till havs som hör till ett kraftverk och som huvudsakligen har byggts eller anlagts från ett fartyg, och vars fundament finns på ett vattenområde och året om ligger under vattnet på den teoretiska medelvattenhöjden eller är flytande, anses återanskaffningsvärdet vara 35 procent av byggnadskostnaderna, om byggandet har inletts 2025 eller därefter. Återanskaffningsvärdena justeras årligen enligt årsförändringen i byggnadskostnadsindex så att förändringen i återanskaffningsvärdet jämfört med det återanskaffningsvärde som användes vid föregående års beskattning motsvarar förändringen i byggnadskostnadsindex mellan juni föregående år och juni under skatteåret.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas första gången vid bestämmandet av beskattningsvärdet för 2026.

Vad som föreskrivs om Finland i denna lag tillämpas också på Finlands ekonomiska zon utanför territorialhavet. Finlands ekonomiska zon omfattar det havsområde som ligger omedelbart utanför Finlands territorialvatten och som avgränsas i enlighet med Finlands överenskommelser med främmande stater och vars yttre gräns anges genom förordning av statsrådet, som utfärdas med stöd av lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2027.