HE 320/2018 vpGodkändÖverlämnad 6.2.2019

Reform av Ålands finansieringssystem

Lag om ändring av självstyrelselagen för Åland

Det ekonomiska systemet och finansieringssystemet mellan Åland och staten revideras för att bli mer flexibelt. I fortsättningen återförs centrala statsskatter som uppburits på Åland mer direkt till landskapet, och befolkningsutvecklingen beaktas i statsfinansieringen.

Status
Godkänd
Överlämnad
6.2.2019
Senaste händelse
28.2.2019
Omröstningar
1
Anföranden
18
Stadfäst
28.2.2020
Författning
98/2020

Vad som föreslås

Bestämmelserna om landskapets ekonomiska förvaltning i självstyrelselagen för Åland revideras. Den tidigare skattegottgörelsen ersätts med en ny skatteavräkning, där bland annat statlig förvärvsinkomstskatt, kapitalinkomstskatt och samfundsskatt samt lotteriskatt återförs till landskapet, och dessutom binds det avräkningsbelopp som staten betalar till förändringar i Ålands befolkningsandel.

Vad det betyder

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2021. Reformen ökar statens utgifter och ökar Ålands grundfinansiering med uppskattningsvis 17 miljoner euro på 2021 års nivå, varav 14 miljoner euro stärker landskapets ekonomi och 3 miljoner euro styrs till de åländska kommunerna. Systemet tryggar finansieringen av självstyrelsens tjänster på Åland och fungerar bättre ihop med de riksomfattande social- och hälsovårds- och skattereformerna.

Så röstade riksdagen

Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Den enda omröstningen gällde en detalj i lagen.

Enda omröstningen1:a behandlingen · 14.2.2019

47 §, mietintö / Leena Meri

Ja vann med rösterna 15915.

159
Jaa · ja
15
Ei · nej

Bara Sannfinländarna emot. 25 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDRNBlåSamlSannfTLTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 28.2.2020.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

18 anföranden · 10 talare · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

Debatten gällde reformen av Ålands självstyrelselags ekonomi- och finansieringssystem, genom vilken man ville göra finansieringen mer flexibel samt lösa de skatteeffekter som den planerade social- och hälsovårdsreformen orsakade. En stor del av riksdagsgrupperna ansåg att propositionen var nödvändig och att samförståndet med Åland var viktigt. Tvistefrågan gällde särskilt den tilläggsfinansiering som anvisas Åland, vilken kritikerna betraktade som ogrundad och som en överkompensation kopplad till social- och hälsovårdsreformen.

  • Får Åland ogrundad tilläggsfinansiering på Fastlandsfinlands bekostnad i och med reformen?
  • Gjordes den ekonomiska lösningen enbart för att landskaps- och social- och hälsovårdsreformen skulle kunna drivas igenom?
  • Centern stödde propositionen eftersom den uppdaterar den ekonomiska mekanismen, löser problemen som social- och hälsovårdsreformen orsakar och har Ålands landskaps godkännande.

    Se, mikä tässä on tärkeintä, on se, että tähän on, kuten me kuulimme, maakunnan, sekä maakunnan hallituksen että maakuntapäivien, suostumus.
    Markus Lohi
  • Blå framtidFör med reservationer

    Blå framtid godkände propositionen i regeringen endast för att den var nödvändig för att social- och hälsovårdsreformen skulle gå framåt, men ansåg att tilläggsfinansieringen till Åland var oskälig.

    Se on totta, että tämä esitys, jos ajatellaan hallituksen sisäistä käsittelyä, tehtiin pitkin hampain, koska siihen oli tosiaan sote-uudistuksen osalta oikeudellinen pakko.
    Simon Elo
  • Sannfinländarna motsatte sig propositionen och ansåg att regeringen, för att rädda social- och hälsovårdsreformen, gick med på en ogrundad överkompensation till Åland och en extra räkning för Fastlandsfinland.

    Kyseessä on siis tilanne, jossa hallitus on halunnut maku-sote-uudistuksen etenemiseksi suostua ylikompensaatioon.
    Leena Meri
  • SDPFör

    SDP understödde propositionen och betonade att det är rikets skyldighet att ta väl hand om Åland och respektera uppnådda förhandlingsresultat.

    Pidetään se osana valtakuntaa ja katsotaan, että suhteet Ahvenanmaahan pysyvät hyvällä tolalla.
    Ilkka Kantola
  • Vänsterförbundets utskottsordförande presenterade betänkandet och ansåg att den ekonomiska reformen var nödvändig, ändamålsenlig och i enlighet med den skyddade självstyrelsen.

    Eli perustuslakivaliokunta pitää ehdotettujen säännösmuutosten asiallista sisältöä tarpeellisena ja tarkoituksenmukaisena ja puoltaa lakiehdotuksen hyväksymistä muuttamattomana.
    Annika Lapintie
  • SFPFör

    SFP ansåg att reformen var rättvis, flexibel och nödvändig eftersom den beaktar Ålands snabba befolkningstillväxt och tryggar självstyrelsens verksamhet.

    Iso osio, josta kuitenkin oli saavutettu yhteisymmärrys, oli itsehallinnon taloudellisen järjestelmän uudistaminen.
    Mats Löfström
  • Kristdemokraterna ansåg att reformen av det ekonomiska systemet var sporrande och en bra tillfällig lösning före den mer omfattande totalreformen av självstyrelselagen.

    Kannatan tätä esitystä.
    Antero Laukkanen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 18 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin perustuslakivaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 6.2.2019Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
  2. 7.2.2019Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 11.2.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · perustuslakivaliokunta
  4. 15.2.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 19.2.2019Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 27.2.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki Ahvenanmaan itsehallintolain muuttamisestaHyväksytty lepäämään · 98/2020 · 28.2.2020

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av självstyrelselagen för Åland

I enlighet med riksdagens och Ålands lagtings beslut, tillkomna på det sätt som 69 § 1 mom. i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) föreskriver, ändras rubriken till 7 kap. i självstyrelselagen för Åland, 44—51 § samt 56 § 3 och 4 mom., av dem 44 § sådan den lyder i lag 520/1996 och 51 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 68/2004, som följer:

7 kap. – Landskapet Ålands ekonomi

44 §Ekonomisk självstyrelse

Landskapet Åland har ekonomisk självstyrelse på det sätt som anges i denna lag.

Lagtinget antar budget för landskapet Åland. Närmare bestämmelser om landskapets budget utfärdas genom landskapslag.

Landskapet Åland kan uppta lån samt emittera obligationslån för självstyrelsens behov.

45 §Årliga återföringar till landskapet Åland

För att täcka utgifterna för självstyrelsen, återförs till landskapet Åland årligen av statsmedel ett belopp enligt 46 § som fastställs vid en särskild avräkning (avräkningsbeloppet ) samt en skatteavräkning enligt vad som föreskrivs i 49 §.

46 §Avräkningen

Avräkningsbeloppet beräknas så att de i statsbokslutet för respektive år redovisade inkomsterna med undantag för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster, rundradioskatt, källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga, samfundsskatt, tonnageskatt, lotteriskatt samt nya statslån (avräkningsbasen ) multipliceras med ett visst relationstal (avräkningsgrunden ).

Vid beräkningen av avräkningsbeloppet beaktas dessutom hälften av förändringen i befolkningstalet för Åland i förhållande till hela Finlands befolkningstal (Ålands befolkningsandel ) sedan den 31 december 2020. För att bestämma Ålands befolkningsandel används en koefficient som anges med fem decimalers noggrannhet. Ökar Ålands befolkningsandel höjs avräkningsbeloppet, minskar befolkningsandelen sänks avräkningsbeloppet.

Avräkningen verkställs årligen i efterhand för varje kalenderår. På avräkningsbeloppet betalas månatliga förskott.

47 §Avräkningsgrunden och ändring av den

Avräkningsgrunden är 0,45 procent.

Avräkningsgrunden ska ändras, om grunderna för statsbokslutet genomgår ändringar som inverkar på avräkningsbeloppets storlek. Med ändring av grunderna för statsbokslutet avses förändringar i statens inkomst- och utgiftsstruktur, strukturella förändringar innefattande beskattning eller bolagisering, förändringar i fråga om nettobudgetering samt andra därmed jämförbara förändringar.

Avräkningsgrunden ska höjas, om landskapet Ålands utgifter ökar och utgiftsökningen följer av att

1) det till landskapet överförts ny lagstiftningsbehörighet i frågor som avses i 29 § 1 mom.,

2) landskapet Åland övertar förvaltningsuppgifter som ankommer på staten och kostnaderna inte regleras på annat sätt, eller landskapet, efter överenskommelse med staten, svarar för verksamhet som helt eller till betydande del tjänar riksintressen,

3) uppnåendet av självstyrelsens syften orsakar väsentligt ökade kostnader, eller

4) landskapets Ålands förvaltning annars belastas av betydande utgifter som inte förutsågs när denna lag stiftades.

Avräkningsgrunden ska sänkas, om en statlig myndighet har övertagit förvaltningsuppgifter av landskapet Ålands myndigheter, och kostnaderna för uppgifterna inte regleras på annat sätt.

48 §Förfarandet för ändring av avräkningsgrunden

Om ändring av avräkningsgrunden bestäms genom rikslag med lagtingets samtycke.

Finansministeriet och Ålands landskapsregering gör minst vart tredje år en bedömning av om det finns grunder enligt 47 § 2—4 mom. att ändra avräkningsgrunden och ger sitt förslag till Ålandsdelegationen. Om den ena parten begär att en bedömning ska göras tidigare än efter tre år, ska den andra parten inom skälig tid medverka till att ett förslag lämnas till Ålandsdelegationen. I annat fall behandlar delegationen ärendet på basen av den ena partens förslag och efter att ha hört den andra parten.

Delegationen ger sitt förslag för ändring av avräkningsgrunden till statsrådet. Statsrådet ger sitt lagförslag, som baserar sig på delegationens förslag, till riksdagen.

49 §Skatteavräkningen

I skatteavräkning återförs till landskapet Åland årligen av statsmedel beloppen för de på Åland för respektive skatteår debiterade statliga förvärvs- och kapitalinkomstskatterna, källskatten som betalas av begränsat skattskyldiga, samfundsskatten och tonnageskatten. Därtill återförs årligen av statsmedel den på Åland betalda lotteriskattens belopp. Skatteavräkningen verkställs årligen i efterhand för varje skatteår. På skatteavräkningsbeloppet betalas månatliga förskott. Förskottsbeloppet beräknas med utfallet av tidigare beskattning och prognoser som grund.

Om utfallet av den i 1 mom. avsedda samfundsskattens och kapitalinkomstskattens sammanlagda belopp, med mer än 10 procent, understiger det respektive belopp som landskapet Åland skulle ha fått på basis av motsvarande skatt genom de i 46 § 1 och 2 mom. avsedda grunderna för beräkningen av avräkningsbeloppet, tillkommer mellanskillnaden landskapet Åland.

50 §Extra anslag

På framställning av lagtinget kan extra anslag beviljas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med budgeten för landskapet Åland. Extra anslag kan beviljas endast för uppgifter som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Framställning om extra anslag görs hos Ålandsdelegationen.

51 §Tillskott under exceptionella förhållanden

Landskapet Åland ska av statsmedel beviljas tillskott under exceptionella förhållanden

1) för att förhindra eller undanröja sådana väsentliga rubbningar i samhällsekonomin som särskilt drabbar landskapet,

2) för att täcka sådana kostnader som föranleds av en naturkatastrof, en kärnkraftsolycka, ett oljeutsläpp eller någon annan därmed jämförbar händelse, om inte landskapet skäligen bör bära kostnaderna.

Ålands landskapsregering ska göra en framställning om tillskott hos Ålandsdelegationen senast under året efter det kalenderår till vilket utgifterna hänför sig. Ärendet ska om möjligt avgöras inom sex månader från det att det väcktes.

56 §Ålandsdelegationens uppgifter

Delegationen ska dessutom

1) årligen i efterhand verkställa den avräkning och den skatteavräkning som avses i 46 och 49 §,

2) ge förslag enligt 48 § 3 mom. till statsrådet om ändring av avräkningsgrunden,

3) bevilja extra anslag enligt 50 § och tillskott under exceptionella förhållanden enligt 51 § samt fatta beslut om de villkor som möjligen förenas med dem.

Delegationen fattar beslut om storleken på de förskott på avräkningsbeloppet som avses i 46 § 3 mom. och på skatteavräkningen som avses i 49 § 1 mom.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Avräkning enligt de bestämmelser i 45 § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag verkställs sista gången för kalenderåret före ikraftträdandet av denna lag.

Avräkningsgrunden enligt 47 § 1 mom. ska ändras, om grunderna för statsbokslutet genomgår ändringar enligt de bestämmelser i 47 § 2—4 mom. som gällde vid denna lags ikraftträdande eller om det annars finns vägande skäl för ändring innan lagen har trätt ikraft. På ändring av avräkningsgrunden tillämpas då de bestämmelser i 47 § 5 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

En framställning om extra anslag enligt de bestämmelser i 48 § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag och som gjorts före ikraftträdandet av denna lag, beviljas i enlighet med den bestämmelsen.

Skattegottgörelse enligt de bestämmelser i 49 § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag utbetalas ännu för skatteåren före ikraftträdandet av denna lag.

Särskilda bidrag enligt de bestämmelser i 51 § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag kan sökas för utgifter som hänför sig till året före ikraftträdandet av denna lag.

Beslut om förskott på avräkningsbelopp och skatteavräkning som hänför sig till det år då lagen träder ikraft, kan fattas innan lagen träder ikraft.

Ålandsdelegationen sköter också de uppgifter som enligt den bestämmelse i 56 § 3 mom. 2 punkten som gällde vid ikraftträdandet av denna lag ankom på delegationen och som avser fastställande av skattegottgörelsen för skatteåren 2019 och 2020. Detsamma gäller den slutliga avräkningen för år 2020 enligt 45 § 2 mom. i den lag som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I propositionen föreslås det att självstyrelselagen för Åland ändras så, att lagens bestämmelser om landskapet Ålands ekonomi i huvudsak förnyas. Dessutom föreslås det i bestämmelserna vissa lagtekniska och mindre terminologiska förändringar. Förslaget bygger på den överenskommelse för den föreslagna regleringen om landskapet Ålands ekonomi som nåddes vid beredningen av totalrevisonen av en ny Ålands självstyrelselag. Enligt den samsyn som råder mellan regeringen och Ålands landskapsregering är totalrevisionen avsedd att slutföras under de valperioder som närmast följer på denna valperiod. Det ekonomiska systemet för finansiering av självstyrelsens utgifter bygger på det nuvarande avräkningssystemet, men görs flexiblare. Enligt den behörighetsfördelning som föreskrivs mellan landskapet och riket i självstyrelselagen, hör statsbeskattningen på Åland till rikets lagstiftningsbehörighet, dvs. till riksdagens befogenheter, medan bland annat kommunalbeskattningen utgör ett behörighetsområde som hör till landskapets behörighet, dvs. till Ålands lagting. De statsskatter som uppbärs på Åland tas in i statsbokslutet. Det föreslås i propositionen att till landskapet Åland för finansiering av utgifter som hänför sig till självstyrelsen återförs statsmedel genom ett avräkningssystem som påminner om det nuvarande, men som ska kunna ändras smidigare. Vid dimensioneringen av det nya avräkningssystemet har i jämförelse med nuläget beaktats ett tillägg för att höja nivån på grundfinansieringen för landskapet Åland för att trygga att landskapet kan genomföra sina uppgifter. Det nuvarande systemet för skattegottgörelsen föreslås ersatt med ett system med skatteavräkning. Den föreslagna systemändringen har två syften. Dels är avsikten med skatteavräkningen att den ska fungera som ett effektivare incitament för att utveckla skattekraften på Åland än den nuvarande skattegottgörelsen. Dels ska skatteavräkningen fungera neutralt i förhållande till planerade och kommande statliga förvaltningsreformer. I den skatteavräkning som föreslås har beaktats de effekter som ikraftträdandet av landskaps- och vårdreformen har på tillämpningen av skattegottgörelsen sådan denna föreskrivs i självstyrelselagen (GrUU 26/2017 rd). Genom reformen finansieras utgifterna för självstyrelsen i huvudsak genom det årliga avräkningsbeloppet som grundar sig på statsbokslutet samt på den föreslagna skatteavräkningen. Dessutom föreslås det att möjligheten till extra anslag enligt prövning och tillskott för exceptionella förhållanden bibehålls. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2021.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.