HE 327/2022 vpGodkändÖverlämnad 2.2.2023

Kostnadsstöd för jordbruk och vattenbruk

Lag om temporära kostnadsstöd för jordbruket och vattenbruket

Aktörer inom jordbruket och vattenbruket ska få temporärt kostnadsstöd för att lindra effekterna av de kraftigt stigande el- och gödselpriserna. Målet med stödet är att trygga gårdarnas likviditet, den inhemska matproduktionen och försörjningsberedskapen.

Status
Godkänd
Överlämnad
2.2.2023
Senaste händelse
23.2.2023
Omröstningar
0
Anföranden
13
Stadfäst
3.3.2023
Författning
345/2023

Vad som föreslås

Det stiftas en tidsbegränsad lag om kostnadsstöd för jordbruket och vattenbruket. Stöd ska betalas via Statskontoret för elenergi som använts inom jordbruket och vattenbruket (högst 50 000 euro) samt för gödselmedel som används vid frilandsodling (högst 35 000 euro) utifrån vissa prisgränser och beräkningsformler.

Vad det betyder

Stödet riktar sig till professionella jordbruks- och vattenbruksföretag, och tiotusentals gårdar och aktörer beräknas omfattas av det. I statens tilläggsbudget för 2023 reserveras sammanlagt 95 miljoner euro för stöden (63 miljoner euro för gödselmedel och 32 miljoner euro för el). Stödet ska sökas hos Statskontoret senast den 31 juli 2023, och lagen gäller till och med den 31 december 2023.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

13 anföranden · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen var enhällig om behovet av ett tidsbegränsat kostnadsstöd för jordbruket och vattenbruket för att kompensera för den kraftiga prisuppgången på el och gödsel. Stödpaketet ansågs vara nödvändigt för att trygga försörjningsberedskapen, självförsörjningen och gårdarnas likviditet. Allmänt betonades dock att krisstöd ensamt inte löser jordbrukets långsiktiga lönsamhetsproblem och livsmedelskedjans orättvisa inkomstfördelning.

  • Centern ansåg att propositionen var en nödvändig och snävt avgränsad krisåtgärd för att skydda aktiva odlares verksamhetsförutsättningar och den nationella försörjningsberedskapen under den exceptionella kostnadskrisen.

    Siksi joudumme tekemään myös akuutteja kriisitoimia, että takaamme ruuan huoltovarmuuden Suomessa.
    Antti Kurvinen
  • SFPFör

    SFP stödde propositionen som en viktig första hjälp för en primärproduktion i svårigheter och välkomnade anslaget till Åland.

    Det här är ett mycket viktigt förslag till en sektor som är viktig för Finlands försörjningsberedskap och för vår matproduktion och som går igenom en mycket allvarlig kris för tillfället.
    Mats Löfström
  • Samlingspartiet ansåg att produktionsstödet för gödselmedel och el samt dess omfattning var rätt dimensionerade.

    Tämä tuotantotuki, joka nyt kohdistuu lannoitteisiin ja sähköihin, varmasti on oikeassa suhteessa: 63 miljoonaa ja 32 miljoonaa.
    Markku Eestilä
  • Sannfinländarna ansåg att krisstöden till jordbruket var mycket viktiga, men betonade samtidigt behovet av strukturella förändringar i matkedjan och en betydande ökning av livsmedelsexporten.

    Hallitus on myöntänyt kriisitukea maataloudelle jo pari kertaa, se on erittäin tärkeä ja tarpeellinen ollut.
    Ritva Elomaa
  • Kristdemokraterna ansåg att stödåtgärderna var nödvändiga för att lindra gårdarnas nöd, men påminde om att det också behövs strukturella reformer i livsmedelskedjans inkomstfördelning och vid offentliga upphandlingar.

    Kristillisdemokraatit ovat olleet koko tämän vaalikauden ajan erittäin huolissaan suomalaisen maatalouden tilanteesta.
    Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 13 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin maa- ja metsätalousvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 327/2022 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 2.2.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Maa- ja metsätalousministeriö
  2. 9.2.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 14.2.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · maa- ja metsätalousvaliokunta
  4. 16.2.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 20.2.2023Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 21.2.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki määräaikaisista maatalouden ja vesiviljelyn kustannustuistaHyväksytty · 345/2023 · 3.3.2023

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om temporära kostnadsstöd för jordbruket och vattenbruket

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §Tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs det om partiellt ersättande av de kostnader som prisstegringen på el och gödselmedel till följd av krigsläget i Ukraina orsakar jordbruket och vattenbruket genom statliga stöd, nedan kallade kostnadsstöd.

Stöden betalas ut med stöd av Europeiska kommissionens meddelande 2022/C 426/01 om en tillfällig krisram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina, nedan kallad krisramen avseende Ukraina .

På kostnadsstöden tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001).

2 §Statsbidragsmyndighet

Statskontoret är den statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen.

3 §Mottagare av kostnadsstöd

Kostnadsstöd kan beviljas

1) den som bedriver yrkesmässigt jordbruk, med vilket avses en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer som bedriver jordbruk och till vilken det under stödåret 2022 har beviljats direktstöd som helt och hållet finansieras av Europeiska unionen, arealbaserade stöd som baserar sig på programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland eller nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen, vilka bestäms utifrån odlingsarealen, antalet djur, produktionsmängden, referenskvantiteten för svin- och fjäderfähushållningen eller lagervolymen av trädgårdsprodukter,

2) en yrkesmässig vattenbrukare, med vilket avses en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer som bedriver vattenbruk och vars omsättning från vattenbruket under den senast avslutade räkenskapsperioden översteg det belopp som anges i 3 § 1 mom. i mervärdesskattelagen (1501/1993).

Med vattenbruk avses i denna lag uppfödning eller odling av fisk, musslor och kräftdjur samt andra vattenlevande organismer som ägs av sökanden och där den teknik som används är avsedd att öka produktionen av dessa organismer så att den överskrider miljöns naturliga kapacitet.

Kostnadsstöd kan dessutom beviljas om besittningsrätten för en verksamhet som stöds enligt denna lag före den 30 april 2023 överförs på den som ansöker om stöd och sökanden fortsätter att bedriva verksamheten 2023.

4 §Allmänna förutsättningar för beviljande av kostnadsstöd

Kostnadsstöd kan beviljas, om

1) sökanden har ett företags- och organisationsnummer (FO-nummer), och

2) stödet inte överstiger följande maximibelopp:a) stöd för primärproduktion inom jordbruket kan beviljas till ett belopp av högst 250 000 euro, b) stöd för vattenbruk kan beviljas till ett belopp av högst 300 000 euro, c) det sammanlagda beloppet av stöd enligt krisramen avseende Ukraina är högst 2 000 000 euro.

Vid beräkning av de i 1 mom. 3 punkten avsedda stödens maximibelopp ska det sammantagna stöd som ett enskilt företag och företag inom samma koncern har fått och som har beviljats med stöd av krisramen avseende Ukraina beaktas.

Kostnadsstöd kan beviljas inom ramen för det anslag som anvisas i statsbudgeten.

5 §Grunderna för bestämmande av kostnadsstöd för el

Vid bestämmandet av kostnadsstödet för el beaktas 50 procent av den mängd elenergi i kilowattimmar som mellan den 1 januari 2022 och den 31 december 2022 har köpts för vattenbruk och för sådan stödberättigande produktion som omfattas av stöden enligt 3 § 1 mom. 1 punkten. Den på detta sätt erhållna mängden el multipliceras med det företagsspecifika genomsnittspriset på elenergi utan mervärdeskatt mellan den 1 oktober 2022 och den 31 mars 2023 till den del det överstiger 13 cent per kilowattimme. När stödet beräknas beaktas högst 27 cent per kilowattimme. Med den mängd elenergi som har köpts avses det belopp utan mervärdesskatt som har betalats för den elenergi som skaffats till eldriftsstället exklusive eventuell grundavgift i anslutning till den. Det belopp som har betalats för elöverföring berättigar inte till elstöd.

Det kostnadsstöd för el som kan beviljas fås genom att det belopp som beräknats på basis av 1 mom. multipliceras med stödandelen 0,4. Från stödandelen avdras det stöd som ska betalas för samma kostnader enligt någon annan lag.

Kostnadsstöd för el betalas inte, om stödbeloppet före det avdrag som avses i 2 mom. understiger 500 euro. Kostnadsstöd för el betalas inte heller, om den mängd el som har köpts under perioden mellan den 1 oktober 2022 och den 21 mars 2023 är mindre än 25 procent av den mängd el som köpts under perioden mellan den 1 januari och den 31 december 2022. Maximibeloppet av kostnadsstödet för el är 50 000 euro per stödmottagare.

6 §Grunderna för bestämmande av kostnadsstöd för gödselmedel

Kostnadsstödet för gödselmedel bestäms på basis av den mängd gödselmedel som har köpts av kommersiella aktörer mellan den 1 juni 2022 och den 30 april 2023 för stödmottagarens egen produktion för vegetationsperioden 2023 och på basis av det stödmottagarspecifika genomsnittspriset. Med gödselmedel avses sådana industriellt tillverkade oorganiska gödselmedel, organiska mineralgödselmedel eller organiska gödselmedel som används för åkerodling av lantbruksväxter och trädgårdsväxter på friland.

När priset beräknas beaktas det sammanlagda priset per ton på gödselmedlen utan mervärdesskatt. I kostnadsstödet beaktas den del av genomsnittspriset som överstiger 500 euro per ton, dock högst 300 euro per ton.

Det kostnadsstöd för gödselmedel som beviljas fås genom att det belopp som beräknats på basis av 1 och 2 mom. multipliceras med stödandelen 0,35.

Kostnadsstöd för gödselmedel betalas inte om stödbeloppet understiger 500 euro. Maximibeloppet av stödet är 35 000 euro per stödmottagare.

7 §Hinder för beviljande av kostnadsstöd

Kostnadsstöd beviljas inte, om den som ansöker om stöd

1) inte har förts in i det förskottsuppbördsregister som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996),

2) har försummat sin deklarationsskyldighet som gäller beskattningen,

3) har försatts i konkurs eller företagssanering har inletts eller om ett ärende om försättande av företaget i konkurs eller ansökan om företagssanering är anhängigt vid domstol.

Stöd beviljas inte heller om det finns uppgifter om skatteskulder för den som ansöker om stöd i det skatteskuldsregister som avses i 3 a kap. i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) eller om den som ansöker om stöd har obetalda skatter som ska drivas in genom utsökning.

8 §Ansökan om och beviljande av kostnadsstöd

Ansökan om stöd ska lämnas in till Statskontoret senast den 31 juli 2023.

Statskontoret undersöker rätten till stöd och beviljar stödet utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan och de uppgifter som Statskontoret fått av andra myndigheter.

Kostnadsstöd enligt denna lag ska beviljas före utgången av 2023.

9 §Rätt att få sekretessbelagd information

Statskontoret har trots sekretessbestämmelserna med stöd av 31 § i statunderstödslagen rätt att av andra myndigheter få uppgifter som är nödvändiga för behandlingen och granskningen av stödansökningar.

Trots sekretessbestämmelserna överlämnar Skatteförvaltningen till Statskontoret dessutom identifikationsuppgifter för de företag som är föremål för stödet, nedan specificerade uppgifter och de kontonummer för företagen som Skatteförvaltningen känner till samt följande uppgifter som behövs för beviljande, utbetalning och övervakning av stöd:

1) uppgifter om försummelse av deklarationsskyldigheten i fråga om beskattningen,

2) uppgifter om anteckningar i det förskottsuppbördsregister som förs av Skatteförvaltningen,

3) uppgifter i det skatteskuldsregister som förs av Skatteförvaltningen,

4) uppgifter om skatteskuld som har sänts för indrivning i utsökningsväg,

5) andra än i 1―4 punkten avsedda uppgifter som är nödvändiga för beviljande, utbetalning och övervakning av stöd.

10 §Ändringssökande

Omprövning får begäras av beslut som avses i denna lag. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003).

Bestämmelser om sökande av ändring i statsbidragsmyndighetens övriga beslut finns i statsunderstödslagen (688/2001).

11 §Bedömning

Jord- och skogsbruksministeriet och finansministeriet bedömer effekterna av kostnadsstöden när ett tillräckligt informationsunderlag om effekterna av stödet finns att tillgå.

12 §Subventionsbrott

Bestämmelser om subventionsbrott finns i 29 kap. 5–7, 7 a och 8 § i strafflagen (39/1889).

13 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2023.

Denna lag tillämpas på kostnadsstöd som avses i lagen också efter det att lagens giltighetstid har gått ut.

Stöd som avses i denna lag får inte betalas ut innan Europeiska kommissionen har godkänt stödsystemet.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om temporära kostnadsstöd för jordbruket och vattenbruket. Med stöd av lagen betalas det ut kostnadsstöd som delvis kompenserar de ökade produktionskostnaderna inom jordbruket och vattenbruket till följd av höjningen av priset på gödselmedel och el. Höjningen av producentpriserna har endast delvis täckt de ökade produktionskostnaderna. Kostnadsstöden bidrar till att säkerställa en fortsatt inhemsk produktion och att försörjningsberedskapen bevaras i en situation där produktionens lönsamhet och verksamhetsutövarnas likviditet har försämrats. Kostnadsstöd för el och gödselmedel kan beviljas som statligt stöd enligt Europeiska kommissionens meddelande om en tillfällig krisram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina utifrån en separat anmälan till kommissionen. Kostnadsstöd kan betalas för elenergi som inom jordbruket och vattenbruket till ett belopp av högst 50 000 euro per stödmottagare och för gödselmedel som används för frilandsodling av jordbruks- och trädgårdsväxter till ett belopp av högst 35 000 euro per stödmottagare. När stöd beviljas ska dessutom de begränsningar för beviljande av stöd som hänför sig till den tillfälliga krisramen avseende Ukraina beaktas, såsom stödets maximibelopp per stödmottagare. Stöd kan beviljas för jordbruk till ett belopp av högst 250 000 euro per stödmottagare och för fiskerinäring till ett belopp av högst 300 000 euro per stödmottagare. Vid beräkningen av det sammanlagda maximibeloppet på 2 miljoner euro beaktas allt stöd som ett enskilt företag och företag inom samma koncern har fått och som har beviljats med stöd av kommissionens beslut om statligt stöd enligt den tillfälliga krisramen avseende Ukraina. Det föreslås att Statskontoret ska vara statsbidragsmyndighet. Propositionen hänför sig till tilläggsbudgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 31 december 2023.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.