Överföring av tillväxttjänster till landskapen

Denna lag tillämpas på regionutveckling samt på i denna lag avsedda tjänster som arbets- och näringsministeriet och landskapen ordnar för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt, företagandet samt förutsättningarna för företagsverksamheten, en fungerande arbetsmarknad och integrationen (tillväxttjänster ).

I denna lag avses med

1) tjänsteproducent en sammanslutning, stiftelse eller enskild näringsidkare som på basis av ett upphandlingskontrakt eller ett beslut av landskapet producerar tillväxttjänster för landskapet,

2) region ett landskaps område enligt den i 5 § i landskapslagen ( / ) avsedda områdesindelningen och i riksomfattande verksamhet det finländska fastlandet,

3) strukturfondsprogram det operativa programmet Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020 och Finlands garantiprogram för att förbättra tillgången till finansiering för tillväxtföretag,

4) förordningen om allmänna bestämmelser Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006,

5) tjänstehelhet en helhet som består av olika tillväxttjänster som kundens behov förutsätter, och

6) kunder inom tillväxttjänster fysiska personer samt sådana juridiska personer vilkas verksamhet främjar ekonomisk tillväxt och sysselsättning, forskning och utveckling i anknytning till tillväxttjänster, utvecklingen av näringslivet och innovationsmiljöer i regionerna, utbildning i anknytning till tillväxttjänster eller utveckling av arbetskraftens kompetens eller integration av invandrare.

Bestämmelser om rätten att använda, bli hörd på och få expeditioner på finska eller svenska samt om rätten till tolkning vid användningen av dessa språk hos myndigheterna finns i språklagen (423/2003) och ifråga om invandrare i lagen om främjande av integration (1386/2010). Bestämmelser om rätten att använda samiska finns i samiska språklagen (1086/2003).

Regionutveckling är sådan sektorsövergripande verksamhet på flera nivåer för att utveckla de olika regionerna i landet som bygger på samverkan mellan ministerierna, landskapen, kommunerna och andra aktörer.

Målen för regionutvecklingen är

1) att stärka förnyelsen, en balanserad utveckling, konkurrenskraft och en hållbar ekonomisk tillväxt i regionerna,

2) att på ett hållbart sätt stärka regionernas livskraft och tillväxtfrämjande näringsstruktur och göra dem mångsidigare, samt att främja den ekonomiska balansen,

3) att främja en hållbar sysselsättning samt befolkningens välfärd, kompetens, lika möjligheter och sociala delaktighet samt integrationen av invandrare,

4) att minska skillnaderna i utveckling mellan och inom regionerna och uppmuntra till fullskaligt utnyttjande av tillgängliga resurser på ett hållbart sätt,

5) att utveckla regionernas starka sidor och höja deras specialiseringsgrad samt främja deras kultur, och

6) att förbättra kvaliteten hos livsmiljön och främja en hållbar region- och samhällsstruktur samt tillgänglighet.

Landskapen och kommunerna svarar för regionutvecklingen inom sina områden. Staten svarar för den riksomfattande regionutvecklingen. Landskapet är regionutvecklingsmyndighet inom sitt eget område och samarbetar i denna uppgift särskilt med kommunerna i regionen.

Arbets- och näringsministeriet svarar för regionutvecklingen och samordningen i samband med den. Arbets- och näringsministeriet bereder ett regionutvecklingsbeslut som omfattar de riksomfattande prioriteringarna i regionutvecklingen, och de nationella strukturfondsprogrammen i samverkan med ministerierna, landskapen och andra aktörer som är centrala med avseende på regionutvecklingen.

Arbets- och näringsministeriet svarar för de uppgifter som ska skötas av Europeiska unionens medlemsstater i anslutning till strukturfondsprogrammet, Europeiska unionens program för samarbete vid de yttre gränserna och programmet för det europeiska territoriella samarbetet samt Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Landskapen svarar för utarbetandet av förslag till strukturfondsprogram för sina områden. Arbets- och näringsministeriet bereder de nationella förslagen till strukturfondsprogram för behandling i statsrådet i samarbete med landskapen, ministerierna och andra aktörer som är centrala med avseende på regionutvecklingen.

Arbets- och näringsministeriet sköter de nationella uppgifterna som förvaltande myndighet och attesterande myndighet för strukturfondsprogrammet till den del som arbets- och näringsministeriet inte har överfört dem till andra i 6 § 4 mom. nämnda förmedlande organ. Ministeriet samordnar beredningen och genomförandet av de landskapsprogram som anknyter till landskapens regionutvecklingsuppgift.

Varje landskap svarar inom sitt område för den strategiska helheten för regionutvecklingen och för det allmänna utvecklandet av landskapet samt för det därtill hörande internationella samarbetet och samarbetet med statliga myndigheter, regionens centralstäder, andra kommuner i regionen samt högskolor och andra aktörer i regionen som deltar i regionutvecklingen, samt i landskapet Lappland med sametinget och vid behov med andra landskap. Landskapet utvecklar verksamhetsförutsättningarna för näringslivet inom sitt område med beaktande av kommunernas på olika utgångslägen beroende behov och starka sidor. Landskapet svarar för den regionala prognostiseringen och för samordningen i samband med den.

Genomförandet och verkningarna av i denna lag avsedda program som anknyter till regionutvecklingen följs upp och bedöms med hjälp av uppföljningsindikatorer som fastställs i programmen. Den myndighet som svarar för utarbetandet av programmet svarar för ordnandet av bedömningen och uppföljningen. I fråga om uppföljningen och bedömningen av Europeiska unionens strukturfondsprogram iakttas därtill Europeiska unionens rättsakter.

Arbets- och näringsministeriet svarar i enlighet med artikel 125 i förordningen om allmänna bestämmelser i egenskap av förvaltande myndighet för förvaltningen och genomförandet av strukturfondsprogrammet samt sköter de uppgifter som den förvaltande myndigheten ska sköta enligt Europeiska unionens lagstiftning och denna lag samt lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster ( / ). Den förvaltande myndigheten svarar för att de förmedlande organen anvisas de medel för genomförandet av programmet som är avsedda för dem. Arbets- och näringsministeriet svarar i egenskap av attesterande myndighet för uppgifterna enligt artikel 126 i förordningen om allmänna bestämmelser samt för de uppgifter som den attesterande myndigheten ska sköta enligt denna lag och lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster.

Revisionsmyndigheten i anslutning till finanscontrollerfunktionen vid finansministeriet sköter de uppgifter som revisionsmyndigheten ska sköta enligt Europeiska unionen lagstiftning samt denna lag och lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster. Revisionsmyndigheten svarar också för uppgifterna för det oberoende revisionsorgan som avses i artikel 124.2 i förordningen om allmänna bestämmelser.

Förmedlande organ svarar för de uppgifter som anknyter till beviljande, utbetalning och övervakning av stöd i enlighet med vad som särskilt föreskrivs i lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster. Förmedlande organ ska ha tillräckliga förutsättningar att sköta uppgiften.

Förmedlande organ är landskapen, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Innovationsfinansieringsverket Business Finland.

Närmare bestämmelser om den förvaltande myndighetens, den attesterande myndighetens och revisionsmyndighetens uppgifter och om de krav som ställs på och uppgifterna för de förmedlande organen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Arbets- och näringsministeriet svarar för de uppgifter som ska skötas av Europeiska unionens medlemsstater i anslutning till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och i anslutning till förvaltningen av fonden på det sätt som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning. Arbets- och näringsministeriet svarar för tillsynen av åtgärder som medfinansieras ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter på det sätt som närmare föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning. Den enhet vid ministeriet som svarar för tillsynen ska vara funktionellt oberoende av den enhet som svarar för fondens förvaltning.

Landskapen är stödmottagare i fråga om stöd som beviljas ur fonden, och de ska använda medlen på det sätt som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning.

I anslutning till arbets- och näringsministeriet finns en delegation för förnyelse i regionerna. Delegationen har till uppgift att

1) samordna och för sin del dra upp linjerna för den strategiska helheten för regionutvecklingen samt att främja genomförandet av de strategiska riktlinjerna,

2) främja samarbetet mellan riksomfattande och regionala aktörer,

3) sammanställa och förmedla en regional lägesbild och information om utvecklingsbehov samt att följa och prognostisera regionutvecklingen och åtgärdernas genomslag, och

4) behandla centrala reformer som anknyter till regionutveckling.

Statsrådet tillsätter delegationen och utser dess ordförande. Arbets- och näringsministeriet beslutar om ändringar i fråga om delegationens medlemmar. Delegationen kan tillsätta sektioner.

Bestämmelser om delegationens sammansättning, mandatperiod och närmare bestämmelser om de uppgifter som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

I landskapet ska det finnas en samarbetsgrupp för strategisk samordning av genomförandet av det regionutvecklingsbeslut som avses i 10 § 1 mom., landskapsstrategin och landskapsprogrammet, övriga planer och avtal som påverkar regionutvecklingen samt för samordning av genomförandet av de nationella programmen och de program som medfinansieras av Europeiska unionen. Samarbetsgruppen är dessutom partnerskapsorgan enligt artikel 5 i förordningen om allmänna bestämmelser. De centrala aktörerna med tanke på regionutvecklingen i landskapet ska vara väl representerade i samarbetsgruppen på det sätt som föreskrivs i artikel 5 i förordningen om allmänna bestämmelser. I landskapet Lappland ska en representant för sametinget vara medlem i samarbetsgruppen. På medlemmarna av samarbetsgruppen och dess sektioner tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför i denna paragraf avsedda uppgifter. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). Den som står i ett anställningsförhållande av permanent natur till landskapet kan väljas till medlem av samarbetsgruppen.

Statsrådet beslutar om de riksomfattande prioriteringarna i regionutvecklingen (regionutvecklingsbeslut ). Statsrådets beslut styr utvecklandet av de olika förvaltningsområdena och av regionerna samt samordningen av åtgärderna. För beslutet bereder ministerierna gemensamt målen och åtgärderna för regionutvecklingen.

Varje landskap ska utarbeta ett landskapsprogram som baserar sig på landskapsstrategin och som preciserar genomförandet av landskapets uppgifter i anslutning till regionutveckling under de närmaste åren. Landskapsprogrammet godkänns av landskapsfullmäktige. Landskapsprogrammet ska beaktas i de myndigheters verksamhet som är verksamma inom landskapets område. Landskapsprogrammet bereds i samverkan med kommunerna, andra myndigheter i landskapet samt de sammanslutningar och organisationer samt andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. I landskapet Lappland bereds avsnittet om samekultur av sametinget.

Närmare bestämmelser om utarbetandet av regionutvecklingsbeslutet och om innehållet i det får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Till stöd för de samråd som avses i 13 § i landskapslagen och för att främja samarbetet mellan staten och landskapen diskuterar staten och landskapen årligen målen för och genomförandet av regionutvecklingen. Diskussionerna ska basera sig på statsrådets regionutvecklingsbeslut och på en aktuell lägesbild av regionutvecklingen. Arbets- och näringsministeriet samordnar diskussionerna.

Syftet med diskussionerna är att staten och landskapen uppnår en gemensam uppfattning om målen för regionutvecklingen och om verksamhetsförutsättningarna. Diskussionernas slutsatser utgör en del av beredningsmaterialet för det samråd som avses i 13 § i landskapslagen.

För genomförandet av de mål som gäller regionutveckling kan samarbetsavtal upprättas mellan staten, kommunen, andra myndigheter som deltar i finansieringen av åtgärderna och andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. Ett samarbetsavtal ska stämma överens med regionutvecklingsbeslutet och det relevanta landskapsprogrammet, och för att säkerställa detta deltar landskapet i beredningen av avtalet.

Landets svagast utvecklade områden kan på basis av områdets utvecklingsbehov utses till stödområde I eller stödområde II genom förordning av statsrådet. Områdesindelningen baserar sig på områden som utgörs av hela kommuner och vid behov också av kommundelar. Områdena bestäms med beaktande av Europeiska unionens system för standardindelning av territoriella enheter och identifiering av områden oberoende av administrativa gränser samt, på en mer detaljerad nivå, med beaktande av åtminstone arbetspendling, servicependling, interkommunalt samarbete och trafikförbindelser inom området.

Statsrådet kan förklara sådana områden som har drabbats eller bedöms komma att drabbas av kraftiga ändringar i antalet arbetstillfällen eller av andra omständigheter med en plötslig inverkan på ekonomin som områden med akuta strukturomvandlingsproblem.

Statsrådet kan efter att ha hört den skärgårdsdelegation som avses i 14 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) utse en kommun som med stöd av 9 § i den lagen har förklarats som skärgårdskommun och en sådan skärgårdsdel i en annan kommun som statsrådet har beslutat att bestämmelserna om skärgårdskommuner ska tillämpas på, till stödområde I eller stödområde II.

Tillväxttjänster ordnas och produceras på riksomfattande nivå och på landskapsnivå. Tillväxttjänsterna ska ordnas inom ramen för de tillgängliga anslagen så att de till omfattning och kvalitet motsvarar kundernas behov. Tillväxttjänsterna är beroende av prövning.

Tillväxttjänster ska ordnas som ändamålsenliga och fungerande helheter som är samordnade med statens, landskapets och kommunens övriga tjänster, samt med beaktande av befolkningens och företagens behov och med utnyttjande av elektroniska tjänster. Landskapen ska när de ordnar tillväxttjänster beakta de uppgifter som kommunerna i området i enlighet med 7 § i kommunallagen (410/2015) åtagit sig med stöd av självstyrelsen och sträva efter att samordna tillväxttjänsterna och kommunernas tjänster på ett effektivt sätt. Därtill kan tjänsteanordnare och producenter i samarbete planera, utveckla och genomföra helheter som bildas av landskapens och kommunernas tjänster.

Arbets- och näringsministeriet ansvarar i egenskap av anordnare för de tillväxttjänster som produceras på riksomfattande nivå. De riksomfattande tillväxttjänsterna ordnas centraliserat och de finns tillgängliga i hela landet. Bestämmelser om de riksomfattande aktörerna i fråga om tillväxttjänster och om de tjänster som de producerar utfärdas separat.

Landskapet är skyldigt att ordna tillväxttjänster för att trygga en fungerande arbetsmarknad och tillgången till kompetent arbetskraft samt för att främja integrationen av invandrare. Närmare bestämmelser om dessa tjänster finns i lagen om offentliga rekryterings- och kompetensutvecklingstjänster ( / ) och i lagen om främjande av integration.

Landskapet ska reservera anslag för beviljande av lönesubvention. Särskilda bestämmelser om beviljande av lönesubvention finns i lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster.

Landskapet kan ordna tillväxttjänster för att främja företagsverksamhet och företagande samt internationalisering, och tjänster som skapar förutsättningar för utveckling av innovationer.

Särskilda bestämmelser om landskapets finansieringstjänster finns i lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster.

Landskap och sådana dottersammanslutningar till landskap som inte bedriver verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden ska använda i 31 § 1 mom. avsedda datasystem och plattformar som stöder tillväxttjänster, om det inte är nödvändigt att anlita en annan tjänsteproducent i en bestämd verksamhet eller ett bestämt ärende eller en del därav av en grundad anledning som sammanhänger med ekonomiska, verksamhetsmässiga, tekniska eller motsvarande omständigheter.

Närmare bestämmelser om i 31 § 1 mom. avsedda statens och landskapens gemensamma datasystem och plattformar får utfärdas genom förordning av statsrådet. Landskapen och i behövlig omfattning landskapens dottersammanslutningar ska höras innan en förordning av statsrådet utfärdas.

Landskapets ansvar att ordna tillväxttjänster omfattar utöver vad som föreskrivs i 7 § i landskapslagen följande uppgifter:

1) val av tjänsteproducenter

2) säkerställande av att tillväxttjänsterna finns tillgängliga så att kunden i fråga om så många tjänster som möjligt kan välja en producent för den tjänst som kunden behöver bland fler än ett alternativ.

Landskapet ska sörja för information om kundens rättigheter, skyldigheter och förmåner samt för vägledning och rådgivning i anslutning till användningen av tjänster, samt rådgiva och stöda kunderna vid användningen av valfriheten i samband med tillväxttjänster.

När landskapet ordnar tjänster för arbetssökande ska det beakta de internationella förpliktelser som är bindande för Finland, särskilt att tjänsterna ska finnas tillgängliga på lika och tillgängliga villkor samt att olika kundgrupper och enskilda kunder ska behandlas på ett icke-diskriminerande sätt.

Landskapet ska inom ramen för de tillgängliga anslagen inom sitt område tillhandahålla tillräckligt med sådana tillväxttjänster på landskapsnivå, som främjar möjligheterna för arbetslösa att få arbete. Landskapet ska ordna tillväxttjänster för sysselsättningen av dem som har svag ställning på arbetsmarknaden. Bestämmelser om rätten att få möjlighet till rehabilitering, utbildning eller arbete finns i lagen om offentliga rekryterings- och kompetensutvecklingstjänster. Bestämmelser om möjlighet att få sådan integrationsutbildning som ordnas som tillväxttjänst och om samordning av den med andra sysselsättningsfrämjande tjänster finns i lagen om främjande av integration.

Arbets- och näringsministeriet ska på riksomfattande nivå följa sysselsättningsutvecklingen och sysselsättningen samt tillgången till tjänster som främjar kompetensutveckling, och landskapet inom sitt eget område. Om sysselsättningsläget eller tillgången till tjänster i ett landskap avsevärt avviker från andra landskap eller är olika i olika delar av ett landskap, ska staten och landskapet i samband med de diskussioner som avses i 11 § behandla behövliga åtgärder och de resurser som åtgärderna kräver. Beslut om genomförandet av de åtgärder om vilka det avtalats vid diskussionen ska fattas av landskapet.

Statsrådet kan vid behov precisera de strategiska målen i regionutvecklingsbeslutet genom att i fråga om tillväxttjänster som omfattas av landskapets organiseringsansvar fastställa åtminstone följande:

1) målen för att säkerställa samordningen av och en lika tillgång till samt valfriheten i fråga om tjänster, och för att trygga språkliga rättigheter, och

2) allmänna riktlinjer om gemensamma system och utnyttjande av olika produktionssätt samt föremålen för utveckling inom informationshanteringen.

Arbets- och näringsministeriet bereder i samarbete med landskapen ett förslag till riksomfattande mål och riktlinjer. Målen för tillväxttjänster och andra behov att rikta tillväxttjänster behandlas vid de diskussioner som avses i 11 §.

Landskapet ska sörja för att de kundgrupper och kunder som på det sätt som avses i 14 § 2 mom. behöver samordnade tjänster identifieras och att de tjänstehelheter som de behöver fastställs, samt för att information om kunderna nyttiggörs mellan tjänsteproducenterna.

Landskapet och tjänsteproducenterna ska sörja för

1) att kunden får tjänsterna som en ändamålsenlig helhet, och

2) att kunden hänvisas till ändamålsenliga tjänster.

Landskapet ska dessutom se till att tjänsteproducenterna samarbetar sinsemellan så, att kunderna har tillgång till samordnade tjänster.

Landskapet kan producera i 16 § avsedda tjänster själv eller i sin dottersammanslutning. Landskapet kan i stället för eller utöver egen produktion välja en eller flera tjänsteproducenter. För val av tjänsteproducenter ska landskapet

1) ingå ett ramavtal eller ett upphandlingskontrakt med en tjänsteproducent efter att först ha konkurrensutsatt tjänsteproducenter i enlighet med lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016, nedan upphandlingslagen), eller

2) godkänna alla tjänsteproducenter som uppfyller förutsättningarna på det sätt som avses i 26 §.

Landskapet kan bygga upp helheten av tjänster på landskapsnivå

1) genom att utnyttja tjänster av tjänsteproducenter som valts på de sätt som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten på olika sätt inom olika områden i landskapet, och

2) genom att utnyttja tjänster av tjänsteproducenter som valts på de sätt som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten i vissa helheter av tillväxttjänster eller delar av dem.

Landskapet ska behandla tjänsteproducenterna jämlikt. Tjänsteproducenter ska när de producerar tjänster enligt denna lag uppfylla de förutsättningar som landskapet ställt upp. Förutsättningarna ska vara lika för alla företag, sammanslutningar och yrkesutövare som producerar likadana tjänster inom samma område, samt för landskapets egen tjänsteproduktion.

Landskapet ska i sin egen verksamhet skilja åt ordnande och produktion av tillväxttjänster.

När landskapet producerar tillväxttjänster i ett konkurrensläge på marknaden ska landskapet överföra uppgiften att skötas av ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse på det sätt som föreskrivs i 112–117 § i landskapslagen.

Utöver vad som anges i 114 § i landskapslagen ska landskapet alltid när det producerar tillväxttjänster i sin bokföring särredovisa tillväxttjänsterna separat från sin övriga verksamhet Inkomsterna och utgifterna för verksamheten samt tillgångar och kapital ska hållas separat från landskapets övriga verksamhet och ekonomi på det sättet att från uppgifterna kan visas vad som gäller tillväxttjänster. Över tillväxttjänsterna ska för varje räkenskapsperiod upprättas en balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys samt lämnas de noter som gäller dem. Balansräkningen och resultaträkningen ska upprättas med iakttagande av vad som föreskrivs i landskapslagen och bokföringslagen (1336/1997) om upprättande av balansräkning och resultaträkning.

En tjänsteproducent ska ha förmåga att producera sådana tillväxttjänster som uppfyller i 25 § avsedda förutsättningarna för produktion av tjänster på det sätt som behoven i landskapet förutsätter. Tjänsterna ska vara av hög kvalitet och tillgängliga för kunderna. Tjänsteproducenten svarar för att den har tillgång till kompetent och tillräcklig personal för tjänsteproduktionen.

Som tjänsteproducent kan inte väljas en aktör för vilken gäller en i 80 § i upphandlingslagen avsedd obligatorisk grund för uteslutning, eller som under de senaste fem åren väsentligen har försummat sina skyldigheter i anknytning till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringspremier eller avgifter som tullen tar ut. Landskapet kan dock godkänna en sådan tjänsteproducent om tjänsteproducenten vidtagit korrigerande åtgärder eller om försummelsen är ringa, eller om landskapet av andra särskilda skäl anser det vara ändamålsenligt att välja en sådan tjänsteproducent.

En aktör som producerar tjänster för landskapet kan inte vara en kommun eller en i 15 § i upphandlingslagen avsedd till en kommun anknuten enhet annat än i situationer med marknadsbrist. I situationer med marknadsbrist kan landskapet göra en direktupphandling enligt 40 § i upphandlingslagen också med kommunen eller dess anknutna enhet.

Landskapet har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få uppgifter rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag för att utreda de omständigheter som avses i 1–3 mom. Uppgifterna får också lämnas via en teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form.

Landskapet fattar ett förvaltningsbeslut om förutsättningarna för produktion av tillväxttjänster. Förutsättningarna ska vara lika för alla företag, sammanslutningar och yrkesutövare som producerar likadana tjänster inom samma område, samt för landskapets egen tjänsteproduktion. Alla tjänsteproducenter ska när de producerar tjänster enligt denna lag uppfylla de förutsättningar som landskapet ställt upp. Bestämmelser om landskapets rätt att ensidigt ändra förutsättningarna finns i 28 § 3 mom.

Om landskapet för ordnande av tillväxttjänster på landskapsnivå eller en del av dem väljer det i 22 § 1 mom. 2 punkten avsedda förfarandet med godkännande av alla tjänsteproducenter som uppfyller förutsättningarna, ska landskapet i det allmänna datanätet informera om förutsättningarna för tjänsteproduktionen och om de tjänster som produceras på detta sätt. Tjänsteproducenten ska lämna landskapet de uppgifter som behövs för bedömning av förutsättningarna för produktionen och sin förbindelse att iaktta förutsättningarna. Över tjänsteproduktionen ska ingås separata avtal med varje producent. Landskapet ska föra en förteckning över de tjänsteproducenter vars avtal är i kraft. Förteckningen ska vara tillgänglig för var och en.

Landskapet ska inom skälig tid fatta beslut om huruvida förutsättningarna är uppfyllda och i förteckningen över tjänsteproducenter föra in uppgifter om de tjänsteenheter hos tjänsteproducenterna som landskapet godkänt och om de tjänster som produceras vid enheterna, om tillgången till tjänster samt kontaktuppgifter, när det i 1 mom. avsedda avtalet om tjänsteproduktion har ingåtts och tjänsteproduktionen kan inledas.

När de i 2 § 1–3 mom. avsedda förutsättningarna som landskapet ställt inte uppfylls ska landskapet fatta ett negativt beslut i ett ärende som gäller godkännande av en tjänsteproducent eller ändra ett beslut om godkännande när landskapet fått ny utredning om tjänsteproducentens allmänna förutsättningar.

Tvister som gäller i 1 mom. avsedda avtal om tjänsteproduktion behandlas som förvaltningstvistemål på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Kunderna inom landskapets tillväxttjänster har rätt att välja den tjänsteproducent som de önskar bland de tjänsteproducenter som landskapet har valt, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller någon annan lag.

Landskapet kan av grundad anledning på begäran av kunden bevilja denne rätt att byta tjänsteproducent.

Om kundens servicebehov har ändrats på grund av förlängd arbetslöshet eller ändringar i kundens kompetens, arbetsförmåga eller någon annan omständighet som inverkar på kundens sysselsättning, eller om landskapets bedömning av kundens behov av tjänster har ändrats på grund av ny information i saken, kan landskapet ålägga kunden att välja en ny tjänsteproducent.

Landskapet ska i ett avtal om tjänster och i de i 25 § 1 mom. 2 punkten avsedda förutsättningarna för tjänsteproduktionen fastställa vad tjänsteproducenten ska göra för att

1) iaktta landskapsstrategin och de i 25 § avsedda förutsättningarna,

2) säkerställa integrationen av tjänstehelheterna,

3) föra in kunduppgifterna i riksomfattande datasystem och de datasystem inom landskapet som landskapet har fastställt,

4) trots sekretessbestämmelserna lämna de uppgifter som landskapet förutsätter för kontroll av förutsättningarna för att tjänsterna produceras på behörigt sätt och för att genomföra tillsynen, och

5) sköta beredskaps- och kontinuitetshanteringen när det gäller tillväxttjänster och med tanke på kris- och störningssituationer.

Landskapet får ensidigt ändra ett avtal om tjänster och förutsättningarna för tjänsteproduktionen på grund av ändrad lagstiftning och på grund av ett beslut som gäller de i 25 § 1 mom. 2 punkten avsedda förutsättningarna för tjänsteproduktionen.

Om en på ett i 26 § avsett sätt godkänd tjänsteproducent, dess tjänsteenhet eller tjänsteproducentens underleverantör inte längre uppfyller de verksamhetsförutsättningar som föreskrivs i 24 § 1–3 mom., inte iakttar förutsättningarna för tjänsteproduktion eller om tjänsterna har andra väsentliga brister i fråga om tillgänglighet eller kvalitet, ska landskapet ge tjänsteproducenten en anmärkning och sätta ut en skälig tidsfrist för avhjälpande av bristerna. Om producenten inte åtgärdar bristerna eller försummelserna inom utsatt tid, ska landskapet återkalla sitt godkännande. Landskapet ska återkalla sitt godkännande också om producenten har gått i konkurs eller om det endast är en av tjänsteproducentens tjänsteenheter som uppfyller villkoren för återkallande av godkännandet, ska godkännandet återkallas för den tjänsteenheten.

Landskapet återkallar godkännandet av en tjänsteproducent eller dess tjänsteenhet också på grundval av en anmälan från producenten eller om producenten slutar tjänsteproduktionen.

Landskapet ska se till att kunderna, trots att ett godkännande har återkallats, får de tjänster som de behöver utan avbrott.

Vid ordnandet av tillväxttjänster ska det eftersträvas sådana mångformiga verksamhetsmodeller som främst möjliggör ett digitalt tjänsteutbud och användning av elektroniska tjänster. Bestämmelser om minimikrav på personkunders ärendehantering utfärdas separat.

Arbets- och näringsministeriet ordnar de datasystem och plattformar som stöder tillväxttjänster som staten och landskapen använder gemensamt.

Landskapet ska vid behov utveckla och förvalta datasystem och plattformar som stöder tillväxttjänsterna inom landskapets område och datasystem och plattformar som stöder samarbetet mellan landskapet och kommunerna i regionen.

Arbets- och näringsministeriet ordnar de datasystem som stöder riksomfattande tillväxttjänster så, att de möjliggör och främjar ett gemensamt tjänsteutbud från alla riksomfattande aktörer och så att alla som ordnar och producerar riksomfattande tillväxttjänster kan stödja sig på samma datasystem.

De datasystem som stöder riksomfattande tillväxttjänster och tillväxttjänster på landskapsnivå ska verkställas och förvaltas så att de möjliggör och främjar ett gemensamt tjänsteutbud tillsammans med dem som ordnar tillväxttjänster på landskapsnivå, och så att alla landskap i egenskap av tjänsteanordnare kan stödja sig på samma datasystem.

De datasystem som stöder tillväxttjänster på landskapsnivå ska verkställas och förvaltas så att alla landskap i egenskap av tjänsteanordnare stöder sig på samma datasystem.

Genom lag kan det separat föreskrivas om prövning av en ny tillväxttjänstrelaterad verksamhetsmodell eller särlösning i landskapen eller kommunerna.

Arbets- och näringsministeriet kan också med landskapet avtala om genomförande av ett sådant försök eller arrangemang som inte kräver ändringar i lagstiftningen. Ett avtalsbaserat försök eller arrangemang kan avse både ordnande och produktion, och för det kan i statsbudgeten anvisas ett särskilt anslag.

Den allmänna styrningen och strategiska utvecklingen av tillväxttjänster ankommer på arbets- och näringsministeriet. Ministeriet svarar för den riksomfattande politiken i fråga om tillväxttjänster, för beredningen av de riksomfattande målen och för beaktandet av dem vid styrningen av landskapens verksamhet.

Landskapen ska sätta sådana mål för ordnandet och produktionen av tillväxttjänster som främjar utvecklandet av näringarna, sysselsättningen och företagandet och som baserar sig på de riksomfattande målen som avses i 20 §, samt fastställa åtgärder till stöd för målen och de ansvariga instanserna. Landskapet ska vid planeringen av tjänster bedöma och beakta tjänsternas effekter på olika kundgrupper.

Landskapet deltar i det nationella utvecklandet av tillväxttjänster och samarbetar med kommunerna samt organisationer som bedriver verksamhet inom utbildning, utveckling och forskning.

Arbets- och näringsministeriet följer hur lika tillgång till tillväxttjänster och tillräcklig finansieringsnivå för tjänsterna uppnås på riksomfattande nivå och i landskapen. Ministeriet kan vid behov av ett eller flera landskap begära utredning om behovet av tillväxttjänster samt om den realiserade och uppskattade framtida utvecklingen när det gäller tillgång och kvalitet på tillväxttjänster. Dessutom kan ministeriet begära att det i utredningen bedöms vilka åtgärder i landskapet som är nödvändiga med tanke på kostnadskontrollen och eventuella andra åtgärder med vilka lika tillgång till tillväxttjänster och kvaliteten på tjänsterna kan säkerställas med statlig finansiering och annan inkomstfinansiering.

Landskapet ska utarbeta ett program för egenkontroll i fråga om de uppgifter och tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar. I programmet ska det fastställas hur produktionen och tillgången till samt kvaliteten på tillväxttjänster och kundernas jämlikhet ska säkerställas oberoende av om det är landskapet eller annan tjänsteproducent som producerar tjänsten. Dessutom ska det i programmet för egenkontroll anges hur produktionen av, kvaliteten på och jämlikheten i fråga om tillväxttjänsterna ska följas upp och hur konstaterade brister ska åtgärdas.

Närmare bestämmelser om innehållet i och utarbetandet av programmet för egenkontroll och om den plan för främjande av kvalitetsledning och effektivitet som ska ingå i programmet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Övervakningen av ordnandet och produktionen av tillväxttjänster på landskapsnivå samt styrningen i anknytning till övervakningen ska i andra frågor än de som avses i 2 kap. skötas av Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet.

Om denna lag eller någon annan lag som gäller ordnande eller produktion av tillväxttjänster eller landskapslagen inte har iakttagits vid ordnandet och produktionen av tillväxttjänster på landskapsnivå, kan Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet utfärda ett föreläggande för landskapet att avhjälpa bristerna eller avlägsna missförhållandena. När föreläggandet utfärdas ska det sättas ut en tid inom vilken behövliga åtgärder ska vidtas. Föreläggandet kan förenas med vite.

Landskapet ska trots sekretessbestämmelserna lämna arbets- och näringsministeriet och Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet de nödvändiga uppgifter och utredningar som de begärt för fullgörande av de uppgifter som de ska sköta enligt denna lag eller någon annan lag som gäller tillväxttjänster. Uppgifterna och utredningarna ska lämnas avgiftsfritt.

Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet får inspektera landskapets, landskapets affärsverks eller landskapets tjänsteproducents verksamhet enligt denna lag samt de lokaler som används i verksamheten. Inspektioner kan förrättas utan förhandsanmälan.

Inspektören ska ges tillträde till alla i 1 mom. avsedda lokaler som används i sådan verksamhet som avses i denna lag. Inspektion får dock inte utföras i utrymmen som används för boende av varaktig natur. Vid inspektionen ska, trots sekretessbestämmelserna, alla handlingar som inspektören begär och som är nödvändiga för inspektionen läggas fram. Dessutom ska inspektören trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt på begäran få kopior av de handlingar som behövs för inspektionen. Inspektören har även rätt att ta fotografier under inspektionen. Inspektören kan bistås av sådana sakkunniga som behövs för genomförandet av inspektionerna. När en sakkunnig sköter uppgifter enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar på honom eller henne. Bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen.

Vid behov ska polisen ge handräckning till Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet för genomförande av inspektionen.

I fråga om inspektionen tillämpas i övrigt bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen (434/2003).

I fråga om strukturfondernas riksomfattande ESF-verksamhet som finansieras i landskapen sköts uppgifterna som förmedlande organ centraliserat av landskapen Päijänne-Tavastland, Södra Savolax, Mellersta Finland och Norra Österbotten. I fråga om uppgifterna som förmedlande organ för strukturfondernas riksomfattande ERUF-verksamhet som finansieras i landskapen sköts uppgifterna som förmedlande organ av landskapet Nyland. Verksamhetsområdet för de landskap som är förmedlande organ i riksomfattande strukturfondsverksamhet är området för Fastlandsfinland.

Arbets- och näringsministeriet förvaltar och koordinerar centraliserat koordineringsuppgifterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013 samt det förfarande som gäller godkännande av nya aktörer som medlemmar och partner i nätverket Eures.

Bestämmelser om landskapets uppgifter i anslutning till utbetalningen av vissa stöd och ersättningar inklusive återkrav och om produktion av i 32 § avsedda datasystem och plattformar utfärdas separat.

Närmare bestämmelser om uppgifterna för de landskap som sköter riksomfattande strukturfondsuppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Omprövning av ett beslut som en statlig myndighet eller en landskapsmyndighet har fattat med stöd av denna lag får begäras på det sätt som anges i 7 a kap. i förvaltningslagen.

Det beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Den som är missnöjd med ett beslut som landskapets samarbetsgrupp och landskapsstyrelsen fattat med stöd av denna lag får begära omprövning på det sätt som föreskrivs i 130 § i landskapslagen. Den som är missnöjd med landskapsfullmäktiges beslut och landskapsstyrelsens eller landskapets samarbetsgrupps beslut med anledning av begäran om omprövning får söka ändring genom landskapsbesvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i 131 § i landskapslagen. På begäran om omprövning och landskapsbesvär tillämpas bestämmelserna i 17 kap. i landskapslagen.

Den statliga myndighetens eller landskapsmyndighetens beslut får verkställas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring sökts bestämmer något annat.

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom en särskild lag.

Syftet med denna lag är att säkerställa tillväxttjänster av hög kvalitet och en jämlik behandling av de kunder som använder dessa tjänster i landskapet Nyland. Lagen syftar också till att möjliggöra en samordning av resurserna i kommunerna i landskapet Nyland och resurserna i landskapet Nyland när det gäller tillväxttjänster och livskraftsuppgifter så att Nylands nationalekonomiska och funktionella betydelse utnyttjas effektivt.

Städerna Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda (kommunerna i huvudstadsregionen) kan avtala om att i samarbete i form av en samkommun ordna tillväxttjänster i landskapet Nyland. Den samkommun som kommunerna i huvudstadsregionen bildat sörjer för ordnandet av förvaltningen av, ekonomin för och verksamheten inom tillväxttjänster och för ordnandet av samarbete med de övriga kommunerna i Nyland och med landskapet.

Samkommunen svarar från och med den 1 januari 2020 för ordnandet av tillväxttjänster på det sätt som avses i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ( / ).

Samkommunen ska sköta

1) landskapets uppgifter enligt lagen om regionutveckling och tillväxttjänster, med undantag av de regionutvecklingsuppgifter som avses i 2 kap. 4–13 § i den lagen, dock så, att samkommunen deltar i beredningen av ärenden som gäller tillväxttjänster på landskapsnivå,

2) landskapets uppgifter enligt lagen om offentliga rekryterings- och kompetensutvecklingstjänster ( / ),

3) landskapets uppgifter enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002),

4) samkommunen Nylands uppgifter enligt lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster ( / ),

5) landskapets uppgifter i anslutning till integrationsfrämjande tjänster som ordnas som tillväxttjänster enligt lagen om främjande av integration (1386/2010), och

6) landskapets uppgifter enligt utlänningslagen (301/2004).

Samkommunens medlemskommuner kan i grundavtalet för samkommunen avtala om att samkommunen utöver de i 3 § angivna uppgifterna kan åta sig skötseln av uppgifter som hör till kommunens allmänna kompetens.

Om inte något annat föreskrivs nedan i denna lag tillämpas på samkommunen bestämmelserna om samkommuner i 8 kap. 55–64 § i kommunallagen (410/2015) med undantag av i 56 § 1 mom. 6 punkten om vilken det finns bestämmelser i 7 § i denna lag, och med undantag av 57 § 1 mom., om vilken det finns bestämmelser i 9 § i denna lag.

På en samkommuns verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden tillämpas bestämmelserna om landskap i 112 och 113 samt 115–117 § i landskapslagen ( / ) och bestämmelserna i 114 § i den lagen om prissättning när landskapet bedriver verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden. Den i 119 § i landskapslagen angivna skyldigheten att använda servicecentrets tjänster gäller samkommunen och dess dottersammanslutningar.

På möjligheten för invånarna i landskapet Nyland, tjänsteanvändarna och de sammanslutningar och stiftelser som är verksamma i området att delta och påverka beslutsfattandet i samkommunen tillämpas bestämmelserna om landskap i 23, 24 och 28 § i landskapslagen.

Den högsta beslutanderätten i samkommunen utövas av samkommunsstämman.

I samkommunsstämman fördelas medlemskommunernas rösträtt i förhållande till medlemskommunernas invånarantal. Röstandelen för en kommun får dock vara högst 50 procent.

Samkommunens grundkapital utgörs av den egendom som övergår från staten till samkommunen med stöd av 8 § i lagen om införande av lagen om regionutveckling och tillväxttjänster och lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland ( / ). Grundkapitalet delas inte upp i medlemskommunsandelar.

Samkommunen beviljas för ordnande av tillväxttjänster statlig finansiering, som motsvarar den finansieringsandel för tillväxttjänster som med stöd av 18 och 19 § i lagen om landskapens finansiering kalkylmässigt bestäms för landskapet Nyland och som dras av landskapets finansiering.

Finansministeriet beviljar samkommunen finansiering för ordnande av tillväxttjänster utan ansökan före utgången av det år som föregår budgetåret. Finansministeriet betalar finansieringsandelen för samkommunens tillväxttjänster direkt till samkommunen med undantag av 23 § 2 mom. i lagen om landskapens finansiering. Samkommunen får begära omprövning i finansministeriets finansieringsbeslut som gäller Nylands tillväxttjänster och anföra besvär över finansministeriets beslut med anledning av begäran om omprövning på det sätt som föreskrivs om landskapets rätt i 27 och 28 § i lagen om landskapens finansiering.

Samkommunen fakturerar inte kommunerna i Nyland för skötseln av sina lagstadgade uppgifter.

Med avvikelse från bestämmelserna i 57 § 1 mom. i kommunallagen har även andra kommuner i landskapet Nyland rätt att bli medlemskommuner i samkommunen. Medlemskapet i samkommunen inleds vid ingången av följande kalenderår, om kommunen har underrättat samkommunen om sitt medlemskap minst sex månader före medlemskapet inleds. Det får inte krävas att kommunen betalar grundkapital för att bli medlem i samkommunen.

Samkommunen sköter sin uppgift i samarbete med landskapet Nyland och de kommuner i landskapet Nyland som inte hör till samkommunen. Ett avtal ska ingås om ordnandet av samarbetet.

Samkommunen är part i de samråd mellan staten och landskapet som avses i 13 § i landskapslagen och i vilka Nylands tillväxttjänster behandlas. Dessutom är samkommunen part i de regionutvecklingsdiskussioner som avses i 11 § i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster vid sidan av landskapet Nyland.

Rätt enligt 137 § i kommunallagen att söka ändring i samkommunens beslut har utöver medlemskommunerna i den samkommun som avses i denna lag och deras kommunmedlemmar också de kommuner i landskapet Nyland som inte är medlemskommuner i samkommunen och deras kommunmedlemmar.

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom en särskild lag.

Följande lagar träder i kraft den 1 januari 2020:

1) lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ( / )

2) lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland ( / ).

Genom denna lag upphävs lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014), nedan den lag som upphävs.

Statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (356/2014), som utfärdats med stöd av den lag som upphävs, förblir dock i kraft till dess att den upphävs separat.

Följande bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen om regionutveckling och tillväxttjänster tillämpas till dess att Europeiska unionens strukturfondsperiod 2014–2020 avslutas i enlighet med vad som föreskrivs om avslutandet i Europeiska unionens lagstiftning:

1) bestämmelserna i 12 § i den lag som upphävs tillämpas på förvaltning och genomförandet av Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt,

2) bestämmelserna i 14 och 15 § i den lag som upphävs tillämpas på sammansättningen hos strukturfondsprogrammets övervakningskommitté och på dess sekretariat, medlemmarnas ställning och verksamhet,

3) bestämmelserna i 31 § i den lag som upphävs tillämpas på hållbar stadsutveckling, och

4) bestämmelserna i 36–44 § i den lag som upphävs tillämpas på förvaltningen av strukturfondsprogram mellan Europeiska unionens medlemsstater.

Dessutom tillämpas följande bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen om regionutveckling och tillväxttjänster till dess att tiden för stödberättigande enligt den unionslagstiftning som gäller Europeiska unionens strukturfondsperiod 2014–2020 upphör:

1) bestämmelserna i 26 § i den lag som upphävs tillämpas på sammansättningen hos och uppgifterna för sekretariatet för landskapets samarbetsgrupp,

2) bestämmelserna i 33 § i den lag som upphävs tillämpas på landskapsprogrammets genomförandeplan till den del som det är fråga om genomförandet av strukturfondsprogrammet, och

3) bestämmelserna i 27 § 4 och 5 mom. i den lag som upphävs tillämpas på beslutsfattandet och förvaltningsförfarandet i landskapets samarbetsgrupp.

Landskapsförbunden och närings-, trafik- och miljöcentralerna kan efter ikraftträdandet av lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avtala om hur uppgifterna som förmedlande organ för Europeiska unionens strukturfondsprogram organiseras genom samarbete mellan landskapen från ingången av år 2020 till och med det att Europeiska unionens strukturfondsprogramperiod 2014–2020 avslutas. Arbets- och näringsministeriet samordnar avtalsförhandlingarna i egenskap av förvaltande myndighet för strukturfondsprogrammet.

Om det någon annanstans i lag har föreskrivits att ett landskapsförbund ska sköta en i 6 § 1 mom. 9 punkten i landskapslagen avsedd uppgift, sköter det behöriga landskapet uppgiften och använder den behörighet som anknyter till uppgiften från och med den 1 januari 2020.

I 1 mom. avsedda ärenden som är anhängiga vid ett landskapsförbund, ingångna avtal och förbindelser liksom även de rättigheter och skyldigheter som följer av dem övergår till det behöriga landskapet från och med den 1 januari 2020. Bestämmelser om landskapens egendomsarrangemang finns i lagen om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet ( / ) samt i lagen om införande av lagstiftningen om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter ( / ).

Överföringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och av den personal som sköter uppgifterna från landskapsförbunden till landskapet och till landskapens nationella servicecenter betraktas som överlåtelse av rörelse.

Som överlåtelse av rörelse betraktas också överföringen av stöduppgifter för i 1 mom. avsedda uppgifter och av den personal som sköter dem, om minst hälften av de faktiska uppgifterna för den person som sköter uppgiften är stöduppgifter för i 1 mom. avsedda uppgifter.

Landskapet svarar för den semesterlöneskuld som förfallit före utgången av 2019.

Vad som föreskrivs i 3 och 4 mom. tillämpas även på överföring av uppgifter och personal till senast den 31 december 2021 inrättade sammanslutningar som hör till landskapskoncernen eller där landskapen har bestämmande inflytande.

Ärenden som vid ikraftträdandet av denna lag är anhängiga vid närings-, trafik- och miljöcentralen, arbets- och näringsbyrån samt närings-, trafik- och miljöcentralernas och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) och som enligt lagen om regionutveckling och tillväxttjänster eller någon annan lag ankommer på landskapet överförs till det landskap till vars område de hör enligt 5 § i lagen om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag.

Med avvikelse från 1 mom. utfärdas bestämmelser om i 39 § 3 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda uppgifter i anslutning till utbetalning som är anhängiga i utvecklings- och förvaltningscentret separat.

Till landskapen övergår den 1 januari 2020 närings-, trafik- och miljöcentralernas, arbets- och näringsbyråernas samt utvecklings- och förvaltningscentrets till skötseln av de uppgifter som avses i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster anknytande lösöre, de rättigheter som gäller ägande, besittning och bruk av den lösa egendomen samt immateriella rättigheter och tillstånd. Om de uppgifter som avses i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster överförs från närings-, trafik- och miljöcentralen, arbets- och näringsbyrån eller utvecklings- och förvaltningscentret till fler än ett landskap, överförs egendomen till landskapen i förhållande till de uppgifter som överförs, om inte staten eller landskapen avtalar något annat.

Med avvikelse från 1 mom. utfärdas bestämmelser om i 39 § 3 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda uppgifter i anslutning till utbetalning, samt överföring av utvecklings- och förvaltningscentrets egendom som anknyter till datasystem och plattformar separat.

Närings-, trafik- och miljöcentralen, arbets- och näringsbyrån samt utvecklings- och förvaltningscentret överför till landskapet de avtal som anknyter till skötseln av de uppgifter som avses i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster den 1 januari 2020. Om det inte är möjligt att överföra eller dela upp ett avtal, ska staten och landskapet avtala om fördelning av de förpliktelser som anknyter till avtalet.

Landskapet kan till den 31 december 2023 använda de upphandlingskontrakt som Senatfastigheter, Hansel Ab, Statens informations- och kommunikationstekniska center, Statens ekonomi- och personalförvaltning och utvecklings- och förvaltningscentret har ingått, samt de ramavtal och upphandlingskontrakt som Hansel Ab konkurrensutsatt liksom även de ramavtal som utvecklings- och förvaltningscentret konkurrensutsatt.

Med avvikelse från 1 mom. utfärdas bestämmelser om i 39 § 3 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda uppgifter i anslutning till utbetalning, samt överföring av utvecklings- och förvaltningscentrets avtal och förpliktelser som anknyter till datasystem och plattformar separat.

Om de i lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland avsedda kommunerna i huvudstadsregionen bildar en samkommun senast den 1 mars 2019, övergår med avvikelse från bestämmelserna i 7 § i denna lag närings-, trafik- och miljöcentralernas, arbets- och näringsbyråernas samt utvecklings- och förvaltningscentrets till ordnandet av tillväxttjänster i Nyland anknytande lösöre, äganderätt till lös egendom och rättigheter som gäller besittning och bruk av lös egendom, immateriella rättigheter och tillstånd samt avtal och förpliktelser den 1 januari 2020 till samkommunen. Om det inte är möjligt att överföra eller dela upp avtalen, ska samkommunen och staten avtala om överföring av de förpliktelser som anknyter till avtalet.

Samkommunen kan till den 31 december 2023 använda de upphandlingskontrakt som Senatfastigheter, Hansel Ab, Statens informations- och kommunikationstekniska center, Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning och utvecklings- och förvaltningscentret har ingått, samt de ramavtal och upphandlingskontrakt som Hansel Ab konkurrensutsatt liksom även de ramavtal som utvecklings- och förvaltningscentret konkurrensutsatt.

Med avvikelse från 1 mom. utfärdas bestämmelser om i 39 § 3 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda till landskapet Nylands tillväxttjänster anknytande uppgifter i anslutning till utbetalning, samt om överföring av utvecklings- och förvaltningscentrets egendom, avtal och förpliktelser som anknyter till datasystem och plattformar separat.

Överföringen av de uppgifter som avses i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster och av stöduppgifterna i anslutning till dem samt av den personal som sköter dessa uppgifter från närings-, trafik- och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna, utvecklings- och förvaltningscentret samt Statens informations- och kommunikationstekniska center till landskapet och till landskapens nationella servicecenter betraktas som överlåtelse av rörelse.

En person övergår till anställning hos landskapet, om de uppgifter som överförs utgör minst hälften av hans eller hennes faktiska arbetsuppgifter.

Landskapet svarar för den semesterlöneskuld som förfallit före utgången av 2019.

Vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. tillämpas även på överföring av uppgifter och personal till senast den 31 december 2021 inrättade sammanslutningar som hör till landskapskoncernen eller där landskapen har bestämmande inflytande.

Om kommunerna i huvudstadsregionen bildar en i lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland ( / ) avsedd samkommun, övergår statsanställd personal som sköter uppgifter som anknyter till Nylands tillväxttjänster med avvikelse från 1 mom. till anställning hos samkommunen eller dess dottersammanslutning. Överföringen anses vara en överlåtelse av rörelse enligt arbetsavtalslagen (55/2001) och statstjänstemannalagen (750/1994).

Med avvikelse från 1 mom. utfärdas bestämmelser om i 39 § 3 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda uppgifter i anslutning till utbetalning, samt om överföring av utvecklings- och förvaltningscentrets personal som sköter uppgifter som anknyter till datasystem och plattformar separat.

En senast den 31 december 2021 inrättad sammanslutning som hör till en landskapskoncern eller där landskapet har bestämmande inflytande ska se till att tilläggspensionsandelen hålls på en nivå i enlighet med 8 § 2 mom. i lagen om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn (82/2016) för de personer som med stöd av denna lag eller på grund av landskapsreformen övergår från anställning hos kommunen, samkommunen eller staten till sammanslutningens tjänst och vars anställningsförhållande till sammanslutningen fortgår oavbrutet fram till pensionsfallet.

De personer som med anledning av landskapsreformen övergår från staten till anställning hos landskapet eller en senast den 31 december 2021 inrättad sammanslutning som hör till landskapskoncernen eller där landskapet har bestämmande inflytande, behåller rätten till tilläggspensionsandel enligt 8 § 2 mom. i lagen om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn, om

1) anställningsförhållandet före den 1 januari 2020 uppfyller förutsättningen att anställningen fortgår oavbrutet i enlighet med 9 § i den lagen, och

2) anställningsförhållandet till ett medlemssamfund i Keva fortgår oavbrutet på det sätt som den i 1 punkten nämnda paragrafen förutsätter från och med den 1 januari 2020.

En senast den 31 december 2021 inrättad sammanslutning som hör till den i lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland avsedda samkommunen eller där samkommunen har bestämmande inflytande ska se till att tilläggspensionsandelen hålls på en nivå i enlighet med 8 § 2 mom. i lagen om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn för de personer som med anledning av arrangemangen i samband med landskapsreformen eller samkommunen övergår från statlig anställning till sammanslutningens tjänst och vars anställningsförhållande till sammanslutningen fortgår oavbrutet fram till pensionsfallet.

De personer som med anledning av landskapsreformen övergår från staten till anställning hos en senast den 31 december 2021 inrättad sammanslutning som hör till samkommunen eller dess koncern eller där samkommunen har bestämmande inflytande behåller rätten till tilläggspensionsandel enligt 8 § 2 mom. i lagen om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn, om

1) anställningsförhållandet före den 1 januari 2020 uppfyller förutsättningen att anställningen fortgår oavbrutet i enlighet med 9 § i den lagen, och

2) anställningsförhållandet till ett medlemssamfund i Keva fortgår oavbrutet på det sätt som den i 1 punkten nämnda paragrafen förutsätter från och med den 1 januari 2020.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna och utvecklings- och förvaltningscentret ska senast den 28 februari 2019 lämna en detaljerad utredning om den egendom och de avtal som enligt denna lag övergår till landskapet och till den samkommun som avses i lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland.

Det organiseringsansvar som avses i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster övergår från närings-, trafik- och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna och utvecklings- och förvaltningscentret till landskapen den 1 januari 2020.

Om kommunerna i huvudstadsregionen senast den 1 mars 2019 bildar en i lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland avsedd samkommun, svarar samkommunen för ordnandet av tillväxttjänster på det sätt som avses i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ( / ) från och med den 1 januari 2020.

Om grundavtalet för samkommunen inte har godkänts inom den tidsfrist som anges i 2 mom., svarar landskapet Nyland för ordnandet av tillväxttjänster i landskapet Nyland från och med den 1 januari 2020.

Arbets- och näringsministeriet kan innan organiseringsansvaret övergår till landskapen och den samkommun som avses i lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland skilja åt de uppgifter som gäller ordnande och de uppgifter som gäller produktion av i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda tillväxttjänster. Arbets- och näringsministeriet kan grunda bolag och överlåta deras aktiestock, frånträda servicefunktioner genom överlåtelse av rörelse, eller avtala om överföring av sådan personal som behövs för tjänsterna till en privat arbetsgivare såsom gamla arbetstagare. Ministeriet kan också ingå avtal om tjänsteproduktion med en person eller personer som är anställda hos staten, enligt vilket personerna i fråga säger upp sig från sin statliga anställning. Ett sådant avtal får vara i kraft i högst tre år och avtalet får inte ge ensamrätt att tillhandahålla tjänsten i fråga.

Ändring i ett beslut som fattats före ikraftträdandet av de lagar som nämns i 1 § söks enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

På behandlingen av ärenden som är anhängiga vid en domstol vid ikraftträdandet av de lagarsom nämns i 1 § tillämpas vid ändringssökande de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om en domstol upphäver ett beslut som har fattats före ikraftträdandet av de lagar som nämns i 1 § och återförvisar ärendet att i sin helhet behandlas på nytt, ska ärendet behandlas och avgöras enligt de bestämmelser som införs genom denna lag.

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 2 § träder dock i kraft först den 1 januari 2020.