Permanent tilläggsfinansiering för gymnasieutbildningen
Lag om ändring av 23 b och 60 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
Finansieringen av gymnasierna ökas permanent med 18 miljoner euro per år. Tilläggsfinansieringen syftar till att förbättra gymnasieutbildningens kvalitet och bredda kursutbudet.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 7.10.2019
- Senaste händelse
- 9.12.2019
- Omröstningar
- 2
- Anföranden
- 28
- Stadfäst
- 19.12.2019
- Författning
- 1317/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Det lagstadgade avdrag som tidigare gjorts från det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning minskas med 186,06 euro, vilket innebär att avdraget blir 996,13 euro. Dessutom uppdateras en hänvisning i lagen till den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Vad det betyder
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2020. De offentliga utgifterna ökar permanent med 18 miljoner euro per år, varav statens andel är cirka 7,5 miljoner euro och kommunernas självfinansieringsandel cirka 10,5 miljoner euro (1,92 euro per invånare). Tilläggsfinansieringen gör det möjligt för gymnasierna att utöka kursutbudet och dela in undervisningsgrupperna i mindre grupper för studerandena.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Motivering, betänkandet / Sari Multala
Ja vann med rösterna 96–68.
Regeringen ja, oppositionen nej. 35 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 19.12.2019.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
28 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
Riksdagen var i stor utsträckning enig om att gymnasieutbildningens finansiering behöver utökas, men det uppstod debatt om tilläggets tillräcklighet och genomförandesätt. Oppositionen krävde en totalreform av gymnasiets finansieringssystem och kritiserade regeringens plan på att förlänga läropliktsåldern. Det väckte även diskussion att merparten av finansieringsökningen faller på kommunerna att betala.
- Borde gymnasiernas finansieringssystem reformeras i sin helhet?
- Faller en alltför stor del av finansieringsökningen på kommunerna att betala?
- Är resurserna som reserverats för att höja läropliktsåldern tillräckliga för utbildningen på andra stadiet?
- SDPFör
SDP ansåg att propositionen var ett nödvändigt och riktigt steg för att rätta till tidigare nedskärningar, och gruppen såg det som ett långsiktigt mål att täppa till hela gymnasiets finansieringsunderskott.
”Kuten valiokunnan mietinnössäkin todetaan, tavoitteena tulee olla, että lukiokoulutuksen nykyinen rahoitusvaje korjataan poistamalla yksikköhinnasta tehtävät vähennykset.”
— Anneli Kiljunen - CenternFör
Centern ansåg att den permanenta finansieringsökningen var ett mycket bra steg i rätt riktning för att trygga gymnasieutbildningens kvalitet, kursutbud och regionala tillgänglighet, även om det finns ytterligare finansieringsbehov även i fortsättningen.
”Nyt ehdotettu rahoituksen lisäys on valiokunnan asiantuntija-arvioiden mukaan hyvin kannatettava mutta edelleen riittämätön.”
— Pasi Kivisaari - De GrönaFör
De Gröna stödde förstärkningen av finansieringen och betonade vikten av tillräckliga resurser för gymnasierna för att förbättra de ungas välbefinnande, ork och utbildningens kvalitet efter tidigare nedskärningar.
”Jo hyvinvoinnin mutta tietenkin myös koulutuksen laadun näkökulmasta on olennaista, että lukioissa on riittävät voimavarat ja työkalut koulutuksen toteuttamiseen, opiskelijoiden tukeen ja sen lukioyhteisön rakentamiseen.”
— Saara Hyrkkö - SamlingspartietFör med reservationer
Samlingspartiet såg positivt på den ökade finansieringen, men ansåg att hela finansieringssystemet snabbt borde reformeras till att bli förutsägbart, att tillägget för små gymnasier borde ändras till ett tillgänglighetstillägg och att man borde akta sig för att belasta kommunernas ekonomi.
”Kannatamme sinänsä kyllä tätä lukiokoulutuksen yksikköhinnan vahvistamista ja tietenkin toivomme, että lukiokoulutuksen rahoitus kehittyy myös tulevaisuudessa positiivisesti.”
— Sari Multala - SannfinländarnaFör med reservationer
Sannfinländarna instämde i oppositionens reservation och betonade att satsningarna på att utveckla utbildningen på andra stadiet borde riktas till tidigt stöd och specialundervisning i stället för till en obligatorisk förlängning av läroplikten.
”Totean, että myös perussuomalaiset ovat yhtyneet sivistysvaliokunnassa tähän edustaja Multalan esittelemään mietinnön perustelutekstin muutosehdotukseen”
— Sami Savio
Sammandraget är AI-genererat utifrån 28 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 35/2019 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 7.10.2019Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 8.10.2019Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 26.11.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 28.11.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 4.12.2019Toinen käsittely · Täysistunto
- 5.12.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki opetus- ja kulttuuritoimen rahoituksesta annetun lain 23 b ja 60 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1317/2019 · 19.12.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av 23 b och 60 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 23 b § 1 mom. och 60 § 2 mom., av dem 23 b § 1 mom. sådant det lyder i lag 1094/2018, som följer:
23 b §Avdrag från det genomsnittliga priset per enhet
Från de genomsnittliga priser per enhet som beräknas i enlighet med 23 § 1 mom. dras årligen följande belopp av:
1) i fråga om gymnasieutbildning 996,13 euro,
2) i fråga om grundläggande konstundervisning 3,92 euro.
60 §Rättelseförfarande och ändringssökande
Ett beslut som meddelats med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.