Slopade indexjusteringar och höjda inkomstgränser
Lag om ändring av lagen om studiestöd
De årliga indexjusteringarna av studiepenningen slopas, vilket innebär att stödets belopp inte längre stiger automatiskt i takt med levnadskostnaderna. Samtidigt höjs föräldrarnas inkomstgränser för självständigt boende 18–19-åriga studerande på andra stadiet och stödvillkoren för studier utomlands görs mer flexibla.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 28.9.2015
- Senaste händelse
- 27.11.2015
- Omröstningar
- 2
- Anföranden
- 40
- Stadfäst
- 4.12.2015
- Författning
- 1402/2015
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Kopplingen mellan studiepenningen och folkpensionsindexet slopas, så studiepenningens belopp inte längre justeras inför varje läsår. Dessutom höjs föräldrarnas inkomstgränser för självständigt boende 18–19-åriga studerande på andra stadiet med 13 procent, beviljandet av studiestöd för utlandsstudier utvidgas och FPA får rätt att rätta ett beslut direkt om studierna inte alls har inletts.
Vad det betyder
Ändringarna träder i kraft i huvudsak den 1 augusti 2016. De slopade indexjusteringarna berör alla som får studiepenning och beräknas ge staten besparingar på 23 miljoner euro fram till år 2019. Höjningen av föräldrarnas inkomstgränser (gränsen för fullt stöd höjs från 53 000 euro till 60 000 euro om året) förbättrar studiepenningen för cirka 15 000 studerande på andra stadiet med i genomsnitt 17 euro i månaden och gör att cirka 2 400 nya studerande omfattas av stödet. För studerande utomlands kan stöd i fortsättningen också beviljas utifrån någon annan fast anknytning till Finland än hemkommun.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 25.11.2015Riksdagen godkände lagen med rösterna 110–57.
Regeringen ja, oppositionen nej. 8 röstade blankt, 24 var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 4.12.2015.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
40 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten debatterades slopandet av studiepenningens indexbindning som en del av regeringens anpassningsåtgärder för de offentliga finanserna. Regeringspartierna försvarade ändringen med hänvisning till statsfinanserna och till att ändringen under tider med negativt index till och med förhindrade att stödnivån sänktes omedelbart. Oppositionen motsatte sig propositionen kraftigt och ansåg att den varaktigt försvagar de studerandes utkomst och köpkraft.
- Försvagar slopandet av studiepenningens indexbindning de studerandes utkomst och köpkraft på lång sikt?
- Borde indexet för studiestödet endast ha frysts temporärt i stället för att avskaffas permanent?
- Ökar besparingarna på utbildning och studiestöd ojämlikheten bland studerande?
Samlingspartiet ansåg att besparingarna i statsfinanserna var nödvändiga och ansåg att Finlands studiestödssystem i en internationell jämförelse redan är mycket generöst.
”Päinvastoin, viime vaalikaudella, kun tästä indeksiin sitomisesta päätettiin, niin muistan olleeni ainoa, joka siinä keskustelussa kyseenalaisti sen päätöksen järkevyyden.”
— Ben Zyskowicz Sannfinländarna bedömde att slopandet av indexet inte direkt försämrar de studerandes ställning på kort sikt, och betonade vikten av sporrande inkomstgränser för studiestödet i framtida reformer.
”Tähän edelliseen puheenvuoroon yhtyen lyhyellä tähtäimellä tosiaan tämä indeksin leikkaus ei sinänsä suoraan ainakaan huononna opiskelijoiden tilannetta.”
— Sami Savio - CenternFör
Centern stödde propositionen och påpekade att när folkpensionsindex utvecklas negativt förhindrar slopandet av bindningen att studiepenningens eurobelopp minskar på kort sikt. Gruppen ansåg också att höjningen av föräldrarnas inkomstgränser för studerande på andra stadiet var ett bra steg framåt.
”Sillä, että opintotuen sidonnaisuus indeksistä poistetaan, hallitus itse asiassa estää opintotuen heikkenemisen maamme huonossa taloustilanteessa.”
— Marisanna Jarva - SDPEmot
SDP motsatte sig lagförslaget eftersom slopandet av indexbindningen försvagar studiestödets realvärde över tid och tvingar studerande att arbeta mer vid sidan av studierna.
”Opintotuen indeksisidonnaisuuden poistaminen lisää siten eriarvoistumista suomalaisessa yhteiskunnassa.”
— Jukka Gustafsson - De GrönaEmot
De Gröna motsatte sig propositionen och förespråkade att den skulle förkastas, eftersom åtgärden drabbar låginkomsttagande studerande och försvagar utbildningens tillgänglighet och jämlikheten.
”Näistä syistä kannatan myös edustaja Anderssonin tekemää esitystä.”
— Touko Aalto - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet krävde att lagförslaget skulle förkastas, eftersom frikopplingen av studiepenningen från indexet gör de studerande till den enda gruppen vars primära förmån inte följer levnadskostnaderna, vilket leder till att stödets köpkraft urholkas.
”Näistä syistä esitän, että tämä lakiesitys hylätään.”
— Li Andersson Kristdemokraterna förenade sig i oppositionens reservation och betonade att det inte är klokt att spara på de studerandes utkomst och att systemet hellre borde reformeras så att det bättre beaktar familjer.
”Minusta tämä ei ole sellainen kohta, jossa on viisasta säästää.”
— Antero Laukkanen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 40 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 28.9.2015Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 29.9.2015Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 12.11.2015Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 20.11.2015Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 25.11.2015Toinen käsittely · Täysistunto
- 26.11.2015Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki opintotukilain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1402/2015 · 4.12.2015
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om studiestöd
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 § 4 mom., 3 § 4 punkten, 4 § 3 mom. 1 punkten, 5 b §, 6 § 1 mom. 3 punkten, 11 §, det inledande stycket i 12 §, 14 § 1 mom. 5 punkten, 19 § 4 mom. samt 23 § 5 och 6 mom., sådana de lyder, 1 § 4 mom. och det inledande stycket i 12 § i lag 345/2004, 3 § 4 punkten i lag 1166/2013, 4 § 3 mom. 1 punkten och 19 § 4 mom. i lag 1243/2013, 5 b § i lag 52/2011, 6 § 1 mom. 3 punkten, 14 § 1 mom. 5 punkten och 23 § 5 och 6 mom. i lag 792/2007 samt 11 § i lagarna 1388/2007 och 1243/2013, samt fogas till lagen nya 11 a § och 30 c § som följer:
1 §Tillämpningsområde
Studiestöd för studier som bedrivs utomlands beviljas till en finsk medborgare och en person som avses i 2 mom., om han eller hon
1) i minst två år under de fem år som föregår inledandet av studierna har haft sin i lagen om hemkommun (201/1994) avsedda hemkommun i Finland, eller
2) med hänsyn till hans eller hennes levnadsförhållanden annars har fast anknytning till Finland, varvid omständigheter som gäller personens familjeförhållanden, utkomst samt yrkesmässiga och andra motsvarande levnadsförhållanden beaktas.
3 §Definitioner
I denna lag avses med
4) högskola de universitet som avses i universitetslagen (558/2009), Försvarshögskolan, om vilken föreskrivs i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008), de yrkeshögskolor som avses i yrkeshögskolelagen (932/2014) och Polisyrkeshögskolan enligt lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013),
4 §Studier som berättigar till studiestöd
Studiestöd för studier i andra läroanstalter beviljas studerande som
1) genomför yrkesutbildning enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998),
5 b §Tillräcklig framgång i studierna
Framgången i studierna anses tillräcklig om den tid under vilken den studerande bedriver studier på heltid inte väsentligt kommer att överskrida den stödtid som fastställts för studierna i fråga. Framgången i studierna följs upp.
Studiestödet dras in eller ansökan om studiestöd avslås, om den studerandes studier inte har framskridit tillräckligt. I högskolestudier dras studiestödet in vid utgången av den termin under vilken uppföljningen av studieframgången görs. Studiestödet kan dras in retroaktivt, om antalet studieprestationer varit synnerligen litet och det av omständigheterna framgår att den studerande inte ens haft för avsikt att studera på heltid.
Den studerande har rätt till studiestöd även om studierna inte har framskridit tillräckligt, om han eller hon anger godtagbara skäl till att studierna tillfälligt fördröjts. Godtagbara skäl kan vara att den studerande eller en nära anhörig drabbats av sjukdom eller att den studerande befinner sig i en svår livssituation eller något annat särskilt skäl av tillfällig natur.
Om framgången i studierna anses kräva särskild uppföljning, beviljas studiestödet eller fortsätter utbetalningen av stödet för en viss tid, i högskolestudier högst till utgången av läsåret.
Närmare bestämmelser om bedömningen av tillräcklig framgång i studierna får utfärdas genom förordning av statsrådet.
6 §Begränsningar i fråga om studiestödet
Studiestöd beviljas inte den som
3) deltar i läroavtalsutbildning som ordnas enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning,
11 §Studiepenningens belopp
Studiepenningen per månad är
1) för en studerande som bor hos sin förälder 55,96 euro i högskolor och 38,66 euro i andra läroanstalter, när den studerande är yngre än 20 år, samt 124,12 euro i högskolor och 81,39 euro i andra läroanstalter, när den studerande har fyllt 20 år,
2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 147,52 euro i högskolor och 101,74 euro i andra läroanstalter, när den studerande är yngre än 18 år,
3) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 303,19 euro i högskolor och 250,28 euro i andra läroanstalter, när den studerande har fyllt 18 år,
4) för en studerande som är gift eller underhållsskyldig 303,19 euro i högskolor och 250,28 euro i andra läroanstalter.
Om en studerande för första gången har tagit emot en studieplats i en utbildning som inleds i en högskola den 1 augusti 2014 eller därefter eller om den studerande har anmält sig som närvarande i en högskola första gången den 1 augusti 2014 eller därefter är studiepenningen i högskolor, oberoende av bestämmelserna i 1 mom.,
1) för en studerande som bor hos sin förälder 62,06 euro per månad, när den studerande är yngre än 20 år, och 137,35 euro per månad, när den studerande har fyllt 20 år,
2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 163,80 per månad, när den studerande är yngre än 18 år, och 336,76 euro per månad, om den studerande har fyllt 18 år,
3) för en studerande som är gift eller underhållsskyldig 336,76 euro per månad.
Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som ägs av föräldern och den finns i samma fastighet som förälderns stadigvarande bostad, beviljas den studerande studiepenning till samma belopp som beviljas till en studerande som bor hos sin förälder.
Rätten till åldersrelaterad högre studiepenning enligt 1 mom. 1 och 3 punkten samt 2 mom.1 och 2 punkten uppkommer vid ingången av den månad då stödtagaren uppnår den ålder som anges i punkten i fråga.
11 a §Höjning av studiepenningen på basis av föräldrarnas inkomster
Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst 20 700 euro per år, höjs den i 11 § föreskrivna studiepenningen i högskolor enligt följande:
1) en studiepenning på 55,96 euro med högst 76,31 euro,
2) en studiepenning på 62,06 euro med högst 76,31 euro,
3) en studiepenning på 124,12 euro med högst 147,52 euro,
4) en studiepenning på 137,35 euro med högst 147,52 euro,
5) en studiepenning på 147,52 euro med högst 147,52 euro,
6) en studiepenning på 163,80 euro med högst 147,52 euro.
Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen är högst 20 700 euro per år, höjs den i 11 § föreskrivna studiepenningen i andra läroanstalter enligt följande:
1) en studiepenning på 38,66 euro med högst 59,01 euro,
2) en studiepenning på 81,39 euro med högst 101,74 euro,
3) en studiepenning på 101,74 euro med högst 101,74 euro.
Höjningen enligt 1 och 2 mom. minskas med 10 procent för varje helt belopp av 2 070 euro som överskrider inkomstgränsen. Om det sammanlagda beloppet av de inkomster som avses i 1 eller 2 mom. överstiger 39 000 euro, betalas ingen höjning.
12 §Höjning av studiepenningen till samma nivå som i högskolorna
Om den studerande studerar vid någon av följande läroanstalter eller avlägger följande studier är beloppet av studiepenningen detsamma som enligt 11 § 2 mom.:
14 §Bostadstillägg
Studerande som bor i en hyresbostad eller bostadsrättsbostad har rätt till bostadstillägg. Berättigad till bostadstillägg är dock inte en studerande som
5) får bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) eller bor i samma bostad som sin make som får bostadsbidrag enligt den lagen.
19 §Beaktande av föräldrarnas inkomster
En 18- eller 19-åring som studerar i någon annan läroanstalt än en högskola och som bor någon annanstans än hos sin förälder har dock rätt till studiepenning till fullt belopp, om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen är högst 60 000 euro per år. Studiepenningen minskas med fem procent för varje helt belopp av 1 010 euro som överskrider inkomstgränsen.
23 §Ansökan om och beviljande av studiestöd
Om en studerandes ansökan om en i 6 § avsedd hindrande förmån har avslagits, kan studiestöd beviljas från ingången av den månad då ansökan om den hindrande förmånen har lämnats in. Ansökan om studiestöd ska göras inom en månad från utgången av den månad då beslutet om avslag på ansökan om den hindrande förmånen har vunnit laga kraft.
Om en studerandes ansökan om bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) eller den studerandes och makens ansökan om bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare har avslagits, kan studiestödets bostadstillägg beviljas från ingången av den månad då ansökan om bostadsbidrag har lämnats in.
30 c §Nytt avgörande av ett ärende om studierna inte har inletts
Om en studerande inte alls har inlett sina studier vid en läroanstalt, kan Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ett ärende som gäller studiestöd på nytt.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 19 § 4 mom. träder dock i kraft den 1 januari 2016.
Om ett i 23 § 5 mom. avsett beslut om avslag på ansökan om en hindrande förmån har vunnit laga kraft före ikraftträdandet av denna lag, ska studiestöd sökas inom en månad från ikraftträdandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.