IB-gymnasieutbildning som uppdragsutbildning
Lag om ändring av gymnasielagen
Gymnasierna kan i fortsättningen sälja utbildning som leder till IB-examen som uppdragsutbildning för studerande från länder utanför EU och EES. Den aktör som beställer utbildningen, såsom en annan stat, en organisation eller ett företag, svarar för utbildningens kostnader.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 27.4.2017
- Senaste händelse
- 19.6.2017
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 19
- Stadfäst
- 28.6.2017
- Författning
- 472/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I gymnasielagen införs en möjlighet att ordna utbildning som leder till IB-examen som avgiftsbelagd uppdragsutbildning för medborgare i länder utanför EU och EES. Den avgift som tas ut av beställaren ska täcka minst kostnaderna för verksamheten, och det beviljas inte statsandel för uppdragsutbildningen.
Vad det betyder
Lagen träder i kraft den 1 augusti 2017 och öppnar upp utbildningsexport på andra stadiet för gymnasier som ordnar IB-examen. Beställaren betalar kostnaderna för utbildningen och studiesociala förmåner (uppskattningsvis minst cirka 8 500 euro per studerande och år plus eventuella inkvarteringskostnader), och intäkterna används till gymnasiets egen utbildningsverksamhet. Reformen påverkar inte den avgiftsfria gymnasieundervisningen för finländska studerande eller den allmänna antagningen av studerande.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
19 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
Riksdagen behandlade ett lagförslag som tillåter att gymnasieutbildning som leder till IB-examen säljs som uppdragsutbildning för studerande från länder utanför EU och EES. Förslaget var helt enhälligt och fick stöd från såväl regerings- som oppositionspartierna för att främja finländsk utbildningsexport. I debatten betonades samtidigt att förslaget inte får leda till att terminsavgifter införs för inhemska studerande.
Samlingspartiet ansåg att propositionen var ett välkommet steg i att öppna upp utbildningsexporten och påminde om att den ger gymnasierna nya tilläggsinkomster.
”Juuri tästä koulutusviennin mahdollistamisesta on kysymys tässäkin hallituksen esityksessä, eli mahdollistetaan IB-lukiokoulutuksen vientiä EU- ja Eta-maiden ulkopuolelle.”
— Saara-Sofia Sirén Sannfinländarna ansåg att förslaget var en viktig och historisk öppning för exporten av finländsk högklassig utbildning.
”Tämä on erittäin hyvä päänavaus, tämä lukiotason IB-koulutuksen vientimahdollisuus.”
— Kimmo Kivelä - SDPFör
SDP gav förslaget sitt starka stöd för att främja utbildningsexporten, men ansåg att det var viktigt att säkerställa att förslaget inte öppnar dörren för avgiftsbelagd gymnasieutbildning i Finland.
”Tässä on nyt todellakin käsittelyssä sellainen lakiesitys, jota voi mielihyvin puoltaa.”
— Tytti Tuppurainen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 19 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 42/2017 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 27.4.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 2.5.2017Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 2.6.2017Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 8.6.2017Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 13.6.2017Toinen käsittely · Täysistunto
- 16.6.2017Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki lukiolain muuttamisestaHyväksytty · 472/2017 · 28.6.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av gymnasielagen
I enlighet med riksdagens beslut fogas till gymnasielagen (629/1998) en ny 5 a § som följer:
2 kap. – Ordnande av utbildning
5 a §Uppdragsutbildning
En utbildningsanordnare som enligt sitt tillstånd har rätt att ordna utbildning som leder till International Baccalaureate-examen får ordna undervisning som leder till ifrågavarande examen för studerande som kommer till Finland om utbildningen beställs och finansieras av en annan stat, en internationell organisation eller en finländsk eller utländsk offentlig sammanslutning, stiftelse eller privat sammanslutning (uppdragsutbildning ).
Uppdragsutbildning får inte ordnas för medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller för personer som jämställs med medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller för sådana personers familjemedlemmar. Uppdragsutbildning får inte heller ordnas för personer som har i utlänningslagen (301/2004) avsett EU-blåkort, kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, eller för sådana personers familjemedlemmar. I fråga om begreppet familjemedlem tillämpas definitionen i utlänningslagen. På dem som deltar i uppdragsutbildning tillämpas inte 2 a §, 7 § 1, 5 och 6 mom., 8, 9, 18, 18 a, 18 b, 19, 19 a, 20 §, 28 § 4 mom., och inte heller 29 och 29 a § i denna lag.
Anordnande av uppdragsutbildning får inte försvaga den övriga gymnasieutbildning som utbildningsanordnaren ordnar i enlighet med denna lag. Utbildningsanordnaren ska av den som beställer utbildningen ta ut en sådan avgift för ordnande av uppdragsutbildning som åtminstone täcker kostnaderna för utbildningen. Avgiften ska även täcka kostnaderna för de studiesociala förmåner som avses i 28 §. Utbildningsanordnaren ska rikta avkastningen av uppdragsutbildningen till sin egen utbildningsverksamhet. Den som har beställt utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut avgifter i enlighet med lagstiftningen i beställarens placeringsstat eller i enlighet med beställarens praxis. På undervisning som ordnas som uppdragsutbildning tillämpas inte lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).
Som studerande i uppdragsutbildning kan utbildningsanordnaren anta en person som har tillräckliga förutsättningar för att genomföra de studier som avses i 1 mom.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.