Sänkning av statsandelen för basservice
Lag om ändring av 21 och 47 § i lagen om statsandel för kommunal basservice
Statsandelsprocenten för kommunal basservice sänks från ingången av 2024. Samtidigt preciseras reglerna för hur räknefel i statsandelsbeslut ska rättas.
- Status
- Förkastad
- Överlämnad
- 9.10.2023
- Senaste händelse
- 14.12.2023
- Omröstningar
- 7
- Anföranden
- 21
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Statsandelsprocenten för kommunal basservice sjunker från 22,09 procent till 21,92 procent för 2024, och kommunernas självfinansieringsandel stiger till 78,08 procent. Dessutom förtydligas förfarandebestämmelserna om rättelse av fel i förhållande till förvaltningslagen.
Vad det betyder
Ändringen gäller alla kommuner i Fastlandsfinland och minskar statsandelarna för basservice med ett nettobelopp på cirka 15 miljoner euro för 2024. I helheten beaktas den nedskärning av indexförhöjningen som ingår i regeringsprogrammet (-24 miljoner euro) samt nya och utvidgade uppgifter inom undervisningsväsendet som anvisas kommunerna (cirka +9 miljoner euro). Lagen träder i kraft den 1 januari 2024.
Så röstade riksdagen
Riksdagen förkastade propositionen. Omröstningarna under behandlingen finns nedan.
21 § , betänkandet / Eemeli Peltonen
Ja vann med rösterna 120–56.
Centern röstade med regeringen. 23 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 19.9.2026). 15 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
21 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice, nedskärningen av indexförhöjningarna och det underskott i den kommunala ekonomin som överföringsberäkningarna i social- och hälsovårdsreformen orsakat. Regeringspartiet betonade nödvändigheten av att balansera statsfinanserna och tilläggsfinansieringen till den grundläggande utbildningen, medan oppositionen ansåg att nedskärningarna var ohållbara och äventyrade utbildningen. Propositionen var omstridd och delade tydligt regeringen och oppositionen.
- Äventyrar indexnedskärningarna i statsandelarna kommunernas basservice och undervisning?
- Skjuter man bara upp den kommunala ekonomins finansieringsproblem till åren 2025–2027?
- Hur snabbt och enligt vilka principer borde kommunernas statsandelssystem reformeras i sin helhet?
Gruppen anser att det är viktigt att balansera statsfinanserna utan skuldsättning och påminner om att regeringen satsar särskild tilläggsfinansiering på grundskolorna.
”Toki tästä indeksiarvosta olisi helppo olla samaa mieltä, että se pitäisi palauttaa tai ottaa pois ja rahat palauttaa kunnille, mutta tarkkaan pitää katsoa, mistä se raha sitten otetaan”
— Rami Lehtinen - SDPEmot
Gruppen motsätter sig nedskärningen av indexförhöjningen i statsandelarna, eftersom nedskärningarna slår direkt mot kommunernas lagstadgade bildnings- och utbildningstjänster samt försvagar den kommunala ekonomin.
”Kuntien valtionosuuslaskelmien tarkistuksen yhteydessä olisikin nyt kohtuullista, että hallitusohjelmaan kirjatusta valtionosuuksien indeksikorotuksen yhden prosenttiyksikön leikkauksesta luovuttaisiin.”
— Eemeli Peltonen - CenternEmot
Gruppen anser att kommunernas nuvarande finansieringssystem är bristfälligt och varnar för att de minskningar i statsandelarna som skjutits upp till kommande år försätter kommunerna i oskäliga svårigheter.
”Tämä rahoitusjärjestelmä on nyt rikki valtionosuuksien osalta, myös kunnallisverotuksen osalta, ja siihen pitää ilman muuta tehdä muutoksia.”
— Petri Honkonen - De GrönaEmot
Gruppen anser att det är ohållbart att skära ned statsandelarna med hundratals miljoner euro i ett läge där man borde stärka barns och ungas kompetensnivå.
”Hallituksen päätös leikata satoja miljoonia kuntien valtionosuuksista on siis hyvin kestämätön, jos kannetaan huolta Pisa-tuloksista”
— Inka Hopsu - VänsterförbundetEmot
Gruppen motsätter sig indexnedskärningen och betraktar minskningen av statsandelarna som en faktisk nedskärning i utbildningen som försvagar kommunernas förmåga att klara av sina grundläggande uppgifter.
”Nyt kuntien toimintakyvylle olisi välttämätöntä, että valtionosuuksista ei sentään leikata.”
— Laura Meriluoto
Sammandraget är AI-genererat utifrån 21 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 9.10.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 10.10.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 30.11.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 8.12.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 12.12.2023Toinen käsittely · Täysistunto
- 13.12.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kunnan peruspalvelujen valtionosuudesta annetun lain 21 ja 47 §:n muuttamisestaHylätty
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av 21 och 47 § i lagen om statsandel för kommunal basservice
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) 21 § 1 mom. och 47 §, av dem 21 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1183/2022, som följer:
21 §Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel
Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6—12 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 21,92 procent (statsandelsprocent ) och kommunernas självfinansieringsandel 78,08 procent.
47 §Rättelse av räknefel
Med avvikelse från vad som i 50 och 51 § i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om förutsättningarna för rättelse av fel kan finansministeriet självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut som avses i denna lag och i de uppgifter som ligger till grund för besluten. På rättelse av räknefel tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 8 kap. i förvaltningslagen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.