Komplettering av landskapens finansieringssystem

Statlig finansiering till landskapen för täckande av kostnaderna för de uppgifter för vilka de har organiseringsansvar beviljas med stöd av denna lag, till den del det inte föreskrivs något annat eller bestäms något annat i statsbudgeten. Närmare bestämmelser om landskapens uppgifter finns i 6 § i landskapslagen ( / ).

I denna lag avses med

4) främmandespråkig den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska,

5) landskapens övriga uppgifter uppgifter som avses i 6 § 1 mom. 3–26 punkten och 2 mom. i landskapslagen,

6) tillväxttjänster åtgärder som vidtas för att främja regionutvecklingen, en hållbar ekonomisk tillväxt, företagandet, tillgången på arbetskraft och en fungerande arbetsmarknad samt förutsättningarna för sysselsättning, arbetsmöjligheter, integreration och företagsverksamhet,

7) lantbruksföretag ett sådant lantbruksföretag enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (1231/1996) där en lantbruksföretagare som är berättigad till semester bedriver verksamhet på heltid.

Landskapen beviljas statlig finansiering utifrån landskapets invånarantal, åldersgruppsfaktorer som avser social- och hälsovården, faktorer som beskriver behovet av tjänster inom social- och hälsovården och faktorer som beskriver tillväxttjänster, antalet lantbruksföretag, befolkningstätheten, inslaget av främmandespråkiga, tvåspråkigheten och karaktären av skärgård samt åtgärder som främjar hälsa och välfärd, enligt vad som närmare föreskrivs nedan.

Varje landskap beviljas statlig finansiering till ett belopp som fås genom addering av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården enligt 9 § och de kalkylerade kostnaderna för landskapens övriga uppgifter enligt 17 §.

Närmare bestämmelser om de i 1 avsedda andelarnas viktningsvärden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Vid justeringen av de kalkylerade kostnader som avses i 3 kap. används som grund för den statliga finansieringen genomsnittet för de två senast statistikförda åren för landskapens faktiska driftskostnader för social- och hälsovården. Vid justeringen av de kalkylerade kostnader som avses i 4 kap. används som grund för den statliga finansieringen de faktiska kostnaderna för landskapens övriga uppgifter för det senast statistikförda året. De kund- och användaravgifter som landskapen tagit ut och de försäljningsinkomster som landskapen fått ska dras av årsvis från de kostnader som ska beaktas.

En ändring i omfattningen eller arten av de uppgifter för vilka landskapen har organiseringsansvaret beaktas vid justeringen av de kalkylerade kostnaderna vid den statliga finansieringen, om ändringen följer av en lag eller förordning som gäller uppgiften i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Den statliga finansieringen kan höjas eller sänkas utifrån ändringar i uppgifternas omfattning eller art. Ändringen i uppgifternas omfattning eller art kan grunda sig på statsbudgeten, till den del ingenting annat föranleds av lagstiftningen om landskapens uppgifter.

Nivån för den statliga finansieringen för finansåret bestäms årligen genom justering av grunderna för de kalkylerade kostnader som avses i 3 och 4 kap. med beaktande av de faktiska kostnader som avses i 5 § 1 mom., sådana ändringar i uppgifternas omfattning eller art som avses i 5 § 2 mom. samt det uppskattade sammanlagda beloppet av de kund- och användaravgifter som landskapen tar ut och de försäljningsinkomster som de får.

Vid justeringen av grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 3 kap. ska de faktiska driftskostnaderna beaktas till det belopp vid vilket den årliga ökningen av driftskostnaderna motsvarar högst procenttalet för den faktiska förändringen av det i 5 mom. avsedda landskapsindexet med ett tillägg på 0,5 procentenheter. Vid justeringen av grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 4 kap. ska de faktiska kostnaderna beaktas till det belopp vid vilket den årliga ökningen av kostnaderna motsvarar högst procenttalet för den faktiska förändringen av landskapsindexet multiplicerat med talet 0,4. Vid beräkningen av den årliga förändringen beaktas inte den andel av kostnaderna som motsvarar de justeringar som med stöd av 5 § 2 mom. gjorts under de år de kalkylerade kostnaderna har justerats.

Vid justeringen av grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 3 kap. beaktas de faktiska driftskostnaderna till den del de överskrider det belopp som avses i 2 mom., om det är nödvändigt för att trygga tillgången till basservice. De ändringar i uppgifternas omfattning eller art som avses i 5 § 2 mom. ska beaktas innan driftskostnaderna beaktas enligt detta moment. Vid bedömningen av om tillgången till basservice är tryggad eller inte beaktas den faktiska utvecklingen av tillgången till basservice och bedömningarna av problemen med tillgången samt landskapens möjligheter att genomföra ändringar i ekonomin och verksamheten.

Uppskattningen av behovet att beakta de faktiska driftskostnader som avses i 3 mom. ska göras när planen för de offentliga finanserna och budgetpropositionen bereds. Uppskattningen ska bygga på:

1) den utredning som avses i 30 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård ( / ),

2) andra tillgängliga utredningar och uppgifter om läget inom landskapens ekonomi eller servicesystem i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna och budgetpropositionen.

Vid justeringen av den statliga finansieringen beaktas i fråga om grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 3 kap. dessutom den uppskattade förändringen av kostnadsnivån. Förändringen bestäms utifrån landskapsindexet. Beträffande grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 4 kap. beaktas dock endast den förändring av kostnadsnivån som fås genom att man multiplicerar den uppskattade förändring av kostnadsnivån som bestäms enligt landskapsindexet med talet 0,4. När landskapsindexet räknas ut ska viktkoefficienten för det allmänna förtjänstnivåindexet vara 0,45, viktkoefficienten för konsumentprisindexet vara 0,40 och viktkoefficienten för förändringen i landskapsarbetsgivarens socialskyddsavgifter vara 0,15. Närmare bestämmelser om uträkningen av landskapsindexet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Det sammanlagda beloppet av de kund- och användaravgifter som landskapet tar ut och de försäljningsinkomster som landskapet får justeras finansårsvis med beaktande av de senaste tillgängliga uppgifterna om landskapets faktiska kund- och användaravgiftsinkomster och de förändringar i klientavgifterna som baserar sig på 2 § 2 mom. i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) samt om de försäljningsinkomster som landskapet får.

Om landskapets ekonomiska svårigheter är långvariga och hotar äventyra landskapets ekonomiska och till ordnandet av social- och hälsovårdstjänster eller skötseln av övriga uppgifter anknytande förutsättningar att klara av sina uppgifter, och lån eller statsborgen enligt 1 mom. inte kan anses vara ett tillräckligt eller ändamålsenligt medel att lösa landskapets ekonomiska svårigheter, kan landskapet av statsmedel beviljas statsunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001). För att statsunderstöd ska kunna beviljas krävs det dessutom att det kan anses nödvändigt för att trygga de social- och hälsovårdstjänster som landskapet ordnar eller andra tjänster som landskapet sköter.

Till den summa som fås enligt 1 mom. läggs de kalkylerade kostnader som bestäms utifrån de behovsfaktorer som beskriver användningen av hälso- och sjukvårdstjänster, äldreomsorgstjänster och socialvårdstjänster, inslaget av främmandespråkiga, den befolkningstäthet som påverkar ordnandet av social- och hälsovården, tvåspråkigheten och karaktären av skärgård samt främjandet av hälsa och välfärd i landskapet.

Landskapets befolkningstäthetskoefficient för social- och hälsovården beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med landskapets befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om befolkningsmängderna vid det årsskifte som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen.

Landskapets kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten för social- och hälsovården multipliceras med landskapets invånarantal och befolkningstäthetskoefficient för social- och hälsovården.

Närmare bestämmelser om grundpriset för befolkningstätheten för social- och hälsovården utfärdas genom förordning av statsrådet.

De kalkylerade kostnaderna för landskapens övriga uppgifter fås genom att man multiplicerar grundpriset per invånare för landskapets övriga uppgifter med landskapets invånarantal och till denna produkt lägger till de kalkylerade kostnader som bestäms på grundval av de faktorer som beskriver landskapets tillväxttjänster, lantbruksföretag och befolkningstätheten för landskapets övriga uppgifter.

Koefficienten för landskapets tillväxttjänster beräknas genom att antalet arbetslösa arbetssökande, arbetslöshetsgraden och antalet arbetsställen för företag i landskapet divideras med motsvarande uppgifter för hela landet och de erhållna kvoterna multipliceras med de viktningar som fastställts för delfaktorerna, varefter de adderas. Delfaktorerna viktas på följande sätt:

Arbetslösa arbetssökande 60 procent

Arbetslöshetsgrad 15 procent

Företagens arbetsställen 25 procent

Vid uträkningen av koefficienten används statistiska uppgifter om antalet arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik samt Statistikcentralens statistikuppgifter om företagens arbetsställen. I fråga om antalet arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden används uppgifterna för det kalenderår som föregått året före finansåret och i fråga om företagens arbetsställen de nyaste uppgifter som är tillgängliga vid tidpunkten för uträkningen.

De kalkylerade kostnader som bestäms utifrån de faktorer som beskriver tillväxttjänsterna beräknas genom att grundpriset för tillväxttjänsterna multipliceras med antalet invånare i hela landet och koefficienten för landskapets tillväxttjänster.

Närmare bestämmelser om grundpriset för tillväxttjänster utfärdas genom förordning av statsrådet.

Koefficienten för landskapets lantbruksföretag beräknas genom att antalet lantbruksföretag i landskapet divideras med motsvarande antal i hela landet. Vid uträkningen används landskapets uppgifter om antalet lantbruksföretag i landskapet för det kalenderår som föregått året före finansåret.

De kalkylerade kostnader som bestäms utifrån lantbruksföretagen i landskapet beräknas genom att grundpriset för lantbruksföretagen multipliceras med antalet invånare i hela landet och koefficienten för landskapets lantbruksföretag.

Närmare bestämmelser om grundpriset för lantbruksföretag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Landskapets befolkningstäthetskoefficient för landskapets övriga uppgifter beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med landskapets befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om befolkningsmängderna vid det årsskifte som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen.

Landskapets kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten för landskapets övriga uppgifter multipliceras med landskapets invånarantal och befolkningstäthetskoefficienten för landskapets övriga uppgifter.

Närmare bestämmelser om grundpriset för befolkningstätheten för landskapets övriga uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Finansministeriet bereder i samarbete med de ministerier som ansvarar för landskapens lagstadgade uppgifter de verkningar som förändringar i landskapens lagstadgade uppgifter har på grunderna för den statliga finansieringen med avseende på beredningen av statsbudgeten.

De uppgiftsspecifika viktningar som avses i 9 § 3 mom. och viktningsvärdena för de indikatorer som avses i 12 § 1 mom. samt de viktningar som anges i 18 § 1 mom. ska justeras med högst fyra års mellanrum.

(Paragraftexten är oförändrad)

Om det efter den i 26 § angivna tiden för framställande av begäran om omprövning framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och landskapet på grund av detta inte har fått sådan statlig finansiering som det enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till landskapet. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då den statliga finanseringen borde ha betalats.

(Paragraftexten är oförändrad)

(Paragraftexten är oförändrad)

(Paragraftexten är oförändrad)

(Paragraftexten är oförändrad)

(Paragraftexten är oförändrad)

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 19 § 1 mom. ska Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts uppgifter om antalet lantbruksföretag i landskapet användas när koefficienten för lantbruksföretag fastställs vid uträkningen av finansieringen för 2019 och 2020.

Den nationella nivån för den statliga finansieringen för 2019 motsvarar på det sätt som föreskrivs i 3 § 1 mom. och 29 § 2 mom. de sammanlagda kostnaderna för ordnandet av landskapens lagstadgade uppgifter. Den statliga finansieringen till varje enskilt landskap motsvarar det sammanlagda beloppet av kostnaderna för de lagstadgade uppgifterna för kommunerna i landskapet och den till landskapet kalkylmässigt fördelade finansiering som anvisats för uppgifter som överförs från staten till landskapen. Viktningarna av de i 3 § avsedda andelarna i den statliga finansieringen för 2019 är följande:

Invånarbaserad andel 10,842 procent

Behovsfaktorer: åldersgrupper 35,932 procent

Behovsfaktorer: social- och hälsovård 46,114 procent

Faktorer som beskriver tillväxttjänster 2,952 procent

Befolkningstäthet 1,528 procent

Inslag av främmandespråkiga 1,325 procent

Lantbruksföretag 0,916 procent

Tvåspråkighet 0,284 procent

Karaktär av skärgård 0,107 procent

Kostnaderna för de lagstadgade uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna till landskapen beaktas utgående från genomsnittet för kostnaderna för motsvarande uppgifter under 2017 och 2018. Genomsnittet för kostnaderna beräknas på basis av Statistikcentralens senast tillgängliga statistikuppgifter och, till den del det ännu inte finns fastställda statistikuppgifter, utifrån de kommunala budgetuppgifter som Statistikcentralen samlat in. Dessutom ska kostnaderna för de lagstadgade uppgifter som skötts av den kommunala jordbruksstödsförvaltningen och landskapsförbunden och som överförs från kommunerna till landskapen beaktas utgående från genomsnittet för kommunernas kostnader för motsvarande uppgifter under 2017 och 2018 baserat på Landsbygdsverkets särskilda enkät om landsbygdsförvaltningen och finansministeriets enkät till landskapsförbunden. Kostnaderna för 2019 uppskattas utifrån uppgifter om kostnaderna för de lagstadgade uppgifter som överförs från kommunerna till landskapen. I uppskattningen beaktas de justeringar som avses i 5 § och den beräknade förändringen i prisindexet för basservice enligt 57 § 2 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Finanseringen av uppgifter som överförs från staten till landskapen beaktas på det sätt som anges i statsbudgeten för 2019.

I fråga om kostnaderna för 2019 för de lagstadgade uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna ska de kalkyler som avses i 2 mom. justeras utifrån genomsnittet för Statistikcentralens kommunvisa slutliga kostnadsuppgifter för 2017 och 2018. Om dessa uppgifter för 2018 ännu inte är tillgängliga när kalkylerna justeras, används för året i fråga de kommunala budgetuppgifter som Statistikcentralen samlat in. I sådana fall ska de kalkyler som avses i 2 mom. ytterligare justeras år 2020 utifrån genomsnittet för Statistikcentralens kommunvisa slutliga kostnadsuppgifter för 2017 och 2018. De kalkyler som grundar sig på dessa slutliga uppgifter ska från och med det finansår som följer på granskningsåret ligga till grund för justeringen av den statliga finansieringen till landskapen.

Finansieringen av andra lagstadgade uppgifter inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet än sådana som överförs från kommunerna justeras 2019 på det sätt som anges i 6 § 5 mom.

Närmare bestämmelser om förfarandet för den kalkylmässiga fördelningen av landskapens finansiering enligt 1 mom. och om insamlingen enligt 2 mom. av uppgifter som gäller kalkylerna samt om justering av kalkylerna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Under 2020–2023 kan landskapens finansiering på ansökan höjas efter prövning enligt 7 § också i sådana fall då landskapet på grund av sådana landskapsekonomiska svårigheter som beror på en förändringar i finansieringssystemet är i behov av tilläggsfinansiering.

Med avvikelse från 6 § 2 mom. ska, när grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 3 kap. justeras, de faktiska kostnaderna för 2020 och 2021 beaktas upp till det belopp vid vilket den årliga ökningen av landskapens driftskostnader enligt 5 § 1 mom. motsvarar högst procenttalet för den faktiska förändringen i landskapsindexet med ett tillägg av en procentenhet.

När statsunderstöd inte behöver återkrävas

Vad som i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992), i sådana bestämmelser om statsunderstöd för projekt som gäller inomhusluften och fuktskador i byggnader inom social- och hälsovården som utfärdats med stöd av statsunderstödslagen (688/2001), i lagen om brandskyddsfonden (306/2003) eller i lagen om oljeskyddsfonden (1406/2004) föreskrivs om återkrav av understöd ska inte tillämpas, om äganderätten till eller besittningen av en byggnad inom social- och hälsovården eller räddningsväsendet som ägs av en kommun eller samkommun överlåts, användningsändamålet ändras eller byggnaden eller en del av den tas ur bruk den 1 mars 2018 eller därefter.

Ägaren till en byggnad som avses i 1 mom. ska vid behov kunna visa att ägande- eller besittningsrätten har överlåtits, användningsändamålet ändrats eller lokalen tagits ur bruk med samtycke av det landskap som ansvarar för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet.

Upphandlande enheter som avses i denna lag är

1) statens, kommunernas, samkommunernas och de i landskapslagen ( / ) avsedda landskapens myndigheter,

Denna lag träder i kraft den 20 .