HE 58/2025 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 28.5.2025

Andra tilläggsbudgeten för 2025

Regeringens proposition till riksdagen om en andra tilläggsbudget för 2025

Den andra tilläggsbudgeten för 2025, det vill säga ändringar i statens budget för det innevarande året. Omröstningarna gäller huvudsakligen enskilda anslagsposter och oppositionens reservationsförslag.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
28.5.2025
Senaste händelse
19.6.2025
Omröstningar
5
Anföranden
53
Författning
358/2025

Så röstade riksdagen

Om budgeten röstas inte på en gång. Riksdagen röstade 5 gånger om enskilda anslag och oppositionens alternativ, och budgeten godkändes utifrån dessa omröstningar.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

53 anföranden · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

Debatten handlade om statens allt snabbare skuldsättning, sjunkande skatteinkomstprognoser och huruvida regeringens ekonomiska politik och sysselsättningspolitik har lyckats. Även om propositionens satsningar på försvar och säkerhet fick brett stöd över partigränserna, rådde det skarpa motsättningar mellan oppositionen och regeringen om den övergripande ekonomiska linjen. Propositionen väckte stor debatt.

  • Beror statens allt snabbare skuldsättning på yttre konjunkturer eller på regeringens ekonomiska politik?
  • Är skattelättnader för höginkomsttagare och företag motiverade i ett svårt ekonomiskt läge?
  • Har regeringens sysselsättnings- och anpassningsåtgärder stärkt eller försvagat de offentliga finanserna?
  • Samlingspartiet stödde propositionen och ansåg det viktigt att medel riktas till säkerhet, stödet till Ukraina samt investeringar i näringslivet och trafiken. Gruppen betonade att regeringen har förbundit sig till målen för anpassningen av de offentliga finanserna.

    ”Toimimme Suomen puolesta ja parhaaksi, ja siksi kannatan hallituksen esitystä.”
    — Juha Hänninen
  • Sannfinländarna ansåg att tilläggsbudgeten är en nödvändig och ansvarsfull helhet som svarar mot det förändrade världsläget genom att stärka försvaret, gränssäkerheten och beredskapen. Den ökade upplåningen ansågs bero på det svåra internationella konjunkturläget och sjunkande skatteinkomster, inte på regeringens agerande.

    ”Kokonaisturvallisuuden varjeleminen on hallituksen keskeinen tehtävä. Meidän täytyy pitää huolta niin sisäisestä kuin ulkoisesta turvallisuudesta.”
    — Riikka Purra
  • SDPEmot

    SDP kritiserade tilläggsbudgeten för att statens upplåning ökar och skatteintäkterna rasar till följd av en misslyckad ekonomisk politik och sysselsättningspolitik. Även om försvarssatsningarna fick stöd motsatte sig gruppen nedskärningar och samtidiga planerade skattelättnader för höginkomsttagare och storföretag.

    ”Se on totta, miljardi otetaan lisää velkaa. Ja se tietenkin selittyy sillä, että hallituksen talous- ja työllisyyspolitiikka, tämä saksipolitiikka, vain ei ole toiminut eikä toimi.”
    — Pia Viitanen
  • Centern uttryckte djup oro över statens rekordstora skuldsättning och att skattebasen sviktar. Enligt gruppen har regeringens åtgärder inte medfört den utlovade ekonomiska tillväxten, och skattelättnader som finansieras med skuld ansågs vara ohållbara, även om enskilda utgiftsobjekt fick beröm.

    ”Mutta olen sen sijaan suuresti huolissani siitä, mikä tämä yleinen kuva meillä talouden tasapainon suhteen tämänkin lisätalousarvioesityksen jälkeen on.”
    — Markus Lohi
  • De Gröna kritiserade den växande skuldbördan och ansåg att de skattelösningar som regeringen stakade ut vid halvtidsöversynen, såsom sänkt samfundsskatt, är dyra och svagt motiverade. Gruppen krävde mer kostnadseffektiva åtgärder och satsningar på klimat- och naturmålen.

    ”Sen hintalappu on valtava ja tutkimusnäyttö sen tueksi hataraa.”
    — Atte Harjanne
  • Vänsterförbundet ansåg att regeringens ekonomiska politik och sysselsättningspolitik har misslyckats totalt, eftersom nedskärningarna har fördjupat recessionen och ökat arbetslösheten och fattigdomen. Partiet motsatte sig ökad upplåning för skattelättnader för välbärgade och krävde en mer aktiv sysselsättningspolitik.

    ”Lisätalousarvio kertoo ennen kaikkea Suomen talouden huonosta tilanteesta.”
    — Hanna Sarkkinen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 53 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 28.5.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 3.6.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 17.6.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
  4. 19.6.2025Ainoa käsittely · Täysistunto
  5. 19.6.2025Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • Vuoden 2025 II lisätalousarvioHyväksytty muutettuna · 358/2025

Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.