HE 68/2023 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 12.10.2023

Digitala kompetensmärken och studiecentralernas finansiering

Lagar om ändring av lagen om fritt bildningsarbete, 2 och 9 d § i lagen om nationella studie- och examensregister och 8 och 8 a § i partilagen

Färdigheter som lärts inom det fria bildningsarbetet ska i fortsättningen kunna påvisas med officiella digitala kompetensmärken som sparas i ett nationellt studieregister. Samtidigt förtydligas det utbildningsstöd som studiecentraler betalar till organisationer samt tillsynen över partifinansieringen.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
12.10.2023
Senaste händelse
15.12.2023
Omröstningar
0
Anföranden
12
Stadfäst
21.12.2023
Författning
1212/2023

Vad som föreslås

Det stiftas bestämmelser om nationella kompetensmärken inom det fria bildningsarbetet, vars innehåll beslutas av Utbildningsstyrelsen och vars prestationsuppgifter med den studerandes samtycke kan föras in i informationsresursen Koski. Dessutom skrivs regler in i lagen om studiecentralers stöd för utbildning och studiecirklar till organisationer, och partilagen preciseras så att statsandelen inte betraktas som sådant stöd som avses i partilagen.

Vad det betyder

Ändringen hjälper särskilt lågutbildade och vuxna som stärker sina grundläggande arbetslivsfärdigheter att synliggöra sitt kunnande vid jobbsökning eller fortsatta studier via tjänsten Min Studieinfo. Studiecentraler och de hundratals organisationer och studiecirklar som får stöd av dem får mer detaljerade bokförings- och rapporteringsskyldigheter, vilket underlättar Statens revisionsverks tillsyn över partifinansieringen och förtydligar beräkningen av statsandelar. Lagarna träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2024.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

12 anföranden · 1 debatt

Debattens huvudpunkter

I debatten understödde samtliga riksdagsgrupper införandet av digitala kompetensmärken inom det fria bildningsarbetet för att synliggöra vuxnas grundläggande färdigheter och kunnande. Oppositionen kritiserade dock regeringen kraftigt för de samtidiga nedskärningarna i finansieringen av det fria bildningsarbetet och slopandet av vuxenutbildningsstödet. Kring lagförslagets mål och innehåll rådde bred enighet.

  • Hur aktörerna inom det fria bildningsarbetet klarar av att införa kompetensmärkena och täcka systemkostnaderna mitt under pågående nedskärningar i finansieringen?
  • Lämpar sig centraliserade kriterier för kompetensmärken för sommaruniversitetens och andra aktörers flexibla utbildningsutbud?
  • SFPFör

    SFP ansåg att propositionen är ett nödvändigt sätt att officiellt synliggöra de grundläggande färdigheter som vuxna behöver i arbetslivet och det kunnande som förvärvats på annat håll.

    ”Esitys parantaisi ja helpottaisi työssä ja muualla hankitun osaamisen tunnistamista ja tunnustamista.”
    — Anna-Maja Henriksson
  • SDPFör med reservationer

    SDP stödde införandet av kompetensmärken för att främja det kontinuerliga lärandet, men ansåg att propositionen står i strid med regeringens nedskärningar i finansieringen av det fria bildningsarbetet.

    ”Osaamismerkeillä voidaan tunnistaa pieniä osaamiskokonaisuuksia ja muualla hankittua osaamista sekä tehdä osaamista näkyväksi ja hyödynnettäväksi esimerkiksi työnhaun yhteydessä.”
    — Eemeli Peltonen
  • CenternFör med reservationer

    Centern såg det som ett gott mål att synliggöra kunnande, men uttryckte oro över systemutvecklingens kostnader och hur väl kompetensmärkena passar ihop med sommaruniversitetens arbetssätt.

    ”Kesäyliopistojen näkökulmasta osaamismerkit tuovat rinnakkaisen, vaikkakin samansuuntaisen järjestelmän jo nykyisin käytössä olevan osaamisperusteisuuden rinnalle.”
    — Vesa Kallio
  • De GrönaFör med reservationer

    De Gröna såg reformen som ett välkommet steg mot att erkänna icke-formellt kunnande, men påpekade att det nya systemets administrativa krav blir tunga för läroanstalter som drabbas av nedskärningar.

    ”Näen kyllä, että tämmöinen osaamismerkkien käyttöönotto nyt vapaan sivistystyön osalta edistää tätä tavoitetta, ja osaamismerkkien käyttöä voi ja tulee laajentaa myös jatkossa.”
    — Inka Hopsu

Sammandraget är AI-genererat utifrån 12 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 12.10.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
  2. 24.10.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 23.11.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
  4. 28.11.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 1.12.2023Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 14.12.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag3

  • 1Laki vapaasta sivistystyöstä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1212/2023 · 21.12.2023
  • 2Laki valtakunnallisista opinto- ja tutkintorekistereistä annetun lain 2 ja 9 d §:n muuttamisestaHyväksytty · 1213/2023 · 21.12.2023
  • 3Laki puoluelain 8 ja 8 a §:n muuttamisestaHyväksytty · 1214/2023 · 21.12.2023

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) 4 § 1 mom., rubriken för 3 kap., 21 § 2 mom. och den finska språkdräkten i 24 § 1 mom., sådana de lyder, 4 § 1 mom. i lag 1103/2010, rubriken för 3 kap. i lag 579/2015, 21 § 2 mom. i lag 1190/2015 och den finska språkdräkten i 24 § 1 mom. i lag 684/2023, samt fogas till 3 §, sådan den lyder i lagarna 1765/2009 och 535/2017, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., till lagen en ny 6 c §, till 13 §, sådan den lyder i lagarna 579/2015 och 720/2022, ett nytt 5 mom. och till lagen en ny 13 b § som följer:

3 §Övriga uppgifter samt samarbete

Om en huvudman för en läroanstalt för fritt bildningsarbete på annat sätt än genom en separat bokföringsskyldig enhet bedriver även annan verksamhet än sådan som anknyter till att driva läroanstalten, ska läroanstaltens huvudman kunna avskilja denna verksamhet från verksamheten som anknyter till att driva läroanstalten.

4 §Tillstånd att driva läroanstalt

Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i denna lag. Bestämmelser om ansökan om tillstånd att driva läroanstalt utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 kap. – Utbildning och kompetensmärken

6 c §Kompetensmärken inom fritt bildningsarbete

En person som vill utnyttja sin kompetens kan avlägga ett kompetensmärke genom vilket personens på olika sätt förvärvade kunnande kan identifieras och beskrivas.

Utbildningsstyrelsen bestämmer kompetensmärkenas innehåll och de mål för kunnandet som ska uppfyllas för erhållande av ett kompetensmärke.

Kunnandet hos dem som avlägger kompetensmärken bedöms vid läroanstalter inom fritt bildningsarbete. Kunnandet bedöms antingen med vitsordet godkänd eller med vitsordet underkänd. På sökande av ändring i bedömningen av kunnandet tillämpas bestämmelserna i 25 k §.

Uppgifter om avlagda kompetensmärken kan föras in i den informationsresurs som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister.

13 §Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

En studiecentral kan i sina driftskostnader inkludera en organisations eller självständig studiecirkels andel av kostnaderna för studier som studiecentralen ordnar i samarbete endast om studiecentralen har betalat utbildnings- eller studiecirkelstöd enligt 13 b § för ordnandet av studierna. Studiecentralen ska försäkra sig om att organisationens eller studiecirkelns kostnader inte omfattar sådana kostnader som avses i 1 mom. 1—7. Som driftskostnader för organisationen eller studiecirkeln betraktas inte heller andra kostnader för studier som ordnas i samarbete med studiecentralen än sådana som direkt hänför sig till organisationens eller studiecirkelns interna förvaltning. Om studiecentralen inte kan försäkra sig om huruvida organisationens kostnader omfattar sådana kostnader som inte ska beaktas, får endast beloppet av det stöd som organisationen eller studiecirkeln beviljats i enlighet med 13 b § beaktas vid beräkningen av driftskostnaderna. Det som föreskrivs i 4 mom. tillämpas inte på de avskrivningar som organisationen eller studiecirkeln gjort enligt bokföringen.

13 b §Utbildnings- och studiecirkelstöd

För ordnande av studier i samarbete enligt 2 § 6 mom. kan studiecentralerna avtala med organisationer eller självständiga studiecirklar om att betala organisationerna eller studiecirklarna utbildnings- och studiecirkelstöd. Stödet betalas från den statsandel som studiecentralerna fått enligt detta kapitel. De studier som får stöd ska ingå i studiecentralens verksamhetsplan för ordnande av utbildningen.

Närmare bestämmelser om förfarandena i anslutning till utbetalning och bokföring av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

21 §Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning

Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Om statsandel i enlighet med 13 b § har betalats till en organisation eller en självständig studiecirkel i form av utbildnings- eller studiecirkelstöd för ordnande av studier i samarbete med en studiecentral, har statsbidragsmyndigheten rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten i fråga om den gemensamma studieverksamheten hos den organisation eller studiecirkel som ordnar studieverksamheten. Undervisnings- och kulturministeriet kan ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av 2 och 9 d § i lagen om nationella studie- och examensregister

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) det inledande stycket i 2 § 1 mom. samt rubriken för 9 d § och 9 d § 2 mom., sådana de lyder, det inledande stycket i 2 § 1 mom. i lag 944/20222 och rubriken för 9 d § och 9 d § 2 mom. i lag 478/2021, samt fogas till 9 d §, sådan den lyder i lag 478/2021, ett nytt 2 mom., varvid det ändrade 2 mom. blir 3 mom., som följer:

2 §Tillämpningsområde

Denna lag ska tillämpas på utbildning, examina och kompetensmärken om vilka det föreskrivs i

9 d §Uppgifter om utbildning inom fritt bildningsarbete och om kompetensmärken

En huvudman för en läroanstalt som har beslutat erbjuda möjligheten att avlägga kompetensmärken ska dessutom i fråga om kompetensmärken enligt 6 c § i lagen om fritt bildningsarbete föra in följande uppgifter om avläggande i informationsresursen, om den som avlägger ett kompetensmärke samtycker till att uppgifterna förs in:

1) kompetensmärkets namn,

2) datum då kompetensmärket avlagts,

3) bedömningen av kunnandet.

Det i 1 och 2 mom. avsedda samtycket av den studerande eller den som avlägger ett kompetensmärke ges när utbildningen inleds eller när ansökan om ett kompetensmärke görs, så att samtycket meddelas till den huvudman för läroanstalten som för in uppgifterna. Läroanstaltens huvudman ska innan samtycket ges informera den studerande eller den som avlägger ett kompetensmärke om hur de uppgifter som införts i informationsresursen får behandlas, lämnas ut och bevaras. Av samtycket ska framgå att det getts frivilligt och uttryckligen. För införande av uppgifter om ett minderårigt barn krävs därtill samtycke av vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare. Läroanstaltens huvudman ska bevara samtycket permanent, och om det senare återtas, göra en anteckning om saken i anslutning till samtycket. Samtycket kan när som helst återtas genom ett meddelande om saken till Utbildningsstyrelsen, som ska underrätta läroanstaltens huvudman om att samtycket har återtagits.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

3.Lag om ändring av 8 och 8 a § i partilagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i partilagen (10/1969) 8 § 2 mom. 6 punkten och 8 a § 2 mom. 6 punkten, sådana de lyder i lag 650/2021, som följer:

8 §Bidrag till partier och partiföreningar

Som bidrag till partiet eller partiföreningen räknas prestationer i pengar, varor och tjänster och andra motsvarande prestationer. Som bidrag betraktas dock inte

6) statsunderstöd enligt 9 § eller sådant annat motsvarande understöd eller sådan annan motsvarande statsandel som baserar sig på lag, statsbudgeten eller ett välfärdsområdes eller en kommuns budget.

8 a §Bidrag till partinära sammanslutningar

Som bidrag till en partinära sammanslutning räknas prestationer i pengar, varor och tjänster och andra motsvarande prestationer. Som bidrag betraktas dock inte

6) sådant till den partinära sammanslutningen riktat understöd eller sådan till den partinära sammanslutningen riktad statsandel som baserar sig på lag, statsbudgeten eller ett välfärdsområdes eller en kommuns budget.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om fritt bildningsarbete, lagen om nationella studie- och examensregister och partilagen ändras. Det föreslås att lagen om fritt bildningsarbete ändras så att den innehåller bestämmelser om kompetensmärken med vilka en person kan visa sitt kunnande. Utbildningsstyrelsen bestämmer kompetensmärkenas innehåll och målen för kunnandet. För tydlighetens skull tas det i lagen dessutom in en uttrycklig bestämmelse om det utbildnings- och studiecirkelstöd som studiecentraler betalar till organisationer eller självständiga studiecirklar och hur organisationernas eller de självständiga studiecirklarnas kostnader beaktas i beräkningen av priset per enhet för studiecentralernas statsandel. I lagen om nationella studie- och examensregister föreskrivs det om en möjlighet för huvudmän för läroanstalter inom fritt bildningsarbete att i den nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning föra in uppgifter om kompetensmärken inom fritt bildningsarbete. Ett villkor är att den som avlägger ett kompetensmärke samtycker till att uppgifterna förs in. Det föreslås att partilagen preciseras så att statsandelar inte betraktas som bidrag som avses i partilagen. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2024. Bestämmelserna om avgifter som tas ut av studerande inom fritt bildningsarbete avses dock träda i kraft den 1 januari 2025.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.