Justering av åldersgränser för eftervård
Lagar om ändring av barnskyddslagen och ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av barnskyddslagen
Den sista utbetalningsdagen för barnskyddets medel för eget boende höjs till 25 års ålder och definitionen av en ung person utvidgas till att gälla 18–24-åringar. Samtidigt preciseras det att den utvidgade eftervården gäller de barn och unga som omfattas av stödet i början av 2020.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 31.10.2019
- Senaste händelse
- 19.12.2019
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 20
- Stadfäst
- 30.12.2019
- Författning
- 1489/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I barnskyddslagen avses med ung person i fortsättningen personer i åldern 18–24 år, och den yttersta åldern för överlämnande av medel för eget boende höjs från 21 år till 25 år för att motsvara den tidigare beslutade höjningen av eftervårdsåldern. Dessutom preciseras det att förlängningen av rätten till eftervård inte tillämpas retroaktivt, och laghänvisningarna uppdateras enligt den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden, vilket innebär att besvär hos högsta förvaltningsdomstolen kräver besvärstillstånd.
Vad det betyder
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2020. Förlängningen av rätten till eftervård till 25 års ålder gäller årligen cirka 1 500 placerade unga som blir myndiga, men rätten återställs inte retroaktivt för uppskattningsvis cirka 6 000 unga vilkas eftervård har upphört före lagens ikraftträdande. För kommunerna bedöms de extra åren orsaka årliga merkostnader på högst cirka 12 miljoner euro, vilket beaktas i statsandelarna. I och med regleringen om besvärstillstånd bedöms domstolsprocesserna gå snabbare.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
20 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades lagändringarna som gäller höjningen av åldersgränsen för barnskyddets eftervård och medlen för eget boende. Propositionen fick brett stöd över regerings- och oppositionsgränserna som ett sätt att stödja unga som blir självständiga och förebygga utslagning. Oenighet väckte främst frågan om de begränsade resurserna, i stället för att förlänga eftervården, borde koncentreras till arbete som förebygger omhändertaganden.
- Borde resurserna riktas till att förlänga eftervården till 25 års ålder eller till tidiga förebyggande åtgärder före omhändertaganden?
- Hur tryggas servicen för de unga vars rätt till eftervård hann upphöra före den nya lagens ikraftträdande?
- SDPFör
SDP understödde propositionen, eftersom en förlängning av eftervården ger unga tillräckligt stöd för att inleda ett självständigt liv och förebygger utslagning.
”On oikein, että eduskunta on jo aiemmin hyväksynyt jälkihuollon ikärajan nostamisen 21 ikävuodesta 25 ikävuoteen vuoden 2020 alusta.”
— Heidi Viljanen - CenternFör
Centern stödde propositionen och ansåg det vara viktigt att samhället erbjuder tillräckligt långvarigt stöd till unga i en sårbar ställning.
”Tämä viime kaudella tehty päätös lastensuojelun jälkihuollon ikärajan nostamisesta 25 ikävuoteen on erittäin tärkeä ja kannatettava ja tukee meidän nuortemme hyvinvointia.”
— Pekka Aittakumpu - De GrönaFör
De Gröna ansåg att reformen är ett betydande sätt att förebygga utslagning bland placerade unga och stödja deras trygga övergång till vuxenlivet.
”Ikärajaa nostamalla matalan kynnyksen palvelut halutaan turvata huostassa olleille nuorille, ja näin syrjäytymistä voidaan ehkäistä entistä paremmin.”
— Mirka Soinikoski Samlingspartiet understödde lagändringen som en nyttig investering i att förebygga utslagning, men påminde om att man även måste sörja för servicen för de unga som lämnas utanför tillämpningsområdet.
”Huostaanoton kokeneille nuorille tarjottava jälkihuolto on hyvin arvokas palvelu, jossa yhteiskunnan varat ovat todellisessa hyötykäytössä.”
— Ruut Sjöblom - SannfinländarnaEmot
Sannfinländarna ansåg att resurserna och uppmärksamheten, i stället för att förlänga eftervården, borde riktas till att hjälpa barnfamiljer i ett tidigt skede och förebygga omhändertaganden.
”Jälkihuoltoajan jatkamiseen 25-vuotiaaksi asti käytettävät rahat tulisivat parempaan käyttöön työssä ennen huostaanottoa.”
— Lulu Ranne
Sammandraget är AI-genererat utifrån 20 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 71/2019 vp sisältyvien 1. ja 2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyt, hallituksen esitykseen HE 71/2019 vp sisältyvät 1. ja 2. lakiehdotuksen. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Eduskunta hyväksyi mietintöön sisältyvän lausumaehdotuksen. Asian käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 31.10.2019Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
- 6.11.2019Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 11.12.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 12.12.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 16.12.2019Toinen käsittely · Täysistunto
- 18.12.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki lastensuojelulain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1489/2019 · 30.12.2019
- 2Laki lastensuojelulain muuttamisesta annetun lain voimaantulosäännöksen muuttamisestaHyväksytty · 1490/2019 · 30.12.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av barnskyddslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i barnskyddslagen (417/2007) 6, 77, 82, 84, 89, 90 och 92 §, av dem 89 § sådan den lyder i lagarna 88/2010 och 1302/2014, 90 § sådan den lyder i lag 1302/2014 samt 92 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 88/2010, som följer:
6 §Barn och ung person
Som barn anses i denna lag den som inte fyllt 18 år och som ung person den som är 18–24 år.
77 §Medel för eget hushåll
Om ett barn eller en ung person har placerats i vård utom hemmet i enlighet med bestämmelserna om placering som stödåtgärd inom öppenvården, vård utom hemmet enligt 40 § eller eftervård, ska varje kalendermånad medel reserveras i syfte att hjälpa barnet eller den unga personen att klara sig på egen hand till ett belopp som motsvarar minst 40 procent av barnets eller den unga personens inkomster, ersättningar eller tillgodohavanden enligt 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Barnbidrag beaktas dock inte då beloppet räknas ut.
Om barnet eller den unga personen inte får sådana egna inkomster eller ersättningar eller har sådana egna tillgodohavanden som avses i 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården eller om de är otillräckliga, ska det organ som ansvarar för socialvården när placeringen avslutas stödja den unga personen som håller på att bli självständig med de medel för eget hushåll som behövs för boende, utbildning och utgifter i anslutning till självständighetsprocessen i övrigt.
Det organ som ansvarar för socialvården har rätt att besluta om tidpunkten för utbetalning av medel för eget hushåll. Medel för eget hushåll ska i regel ges ett barn eller en ung person som håller på att bli självständig när eftervården avslutas eller av särskilda skäl i anslutning till stödjande och tryggande av barnets eller den unga personens självständighetsprocess senast när han eller hon fyller 25 år.
Det organ som ansvarar för socialvården ska lämna en utredning om inflödet och utbetalningen av medel för eget hushåll sedan placeringen avslutats och på begäran av vårdnadshavaren, intressebevakaren eller ett 15-årigt barn även under den tid placeringen varar.
82 §Allmänna bestämmelser om handläggning av ärenden
I fråga om handläggning av sådana ärenden som avses i denna lag vid förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen gäller det som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs i denna lag.
84 §Förberedande muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen
När ett ärende som gäller omhändertagande inletts kan förvaltningsdomstolen utöver den skriftliga beredningen av ärendet ordna muntlig förberedelse enligt 47 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden för att klarlägga parternas yrkanden och grunderna för dem. Syftet med förberedelsen är i synnerhet att klarlägga vad parterna och den myndighet som gjort ansökan eller fattat beslutet är oeniga om och vilka bevis som kan läggas fram till stöd för yrkandena. Vid förberedelsen kan det inte tas emot muntlig bevisning eller höras sakkunniga.
Handläggningen av ärendet fortsätter efter en muntlig förberedelse som skriftlig behandling eller så kan en muntlig förhandling i ärendet ordnas enligt vad som föreskrivs i 57 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
89 §Rätt att söka ändring
Barnets förälder och vårdnadshavare samt den som svarar eller omedelbart före beredningen av ärendet har svarat för barnets vård och fostran får var för sig söka ändring i ett ärende som gäller
1) en sådan brådskande placering som avses i 38 § 1 mom.,
2) sådan förlängning av en brådskande placering som avses i 38 a §,
3) sådant omhändertagande samt därtill ansluten vård utom hemmet som avses i 43 § 1 mom.,
4) sådan ändring av platsen för vård utom hemmet som enligt 43 § 3 mom. görs under den tid omhändertagandet eller den brådskande placeringen varar, och
5) sådant avslutande av omhändertagande som avses i 47 §.
I ett ärende som gäller sådan placering som stödåtgärd inom öppenvården som avses i 37 § får ändring sökas av barnets vårdnadshavare samt av den förälder vars boende med barnet beslutet gäller.
I ett ärende som gäller sådan begränsning av kontakter som avses i 63 § får ändring sökas av barnets vårdnadshavare samt av den vars kontakter till barnet har begränsats genom beslutet.
I ett ärende som gäller sådana begränsande åtgärder som avses i 65 §, 67 § 4 mom., 69, 70 och 72 § får ändring sökas av barnets vårdnadshavare.
Utöver vad som föreskrivs i 1–4 mom. i denna paragraf får ett barn som fyllt 12 år särskilt söka ändring i barnskyddsärenden som gäller barnet självt.
I övrigt gäller i fråga om rätten att söka ändring och föra talan det som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
90 §Sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen
I ett beslut av en tjänsteinnehavare som är underställd det organ som ansvarar för socialvården får ändring sökas genom besvär direkt hos förvaltningsdomstolen på det sätt, som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden, när ärendet gäller
1) en sådan brådskande placering som avses i 38 § 1 mom.,
2) sådan förlängning av en brådskande placering som avses i 38 a §,
3) sådant omhändertagande samt därtill ansluten vård utom hemmet som avses i 43 § 1 mom.,
4) sådan ändring av platsen för vård utom hemmet som enligt 43 § 3 mom. görs under den tid omhändertagandet eller den brådskande placeringen varar,
5) sådant avslutande av omhändertagande som avses i 47 §,
6) sådan begränsning av kontakter som avses i 63 §,
7) sådant omhändertagande av ämnen och föremål som avses i 65 §,
8) sådant undanhållande av en försändelse som avses i 67 § 4 mom.,
9) sådan begränsning av rörelsefriheten som avses i 69 §,
10) sådan isolering som avses i 70 §, samt
11) sådan särskild omsorg som avses i 72 §.
I beslut som någon annan än en tjänsteinnehavare som är underställd det organ som ansvarar för socialvården har fattat i ärenden som gäller begränsningar och begränsande åtgärder får ändring sökas på det sätt som anges i 1 mom. Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Om inte något annat föreskrivs i denna lag tillämpas på ändringssökande i övrigt vad som föreskrivs i socialvårdslagen och lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
92 §Sökande av ändring hos högsta förvaltningsdomstolen
I sådana beslut av förvaltningsdomstolen som gäller omhändertagande av barn och vård utom hemmet enligt 43 §, avslutande av omhändertagande enligt 47 §, begränsning av kontakter enligt 63 §, tillstånd till undersökning av barn enligt 28 §, tryggande av försörjning och boende enligt 35 §, eftervård enligt 75 och 76 §, förbud enligt 81 § 5 mom. eller fördelningen av ansvaret och kostnaderna för ordnandet av barnskydd mellan kommunerna enligt 16, 16 a och 16 b § får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
En myndighet som gjort en ansökan eller fattat ett beslut har rätt att i förvaltningsdomstolens beslut i de ärenden som avses i 1 mom. söka ändring hos högsta förvaltningsdomstolen.
I andra beslut som förvaltningsdomstolen fattat om barn- och familjeinriktat barnskydd än de som avses i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär.
Över ett beslut som förvaltningsdomstolen har fattat under handläggningen av ett ärende och genom vilket verkställigheten av det överklagade beslutet förbjuds eller avbryts, får besvär dock inte anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.
I förvaltningsdomstolens interimistiska förordnande enligt 83 § får ändring inte sökas separat.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På sökande av ändring i ett beslut av förvaltningsdomstolen som har meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
2.Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av barnskyddslagen
I enlighet med riksdagens beslut fogas till ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen (542/2019) ett nytt 3 mom. som följer:
§
På barn och unga personer vars rätt till eftervård enligt 75 § har upphört före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.