Skärpning av utkomstskyddet för arbetslösa

Rätten till arbetslöshetsförmån återställs efter ett förfarande som har lett till föreläggande av skyldighet att vara i arbete när den arbetssökande i sammanlagt minst tolv kalenderveckor har

1) varit i sådant arbete som tillgodoräknas i arbetsvillkoret eller i arbete där han eller hon har förtjänat en stabiliserad lön som omfattas av en försäkring på det sätt som avses i 5 kap. 4 § 1 mom.; arbetet och lönen för det beaktas endast en gång,

När ett anställningsförhållande på heltid som varat längre än två veckor upphör, hindrar semesterersättning som betalas enligt lag, kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal att arbetslöshetsförmåner beviljas för den tid, räknat från det att anställningsförhållandet upphörde, över vilken förmånen periodiseras på basis av lönen i det senaste anställningsförhållandet. Om semesterersättning har betalats efter att anställningsförhållandet upphörde, kan periodiseringen göras räknat från den tidpunkt då semesterersättningen betalades.

Den periodisering som avses i 1–3 mom. görs genom att den ekonomiska förmånen, semesterersättningen eller penningersättningen divideras med dagslönen i det senaste anställningsförhållandet. Lönen bestäms i tillämpliga delar på samma sätt som den lön som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning, men från inkomsterna görs inget avdrag till följd av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. För periodiseringen räknas vid behov de förmåner som avses i 1 och 2 mom. samman. Närmare bestämmelser om fastställande av dagslön kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den jämkade arbetslöshetsförmånen räknas ut så att förmånen och 50 procent av inkomsten sammanlagt under en jämkningsperiod kan uppgå till det belopp som annars hade kunnat betalas i förmån.

Beloppet av jämkad inkomstrelaterad dagpenning beräknas så att summan av nämnda dagpenning och inkomsten under jämkningsperioden är högst lika stor som den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen, likväl minst samma belopp som personen i fråga skulle ha rätt att få i grunddagpenning.

Rätt till inkomstrelaterad dagpenning har en medlem av en löntagarkassa (försäkrad ) som har varit försäkrad åtminstone de 12 närmast föregående månaderna och som under de kalendermånader han eller hon varit försäkrad har uppfyllt arbetsvillkoret enligt 3 § 1 mom.

En löntagares arbetsvillkor blir uppfyllt då löntagaren under de närmast föregående 28 månaderna (granskningsperiod ) har sammanlagt minst 12 arbetsvillkorsmånader.

Som en arbetsvillkorsmånad räknas en sådan kalendermånad under vilken personen fått minst 930 euro i stabiliserad lön som omfattas av en försäkring. Som en arbetsvillkorsmånad räknas också två sådana separata kalendermånader (halv arbetsvillkorsmånad ) då den stabiliserade lön som omfattas av en försäkring och som betalats under vardera av dessa månader uppgår till högst 930 euro men minst 465 euro.

Lönen ska följa kollektivavtalet. Om det inte finns något kollektivavtal för branschen, ska lönen för heltidsarbete vara minst 1 134 euro i månaden.

I arbetsvillkorsmånaden beaktas inte

1) lön för arbete som en person utfört medan han eller hon fått partiell sjukdagpenning,

2) sänkt lön för sjukdomstid som med stöd av arbets- eller tjänstekollektivavtal betalats till personen,

3) lön eller ersättning som grundar sig på arbetstid som har överförts till en arbetstidsbank.

En arbetsvillkorsmånad tillgodoräknas i arbetsvillkoret endast en gång.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de inkomster som ska beaktas i arbetsvillkoret och om vad inkomsterna ska hänföras till.

Vid lönesubventionerat arbete inräknas 75 procent av arbetsvillkorsmånaderna i arbetsvillkoret. En eventuell avrundning görs nedåt till närmaste fulla arbetsvillkorsmånad. Den begränsning som gäller lönesubventionerat arbete tillämpas dock inte om det lönesubvenstionerade arbetet har ordnats med stöd av 11 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

I arbetsvillkoret inräknas även sådana fulla kalenderveckor under vilka personen i fråga sedan han eller hon fyllt 60 år har omfattats av sådan sysselsättningsfrämjande service som arbets- och näringsbyrån ordnar med stöd av 11 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Kalenderveckorna omvandlas kalkylmässigt till arbetsvillkorsmånader så att det i en arbetsvillkorsmånad ingår fyra kalenderveckor och i en halv arbetsvillkorsmånad två kalenderveckor.

Om det under en kalendermånad avvikande från den sedvanliga lönebetalningsperioden betalas lön för en längre intjänandeperiod än en månad, fördelas lönen så att den inklusive utbetalningsmånaden påverkar lika många kalendermånader före utbetalningsmånaden eller på den månaden följande kalendermånader som för vilka lönen har tjänats in. Lönen hänförs så att den påverkar de kalendermånader under vilka den har tjänats in då när en person betalas resultatbaserad lön, såsom bonus eller annan motsvarande lön eller arvode, som tjänats in för en längre period än en månad.

Om lönen på grund av dröjsmål som beror på arbetsgivaren betalas senare än den sedvanliga utbetalningsmånaden, hänförs lönen så att den påverkar den kalendermånad under vilken den skulle ha betalats utan dröjsmålet.

I situationer som avses i 1 och 2 mom. räknas som en arbetsvillkorsmånad en kalendermånad under vilken de inkomster som personen tjänat in eller som hänförts till kalendermånaden uppgår till det belopp som avses i 4 § 1 mom.

Närmare bestämmelser om hänförande av den lön som ska beaktas i arbetsvillkoret får utfärdas genom förordning av statsrådet.

I det arbetsvillkor som är en förutsättning för att grunddagpenning ska kunna beviljas kan när det gäller idrottsverksamhet som en arbetsvillkorsmånad räknas en kalendermånad under vilken den skattepliktiga inkomst som betalats till personen i fråga för idrottsutövandet har uppgått till minst det belopp som anges i 4 § 1 mom.

Om en medlem av en löntagarkassa efter att ha utträtt ur kassan inom en månad på nytt ansluter sig till en löntagarkassa, ska det arbetsvillkor och den tid som försäkrad som medlemmen uppfyllt under sitt tidigare medlemskap räknas honom eller henne till godo.

Om det enligt bestämmelser i en överenskommelse om social trygghet som Finland ingått, i förordningen om social trygghet eller i grundförordningen föreskrivs att försäkrings- eller arbetsperioder som har fullgjorts i en annan stat ska inräknas i arbetsvillkoret, är en förutsättning för att de ska beaktas att personen i fråga har tjänat in en arbetsvillkorsmånad eller att personen har arbetat minst fyra månader i Finland som företagare omedelbart innan han eller hon blev arbetslös.

Till den som har fått arbetslöshetsdagpenning enligt denna lag i enlighet med förordningen om social trygghet eller grundförordningen för den tid under vilken han eller hon har sökt arbete i en annan medlemsstat och som inte återvänt som arbetssökande till Finland inom tre månader från det att han eller hon lämnade landet ska arbetslöshetsdagpenning börja betalas på nytt först när han eller hon

1) har tjänat in en arbetsvillkorsmånad,

2) i fyra veckor har deltagit i arbetskraftsutbildning enligt 5 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, eller

3) i fyra veckor på det sätt som avses i 6 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice har bedrivit arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån.

Arbetslöshetsdagpenning betalas efter det att en person har varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån en tid som motsvarar sammanlagt sju fulla arbetsdagar under högst åtta på varandra följande kalenderveckor. Självrisktiden föreläggs en gång per maximal utbetalningstid för arbetslöshetsdagpenning enligt 6 kap. 7 §.

Den lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade dagpenning beräknas för den tid innan arbetslösheten började under vilken en person har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare och utifrån den stabiliserade lön som betalats till personen under de arbetsvillkorsmånader som ska beaktas i arbetsvillkoret och som i situationer enligt 5 kap. 4 b § 1 och 2 mom. tjänats in under en arbetsvillkorsmånad eller som fördelats på nytt. Om arbetet och löneinkomsten har varit av säsongsbetonad natur, beräknas den inkomstrelaterade dagpenningen på årsinkomsten. Vid beräkning av den lön som ligger till grund för dagpenningen anses i en kalendermånad som ska beaktas i arbetsvillkorsmånaderna ingå 21,5 dagar och från lönen eller från årsinkomstens arbetsinkomstandel avdras 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 18 kap. 21 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt 153 § i lagen om pension för arbetstagare och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner, minskat med 2,68 procentenheter.

Närmare bestämmelser om den stabiliserade löneinkomsten och de inkomster som ska beaktas i den, om utredning av inkomster samt om bestämmande av årsinkomsten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Arbetsmarknadsstöd betalas efter det att en person har varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån en tid som motsvarar sammanlagt sju hela arbetsdagar under högst åtta på varandra följande kalenderveckor.

Rörlighetsunderstödet är lika stort som grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § 1 mom.

Rätten till förhöjning som avses i 2 mom. avgörs enligt tidpunkten då arbetet eller den därmed relaterade utbildningen börjar.

Om en studerande har rätt till arbetslöshetsförmåner med stöd av 1 mom. 1 punkten, betalas studeranden för utbildningstiden grunddagpenning, den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel eller arbetsmarknadsstöd. Om en studerande har rätt till arbetslöshetsförmåner med stöd av 1 mom. 2 punkten, har studeranden också rätt till den inkomstrelaterade dagpenningens förtjänstdel enligt 6 kap. 2 § 1 mom.

De belopp som anges i 5 kap. 4 § 1 mom. justeras årligen från ingången av januari månad med det folkpensionsindex som avses i lagen om folkpensionsindex.

De belopp som avses i 1 mom. anges i 2023 års nivå. Vid justering av beloppen ska de avrundas till närmaste hela euro.

I en i 5 kap. 4 och 4 b § avsedd arbetsvillkorsmånad anses ingå fyra kalenderveckor och i en halv arbetsvillkorsmånad två kalenderveckor vid tillämpning av 2 kap. 16 § 1 mom. 2 punkten, 2 a kap. 10 § 2 mom. 1 punkten eller 7 kap. 2 § 3 mom. 1 punkten.

Denna lag träder i kraft den 2024.

Lagens 3 kap. 6 § 2 och 4 mom. tillämpas på semesterersättningar som betalas på basis av anställningsförhållanden som upphört efter lagens ikraftträdande.

På betalning av arbetslöshetsförmåner för ansökningsperioder som börjat före den 1 april 2024 tillämpas de bestämmelser i 4 kap. 5 § som gällde vid ikraftträdandet denna lag.

På arbetsvillkor som uppfylls före den 2 september 2024 och på de belopp av inkomstrelaterad dagpenning som grundar sig på ett sådant arbetsvillkor tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Bestämmelserna i 5 kap. 3 § 1 mom. i denna lag tillämpas på arbetssökande från och med den 2 september 2024 efter det att minst en i 5 kap. 4 och 4 b § avsedd arbetsvillkorsmånad eller halv arbetsvillkorsmånad kan beaktas i arbetsvillkoret. Sådana kalenderveckor under perioden före den 2 september 2024 som ska beaktas i arbetsvillkoret omvandlas till arbetsvillkorsmånader så att sammanlagt tre eller fyra kalenderveckor som tillgodoräknas i arbetsvillkoret ger en arbetsvillkorsmånad och sammanlagt en kalendervecka eller två kalenderveckor som tillgodoräknas i arbetsvillkoret ger en halv arbetsvillkorsmånad. Kalenderveckor som tillgodoräknas i arbetsvillkoret kan beaktas i arbetsvillkorsmånader bara en gång.

Bestämmelserna i 5 kap. 4 § 1 mom. i denna lag tillämpas inte på lön som har tjänats in före den 2 september 2024 men som betalas först den 2 september 2024 eller därefter.

Lagens 5 kap. 13 § 1 mom. och 7 kap. 10 § 1 mom. tillämpas om självrisktiden inleds efter att denna lag trätt i kraft.

De bestämmelser i 6 kap. 6 §, 7 kap. 4 § 2 mom. och 11 kap. 9 a § som ska upphävas i lagen tillämpas vid betalning av arbetslöshetsförmåner till och med den 31 mars 2024, och på motsvarande sätt tillämpas 8 kap. 2 § 1 mom. vid betalning av arbetslöshetsförmåner från och med den 1 april 2024.

Om arbete för tiden före den 2 september 2024 har beaktats i arbetsvillkoret, anses, trots vad som föreskrivs i 6 kap. 4 § 1 mom., vid beräkning av den lön som ligger till grund för dagpenningen de arbetsvillkorsmånader som bildats med stöd av 2 mom. innehålla lika många arbetsdagar som det ingår i de kalenderveckor som har beaktats i de ovan nämnda arbetsvillkorsmånaderna.

Bestämmelserna i 14 kap. 1 c § i denna lag tillämpas på återfående av rätten till utkomstskydd för arbetslösa enligt 2 kap. 16 § 1 mom. 2 punkten och på upphörande av skyldigheten att vara i arbete enligt 2 a kap. 10 § 2 mom. 1 punkten, till den del som arbetet har utförts den 2 september 2024 eller senare.

Bestämmelserna i 14 kap. 1 c § i denna lag tillämpas på upphörande av skyldigheten att vara i arbete enligt 2 a kap. 14 § 2 mom., sådant momentet lyder i lag 918/2012, till den del som arbetet har utförts den 2 september 2024 eller senare.

Om en arbets- och näringsbyrå har varit skyldig att ordna möjlighet till sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete med stöd av 11 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice senast från och med den 1 september 2024 och det lönesubventionerade arbetet tillgodoräknas i arbetsvillkoret för löntagare, tillämpas på den tid som hänför sig till arbetsvillkoret de bestämmelser i 5 kap. 3 § 1 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Om en kommuns skyldighet att ordna lönesubventionerat arbete med stöd av 11 kap. 1 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice har börjat senast den 1 september 2024 och det lönesubventionerade arbetet tillgodoräknas i arbetsvillkoret för löntagare, tillämpas på den tid som hänför sig till arbetsvillkoret de bestämmelser i 5 kap. 3 § 1 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

De upphävda bestämmelserna i 5 kap. 2 § 2 mom., 3 § 2 mom. och 5 § 4 mom. tillämpas när inkomstrelaterad dagpenning betalas till en sådan i 2 § 2 mom. avsedd icke-ägande familjemedlem till en företagare i vars arbetsvillkor det beaktas minst en sådan kalendervecka som tillgodoräknas i arbetsvillkoret och som avses i de bestämmelser i 5 kap. 3 § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Vid lönesubventionerat arbete inräknas 75 procent av arbetsvillkorsmånaderna i arbetsvillkoret. En eventuell avrundning görs nedåt till närmaste fulla arbetsvillkorsmånad. Den begränsning som gäller lönesubventionerat arbete tillämpas dock inte om det lönesubventionerade arbetet har ordnats med stöd av 108 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

I arbetsvillkoret tillgodoräknas även sådana fulla kalenderveckor under vilka personen i fråga sedan han eller hon fyllt 60 år har omfattats av sådan sysselsättningsfrämjande service som arbetskraftsmyndigheten ordnar med stöd av 108 § 2 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Kalenderveckorna omvandlas kalkylmässigt till arbetsvillkorsmånader så att det i en arbetsvillkorsmånad ingår fyra kalenderveckor och i en halv arbetsvillkorsmånad två kalenderveckor.

Arbetslöshetsdagpenning betalas efter det att en person har varit arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsmyndigheten en tid som motsvarar sammanlagt sju fulla arbetsdagar under högst åtta på varandra följande kalenderveckor. Självrisktiden föreläggs en gång per maximal utbetalningstid för arbetslöshetsdagpenning enligt 6 kap. 7 §.

Arbetsmarknadsstöd betalas efter det att en person har varit arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsmyndigheten en tid som motsvarar sammanlagt sju fulla arbetsdagar under högst åtta på varandra följande kalenderveckor.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Sysselsättningsfonden betalar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Folkpensionsanstalten den i 23 § angivna andelen för finansieringen av grunddagpenningarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och de därtill hörande förhöjningsdelarna. Till övriga delar finansieras utgifterna med den statsandel som betalas till Folkpensionsanstalten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Sysselsättningsfonden betalar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Folkpensionsanstalten den i 23 § angivna andelen för finansieringen av grunddagpenningarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och de därtill hörande förhöjningsdelarna. Till övriga delar finansieras utgifterna med den statsandel och den finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning som betalas till Folkpensionsanstalten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För de av företagarkassan med stöd av 5 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalda dagpenningarna betalas i statsandel ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. För inkomstrelaterad dagpenning som betalats med stöd av 2 kap. 7 § 1 mom. 5 och 6 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalas dock inte statsandel för permitteringstid och tiden för avbrott i utförande av arbete.

Om inkomstrelaterad dagpenning betalas jämkad eller minskad enligt 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, betalas i statsandel ett belopp som motsvarar grunddagpenningens relativa andel av varje full arbetslöshetsdagpenning som bestäms enligt 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För de av företagarkassan med stöd av 5 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalda dagpenningarna betalas i statsandel för varje inkomstrelaterad dagpenning ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa till dess att personen har betalats arbetslöshetsdagpenning för sammanlagt 100 dagar. Därefter betalas som statsandel ett belopp som motsvarar grunddagspenningen minskat med den finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning som avses i 4 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en sådan arbetslös arbetssökande som avses i 1 eller 2 mom. inte sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden och lämplig sysselsättningsfrämjande service enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, rehabilitering eller arbete med lönesubvention i anställning hos någon annan än kommunen inte kan ordnas för honom eller henne på det sätt som avses i 1 eller 2 mom., är hemkommunen skyldig att på anvisning av arbets- och näringsbyrån ordna möjligheter till arbete för den arbetssökande (sysselsättningsskyldighet). Kommunen ska ordna möjligheten till arbete så att den som sysselsätts kan påbörja arbetet när maximitiden för arbetslöshetsdagpenning går ut. Arbete som ordnas på basis av sysselsättningsskyldighet ska vara så länge att arbetssökanden när arbetet upphör uppfyller det arbetsvillkor som utgör en förutsättning för att få arbetslöshetsdagpenning.

Arbete som utförts under den i lagen om utkomstskydd för arbetslösa angivna granskningsperioden för arbetsvillkoret och som räknas tillgodo i arbetsvillkoret samt deltagande i sysselsättningsfrämjande service som räknas tillgodo i arbetsvillkoret förkortar den tid under vilken arbete ska ordnas på basis av sysselsättningsskyldigheten.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en arbets- och näringsbyrå har varit skyldig att ordna möjlighet till sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete med stöd av 11 kap. 1 § 2 mom. senast från och med den 1 september 2024, ska den sysselsättningsfrämjande servicen och det lönesubventionerade arbetet ordnas så att de varar minst så länge att servicen eller arbetet uppfyller arbetsvillkoret som utgör en förutsättning för arbetslöshetsdagpenning i den form arbetsvillkoret har enligt lag 1049/2013.

Om en kommuns skyldighet att ordna lönesubventionerat arbete med stöd av 11 kap. 1 § 3 mom. har börjat senast den 1 september 2024, ska på det hur länge sysselsättningsskyldigheten gäller tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 1 § 3 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.