Snabbare utbyggnad av snabba kommunikationsnät

Genom denna lag preciseras och kompletteras Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1309 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av gigabitnät för elektronisk kommunikation, om ändring av förordning (EU) 2015/2120 och om upphävande av direktiv 2014/61/EU (Gigabitinfrastrukturförordningen), nedan gigabitinfrastrukturförordningen .

Ägare av sådana privata kommersiella byggnader som uppfyller villkoren enligt artikel 3.3 första stycket i gigabitinfrastrukturförordningen och som inte ägs eller kontrolleras av en nätoperatör ska på skriftlig begäran av en operatör tillgodose sådana rimliga begäranden om tillträde till dessa byggnader, inbegripet deras tak, att element av nät med mycket hög kapacitet eller tillhörande faciliteter kan installeras på rättvisa och rimliga villkor och till ett pris som återspeglar marknadsvillkoren.

Ett landsbygdsområde enligt artikel 3.3 första stycket a avser glesbygd eller kärnlandsbygd enligt Finlands miljöcentrals klassificering av stads- och landsbygdsområden baserad på geografisk information 2018 samt lokala centrum på landsbygden som omges av glesbygd eller kärnlandsbygd.

Den i artikel 4.1 andra stycket i gigabitinfrastrukturförordningen avsedda tidsfrist inom vilken tillgång till minimiinformation om fysisk infrastruktur ska ges i elektroniskt format via en central informationspunkt ska förlängas med 12 månader i fråga om kommuner med färre än 3 500 invånare.

Skyldigheterna enligt artiklarna 4.1, 4.3 och 4.5 i gigabitinfrastrukturförordningen tillämpas inte på sådan fysisk infrastruktur eller sådana nät eller delar av dessa vars äventyrande skulle vara ägnat att orsaka betydande allmän fara eller att försvaga den nationella säkerheten ( kritisk infrastruktur ).

De skyldigheter som avses i artikel 5.2 första stycket i gigabitinfrastrukturförordningen tillämpas också på andra bygg- och anläggningsprojekt än sådana som helt eller delvis finansieras med offentliga medel.

De skyldigheter som avses i artiklarna 5.2 och 5.4 i gigabitinfrastrukturförordningen tillämpas inte på bygg- och anläggningsprojekt som gäller kritisk infrastruktur.

Med avvikelse från den tidsfrist som anges i artikel 6.1 andra stycket i gigabitinfrastrukturförordningen ska nätoperatören göra den information som avses i artikel 6.1 första stycket tillgänglig senast tre månader innan ansökan om tillstånd lämnas in till de behöriga myndigheterna. Det offentliga organ som äger eller kontrollerar den fysiska infrastrukturen ska göra informationen tillgänglig senast fyra månader innan ansökan om tillstånd lämnas in till de behöriga myndigheterna.

Den skyldighet att ge tillgång till minimiinformation som avses i artikel 6.1 i gigabitinfrastrukturförordningen tillämpas inte på bygg- och anläggningsprojekt som gäller kritisk infrastruktur. Skyldigheten tillämpas inte heller på bygg- och anläggningsprojekt som hänför sig till nödsituationer där omedelbara hot mot liv eller egendom föreligger eller till säkerställande av den nationella säkerheten.

Den skyldighet att ge tillgång till minimiinformation som avses i artikel 6.1 i gigabitinfrastrukturförordningen tillämpas inte heller på bygg- och anläggningsprojekt i anslutning till byggande av enskilda privata accessnät.

Offentliga organ som äger eller kontrollerar fysisk infrastruktur samt nätoperatörer får inte ge tillgång till sådan minimiinformation som avses i artikel 6.1 i gigabitinfrastrukturförordningen i fråga om bygg- och anläggningsprojekt som gäller kritisk infrastruktur eller av i 2 mom. avsedda skäl som rör nationell säkerhet.

Den behöriga myndigheten kan i enlighet med artikel 7.5 fjärde stycket i gigabitinfrastrukturförordningen i undantagsfall och vederbörligen underbyggda fall förlänga de tidsfrister som avses i artikel 7.5 första stycket och artikel 7.6 i gigabitinfrastrukturförordningen, om det är fråga om ett projekt som avser sambyggande och som kräver exceptionellt omfattande samordning.

Som sådana bygg- och anläggningsprojekt enligt artikel 9.1 i gigabitinfrastrukturförordningen som inte omfattas av ett tillståndsförfarande enligt den förordningen, betraktas arbeten vars inverkan är obetydlig och avgränsad och som inte medför större än obetydlig olägenhet.

Operatörer som avser att genomföra ett bygg- och anläggningsprojekt enligt artikel 9 i gigabitinfrastrukturförordningen ska innan projektet inleds meddela sin avsikt via en central informationspunkt.

Transport- och kommunikationsverket är det nationella tvistlösningsorgan som avses i artikel 13.1 i gigabitinfrastrukturförordningen.

Kommunens byggnadstillsynsmyndighet utövar med stöd av bygglagen (751/2023) i samband med tillsynen över projekt som kräver tillstånd tillsyn över att fastighetens inomhusnät och den fysiska infrastrukturen i anslutning därtill har byggts i enlighet med artikel 10.1–10.3 i gigabitinfrastrukturförordningen och Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter som utfärdats med stöd av 244, 249 och 277 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014).

Transport- och kommunikationsverket har, när det fullgör uppgifter enligt denna lag, rätt att trots sekretessbestämmelserna få den information som är nödvändig för att verket ska kunna fullgöra sina uppgifter av dem vilkas rättigheter och skyldigheter denna lag gäller samt av aktörer som handlar för deras räkning.

Informationen ska lämnas ut avgiftsfritt, utan obefogat dröjsmål och i den form som myndigheten begärt.

Om någon bryter mot gigabitinfrastrukturförordningen, mot denna lag eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag, eller om någon inte iakttar ett bindande beslut som antagits av det nationella tvistlösningsorganet, kan Transport- och kommunikationsverket ålägga denne att inom en skälig tid rätta till felet eller försummelsen. Beslutet kan förenas med vite eller med hot om att verksamheten helt eller delvis avbryts, eller att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad. Bestämmelser om vite, hot om avbrytande och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990).

Transport- och kommunikationsverket kan påföra en i gigabitinfrastrukturförordningen avsedd nätoperatör påföljdsavgift, om operatören uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot eller försummar

1) skyldigheten enligt artikel 4.3 i gigabitinfrastrukturförordningen att ge tillgång till minimiinformation om fysisk infrastruktur,

2) samordningsskyldigheten i fråga om bygg- och anläggningsprojekt enligt artikel 5.2 i gigabitinfrastrukturförordningen och 4 § 1 mom.,

3) skyldigheten enligt artikel 6.1 i gigabitinfrastrukturförordningen att ge tillgång till minimiinformation om planerade bygg- och anläggningsprojekt eller en tidsfrist enligt 5 § 1 mom.

Transport- och kommunikationsverket kan påföra en fastighetsägare eller den som ansöker om bygglov enligt bygglagen påföljdsavgift, om fastighetsägaren eller den som ansöker om bygglov uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot eller försummar en i artikel 10.1–10.3 i gigabitinfrastrukturförordningen avsedd skyldighet att utrusta byggnader och fastigheter med fiberfärdig fysisk infrastruktur och fiberledningar i fastigheter eller med accesspunkter.

Påföljdsavgiften uppgår till minst 1 000 och högst 100 000 euro. Påföljdsavgiftens storlek ska basera sig på en helhetsbedömning.

Påföljdsavgift påförs inte, om orsaken till överträdelsen eller försummelsen av skyldigheterna inte beror på nätoperatören, fastighetsägaren eller den som ansöker om bygglov, eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl till försummelsen.

Påföljdsavgift får inte påföras, om mer än fem år har förflutit sedan överträdelsen eller försummelsen inträffade. Om överträdelsen eller försummelsen har varit av fortlöpande karaktär räknas den femåriga tidsfristen från det att överträdelsen eller försummelsen har upphört.

Bestämmelser om verkställighet av påföljdsavgift som påförts med stöd av denna lag finns i lagen om verkställighet av böter (672/2002).

Påföljdsavgiften preskriberas fem år från det att ett lagakraftvunnet avgörande meddelades.

Transport- och kommunikationsverket har till uppgift att säkerställa att de uppgifter som centrala informationspunkter enligt artiklarna 3–10, 12 och 13 i gigabitinfrastrukturförordningen svarar för utförs med iakttagande av skyldigheterna enligt och målen med gigabitinfrastrukturförordningen på ett ändamålsenligt sätt.

Transport- och kommunikationsverket svarar för de centrala informationspunkterna och ordnar deras verksamhet. Transport- och kommunikationsverket kan skaffa tekniska och biträdande tjänster i anslutning till ordnandet av de centrala informationspunkternas verksamhet hos en privat tjänsteleverantör eller producera tjänsterna själv. En tjänsteleverantör får inte i sin övriga affärsverksamhet utnyttja information som tjänsteleverantören tagit del av vid fullgörandet av uppgifterna.

Transport- och kommunikationsverket kan, med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom., utnämna en annan myndighet att svara för en regional central informationspunkt. En annan myndighet kan utnämnas att svara för en central informationspunkt på regional nivå, om den regionala centrala informationspunkten

1) är tillräckligt informationssäker,

2) uppfyller kraven på centrala informationspunkter enligt artikel 7 i gigabitinfrastrukturförordningen,

3) kan ta emot information som hänför sig till behandlingen av ansökningar från den centrala informationspunkt som Transport- och kommunikationsverket svarar för och från regionala centrala informationspunkter som någon annan myndighet svarar för samt förmedla information som hänför sig till behandlingen av ansökningar till den centrala informationspunkt som Transport- och kommunikationsverket svarar för och till regionala centrala informationspunkter som någon annan myndighet svarar för.

Transport- och kommunikationsverket kan återkalla en i 3 mom. avsedd utnämning till att svara för en regional central informationspunkt, om den regionala centrala informationspunkten eller den som svarar för den inte uppfyller villkoren enligt 3 mom.

Den som svarar för en regional central informationspunkt ska ordna verksamheten för denna informationspunkt i den region som Transport- och kommunikationsverket fastställer och säkerställa att det är möjligt att utföra de uppgifter som avses i artikel 7.2 och 7.3 i gigabitinfrastrukturförordningen via informationspunkten. Den som svarar för en regional central informationspunkt kan skaffa tekniska och biträdande tjänster i anslutning till ordnandet av den centrala informationspunktens verksamhet hos en privat tjänsteleverantör. Tjänsteleverantören får inte i sin övriga affärsverksamhet utnyttja information som den har tagit del av vid fullgörandet av uppgifterna.

På personer som är anställda hos en privat tjänsteleverantör tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter i enlighet med 2 och 4 mom. Personer som är anställda hos en privat tjänsteleverantör ska, när de utför uppgifter i enlighet med 2 och 4 mom., iaktta vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), förvaltningslagen (434/2003), arkivlagen (831/1994), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), dataskyddslagen (1050/2018), språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/2003). Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Transport- och kommunikationsverket kan utföra tekniska säkerhets- och funktionsinspektioner hos den som svarar för en regional central informationspunkt för att övervaka efterlevnaden av skyldigheterna enligt denna lag samt enligt bestämmelser som utfärdats och föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av den. Transport- och kommunikationsverket har rätt att i samband med tekniska säkerhets- eller funktionsinspektioner få tillträde till de utrustningsutrymmen och övriga lokaler som tillhör den som svarar för informationspunkten samt att, trots vad som föreskrivs om sekretess för uppgifter, för granskning få dokument och information som är nödvändiga för tillsynsuppgiften.

Bestämmelser om den avgift som ska tas ut för lämnande av sådan information som enligt gigabitinfrastrukturförordningen ska lämnas ut via den centrala informationspunkten finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Transport- och kommunikationsverket får meddela föreskrifter för att precisera de krav som avses i 12 § 3 mom. 1 och 3 punkten och föreskrifter om de minimikrav och den minimiinformation som krävs för att identifiera den som lämnar en begäran om tillträde till fysisk infrastruktur samt om den information som en operatör ska lämna i samband med begäran. Bestämmelser om begäranden finns i artikel 3.1 i gigabitinfrastrukturförordningen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur (276/2016). Bestämmelserna i 5 § 1 mom. 4 punkten samt i 7 och 13 § i den upphävda lagen förblir dock i kraft tills något annat föreskrivs.

Före den 1 januari 2027 ska operatörer lämna sådana meddelanden som avses i 7 § 2 mom. till den behöriga myndigheten i stället för via en central informationspunkt.

Bestämmelserna i 11 § 7 mom. i denna lag är i kraft till utgången av 2025.

som följer:

Fastigheters och byggnaders interna kommunikationsnät som ansluts till ett allmänt kommunikationsnät ska uppfylla kraven enligt denna lag. Fastigheters och byggnaders interna kommunikationsnät ska planeras och byggas så att de abonnenter som avses i 111 § kan välja teleföretag.

Kraven i artikel 10.1–10.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1309 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av gigabitnät för elektronisk kommunikation, om ändring av förordning (EU) 2015/2120 och om upphävande av direktiv 2014/61/EU (Gigabitinfrastrukturförordningen), nedan gigabitinfrastrukturförordningen , tillämpas inte på projekt som avser

1) småhus,

2) fritidsbostäder,

3) byggnader där det, med beaktande av byggnadens användningsändamål och av kostnaderna för byggandet, skulle vara uppenbart oskäligt att bygga fiberfärdig fysisk infrastruktur och fiberledningar i fastigheten.

Transport- och kommunikationsverket får meddela föreskrifter om

1) de tekniska egenskaper hos kommunikationsnät som ska beaktas vid planeringen av näten samt utformningen av och innehållet i planeringsdokumenten,

2) tekniska anslutningspunkter i kommunikationsnäten,

3) de tekniska krav som ska ställas på sådan fysisk infrastruktur i fastigheter och byggnader som stöder nät med mycket hög kapacitet och på interna kommunikationsnät samt om de tekniska specifikationer som avses i artikel 10.4 i gigabitinfrastrukturförordningen och som behövs för genomförandet av förordningen,

4) andra tekniska arrangemang som kan jämställas med dem som avses i 1–3 punkten och som har betydelse för administreringen av fastigheters och byggnaders interna kommunikationsnät.

Transport- och kommunikationsverket har till uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag samt bestämmelser som utfärdats och beslut som meddelats med stöd av den, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Transport- och kommunikationsverkets beslutanderätt omfattar inte frågor som gäller avtalsförhållanden eller ersättningsansvar mellan företag och abonnenter eller teleföretags regressrätt eller återbetalningsskyldighet.

Transport- och kommunikationsverkets tillsyn omfattar inte sådana krav som hänför sig till skydd av människors och husdjurs hälsa och säkerhet som avses i 251 § 1 mom. 1 punkten och inte heller sådana väsentliga elsäkerhetskav som avses i 251 § 1 mom. 2 punkten, till den del det föreskrivs att någon annan myndighet ska övervaka efterlevnaden av kraven.

Transport- och kommunikationsverkets tillsyn omfattar inte efterlevnaden av bestämmelserna i 22 kap., med undantag för 176–179 §.

Transport- och kommunikationsverkets tillsyn omfattar inte efterlevnaden av bestämmelserna i 28 kap., med undantag för 241 och 242 §.

Transport- och kommunikationsverket utövar inte tillsyn över att fastighetens inomhusnät och den fysiska infrastrukturen i anslutning därtill har planerats och byggts i enlighet med den föreskrift som utfärdats med stöd av 249 § 1 mom. och 244, 249 och 277 § till den del det föreskrivs i 8 § 2 mom. i lagen om underlättande av utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet ( / ) att tillsynen hör till kommunens byggnadstillsynsmyndighets uppgifter.

Till Transport- och kommunikationsverkets uppgifter hör att främja samreglerings- och självregleringsåtgärder inom branschen, om det genom samreglering eller självreglering, beroende på sakens natur, är möjligt att se till att de krav som föreskrivs i denna lag uppfylls.

Transport- och kommunikationsverket ska höra kommunikationsministeriet och samarbeta med ministeriet när verket med stöd av denna lag bereder föreskrifter i frågor som också innefattar bemyndigande att utfärda förordning eller som har en avsevärd betydelse för att denna lags syften ska uppnås. Transport- och kommunikationsverket ska dessutom höra finansministeriet när verket med stöd av denna lag bereder föreskrifter i ärenden som har betydelse för den allmänna utvecklingen av den offentliga förvaltningen och utvecklingen av statsförvaltningens strukturer, styrningssystem och verksamhet eller styrningen av informationsförvaltningen inom statsförvaltningen, de allmänna grunderna för den elektroniska kommunikationen och informationssäkerheten, statens och kommunernas samarbete inom informationsförvaltningen samt statsrådets gemensamma informationsförvaltning.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag innehåller bestämmelser om verkställighet av följande administrativa påföljder av straffkaraktär:

60) avgift för trafikförseelse enligt 122 § i lagen om transport av farliga ämnen inom Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet (849/2025),

61) en påföljdsavgift enligt 11 § i lagen om underlättande av utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .